Podcasts about materialet

Prædiken fra pinsegudstjeneste i Broen d. 8. juni 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Apostlenes Gerninger kap. 2,1-11 og Johannesevangeliet kap. 14,22-31––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksterne til prædikenen sammen: Apostlenes Gerninger kap. 2,1-11 og Johannesevangeliet kap. 14,22-312 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 “Han sagde ja” – hvordan har du oplevet, at Gud har brugt dig, selvom du følte dig uforberedt eller uegnet?—> Tænk på situationer, hvor du – som Coldplays trommeslager – “bare dukkede op” og oplevede, at Gud kunne bruge dig alligevel.4 Hvordan forholder du dig til tanken om, at Helligånden ikke bare er med dig, men i dig?—> Hvordan former det din hverdag, din bøn, dit syn på dig selv og dine relationer?5 Hvordan har du mærket Guds nærvær som “ild” i dit liv – noget der renser, leder, kalder eller forvandler?—> Er der konkrete situationer, hvor du oplevede, at Gud kom tæt på med kraft og retning?6 Vind og åndedræt er billeder på Guds livgivende kraft – hvor længes du efter nyt liv fra Gud i dit liv lige nu?—> Hvilke områder i dit liv trænger til, at Guds Ånd “blæser nyt liv” ind i dem?7 Pinsedag blev disciplene til levende templer for Guds nærvær – hvordan kan dit liv være et sted, hvor andre mennesker møder Gud?—> Hvad vil det sige for dig at være bærer af Guds Ånd i hverdagen?)8 Hvordan kan du være med til at “tale Guds sprog” ind i andre menneskers liv – så de forstår evangeliet på en måde, der giver mening for dem?—> Tænk på relationer, du har – hvor og hvordan kan Guds kærlighed gøres forståelig og håndgribelig gennem dig?9 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 29. maj 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Salmernes bog kap. 110,1-4, Apostlenes Gerninger kap. 1,1-11 og Markusevangeliet kap. 16,14-20–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksterne til prædikenen sammen:  Salmernes bog kap. 110,1-4, Apostlenes Gerninger kap. 1,1-11 og Markusevangeliet kap. 16,14-202 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvilket billede har du af Jesus i dag?—> Ser du ham mest som en historisk figur, en ven, en frelser – eller som den opstandne og tronende konge over himmel og jord?4 Hvordan påvirker det din hverdag, at Jesus nu er konge og ikke først en dag i fremtiden?—> Er der områder i dit liv, hvor du længes efter at se mere af hans herredømme?5 Hvordan reagerer du, når du ikke forstår det Gud gør?—> Er du tilbøjelig til at “stirre op mod himlen”, som disciplene gjorde – eller søger du hans nærvær og vilje her og nu?6 Jesu himmelfart betyder, at han ikke længere er synligt til stede – men stadig virkeligt nærværende.—> Hvordan oplever du hans nærvær i dit liv i dag?7 Jesus siger, at "den mindste i Guds rige" er større end selv Johannes Døber.—> Hvad betyder det for din identitet og dit kald, at du – som tilhører Jesus – har en plads i hans rige?—> Ser du dig selv som "lille" eller som én, Gud kan bruge?8 Hvem er du kaldet til at være vidne for i dit liv lige nu – i ord, handling eller nærvær?—> Hvordan kan du konkret pege på Jesus dér, hvor du er?9 Disciplene vendte tilbage til hverdagen og blev i byen, i bøn og fællesskab, mens de ventede.—> Hvordan ser det ud for dig at "vende tilbage" og leve i trofast forventning – midt i det almindelige?10 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? --> Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

I dette programmet får du høre om Åpne Dørers bibelgruppeopplegg, ‘Farlig tro'. Olaug Lillian Bjørke deler erfaringer og presenterer deg for opplegget som inneholder 8 økter med videoundervisning og samtaleguide. Her går man gjennom ulike deler av Apostelgjerningene, og knytter det sammen med forfulgte kristne i nyere tid. Opplegget er utarbeidet av Ronald Boyd-MacMillan og Nick Page, som begge er forfattere og dyktige kommunikatorer. Materialet åpner nye perspektiver på en av Bibelens mest spennende bøker. Apostlenes gjerninger er fylt av mirakler og eksplosiv menighetsvekst, men har samtidig en mørk undertone: forfølgelsen. Det er det samme som skjer i verden i dag. Kristne forfølges, og likevel vokser Guds rike. I andre halvdel av programmet får du bli med på en av leksjonene, som omhandler Kristi himmelfartsdag. Her får du også høre den fantastiske historien om Søster Mabel fra Kina. Du får ellers høre Hilde og Helene Svela synge «Ditt ord». Her kan du lese mer om ‘Farlig tro': https://www.opendoors.no/dangerousfaith

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 18. maj 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Matthæusevangeliet kap. 4,18-23 og Apostlenes Gerninger kap. 2,27-47–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksterne til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 4,18-23 og Apostlenes Gerninger kap. 2,27-472 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvad betyder det for dig, at Jesus siger “Kom og følg mig” – ikke bare “Tro på mig”?--> Hvordan har dit billede af discipelskab ændret sig gennem denne prædikenserie?4 Når du ser på dit eget liv, hvor oplever du, at Jesus siger: “Gør det sammen med mig”?--> Er der områder, hvor du føler dig kaldet til at tage et nyt skridt i handling eller tjeneste?5 GRR-modellen beskriver en bevægelse fra “Jeg gør” til “I gør” – hvor i den proces er du i dit forhold til Jesus?--> hvor oplever du, at du måske er kaldet til at hjælpe andre på deres vej?6 Hvem har “gået sammen med dig” i din trosvandring – hvem har været med til at forme dig som discipel?-->Hvordan kunne du være en sådan person for en anden?7 I Apostlenes Gerninger 2 ser vi, hvordan disciplene skaber fællesskab og deler troen.--> Hvordan ser det konkret ud i dit liv lige nu? Hvad fungerer – og hvad savner du?8 Prædikenen taler om, at det er Jesus selv, der gør os til disciple – og sender os ud.--> Hvad betyder det for dig, at du ikke skal præstere, men blot følge og pege på ham?9 Hvad kunne være ét næste skridt i din discipelskab – noget du vil “gøre som Jesus”?--> Det kan være noget konkret (fx bede for en kollega, melde sig til tjeneste, invitere nogen med i fællesskab) – del det og bed for hinanden.BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 11. maj 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: 2. Korintherbrev kap. 3,17-18, Romerbrevet kap. 12,1-2 og Lukasevangeliet kap. 6,39-40–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksterne til prædikenen sammen: 2. Korintherbrev kap. 3,17-18, Romerbrevet kap. 12,1-2 og Lukasevangeliet kap. 6,39-402 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvordan ser mit ‘espalier' ud – altså de rytmer og rammer, der støtter mit liv i Jesus? Har jeg brug for at justere noget?4 Lader jeg jævnligt Jesus se mig i øjnene og tale sandt ind i noget, der trænger til heling, omvendelse, tilgivelse eller forvandling?5 Hvilken “formation” har jeg ubevidst ladet mig præge af – sociale medier, præstationskultur, frygt, vaner – og hvordan udfordrer Jesus det?—> (Ud fra prædikenens pointe om, at vi formes, uanset hvad – spørgsmålet er: af hvad og af hvem.6 Hvad er én konkret åndelig praksis, jeg kan tage op eller vende tilbage til, for at styrke min efterfølgelse af Jesus?7 Tankeeksperiment: Hvis nogen fulgte mit liv tæt i en uge, hvad ville de lære om Jesus gennem mig – og hvad ville de måske ikke opdage? 8 Hvad ville du ønske, de så af Jesus gennem dig? Bed over det! 9 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 4. maj 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 1,35-40 og kap. 14,15-21 + 25-27––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 1,35-40 og kap. 14,15-21 + 25-272 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvor og hvordan oplever du i øjeblikket Jesu invitation til at "komme og se"?
– Er der noget i dit liv, hvor du fornemmer, at Jesus kalder dig tættere på sig?4 Hvad fylder dine tanker mest i hverdagen – og hvad ville det betyde for dig at rette og genrette dit fokus mod Gud, som Willard opfordrer til?
– Hvilke vaner eller tankemønstre kunne du have brug for at bryde?5 Hvordan ser din praksis for at “blive i Jesus” ud lige nu?
– Er der tidspunkter, rum eller rytmer i din hverdag, hvor du erfarer Guds nærvær – eller mangler det?6 Hvor ser du Ånden skabe frugt i dit liv, i dit fællesskab?
– Og hvor mærker du længsel efter, at Gud må få lov at virke mere?7 Hvilket konkret skridt kan du tage i den kommende uge for at give Helligånden mere plads til at tale til dig og forme dig?
– Hvad ville det betyde for dig i ugen, der kommer at tage imod invitationen og “vandre i Ånden”?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.RESSOURCERPrædiken om sabbat/hviledag finder du på video og podcast herYouTube – PodcastPrædikenserie om stilhed på video og podcast finder du herYouTube: del 1 – del 2 – del 3Podcast: del 1 – del 2 – del 3ANBEFALET LÆSNINGKen Shigematsu: “Gud i mit alt”. Kan bestilles og lånes via bibliotek.dk(Findes også på Mofibo og audible.co.uk på lydbog i engelsk version)Pablo Martinez: “Bønnens Psykologi”. Kan bestilles og lånes via bibliotek.dk

