Podcasts about ack v

Ulf Malmros är filmaren från Molkom som gjorde sin första film vid redan vid 12 -års ålder. I gymnasiet fick han chansen att göra en TV-film på SVT som sändes i hela Sverige och har sedan dess regisserat och skrivit en mängd filmer och tv-serier. Den bästa sommaren, Smala Sussie, Bröllopsfotografen, Min så kallade pappa, Rapport till himmelen, Sally och Ack Värmland. Två guldbaggar har det blivit och en rad andra utmärkelser och priser. Vad rör sig i huvudet på en sådan kreativ man, hur ser en dag ut i skrivandets tjänst och varför är smaskande så irriterande i radio. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - ett helt nytt ord.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer. Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport. Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

Flummig, filterlös och öppen. Så beskriver P4 Extra Gästen Ida Hallquist sig själv. Hon är också känd som Fanny i tv-serien Ack Värmland och nu senast som tävlande i TV4:s Idol. -Det var lite på tiden att jag fick lämna Idol! Jag hade gärna varit kvar men jag hittade inte riktigt min plats på den där stora scenen. Jag kände mig lite ensam och kom inte till min rätt. Dessutom längtade jag efter mina barn. Och att vinna var inte mitt största fokus utan jag har sett det som en skola och ett fönster.-Men det som var bra med Idol är att jag för första gången gjort något för min egen skull och inte bara varit mamma. Jag är säker på att detta kommer att gynna min självkänsla och mitt driv att göra det jag faktiskt vill. Efter ett väldigt tufft år 2021 då Ida skilde sig, pappan blev sjuk och hon förlorade sin storasyster fick Ida ett annat perspektiv på livet. -Det är så sjukt, för jag har undrat länge när det ska gå dåligt för mig. Jag har liksom haft det "för lätt" och bara väntat på att snart kommer nånting hända. Sen ett halvår senare kom första smällen. Men jag kanske bockade av det där och kan få ha det lite lätt ett tag nu. Systern som gick bort var multihandikappad och under en tid jobbade Ida som hennes assistent.-Det har format mig jättemycket att växa upp med henne, det har gjort mig ödmjuk för livet och givit en förståelse för människor som är lite annorlunda och har det tuffare. Något annat som påverkat Ida att utvecklas var medverkan i tv-serien Ack Värmland. -När jag kom hem efter inspelningen av Ack Värmland hade jag blivit en mer självständig människa. Jag slängde mig ut i något jag aldrig hade drömt om och bara den grejen - att jag var modig nog... Att slänga sig ut i det okända gör ju något med en.Ida pratar också om just det - att hon egentligen inte är en sån som kastar sig ut. Men efter att förra året ha insett att livet är väldigt skört kände hon: -Vad kan bli värre nu? Varför inte bara kasta sig ut och låta sig bedömas av svenska folket? Och nu har jag gjort det! Och jag har känt att responsen jag fått som person, den skall inte glömmas bort. Att jag behövs i den här världen... I början kunde jag inte ta till mig det, men det är ju så många som skrivit det. Kanske att man ska göra någonting, men vi får se vad det blir, jag har varit på lite roliga möten och sådär...

Oscar Magnusson tog över som sångare i ikoniska bandet Sven-Ingvars när hans pappa Sven-Erik Magnusson dog 2017 i cancer. Nu förvaltar han bandet och pappans arv genom musiken. Vi pratar om hur Sven-Ingvars hållit sig aktuella sen 1956, beslutet att ta över bandet, likheten med Kristoffer Appelquist och Ack Värmland du sköna. Programledare: Linnea Wikblad, Kodjo Akolor och David Druid

Ida Hallquist från Kil skulle bli sångerska, men råkade hamna i TV-serien Ack Värmland och blev Fanny med hela Sverige. Nu är hon tvåbarnsmamma samtidigt som hon studerar till mellanstadielärare vilket gör att hon varken är sångerska eller skådespelerska för tillfället. Men hur ser framtiden ut? Vad vill hon? Blir det nåt mer Ack Värmland och varför avslutade hon ett framgångsrikt Instagramkonto? Detta och mycket kommer här.