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 13. april 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 21,1-9–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 21,1-92 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvornår har jeg sidst oplevet, at Gud kaldte mig til noget, som ikke helt gav mening – og hvordan reagerede jeg?– Hvad fik mig til at tøve eller adlyde?4 Hvilke forventninger har jeg til, hvordan Jesus bør handle i mit liv – og tør jeg give slip på dem, hvis hans vej ser anderledes ud?– Er jeg mest som disciplene eller som mængden i Jerusalem?5 Er der et "æsel", Jesus beder mig hente – en konkret handling i hverdagen, hvor han kalder på min lydighed og tillid?– Noget småt, men vigtigt?6 Hvad kunne det betyde for mig at "lægge min kappe ned" for Jesus?– Er der noget, jeg skal give slip på, for at han kan bruge mig?7 Hvordan kan jeg i den kommende uge vælge at følge Jesus som fredskongen – ikke med begejstring i munden, men med overgivelse i hjertet?– Hvor kan jeg bringe hans fred ind i andres liv?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 6. april 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasevangeliet kap. 1,26-38––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 1,26-382 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvordan oplever jeg det ordinære i mit eget liv?Hvor er der rutine, hverdag, måske endda træthed – og hvordan kunne Gud være nær netop dér?Hvornår har jeg sidst mærket, at Gud mødte mig midt i det almindelige?Var der et "glimt" af noget større i en hverdagssituation?Hvad gør det ved mig at tænke på, at Gud ikke kun kommer i det spektakulære, men i det stille og skjulte?Hvordan påvirker det min længsel efter at “se” Gud?4  Tør jeg tage imod Guds kald, selv når det forandrer mit liv på uventede måder – som det gjorde for Maria?Hvad kunne det betyde for mig at svare: "Lad det ske mig efter dit ord”?Hvordan kan jeg øve mig i at følge "tråden", som Gud lægger ud i mit liv?Er der noget, jeg mærker mig kaldet til at holde fast i, også når jeg ikke kan se hele vejen?5 Hvad betyder det for mig, at Gud valgte noget så menneskeligt og sårbart som en mors livmoder til at komme ind i verden?– Hvad siger det om, hvordan Gud ser på kroppen, det skrøbelige, det jordnære?6 Er der noget i mit liv, som jeg har svært ved at tro, Gud kan bruge?– Hvordan kunne Guds nærvær forvandle netop dét?7 Hvordan kan jeg leve med en forventning om, at Gud møder mig – ikke bare én gang, men igen og igen – i det ordinære? – Er der vaner, bønner eller opmærksomhedsøvelser, jeg kan tage til mig??8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 23. marts 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasevangeliet kap. 11,14-28––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 11,14-282 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Jesus siger, at der ikke findes neutral grund i den åndelige verden – enten overgiver vi os til Gud, eller også bliver vi styret af noget andet. Hvilke områder i dit liv prøver du at kontrollere selv, i stedet for at lade Gud lede dig?4 Hvilke usynlige drivkræfter præger dit liv – frygt for svaghed, behov for kontrol, ønsket om at være “ordentlig” i andres øjne? Hvordan kan du bevidst vælge at lade Guds Ånd fylde de områder i stedet?5 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Danskeren "J.E." faldt i kløerne på udenlandske investeringssvindlere og mistede sine sidste penge. Da han ville tage sit eget liv, kaldte svindleren ham en »tudeprins« og opfordrede ham til at investere mere. Graverjournalist Eva Jung er i studiet for at tale om et gigantisk internationalt læk, som Berlingske har fået indblik i. Det tegner et foruroligende billede af, hvor sofistikeret og vidtrækkende en industri investeringssvindel er blevet. Materialet tæller mere end en million lydfiler og du kan høre et par af dem i afsnittet. Gæst: Eva Jung, graverjournalist på Berlingske Vært: Anne Sofie Allarp Læs historien om J.E. herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 9. marts 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 4,1-11–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 4,1-112 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvor oplever du, at der bliver sået tvivl om Guds karakter og kærlighed i dit liv? Hvilke stemmer forsøger at få dig til at tvivle på, at Gud virkelig ønsker det bedste for dig?4 Hvad er de subtile fristelser, der prøver at få dig til at tvivle på din identitet som Guds barn? Hvordan kommer de til udtryk i dine tanker eller handlinger?5 På hvilke områder i dit liv er du fristet til at tage magten i egen hånd i stedet for at stole på Guds timing og plan? Hvor mærker du ønsket om genveje til succes eller anerkendelse?6 Hvordan kan du bruge Jesu svar til fristeren som et værn mod de tvivl og fristelser, du møder? Hvordan kan Guds ord blive et stærkere fundament for dig i de situationer?7 Hvor hører du den stille hvisken, der fortæller dig, at du ikke er nok? Hvordan kan du styrke din tro på, at du allerede er skabt i Guds billede og elsket ubetinget?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Dags att summera Vasaloppet 2025. Vilken dag! Karlsson är med och går igenom förloppet och ärligt talat så verkar både han och Järnberg helt fascinerade. Och mycket imponerade av Stina Nilsson. Även om Karlsson hade henne som favorit. Men hade inte damtävlingen kunnat få bli lite mer spännande? Händelseförlopp gås igenom. Materialet, planen, spelet, Runars rökare, Alvars magiska spurt, Karros upphämtning, TD-pling och givetvis underlaget. Och några kommentarer om VM hinns med inom parentes. Sedan kliver även Laggar in för att gå igenom materialplanen lite mer i detalj. 

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 16. februar 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Esajas bog kap. 6,1-8–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Esajas bog kap. 6,1-82 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til i Esajas' historie?3  Hvor får du en erfaring af Guds hellighed og storhed? Guds skønhed?4 Hvordan påvirker mit syn på Guds herlighed mit syn på mig selv? Bliver jeg opmærksom på mine egne begrænsninger og behov for nåde?5 Hvor i mit liv kalder Gud mig til at reagere som Esajas med ordene: "Her er jeg, send mig"? – Er der områder, hvor jeg holder mig tilbage fra at svare på Guds kald?6 Hvordan kan jeg søge og værdsætte Guds skønhed i min hverdag? – Hvilke praksisser hjælper mig med at løfte blikket fra det almindelige til det hellige?7 Hvad afslører mit møde med Guds "anderledeshed" om mine prioriteter og værdier? – Er der noget, jeg skal give slip på for at give plads til Guds nærvær?8 Hvordan kan jeg afspejle Guds skønhed i mit møde med andre mennesker? – På hvilke måder kan Guds fred, hellighed og kærlighed blive synlig gennem mit liv?9 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 16. februar 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Josvas bog kap. 5,13-15 og 6,1-5–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Josvas bog kap. 5,13-15 og 6,1-52 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til i Josvas historie?3 Hvad betyder det for dig at overgive kontrollen i dit liv til Gud, ligesom Josva måtte gøre? Er der områder, hvor du har svært ved at stole på Guds vejledning?4 Josva spurgte Gud: “Er du for os eller imod os?” og fik svaret “Nej.” Hvordan udfordrer dette dit syn på Gud og din egen rolle i hans planer?5 Har du oplevet en situation, hvor du – ligesom Josva – har følt dig presset til at præstere eller bevise noget? Hvordan kan Josvas møde med Gud inspirere dig til at hvile i, at Gud er den sande leder?6 Gud møder os på den måde, vi har brug for – Gideon med opmuntring, Hagar med omsorg, Josva med autoritet. Hvordan har du oplevet, at Gud har mødt dig i din tro?7 Josva måtte tage sine sandaler af som et tegn på omvendelse og erkendelse af Guds hellighed. Hvad kunne det konkret betyde for dig at "tage sandalerne af" i dit liv?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 9. februar 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Dommerbogen kap. 6,11-26–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Dommerbogen kap. 6,11-262 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til i Gideons historie?3 Hvor i dit liv kan du have overset Guds nærvær, fordi du forventede, at han ville komme på en anden måde? – Ligesom Gideon oplevede Gud komme stille og roligt, kan Gud også møde dig i det uventede.4 Hvilken identitet har du taget på dig – og stemmer den overens med den identitet, Gud taler over dit liv? – Gideon så sig selv som svag og ubetydelig, men Gud kaldte ham en "tapper kriger". Hvilke ord lader du definere dig?5 Hvad fylder dit liv lige nu, som måske overdøver Guds stemme? – Gideon var optaget af at sikre sin overlevelse, men Gud ventede på det rette øjeblik til at tale til ham. Er der noget, du skal lægge ned for bedre at kunne høre Gud?6 Hvornår har du sidst sat dig stille for at lytte til Gud og lade ham tale sin sandhed ind i dit liv? – Gud taler ikke altid i storm og drama, men ofte i stilhed. Har du plads til stilheden?7 Hvordan kan du begynde at vandre i den sandhed, Gud taler over dig? – Gideon blev kaldt til at handle på den identitet, Gud gav ham. Hvad kunne det betyde for dig at leve ud fra Guds ord om dig frem for din egen selvopfattelse?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 2. februar 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: 1. Mosebog kap. 16,1-15–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: 1. Mosebog kap. 16,1-152 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til i Hagars historie?3 Hvad betyder det, at Gud er "den Gud, der ser"? Hvordan påvirker denne sandhed din dagligdag?4 Tror du på, at Gud ser dig i dine kampe, eller føler du dig overset? - Hvorfor?- Hvilke situationer i dit liv får dig til at føle dig uset eller glemt? - Hvordan kan Gud være nærværende i dem?5 Hvordan reagerer du typisk, når du føler dig alene – flygter du, kæmper du, eller vender du dig mod Gud?6 Hvor har du oplevet Guds godhed og forsørgelse i svære tider?7 Hvordan udfordrer Hagars historie vores syn på mennesker, der er udenfor, udstødte eller kæmper?Hvordan kan vi som fællesskab afspejle hjertet af "Den Gud, der ser" for dem, der føler sig usete?8 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Heavy Load bildades 1976 och brukar kallas för Sveriges första heavy metal-band. I början av 2025 gick grundaren Ragne Wahlquist plötsllgt bort. Detta avsnitt består till stor del av en intervju som David Bogerius gjorde med Ragne mitt under sommaren 2011. Materialet skulle vara underlag till en bok om svensk hårdrock som aldrig blev verklighet och intervjun är därmed aldrig tidigare publicerad.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 19. januar 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 2,1-11––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 2,1-112 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Er der noget i dit liv og din måde at agere på overfor Gud, der gør, at du behandler ham som en Gud med mangelfulde ressourcer?4 Hvad sker der, når du hører, at Gud ønsker at hælde sin glæde ud over dig! Ind i dit hjerte! Hvilken følelse skaber det i dig? Mistro? Mistillid? Sorg? Forventning? Håb? Mærk efter og handl på det!5 Vi bliver inviteret til igen og igen at erfare og opleve Gud. Hvordan ser det ud i dit liv?6 Tal om, hvordan I bedst stiller jer til rådighed for det, Gud gør i jeres liv lige nu.7 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 3. november 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 5,13-16–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 5,13-162) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) Gud har en drøm for verden – at den bliver fyldt af hans lys! Drømmer du med på denne drøm?4) Hvordan ser det ud i dit liv, familie, fællesskab mv., at vi er “lys og salt”?5) Hvor oplever du størst frygt, modstand, modvilje mod at være lys og salt? 6) Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

I episode 61 tar vi for oss de to svært suksessfulle serieoppkjøperne Lagercrantz Group og TransDigm Group. Begge selskaper driver veldig profitable virksomheter innenfor nisjemarkeder og har levert utrolig aksjonæravkastning de siste 15-20 år. Lagercrantz Group er et teknologikonsern som tilbyr verdiskapende tekniske løsninger, basert på proprietære produkter og på produkter fra ledende leverandører. Konsernet består av rundt 80 selskaper, hver virksomhet er fokusert mot et spesifikt delmarked, en nisje. TransDigm Group er en ledende global designer, produsent og leverandør av høyt konstruerte flykomponenter som er avgjørende for sikker og effektiv drift av fly over hele verden.Som med andre serieoppkjøpere, fant vi ut av gjennom vår research at begge disse selskapene har bygd sin forretningsmodell gjennom noe få nøkkelkonsepter; (i) Desentralisering, (ii) Sterk eierskapskultur og (iii) Målbar verdiskapning. Materialet til episoden er hentet fra selskapenes nettsider, investorpresentasjoner og lignende. Nøkkeltall er for det meste hentet fra FinChat. Faruk eier aksjer i Lagercrantz, mens Kenneth eier ikke aksjer i noen av selskapene.Vel lytt!Episoden er spilt inn for informasjons- og underholdningsformål, og innholdet i episoden skal ikke anses som en investeringsanbefaling. Innholdet er ikke sponset, men vi har en samarbeidsavtale med FinChat. FinChat er en AI-drevet plattform designet for å hjelpe til med undersøkelse av selskaper. Ved å følge linken under kan du få 15% rabatt på abonnementer:https://finchat.io/?via=Stockup Ønsker du å være med på discord?Gå hit: https://discord.gg/CsxNmyXGbE Du kan også følge oss på X:https://x.com/HanFarStockUp https://x.com/k_astorp Hvis du ønsker å støtte podcasten, har vi satt opp en Patreon: https://www.patreon.com/StockUp831 

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 13. oktober 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 21,28-44–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 21,28-442 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Det handler om at bygge med på det evige – lade Gud være "vingårdsejeren", og bygge sit liv på Guds hovedhjørnesten. Hvordan ser det ud i dit liv? 4 Hvilke vaner, rutiner og hjælpemidler har du i dit liv til at holde dig i tæt kontakt med Jesus og et hverdagsliv i Guds pagt?  5 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Ledningen för Stern är i full gång med att sälja in storyn om Hitlers dagböcker internationellt när bomb efter bomb slår ner gällande dagböckernas äkthet. Flertalet experter har intygat att dagböckerna är äkta, men när Gerd Heidemann får ett samtal mitt i pågående publiceringsarbete så möts han av en chock. Och snart blir det tydligt vad det egentligen är för sorts scoop som han har jagat under hela den här tiden. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 8. september 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasevangeliet kap. 10,38-42––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 10,38-422) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) Hvor travlt har du i dit liv på en skal fra 1-10?
1 er, at du har god hviletid som lader dig op hver dag – 10 er, at du hver aften sætter dig i sofaen og næsten falder sammen af udmattelse. Om du synes følelsen af udmattelse er god eller dårlig er ikke relevant.4) Er der plads i dit liv til det uventede og til forstyrrelser?
Jesus levede et liv med både travlhed og hvile. Når vi læser om hans liv, er der én ting som særligt går igen, og det er at Jesus stopper op. Han lader sig forstyrre.

Hvordan reagerer du, når din dagsplan bliver “forstyrret” af mennesker? Det kan både være kolleger, børn, fremmede..