Ida Hallquist från Kil skulle bli sångerska, men råkade hamna i TV-serien Ack Värmland och blev Fanny med hela Sverige. Nu är hon tvåbarnsmamma samtidigt som hon studerar till mellanstadielärare vilket gör att hon varken är sångerska eller skådespelerska för tillfället. Men hur ser framtiden ut? Vad vill hon? Blir det nåt mer Ack Värmland och varför avslutade hon ett framgångsrikt Instagramkonto? Detta och mycket kommer här.

Hon har varit artist hela sitt liv. Med en revymakare till pappa och en primadonna till mamma blev hon uppslukad och förälskad i teater, sång och dans redan som liten. Tack vare en sällskapssjuk kamrat ramlade hon in på radio som senare gav TV jobb som i sin tur gav roller i nya produktioner. Och så har det hållit på och så kommer det förmodligen att förbli. Vi har sett henne i på TV i bl.a Co/Segemyr och Ack Värmland, i massa musikaler revyer, farser och nu senast sågs hon lekandes i TV4:s Let´s Dance. Hur är det att vara artist ett helt liv och samtidigt ha ett enormt vanligt ansikte? Vad drömmer hon om och vad är en kis? Detta och mer därtill kommer här.

Avsnittets gäst var Jaana Fomin, kostymören som via teatern kom i kontakt med film. Som via film kom i kontakt med sin man som hon nu tillsammans med skapar film och TV-serier som ex Smala Sussi, Den bästa sommaren och Ack Värmland. 2018 rasar Jaanas värld samman. Hennes man anklagas för våldtäkt och hela livet vänds upp och ner. Hur tacklar man som familj ett sådan anklagelse, hur ser man på systerskapet och vilka vänner står kvar när stormen blåst förbi. Det blev ett samtal om kärleken till film, om internationella kvinnodagen och #metoo

Avsnitt sju startar med Golden Globes 2020. Vann rätt film? Ska man skämmas om man inte sett årets bästa komediserie? Vi pratar även om svenska tv-serier och kommer fram till att det finns en miljon olika streamingtjänster för svenskar. MYCKET nöje!  Dessutom: 1917  Once Upon A Time In Hollywood  Renee Zellweger Judy Joaquin Phoenix Joker Succession Fleabag Chernobyl Ramy Stellan Skarsgård Svenska streamingtjänster Tre Kronor 1994 Rederiet 1992  C/O Segemyhr 1998 Nya tider 1999 Tusenbröder 2002 Andra avenyn 2007 Solsidan 2010 Bron 2011 Torka aldrig tårar utan handskar 2012 Äkta människor 2012 Jordskott 2015 Ack Värmeland 2015 Modus Gåsmamman 2015 Bonusfamiljen 2017 Alex 2017 Vår tid är nu 2017 Störst av allt 2019 Hamilton Top dog Sevärt just nu: Knives Out Kevin Hart: Don´t F**k This Up Dr Sleep Kontakta oss på: info(a)sevartpodcast.se SEVÄRT på Instagram

Tredje avsnittet av Insikter från utsikter tar fart längst Mälaren i Bromma. Ett samtal mellan Malte och hans dotter Ida Hallquist. Ida som kanske är mest känd från TV-serien Ack Värmland där hon slog igenom i rollen som Fanny, men hon är också en fantastisk sångerska och komisk influenser. Varför hamnar man som artist så lätt i fack, hur vågar man följa sina drömmar och vad är egentligen framgång. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Den här veckan testas Molly Sandén, David Urwitz och Sven-Ingvars på Svensktoppen. Hör listan som Carolina Norén direktsänder från Karlstad. Så gick det på Svensktoppen (Listan uppdateras kl. 12.00 4 februari)  Sven-Ingvars - Denna nya version av Ack Värmeland du sköna kom att bli den första inspelningen efter Sven-Erik Magnussons bortgång. Bakom mikrofonen är nu hans son Oscar Magnusson. Molly Sandén - Utan dig är den andra singeln från Mollys kommande album som släpps senare i vår. Det blir en omtest som utmanare eftersom den börjat klättra på P4´s spellista. David Urwitz - David släppte sitt debutalbum 2005. Snart har det blivit dags för hans sjunde albumsläpp och på kommande skivan hörs låten och senaste singeln Amundön.