Hvordan vil du have det, hvis én i din bibelgruppe eller omgangskreds blev alvorligt syg og fik brug for støtte – i trøst, i praktisk hjælp, måske i en længere periode? 
5) Er der nogle steder, du er træt i dit liv? Fysisk, mentalt, følelsesmæssigt eller åndeligt?
6) Hvilke ting forhindrer dig i at holde en ugentlig hviledag? Fx praktisk eller følelsesmæssigt.
7) Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. I Konrad Kujau arbetsrum finns ett kaos av böcker och tidningar som han använder som källor till vad Hitler sysslat med. När han forskat färdigt om en period så kan han utföra själva skrivarbetet på endast fyra timmar. Efter det smutsar han ner boken genom att doppa den i te och på olika sätt ge den ett gammalt och kantstött utseende. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Den hemlighetsfulla antikhandlaren går slutligen med på att träffa Gerd Heidemann. Mötet leder till ett samarbete som sker i det dolda och där även personer från Sterns ägarkoncern går bakom ryggen på tidningens chefer. Det betalas ut stora summor till antikhandlaren. Allt, för att lyckas lägga vantarna på Hitlers gamla dagböcker som ännu ingen har sett röken av. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Gerd Heidemann, journalist på Stern, får av en källa höra talas om att Hitler ska ha skrivit dagböcker under tiden som andra världskriget pågick. Inte nog med det, flera av dagböckerna finns tydligen kvar. De är väl bevarade hos en mystisk antikhandlare. Gerd Heidemann påbörjar där och då sin jakt efter Hitlers dagböcker och i samband med det – jakten på sin egen berömmelse. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 25. august 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 20,20-28–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 20,20-282 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Efterfølgelse af Jesus er aldrig tænkt som noget, vi bare gør som solokristne, og det må aldrig blive noget, vi skal gøre med udgangspunkt i skammen. Tal om, hvad det betyder 4 Der findes ikke nogen kærlighed, der ikke har ofre. Der findes ikke nogen tilgivelse, som er omkostningsfri. Hvordan har du det med at skulle indgå i et fællesskab, eller i en relation på de præmisser?5 Hvordan tager du dette med dig ud i dit fællesskab? Hvordan tager du det med dig ud i den sammenhæng, du er kaldet ind i? Er der noget, du mangler for at kunne tage del i fællesskabet? 6 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 18. august 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 12,31-42–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 12,31-422 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Er du bevidst om, hvilke løgne, der er i dit liv? Hvilke falske sandheder, du lever dit liv ud fra?4 Fylder spørgsmålet om “synd imod Helligånden” i dit liv? – sidder du med tvivl og anfægtelse over det?5 Tal om, hvad det betyder at vandre i og leve ud fra Guds sandhed om os. 6 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 11. august 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasev. kap. 7,36-50–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasev. kap. 36-502 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Overfor Gud står vi altid betingelsesløst betingelsesløst elsket. Afspejler den kærlighed sig:– i den måde jeg relaterer til Gud på?– i den måde jeg ser mig selv på? – i den måde, jeg ser andre på? – i den måde, jeg lever mit liv på?4 Overfor Gud står vi også altid med en gæld, vi ikke kan betale. Afspejler den gæld, du skylder overfor Gud sig: – i den måde, jeg relaterer til Gud på?– i den måde, jeg ser både mig selv og andre på?5 Snak om: hvad er det, der sker med os, når vi bliver udsat for, og udsætter andre for en “betinget" kærlighed fremfor en “betingelsesløs" kærlighed. Husk, i sådan en snak, at nåde – både overfor sig selv og overfor andre – altid er forudsætningen for livet med Gud og hinanden! 6 Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 4. august 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Matthæusevangeliet kap. 11,16-24–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Matthæusevangeliet kap. 11,16-242. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Teksten i dag rummer advarsler og formaninger. Hvordan hører du det?4. Der er altid dele af vores hjerter, som vi gerne vil afskærme Gud fra. Som vi gerne vil have for os selv.- Ved du, hvor dine er?- I dit liv generelt- eller måske bare i denne sæson? 5. Hverken din frelse eller din efterfølgelse af Jesus, livet i hellighed, er en tjekliste, du kan udføre – det er en tæt og levende relation til Jesus! Hvor skal du vokse ind i en dybere relation til Jesus i denne sæson? Hvilken forandring skal Gud virke ind i din efterfølgelse? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. Spørg Gud om at vise dig, hvor du er i dit liv lige nu. Spørg Ånden om at lyse op og vende dig om.AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Det räcker tydligen inte med att sätta mål - de ska följas upp också! Så häng med när vi kollar av hur det gått med allt vi trodde vi skulle genomföra när nyårsklockorna ringde (plus lite uppföljning från senare avsnitt). Lotta skulle starta matlag, ge sitt hus lite mer kärlek och ja, hur blev det med den där öppna relationen? Katta skulle bli rik, eliminera prestationsångesten och ta över en stuga. Hur har det egentligen gått med det? Lyssna så får du veta allt det och rätt mycket mer - god lyssning! ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: VILL DU STARTA EGET MED HJÄLP PÅ VÄGEN? I samarbete med Melisa Milak kan vi nu erbjuda hennes kurs "Noll till Koll" med härliga bonusar för dig som lyssnar på podden! Köper du kursen via vår länk nedan får du två fina bonuserbjudanden; BONUS 1: Häng med Katta & Lotta i ett Zoom-samtal! I samtalet kommer vi att berätta om våra företagsresor, dela med oss av våra bästa tips och snedsteg, svara på frågor och PEPPA dig såklart. BONUS 2: Köp kursen senast 20 juni 2024 så får du också vårt exklusiva övningsmaterial (pdf), som guidar dig steg för steg till att skapa din bästa vardag. Materialet togs fram till vårt event på Myrängsgården och fick högsta betyg av våra deltagare. ANMÄL DIG TILL MELISAS GRATIS WEBINAR HÄR: https://shorturl.at/Ub152 VILL DU LÄSA MER OM KURSEN?: www.bortomekorrhjulet.com/kurs ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Tack till våra samarbetspartners >> Siljan News - för dig som vill bo och jobba i eller besöka Dalarna! www.siljannews.se / www.bojobba.se/ ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Avsnittet är klippt av grymma Andreas Viklund / Radiomakaren. www.instagram.com/radiomakaren ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 -------------- Följ oss! www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet www.linkedin.com/company/bortom-ekorrhjulet www.bortomekorrhjulet.com -------------- Följ Katta: www.instagram.com/bucketlifese Följ Lotta: www.linkedin.com/in/lotta-nordin-44373a3/

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 9. juni 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasev. kap. 6,12-16, Romerbrevet kap. 12,9-17, 2. Korintherbrev kap. 13,13–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksterne til prædikenen sammen: Lukasev. kap. 6,12-16, Romerbrevet kap. 12,9-17, 2. Korintherbrev kap. 13,132. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Rummer dit fællesskab, at det består er en forsamling sårede og sårende mennesker? Hvordan? Hvordan ikke? Hvad skal evt. ændres?4. Hvordan “kappes" du "om at vise agtelse" overfor mennesker? Familie, på arbejdspladsen, i din menighed og fællesskab?5. Søger du Guds nærvær for at få noget fra Gud, eller for at få del i Gud? BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs teksterne til prædikenen sammen: Salme 88, Markusevangeliet kap. 4,35-41 og Salme 422 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Hvem og hvad bliver Gud for dig i modgang? tæt påpå afstandtrøstfraværendeskyldig i modgangenfarallieretandre ting?4 Lærer du noget i modgangen?5 Søger du hen imod, eller væk fra mennesker og fællesskab, når livet gør ondt?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Från Stefanskyrkan i Stockholm med kyrkoherde Catharina Segerbank och församlingens musiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Livets höst kan bli vår. Mitt i allt som är svårt, får vi blomma igen, en kärleksperenn med rötter djupt i en tro.”(Jill Nordin)”Livets höst kan bli vår är ett material som håller på att arbetas fram av medarbetarna i Sankt Johannes församling, Stockholm.Materialet består av nyskrivna noveller och nyskriven musik samt taktila tips för gudstjänster på äldreboenden men som även är lämpliga att användas för samlingar med äldre personer i andra sammanhang.I dagens gudstjänst kommer du som lyssnar att få ett smakprov på ett sommartema med de fyra elementen: jord, vatten, eld och luft i centrum. Även människans fem sinnen: syn, hörsel, smak, känsel och lukt lyfts fram! Allt i samklang med kallelsen till Guds rike!”(Catharina Segerbank)Medverkande:Catharina Segerbank: liturg, läsningMicaela Leijonmarck Pilati: läsning, förbönSigvard Selinus: orgel, pianoThomas Axelsson: elbasHasse Johnzon: gitarrerIngemar Berglind: pianoJill Nordin, Maria Sandell: sång, pianoLotta Lindgren: sång, piano, violaFridolf Östblom, Johannes Rückert Becker, Hilda Dahlberg: sångJonas Sjöblom: flöjt, slagverkText:Lukas 14:15-24Musik:SvPs 176 Din klara sol (J O Wallin, tysk mel)Förundran i sommarens tid (M Sandell)Min kärlek blir aldrig gammal (J Nordin)Ordlös är din kärlekssång (J Nordin/S Selinus)När minnet börjar svikta (P Harling)Kom och bo (M Sandell)Vår vals (L Lindgren)Vänskap och sång (J Nordin)SvPs 201 En vänlig grönskas rika dräkt (C D af Wirsén/W Åhlén)I dina händer (J Nordin)Livets höst kan bli vår (J Nordin/I Berglind)Producent Katarina JosephssonTekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylanderliv@sverigesradio.se

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Vilket avsnitt! Katta gör marklyft och bryter ryggen (typ) och Lotta pratar om att starta eget företag med veckans gäst - starta eget-coachen och inspiratören Melisa Milak. Drömmer du också om ett eget företag men har inte tagit steget ännu – eller har du kanske redan kommit igång men känner dig inte helt säker på vad du håller på med? Då är veckans avsnitt för dig! Vi pratar bland annat om: - Hur man gör för att våga starta eget (och delar våra egna rädslor och hur vi övervann dem). - Den märkliga känslan av att egenföretagande ”inte är för mig”. - Några av de vanligaste frågorna Melisa får när hon coachar kvinnor att starta företag. - Praktiska saker som moms och bokföring och varför det inte ska hålla dig tillbaka. - De många lager av frihet som kommer med eget företag! - Att vara utbränd och arbetslös och ändå köra igång. - Vikten av att skapa ett företag som linjerar med vad man själv vill, behöver och tycker är roligt. - Varför sälj är avgörande, men inte visitkort. - Att inte behöva ställa klockan på morgonen. Och en massa annat också. Lyssna gärna! ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Vill du ha mer av Melisa och hennes community? Kolla in hennes härliga facebookgrupp! www.facebook.com/groups/soloprenorskan Följ Melisa på https://www.instagram.com/en.visare ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: GÅ MELISAS STARTA EGET-KURS! I samarbete med Melisa kan vi nu erbjuda hennes kurs med härliga bonusar för dig som lyssnar på podden! Köper du kursen via vår länk nedan får du två fina bonuserbjudanden; BONUS 1: Häng med Katta & Lotta i ett Zoom-samtal! I samtalet kommer vi att berätta om våra företagsresor, dela med oss av våra bästa tips och snedsteg, svara på frågor och PEPPA dig såklart. BONUS 2: Köp kursen senast 20 juni 2024 så får du också vårt exklusiva övningsmaterial (pdf), som guidar dig steg för steg till att skapa din bästa vardag. Materialet togs fram till vårt event på Myrängsgården och fick högsta betyg av våra deltagare. ANMÄL DIG TILL MELISAS GRATIS WEBINAR HÄR: https://bortomekorrhjulet--envisare.thrivecart.com/nolltillkoll/6655e6ace5f47/ VILL DU LÄSA MER OM KURSEN?: https://www.bortomekorrhjulet.com/kurs ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Tack till våra samarbetspartners >> Siljan News - för dig som vill bo och jobba i eller besöka Dalarna! www.siljannews.se / www.bojobba.se/ ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Avsnittet är klippt av grymma Andreas Viklund / Radiomakaren. www.instagram.com/radiomakaren ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 -------------- Följ oss! www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet www.linkedin.com/company/bortom-ekorrhjulet www.bortomekorrhjulet.com -------------- Följ Katta: www.instagram.com/bucketlifese Följ Lotta: www.linkedin.com/in/lotta-nordin-44373a3/

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 26. maj 2024, Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Salme 24 og 2. Samuelsbog kap. 6,1-19–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1 Læs GT-teksterne til prædikenen sammen: Salme 24 og 2. Samuelsbog kap. 6,1-192 Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3 Er der områder af dit liv med Gud, hvor det er blevet for komfortabelt? Hvor efterfølgelsen ikke må koste ret meget?4 et vigtigt kodeord for bibelens måde at tale om Guds nærvær er: søg! At søge kan betyde: lede efter, spørge om, kalde på, finde og jagte efter. Se fx Sl. 27, Sl. 40, Sl. 63, Sl. 105, Matt. 6,33, Luk. 11,9, Kol. 3,1 og mange andre. Hvor skal du sætte ind i de næste måneder for at søge Guds nærvær? Er der områder, du skal gå selv?Er der områder, du skal gå sammen med din cellegruppe?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Apocalypse Now kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 21. april 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 14,1-11–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 14,1-112. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Uanset hvilke retninger vi går i i livet, har vi brug for, at Jesus løfter vores blik, vækker os op og viser os virkeligheden. Vi har brug for at høre, at uanset hvor slemt vi har det i dette liv, hvor usikre vi føler os, så er der noget meget bedre på vej. Vi har brug for at høre, at uanset, hvor godt vi har det i dette liv – hvor godt vi forsøger selv at skabe dette liv – så er der noget meget bedre på vej. Hvor har du mest behov for at blive "vækket", eller få løftet blikket?4. Hvordan tager du dette med ud i din hverdag? Er der nogen, der trænger til at høre de sandheder, Ånden fortæller dig?5. Hvad er næste skridt? Er der nogen, du skal tale med, noget du skal bekende? Noget nyt, du skal gøre?BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 14. april 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 10,22-30–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 10,22-302. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Hvilke områder af din relation og efterfølgelse af Jesus finder du mest fred i? Hvor går det bedst?--> bøn, bibellæsning, menighedslivet, stilhed (ikke en udtømmende liste – nævn evt. selv flere)4. Hvilke områder af din relation og efterfølgelse af Jesus er mest udfordret?--> (samme liste som ovenfor)5. Hvad er næste skridt for dig? Er der nogen, du skal snakke med, vandre med, søge råd hos? BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 7. april 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 21,15-19––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 21,15-192. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Sæt dig et godt sted, luk øjenene og forestil dig, at du sidder ved bålet sammen med Jesus. Hvor sidder han? Foran dig, ved siden af dig? Lidt bag dig? Hvor ser du hen? På ham? I hans øjne? Ned i jorden? Ud i horisonten?Spørg ham, hvad han har at tale med dig om? Lyt til de spørgsmål, som der vækkes inde i dig. Hvad vil Jesus sige i dag ind i dine sorger og nederlag? Din langfredag.4. Peter var stadig tøvende, fejlende, haltende ind imellem. Det læser vi tydeligt, når vi får fortsættelsen på evangelierne i Apostlenes Gerninger. Men hyrde, det blev han! Han elskede Jesus, og passede på hans får. 5. Hvad det er for et billede vi har af den Jesus, der kalder på os? Vi lægger ofte vores egne erfaringer ind i ligningen. Vi husker, hvordan folk har har reageret overfor os, når vi har svigtet dem. Eller måske erfaringen af, hvordan vi selv har tendens til at reagere, når vi føler os svigtet. Er han “skuffede Jesus” – Jesus, der ser på os med lidt misbilligende øjne? Er han den fornærmede Jesus?Den passiv-aggressive Jesus: “det er fint nok, at du kommer… men!” Tør du se på Jesus som ham, der kalder på os og inviterer os hen til et måltid?Til overvejelse: Du kan godt fejle som tjener – du kan godt fejle i det, du gør for GudDu kan aldrig fejle som Guds barn – du vil altid være opsøgt, villet og elsket af Gud. Gud har oprettet en pagt med dig gennem din dåb, der binder dig til ham og rodfæster dig i ham. Spørgsmålet er, om du vil gå ind i relationen til Gud som far. BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 24. marts 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesev. kap. 12,1-16–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 12,1-162. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Hvor placerer du dig mest i dramaet, der foregår til festmåltidet? - midt i det hele, men distanceret ligesom Martha?- med fornuften som fortegn – ligesom Judas og disciplene- sammen med Maria. Jeg holder ingenting tilbage…4. Det kan godt være, du skal tage tilløb, når du åbner op og giver Jesus det dyrebare du holder på. For inden i dig ligger der både synd, brudthed og sår. Ting, du rammer forkert i, og ting, som gør ondt i dig. Og det kræver, at du har tillid. - Har du det? - Er der noget, der holder dig tilbage?5. Jesus ønsker at være kongen over hele dit liv. Være udgangspunkt for alle dine prioriteringer og valg. - Er der noget, han ikke må bestemme over? - Noget, du gemmer på, som ikke skal ses?6. Jesus kommer både som frelser og konge, og han ønsker at være begge dele i vores liv. Du kan ikke have Jesus i dit liv som frelser, og ikke lade ham være konge. Og du kan ikke ophøje Jesus som konge i dit liv, uden at han også skal modtages og tilbedes som frelser. - Tal om, hvor din vægtlægning mest ligger i din efterfølgelse af ham. Hvad siger du ham mest tak for, og hvad fylder mest for dig, når du taler om og tænker på Jesus. - Hans frelse, nåde og kærlighed- Hans magt og storhed- Tal om, hvordan de to aspekter af Jesus bedre kan blive integreret i dit kristenliv.“Maria tog et pund ægte, meget kostbar nardusolie og salvede Jesu fødder og tørrede dem med sit hår; og huset fyldtes af duften fra den vellugtende olie.”Johannesev. 12,3BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 17. marts 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Lukasevangeliet kap. 1,39-56––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 1,39-562. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Der er mange måder at reagere på, når vi modtager Guds kald. Gud prikker os på skuldrene. Nogle blidt og næsten umærkeligt, og andre gange lidt mere tydeligt. Der er masser af måder Gud ønsker at lede os på gennem vores liv. --> Så hvordan reagerer du? Når Gud kalder dig ind i fællesskabet. Eller ind i opgaver? Når han kalder dig til at begynde at dele liv og tro med andre? Tøver du? Lader du frygten overmande dig? Fortæller du med på den løgn det er, at “du nok ikke kan bruges til noget”. Kan du overgive dig til det faktum, at du, sammen med ham, nok skal få det, du skal bruge for at kunne gennemføre det kald, han giver dig? 4. Maria finder et fællesskab hun kan synge sin lovsang i! Hvad med dig? --> Lever du din tro ud kun ud fra dine egne erfaringer, eller kan du også se tilbage på historien? Ikke bare din egen, men også dine venners? Din families? Det kristne folks historie? Tør du stole på, at Gud er god – også på baggrund af noget andet end udelukkende dig selv og dine egne erfaringer?5. Vandringen med Gud kommer nogle gange til at indebære, at vi skal tage skridt, der kræver noget ekstraordinært af os. Vores anseelse fra andre kommer i spil, vores udholdenhed kommer på prøve, rygter kan nogle gange blive sat i spil, ens tålmodighed kan blive sat på prøve. --> Husk, ligesom Maria, i den vandring, du tager, at Gud er trofast! Hold fast i den! Uanset hvad, så bærer Gud igennem! Han fører ikke altid udenom, men han fører os igennem død, sygdom, smerte og lidelser. Del med hinanden de erfaringer, I hver især sidder med på dette område. “Helligt er hans navn, og hans barmhjertighed mod dem, der frygter ham, varer i slægt efter slægt. Han har øvet vældige gerninger med sin arm, splittet dem, der er hovmodige i deres hjertes tanker; han har styrtet de mægtige fra tronen, og han har ophøjet de ringe; sultende har han mættet med gode gaver, og rige har han sendt tomhændet bort. Han har taget sig af sin tjener Israel og husker på sin barmhjertighed, som han tilsagde vore fædre – mod Abraham og hans slægt til evig tid.”Luk. 1,49-55BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 10. marts 2024Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekst: Johannesevangeliet kap. 6,24-37–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen: Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1. Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 6,24-372. Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3. Folket i teksten vi har læst, ledte efter en “brødkonge”, en der kunne opfylde deres længsler og få dem til at føle sig sikre i verden, men de har fokus det forkerte sted. Leder du efter noget hos Gud, eller i verden, så du kan føle dig sikker?4. Er det let eller svært for dig at stole på, at Jesus giver dig det, du har brug for?5. Hvordan har du oplevet, at Jesus har givet dig noget du havde brug for?6. Del også gerne med hinanden, hvis der er noget, du Ikke har modtaget, eller stadig længes efter.BØN (10 MIN)Bed i stilhed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