SKÅDESPELARE, KOMIKER, MANUSFÖRFATTARE, 41 år. Född i Kristinehamn, bosatt i Kungsbacka. Sommarvärd 2008 och Vintervärd 2011. Mitt program kommer att handla om döden. Det är något vi alla människor måste förhålla oss till. Vår egen och andras. Döden som fenomen, innehåller så mycket mer än sorg. Speciellt för oss som måste leva vidare i saknaden efter en människa vi älskat. Jag kommer prata om mina sista dagar med mormor, att jag i hennes dödsprocess på något sätt fick djupare kontakt med mitt eget liv. Om Mia Skäringer Lázár Aktuell i filmen Solsidan som bygger vidare på tv-serien med samma namn, tv-serien Ack Värmland och podden Skäringer och Mannheimer. Engagerad i frågor om psykisk ohälsa och är ambassadör för Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord. Medverkat i flera populära tv-produktioner, som Ängelby och Mia på Grötö och filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Skrivit böckerna Dyngkåt och hur helig som helst och Avig Maria som båda blivit scenföreställningar. Vann pris på Barncancergalan 2015 för Årets kvinnliga humorprestation. Mia och Klara fick Kristallen för bästa humorprogram både 2008 och 2009. Producent: Karin Janson

I veckans avsnitt går vi igenom föregående vecka med Musikhjälpen och alla tankar vi har fått omkring detta. Kajsa funderar på Ack Värmeland, Rikard undrar vad som hände med Hurricane Gilbert och hur sen får en artist egentligen vara till sin egen spelning? Självklart har vi även ett tidsenligt julquiz för mellandagarnas vilostunder!Länk till att lyssna online!

Vem minns inte barnprogrammet Hajk? I avsnitt 12 av Livet Deluxe möter vi Bengt Alsterlind, programledare & skådespelare från bland annat Hajk, Vi i Femman, Smala Sussie och Ack Värmland. Vi pratar om hälsningsfrasen "Tjipp", Hajk's kultstatus, uppväxt, slumpen som gjorde att Bengt började jobba med TV, livet på landet, skådespelarkarriär, kända anekdoter och mycket mer. Tjipp!

Ack Värmland-stjärnan Ida Hallquist berättar om att bli rikskänd över en natt, om ångest på inspelningarna, om att växa och inte vilja se tillbaka, om att slå igenom med musiken och om viljan att göra avtryck som sig själv.

Utvandraren Joel Mossberg, född 1870, sjunger "Ack, Värmeland, du sköna", även kallad Värmlandsvisan - en svensk sång från 1822 baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren. Digitaliserad av University of California, Santa Barbara Library. CC BY-SA.

I helgen var jag hemma i Värmland och kunde konstatera att bruken går på tomgång, Hur står det till med stålet? Många privatkunder har köpt in sig i SSAB under hösten. Hur står det till är SSAB billig eller dyr efter att ha gått ner närmare 50% sedan årsskiftet? Electrolux, blev Electrolux blåsta på konfekten av ett smart GE eller vad hände egentligen? Peter har tittat lite närmare på den avblåsta affären. Det här, lyssnarfrågor och mycket annat har du i veckans pod som den här gången består av mig (Jocke) och Peter.

Ida Hallquist från Ack Värmland gästar podcasten för att prata med Oskar och Christopher om svåra ämnen. Det blir förbjuden kärlek lärare och elev emellan, konstiga, sjuka sociala maktspel och Idas bästa sms-tips! Podcasten Hjälp görs av och med Oskar Nyström och Christopher Grahn. Du kan skicka din fråga till hjalppodcast@gmail.com eller via frågelådan på www.podcastenhjälp.se

Du är så skön. Nu ska vi ta oss an dig! Tillsammans med Hanna Hellqvist! Vad kan gå fel?