I oktober 2023 installeras konstverket Trofé Collection av Signe Johannessen och sviten It will pass av Jöran Österman på Campus Gräsvik Karlskrona, Blekinge Tekniska Högskola. Trofé Collection och It will pass är båda del av den så kallade Coronasamlingen som Statens konstråd köpte in under 2021 för att stötta det svenska konstlivet under pandemin. MEDVERKANDE: I den här podden möter ni konstnären Signe Johannessen och konstkonsulent Linda Nykopp från Statens konstråd. Signe Johannessen utforskar hybrida kroppar, historiska omskrivningar och det posthumanas möjligheter i sitt konstnärskap. I samband med installation håller Signe en föreläsningen som handlar om hennes konstnärskap, om maktstrukturer, motstånd och tillhörighet. Materialet till den grafiska sviten It will pass av Jöran Österman omfattar 50 bilder och är hämtad från kyrkogårdar i Venedig, S:t Petersburg och runt om i Europa. Ursprungligen är det bilder utförda i emalj och porslin som pryder gravstenarna och varje ursprungsbild är äldre än 75 år. Tiden har frätt sönder ytan och bryter långsamt ner minnesbilden. Vad återstår av minnet när bilden är borta? It will pass behandlar frågor om tid, minne och förgänglighet. ARRANGÖRER: Institutionen för Fysisk Planering/Blekinge Tekniska Högskola, Konst i Blekinge/ Region Blekinge och Statens konstråd. AVSNITTSINFORMATION: Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 29 min 14 sek

En gudstjänst från Stefanskyrkan i Stockholm, som utgår från nyskrivna sånger och texter om tro och solidaritet i en orolig värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ofrivillig pilgrim, på en lång färd mot en ljusare tid.Ofrivillig pilgrim, resan om ett hopp och ett helt nytt liv.”(Arvid Elenäs)Pray For Europe är ett nytt konfirmandmaterial som är skapat av S:t Johannes församlings präster, diakoner, musiker och pedagog. Materialet innehåller 12 noveller, 12 lektioner och 12 sånger som behandlar högaktuella ämnen såsom: terrorhot, fattigdom, flyktingar, hbtq- och miljöfrågor.Medverkande:Catharina Segerbank: gudstjänstledning, författare novellerMicaela Leijonmarck Pilati: textläsning, bönManfred Hulebo: keyboards.Ingemar Berglind: flygel.Emil Söderteg: trummor och slagverk.Kenneth Eriksson: elbas.Hasse Johnzon: gitarrer.Martina Möllås: solist och kör.Jill Nordin: solist och kör.Helena Alin: solist och kör.Fridolf Östblom: solist och kör.Erik Lanngren: solist och kör.Mia Sandell: kör.Hilda Dahlberg: kör.Douglas Alin: kör.Arvid Elenäs: solist och akustisk gitarr.Sigrid Forsström: solist.Siri Klinth: solist.Musik:Mitt i stormen (Jill Nord)Från mig till dig (Martina Möllås)Ofrivillig pilgrim (Arvid Elenäs)Ordlös är din kärlekssång (Jill Nord, Annika Björnström/Sigvard Selinus)I min tystnad hör jag dig (Jill Nord/Ingemar Berglind)Ditt hjärta skall få av Guds frid (Arvid Elenäs/Ingemar Berglind)Heliga rum (Martina Möllås)Guds rike (Arvid Elenäs)Den du är (Jill Nord)Ljuset segrar (Arvid Elenäs/Ingemar Berglind)Producent Katarina JosephssonTekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylanderliv@sverigesradio.se

När den krypterade tjänsten Encrochat knäcks kan svensk polis i realtid följa kommunikationen mellan kurirer, gängledare och mordkommandon. Materialet gör att man får full insyn i den undre världen, från gatan hela vägen upp till toppskiktet. Men det innebär också faror – hur agerar man utan att avslöja sig? Det blir ett spel på liv och död, där varje sekund räknas. Diamant Salihu i samtal med Gudmund Erling, kriminalvårdspräst i Göteborg. Medarrangör: Mondial förlag

Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna? Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera. Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron. Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården. Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ja nu börjar det på allvar för många... "Styrelserna i landets bostadsrättsföreningar slapp billigt undan på vårens årsstämmor. Den genomsnittliga räntan för samtliga BRF-lån i Sverige hade ännu ett verksamhetsår varit mycket låg – bara 1,29 procent, nästan oförändrat från lågränteåret 2021 då snitträntan i föreningarna var 1,13 procent. Men i takt med att bindningstiderna nu löper ut, kommer de boende i landets drygt 1,1 miljoner bostadsrätter att möta en ny verklighet. Den aktuella snitträntan i offerter för ettårigt bundna föreningslån nu i september ligger på hela 4,72 procent. – Effekten kommer att bli mycket stor för många hushåll, baserat på föreningens räntekänslighet och hur stor del av lånebeloppen som förfaller. Därtill har vi ju även inflationen med bland annat mycket högre värme­kostnader, säger Hampus Dahlstedt, grundare och styrelseordförande i Allabrf. Allabrf – som är en analys- och betygsättningstjänst för BRF-ekonomi – varnade för stora avgiftshöjningar när räntorna för över ett år sedan började stiga. Men många föreningar har skjutit upp åtgärderna. – I årsredovisningarna kan vi nu se se att föreningarnas kassor krympte med i snitt 10 procent under 2022. Att man kassaflödes­mässigt går med underskott är det första tecknet på tuffare tider, säger Hampus Dahlstedt. Allabrf bygger sina studier på över 5 000 årsredovisningar, ett underlag som ger säker statistik. Bland annat visar årsredovisningarna att den genomsnittliga bostadsrättsföreningen har belånat sig ytterligare 2022. Föreningslånen steg sammantaget med 6 procent till drygt 6 900 kronor per kvadratmeter 2022. Det innebär att en genomsnittlig bostadsrätt, 77 kvadratmeter, vid årsskiftet exponerades för över en halv miljon kronor i föreningslån. Kan några föreningar slippa avgiftschock? – Nej, inte helt. Även skuldfria föreningar möter ju ett högt inflationstryck. Och vissa sådana föreningar har under lång tid haft för låga avgifter utan att ha andra intäkter, och då blir det ändå kännbara avgiftshöjningar. Vad är du orolig för? – I hela landet finns en hel del högt belånade föreningar som enbart har rörliga lån och dessutom ekonomiska planer som bygger på glädjekalkyler. Sällan har sådana föreningar någon råvind eller extralägenhet att sälja av, och då kommer det att slå mycket hårt på avgifterna, säger Hampus Dahlstedt. Materialet visar att föreningarna höjde avgifterna med i snitt 2 procent i fjol. Då var ändå beskedet från Allabrf att åtminstone en kvarts miljon bostadsrätter – en fjärdedel – var så räntekänsliga att månadsavgifterna borde ha höjts cirka 40 procent. – I den del av vår verksamhet som är förvaltning ser vi nu genomsnittliga avgiftshöjningar på cirka 10–15 procent hittills 2023 men detta är i de flesta fall alldeles otillräckligt, säger Hampus Dahlstedt. I den uppdaterade studien från Allabrf delas hela bostadsrättsbeståndet upp i tre delar efter räntekänslighet. I mitten finns halva beståndet där genomsnittslägenheten, räknat på 77 kvadratmeter, behöver 1 223 kronor högre månadsavgift enbart på grund av högre ränteläge om samtliga lån läggs om till aktuell räntenivå. I den mest räntekänsliga gruppen, cirka 255 000 bostadsrätter, behöver motsvarande typlägenhet avgiftshöjningar på över 2 600 kronor när det nya ränteläget får fullt genomslag. För dessa mest räntekänsliga föreningar visar Allabrf att det nu handlar om drygt 60 procents högre avgifter om alla lån läggs om. Men det stannar inte där. Hampus Dahlstedt påminner om att ytterligare påslag på månadsavgifterna behövs på grund av andra kostnader än räntor. I studien ingår alltså inte inflationen på sådant som vatten, värme, avfall och servicetjänster. – Därför bör man lägga på 5–10 procent på månadsavgiften utöver effekten av kapitalkostnaderna. Särskilt värmekostnaderna kan nog stiga med 20 procent. Till de åtgärder som föreningar kan vidta, hör att säga upp indexerade serviceavtal för omförhandling. – Sedan är det själva lånen. Förut handlade det bara om några punkter hit eller dit men nu är det mycket mer, och det är svårare att se vad som är en bra ränta. Föreningarna bör göra professionella upphandlingar, råder Hampus Dahlstedt." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Runa Borch Skolseg er dramatiker og forfatter, aktuell med THE DISORDER OF DESIRE som presenteres som en arbeidsvisning på festivalen, utviklet i samarbeid med Fredrik Floen. I flere av arbeidene sine har Runa uttalt at hun aktivt stjeler og låner materiale fra andre tekster, teori, motehus, filmer og forestillinger som hun lar lekke inn i sin egen skriving. Hun har gjerne en maksimalistisk tilnærming, der ulike formspråk får bryte mot hverandre i en og samme tekst. Materialet strekker seg mot utflytende overflod og maksimalisme fremfor stringens, samtidig som det har en klar formmessig signatur. I dette foredraget deler Skolseg metoder, strategier og inspirasjoner fra skrivepraksisen. Samarbeid med Dramatikkens hus og Tekstallianse.

Vi brukar den til alt, og vi finn restar av den overalt. I sjøen, i fjæra, langs vegen, oppe i trea og langt til skogs. Plast! Materialet som nesten alt er pakka inn i, og som har ei bortimot uendeleg nedbrytingstid. Ei forbanning på avvegar og ei velsigning i bruk. Visste du at landbruket er knallgode på attvinning av plast? Heile 86% av innsamla landbruksplast vert nytta om att. Kanskje er den neste bereposen du tek på Rema tidlegare rundballeplast! Høyr meir om utfordringar og moglegheiter for landbruksplasten når vi snakkar med Kari Sigrun Lysne i podkasten Vestlandsbonden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En af de absolut største ressourcer og den største hjælper i indre arbejde, selvudvikling og terapi, er i min erfaring drømmene og sjælens indre virkelighed. I dette afsnit træder Anders Vogt og jeg ind i drømmenes verden, her undersøger vi sammen 2 af mine egne drømme, og giver et indblik i hvordan drømmearbejdet kan se ud. Det kan virke noget mærkeligt at drømmene egentlig vil os noget, at de har noget væsentligt at bidrage med, og at vi igennem vores relation til dem kan få adgang til mere af os selv. Igennem drømmearbejdet kan man dog gøre sig erfaringen, og stifte bekendskab med drømmenes forsøg på at bidrage til modningen af vores personlighed og vores sjælelige helhed. Drømmene forsøger at gå i dialog med os omkring den psykiske proces, som vi altid allerede er i gang med. Igennem arbejdet med drømme kan vi lære at gå i relation til vores indre sjælelige virkelighed, vi kan lære at mærke, sanse og gå i dialog med drømmene, således at deres fortællinger, landskaber, personer, symboler mv., taler ind i vores liv, vores fortid, fremtiden og de aspekter af os selv som vi endnu ikke har bevidstgjort. Tidligere har Anders og jeg lavet 4 afsnit om den psykologiske alkymi, i Carl Jungs og James Hillmans ånd, disse afsnit tager udgangpunkt i de 4 store transformationsfaser i den psykens udvikling. Materialet som vi gennemgik i disse tidligere afsnit, bliver ret tydelige i disse drømme. Anders Vogts' hjemmeside: https://www.vogt.dk/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/denforbudteskole/message

När kunden köper materialet och vill att VVS-montören ska installera det – då har montören Natalia Strandberg vissa förbehåll. Juristen Johan Edward reder ut missförstånd kring garantiansvar.

I dette programmet får du høre om Åpne Dørers bibelgruppeopplegg «Farlig tro». Olaug Lillian Bjørke deler erfaringer og presenterer deg for opplegget som inneholder 8 økter med videoundervisning og samtaleguide. Her går man gjennom ulike deler av Apostelgjerningene, og knytter det sammen med forfulgte kristne i nyere tid. Opplegget er utarbeidet av Ronald Boyd-MacMillan og Nick Page, som begge er forfattere og dyktige kommunikatorer. Materialet åpner nye perspektiver på en av Bibelens mest spennende bøker. Apostlenes gjerninger er fylt av mirakler og eksplosiv menighetsvekst, men har samtidig en mørk undertone: forfølgelsen. Det er det samme som skjer i verden i dag. Kristne forfølges, og likevel vokser Guds rike. I andre halvdel av programmet får du bli med på en av leksjonene, som omhandler Kristi himmelfartsdag. Her får du også høre den fantastiske historien om Søster Mabel fra Kina. Du får ellers høre Hilde og Helene Svela synge «Ditt ord». Her kan du lese mer om «Farlig tro»: https://www.opendoors.no/dangerousfaith

I dette programmet får du høyre om Åpne Dørers bibelgruppeopplegg «Farlig tro». Olaug Lillian Bjørke deler erfaringar og presenterer deg for opplegget som inneheld 8 økter med videoundervisning og samtaleguide. Her går ein gjennom ulike delar av Apostelgjerningane, og knyttar det saman med forfulgte kristne i nyare tid. Opplegget er utarbeida av Ronald Boyd-MacMillan og Nick Page, som begge er forfattarar og dyktige kommunikatorar. Materialet opnar nye perspektiv på ei av Bibelens mest spennande bøker. Apostelgjerningane er fylt av mirakel og eksplosiv kyrkjevekst, men har samtidig ein mørk undertone: forfølginga. Det er det same som skjer i verda i dag. Kristne vert forfølgde, og likevel veks Guds rike. I andre halvdel av programmet får du bli med på ein av leksjonane, som omhandlar Kristi himmelfartsdag. Her får du også høyre den fantastiske historia om Søster Mabel frå Kina. Du får elles høyre Hilde og Helene Svela synge «Ditt ord». Her kan du lese meir om «Farlig tro»: https://www.opendoors.no/dangerousfaith  

Formgivaren och keramikern Signe Persson-Melin är död, 97 år gammal. Kulturredaktionen minns karriären som inleddes 1955 med de berömda kryddburkarna på Helsingborgsutställningen H55. I nästan alla våras köksskåp finns en krydd- eller sillburk, kanske en tekanna eller suffléform signerad Signe Persson-Melin.Hon tyckte om att lämna leran bar. Den var lika viktig som glaseringen. Materialet hade mycket att säga.Möt henne i ett porträtt från 2009.Reporter: Lisa Wall lisa.wall@sverigesradio.se

Datamængden med materiale af børn, der bliver misbrugt, er stigende. Materialet er let tilgængeligt og let at dele på grund af de digitale muligheder. Under corona-pandemien har problemet vokset sig endnu større. Problemet findes i alle samfundslag og brancher, og dataene findes derfor også i en helt almindelig dansk virksomhed. Denne slags data udgør et uacceptabelt sikkerhedsproblem på virksomhedsnetværket, men der er en løsning på problemet. I denne særudgave af Arrows podcast, kigger vi på problemet og endnu vigtigere: Vi er på en mission for at finde ud af, hvad virksomhederne kan gøre for at komme de her problemer til livs. Lyt med i det første af to afsnit, hvor du hører fra dem, der arbejder på en løsning HVER dag. Flemming Kjærside fra NC3-enheden, Per Frederiksen fra Red Barnet, Anna Borgstrøm fra Netclean og Tom Engly fra Tryg.