Bosse försöker sig på att sjunga en strof ur "Ack Värmland du sköna" och dessutom läser han en dikt. Frågorna fär svar och Bosse Bildoktorn och Hasse Pettersson är i fin form. Detta är en samsändning mellan SR Jönköping och SR Värmland. Sveriges Radio P4. 22 februari 2010

Släktbands landskapsupplaga 1 dec 2008 I den här serien rör vi oss mellan olika landskap och försöker hitta rötterna till de långlivade föreställningar vi har om människor från olika landsändar. Värmland beskrivs ofta som diktens, sagans och poesins landskap, och värmlänningarna själva lutar sig gärna mot en tradition av stora författare, varav Selma Lagerlöf, Gustav Fröding och Nils Ferlin är några. Och sångerna går heller inte av för hackor. Ack Värmeland du sköna, du krona bland sveriges länder heter det ju i Värmlandssången. Sedan länge har värmlänningen setts som en som berättar historier med stor förtjusning, något som inte alltid setts med blida ögon. Skaraborgaren Johan Alfred Eklund tjänstgjorde som biskop i Karlstads stift i början på 1900-talet och han lär vid ett tillfälle ha utbrustit: ”I Värmland är ingen själavård möjlig. Hälften är mytomaner och resten är poeter” Men det är inte bara de stora författarnamnen och de storvulna nationalistiska utbrotten som skapar bilden av detta län. Också värmlänningen i gemen sägs vara fylld av berättarglädje och duktig på att dra skrönor. En sån berättarglad värmlänning finns i Östra Ämtevik mitt i Värmland. Elisabeth Renström begav sig till Östra Ämteviks kyrka i hjärtat av Värmland. En halvmil därifrån ligger Mårbacka, och Selma Lagerlöf själv ligger begraven här. Den stora författarinnan sätter fortfarande sin prägel på trakten, stoltheten över henne är stor, men här ska också finnas, har det sagts nig, en nu levande berättare som inte går av för hackor. Göran Bengtsson heter han, och är kyrkvaktmästare just i Selmas kyrka. Rätt var det är kommer han gående på grusgången: Vi slår oss ner i ett vackert rum i församlingshuset. Det står granna vitrinskåp utmed väggarna, fulla med gamla böcker. ”De skaffade tant Selma hit” berättar Göran Bengtsson, ”när det var skola och de skulle ha ett bibliotek” När han själv berättar historier ska de vara äkta, handla om saker som verkligen har hänt.  Som den om hans farfar mjölnaren. -Min farfrar köpte kvarnen 1888 för 5000 kronor en fruktansvärd summa på den tiden. Vattenhjulen gick inte så fort, men hade en enorm dragkraft. Mitt i satt kugghjul som tog upp kraften. Det var ett kugghjul av järn som mötte ett av trä, berättar Göran Bengtsson. Då och då gick träkuggarna sönder, och hans farfar måste in och byta dem. Då släppte han på lite vatten för att hjulet skulle snurra en liten bit framåt så att han skulle kunna komma åt att reparera. -En gång var han tankspridd, och glömde att ta bort näven så att den fastnade mellan trä- och järnkugghjulen. Och det fanns ju ingen hjälp att få, älven brusade så det hade inte hjälpt om han hade skrikit på hjälp, risken fanns att han skulle bli stående där i flera timmar innan han skulle kunna få någon hjälp. -Då tänkte farfar för sig själv att ”det är inget annat att göra än att följa med runt”, fortsätter Göran Bengtsson. -Så han öppnade så att vattenhjulet fick gå runt, och han hörde hur det krasade när fingret som satt i krossades. När hjulet gått runt gick han in till sin fru, och bad henna ta fram saxen för att klippa av det trasiga fingret. -Min farmor var en manhaftig och stark människa, men hon klarade inte att klippa för skinnet var för segt. ”Ta hit saxen så får jag göra det själv” sa gubben, satte saxen mot bordet och klippte till – det var väl ungefär en tredjedel av fingret som var förstörd, tror Göran Bengtsson. Hans farfar rullade en trasa runt fingret som sa att det skulle nog descinficera sig självt. -Och konstigt nog så gick det bra, säger han och tillägger: ”Men han var ju stenhård, gubben.” Han var nog inte att leka med Göran Bengtssons farfar. Men det fanns fler berättare i släkten. Göran berättar om en av sina fastrar. När hon kom på besök kom historierna på köpet: -Faster Astrid brukade ta med mig in i förmaket, och så satte hon mig på en stol och började berätta med en glimt i ögat. Jag fick reda på mycket roligheter av henne. Det var sådant som hon hade upplevt. Göran Bengtsson håller hårt på att Värmland utmärker sig som en plats där berättelsetraditionen lever. -Den lokala historien finns ju överallt, men jag kan tycka att man inte verkar bry sig så mycket på andra ställen, säger han. Han berättar om de bygdevandringar han är med och ordnar varje sommar. -Det blir fler och fler som kommer, vi slår rekord varje sommar. Inte minst är det många ungdomar som är intresserade, tycker Göran Bengtsson. -Det verkar vara tid för berättelser igen, säger han. Han berättar om hur det var när han var ute och reste i sitt arbete tidigare i livet. Då förväntade sig alltid människor han mötte att han som värmlänning skulle vara glad och skojsam och ha en historia på lager. -Det kanske ligger i vår natur, funderar han. Göran Bengtsson kan man höra vid kyrkvandringar om somrarna. Är värmlänningar mer berättarglada än andra? I jämförelse med andra landskap, kan man se om värmlänningar är speciellt poetiska och benägna att berätta historier? Vi sökte upp litteraturprofessor Dag Nordmark på universitetet i Karlstad. Han ägnar sig själv i hög grad åt att forska om och kring Gustav Frödings författarskap. Men nej, han är mycket tveksam till föreställningen att värmlänningar skulle var särskilt goda historieberättare. -Jag tror att sådana här föreställningar får karaktär av självuppfyllande profetior, säger han. Om man ständigt får höra hur lustig man är och hur glad man är i att berätta historier, då vore det väl konstigt om man inte i någon mån lät sig påverkas av detta. -Mina mycket subjektiva erfarenheter efter tio år i Värmland stöder inte direkt den föreställningen säger han och ler. -Men det är alldeles klart att det finns en stark tradition till föreställningen att värmlänningen är berättarglad, tillägger han, och tar som exempel ett exempel från 1700-talet. Då sa en kyrkoherde om värmlänningarna ”Man kan ej förtiga att detta folk är mycket benägna till skaldekonsten eller poesin.” På 1930-talet kom det ut en bok som hette Landskapskynnen av Adrian Molin. Där går författaren igenom det som han menar utmärker folk i de olika landsändarna. Värmlänningen menar han, är en spelevink som är fantasifull och trevlig – men inte särskilt uthållig när det gäller troget och långvarigt arbete.  -Det gråa, sura vardagsarbetet är ingenting för värmlänningen, menar Molin, refererar Dag Nordmark. Det konstnärliga gemytet som präglar honom skulle tala emot det. -Om man ska tro Molin är värmlänningen för begåvad för att vara tillräckligt seg i arbetet. Det finns en speciell litterär figur som har spelat större roll än andra för att skapa bilden av den berättande värmlänningen, tror Dag Nordmark. Det är figuren Löpar-Nisse i skådespelet Värmlänningarna. -Löpar-Nisse dyker upp som en lustig figur på bröllopsfesten i sista akten av Värmlänningarna. Han berättar bland annat hur Napoleon kallat på honom för att ta bort ett stort berg som den franska armén behövde ta sig förbi. Den där typen av självförhärligande men lätt ironiska berättelser står Löpar-Nisse för, förklarar Dag Nordmark. Om man tänker på att skådespelet Värmlänningarna är ett av de mest spelade svenska skådespelen, kanske det allra mest spelade, så kan man förstå att bilden av den berättarglada värmlänningen fått stor spridning. Värmland har ju några riktigt stora författare, som Gustav Fröding, Selma Lagerlöf och Göran Tunström. Men, säger Dag Nordmark, det finns ju andra landskap som har lika många och kanske fler stora författare, därvidlag hamnar inte Värmland i någon särställning.  Men den värmländska stoltheten över författarna är stor och tar sig ibland lite lustiga uttryck, menar han. -Det jag har slagits av i Värmland är ju förmågan att utnyttja författarskapen och göra dem till varumärken. Han tar som exempel en rad hotell andra anläggningar som fått namn av de stora författarna. -Jag kommer ihåg första veckan jag bodde i Värmland. Då gick jag på en pizzeria och där fanns en pizza på matsedeln som hette Pizza Gustav Fröding. -Det finns en oerhörd stolthet över författarskapen, men också en förmåga att exploatera dem och dra nytta av dem och lägga in dem i bilden man bygger av regionen, slutar Dag Nordmark. En tidsresa i Karlstad Tidigare berättade Göran Bengtsson från Östra Ämtevik att det idag finns ett stort intressset från ungdomar att lyssna till berättelser om livet förr. Också i Karlstad har man känt av samma lust från de unga. Där har Olle Nilsson på Värmlandsarkiv skapat ett unikt instrument som är till för att inspirera människor att söka i arkiven. Med utgångspunkt från ett kvarter mitt i Karlstad har han skapat en DVD skiva där man kan öppna dörrarna till de olika husen och se hur människor levt och verkat där långt bak i tiden. Olle Nilsson visar ett väkänt hus i Karlstad där det förr låg en järnhandel i över hundra år. Ovanför järnhandeln fanns en våning där familjen Nygren bodde. -Genom att göra en vandring in i våningen kommer man människorna nära, sägar Olle Nilsson. Man kan besöka de olika rummen och se hur en våning av borgerlig karaktär såg ut. -Här går vi från förmaket till sovrummet, vidare in i salongen och här kan man nästan titta ut över torget. Man ser hur möbelgrupperna var placerade, att belysningen var fotogenlampor och att det var heltäckande mattor över golven. Bland de tusentals dokument som finns med i dvd skivan kommer de flesta från början av 1800- talet, men stundtals är vi nere i slutet av 1700 talet, berättar Olle Nilsson. Men vi har också dokument där det finns nu levande människor som kan berätta om historien förr. Till exempel gjorde länsarbetsnämnden en undersökning 1944 där man frågade 14 åriga skolungdomar om deras tankar inför framtiden. - Jag satt och bläddrade bland dessa papper och fann flera namn som jag känner igen och som vi sedan sökte upp och intervjuade. -Många av pojkarna ville bli poliser och flygare, och en av de unga ynglingarna var Morgan som ville bli flygare men som kom underfund med att hans hörsel var dålig och dessutom han hade ett hjärtfel. Morgan och hans mamma hade kommit fram till att det vore nog bäst att bli butiksbiträde. Hur gick det då? Jo, Morgan Larsson blev en revypappa i Karlstad, och på skivan hör man honom berätta om hur karriären såg ut. Vad går då hem hos ungdomar, vilket arkivmaterial? Mycket säger Olle Nilsson. Han klickar sig fram till ett förtryckt dokument med befolkningsstatistik från gamla tabellverket 1776 i Karlstad där man bokförde vad människor dog av. Där fann Olle en man som stupade i en kokgryta. Många barn undrar hur det gick till... -Materialet är tänkt att stimulera ungdomarna att söka sin historia och få en känsla av deleaktighet i samhällsbyggandet. Och eftersom var och en de tolv tomterna i kvarteret innehåller en mängd tidsstationer som består av foto, dokumentation, filmer, internetlänkar och annat lockar det undgomar och andra att gå vidare i sökandet efter sin egen och stadens historia.