I et delprojekt under forskningsprojektet Reading Between Media har en gruppe forskere undersøgt forskelle og ligheder, når børn læser den samme litterære tekst som papirbog, lydbog og digital fortælling. Vi har talt med Ayoe Quist Henkel og Helle Bundgaard Svendsen om projektets resultater med særlig fokus på, hvad lydfortællinger kan bidrage med i litteraturundervisningen, og hvilke udfordringer der kan opstå, når man inddrager lyttetekster. På baggrund af projektets resultater har forskere og lærere udviklet og afprøvet et konkret materiale ”Lydakademiet”, der kan understøtte og udvikle elevers lyttekompetence. Lærer og læsevejleder Rikke Ferslev har været med til at udvikle materialet, og hun præsenterer det til slut i podcasten. Materialet ligger frit tilgængeligt på dansk.gyldendal.dk  

Metaverse bör enligt Mathias Andreasson finnas på varje organisations topp 5 lista och i detta avsnitt gör vi vårt bästa i att förklara varför. Mathias är grundare av Fictive Reality som utvecklar lösningar för lärande och rekrytering i Metaverse och är den som hjälper Anna Carlsson att reda ut begreppen och göra Metaverse enkelt och förståbart. Vi diskuterar även om några andra termer som har relation till Metaverse dvs VR, Blockchain, Kryptovaluta och NFT.  Materialet vi refererar till i avsnittet hittar du på poddavsnittets webbsida.

Kriget i Bosnien pågick i en tid när medieutbudet av rörlig bild exploderade. Filmvetaren Sanjin Pejkovic försöker i den här essän navigera bland minnets olika medierade skärvor. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Åren går. Men kriget i Bosnien tycks aldrig ta slut. Det ter sig som ett slags tillstånd, ett evigt nu. Inte bara på grund av den fortfarande olösta och såriga politiska situationen. Också för att kriget har färgat av sig, satt spår i mitt medvetande.När jag tänker på egna minnen från perioden 19891995 är de ofta i mitt huvud kodade i något som skulle liknas vid VHS-format. Där samsas det mediala utbudet jag knyter an mitt liv till: Headbangers ball på MTV och de tuffa musikvideorna vi spelade av, Screen Sports som sände NBA-matcher med både idoler och märkliga typer som hette saker som Manute Bol och Detlef Schrempf, de första Simpsonsavsnitten och Fresh Prince i Bel Air. Dessa fragment finns på samma tidslinje som Miloevis tal på Kosovo polje, bilder av Izetbegovi, Tuman, Srebrenica.Kriget i Bosnien bär samma utseende och textur som det gryniga VHS-formatet. 1980-talets starka färger förvandlades till bleka och smutsiga bilder som gång på gång spelades över och till slut förlorade sin lyster. Bilderna av den ständigt rämnande Mostarbron som dunsar ner i Neretvafloden, av ammunition som i mörkret påminner om eldflugor som obarmhärtigt träffar Sarajevos skyskrapor samsas med familjefilmerna som spelades in någon helt annanstans. Alla dessa filmer på barn som halkar, fäder som ramlar, skrattfyllda magplask från solupplysta bassänger i amerikanska förorter.Rörliga bilder går hand i hand med minnenas rörelse. VHS, Super8 eller digital film är dess fragmenterade landskap. Hur kan vi navigera i dessa imaginära underjordiska världar när vår digitala samtid flätar ihop filmade bilder och olika format och omformulerar dem till icke spårbara avatarer? Det var så kriget blev ett ständigt pågående tillstånd. Både i vardagen och i yrkeslivet. Ett digitalt svävande, kommodifierat tillstånd, upplagt på plattformar för allmän beskådan. Jag brukar med jämna mellanrum gå tillbaka till mina egna minnen, minnen som smält samman med det arkivutbud som florerar på Yotube. Jag vet inte om man kan lära sig något av att titta på krigsklipp? Vad i så fall?Mediala minnen är mestadels uppbyggda kring stora händelser - Titanic, Månlandningen, attentatet på JFK, den 11 september bland andra. I dessa kan man läsa in de världsomvälvande förändringar som följde. Hela kollektiv påverkades av dessa händelser. Men den digitala revolutionen möjliggjorde också en annan utveckling. Den privata sfären äntrade det globala narrativet. Los Angeles-polisens misshandel av Rodney King ledde till upplopp på stadens gator när poliserna trots bevisen som fastnade på film friades. Materialet var digitalt, omförhandlingsbart och kanske avkontextualiserat? Bosnienkriget var en världsnyhet men också ett digitalt inslag bland miljontals andra. Två skildringar hörde till de mest förekommande. Antingen målades kriget i Bosnien upp som alltför komplicerat för att förstå, eller så förenklades det alltför mycket.Under de tre år som kriget i Bosnien pågick, etablerades ett slags krigsnarrativ som ofta erbjöd givna roller så att tittare kunde få reda på sin egen plats i berättelsen. De flesta medieproduktioner som handlade om kriget presenterade människorna som levde under krigsförhållanden som offer. På det viset kunde den västerländske tv-tittaren befinna sig på säkert avstånd från krigets hemskheter, men också känna att hen gjorde en uppoffring genom att följa det som pågick och på det viset hjälpte de utsatta bosnierna.Medierepresentationer av Bosnienkriget handlade inte enbart om Bosnien. De avslöjade också den europeiska osämjan beträffande situationen i landet, och synen på olika lösningar. Den eftersträvansvärda europeiska identiteten fick sig en törn i fallet Bosnien när det stod klart att europeiska länder hade sina egna nationella intressen och bundsförvanter. I många situationer ledde det till en obestämdhet och osäkerhet som förlängde krisen.Men 19921994 var jag också en pojke, och det europeiska samvetet var bara en av flera saker jag var intresserad av. Framförallt ville jag titta på MTV. Under de timmarna då vi hade elektricitet, spelade jag in nästan all musik som gick att få tag på. En vän hade en videospelare. Perfekt. Varje unpluggedspelning dokumenterades. Jag skrev ner vilka filmer som hade fått en Oscar, utifall de skulle dyka upp på någon av hyrbutikerna som ploppade upp här och var, fyllda med piratkopior. Det kunde gå dagar utan att vi åt något, men jag hade koll på Sepulturas Chaos AD-platta och Tom Hanks roll i filmen Philadelphia. När Kurt Cobain valde att avsluta sitt liv minns jag den egna desperationen när jag försökte  förstå. Här kämpar vi varje dag, varje sekund för att överleva och så tar en person sitt liv bara så där?! tänkte jag.Många år senare tittar jag på uppladdade videoklipp av fredsprotester från min hemstad. De ägde rum bara dagar innan det skulle smälla till. För ett par år sedan var det någon som laddade upp klippen på Youtube. Kriget är i dessa klipp någonting avlägset, en ännu inte inträffad händelse. Jag tittar på klippen, på det utslitna VHS-formatet som i digital översättning ter sig som en anakronism, en misslyckad restaurering. Jag tittar på pojken, vänder på iPaden, förstorar bilden, backar, spolar fram, leker med det ännu inte påbörjade kriget. Föreställer mig alla tänk om som levandegörs tack vare det digitala formatet. Där är vi ännu ovetande, lyckliga, liksom Cobain som ler mot bandet på ett av de uppträdanden vi hade spelat av i slutet av 1993. Jag vet inte om det går att beskriva de här motsägelserna, och inte vem som skulle vara förmögen att stå över dem. Och jag tänker på Chris Markers ord i filmen Sans Soleil från 1983:Jag minns den där januarimånaden i Tokyo. Eller, rättare sagt, jag minns bilderna jag tog av den där januarimånaden i Tokyo. De har ersatt själva minnet. De har blivit mitt minne. Jag undrar hur människor kan minnas det de inte filmade, inte fotograferade, inte spelade in? Hur har mänskligheten klarat av att minnas?Sanjin Pejkovic, filmvetare

Kriget i Bosnien pågick i en tid när medieutbudet av rörlig bild exploderade. Filmvetaren Sanjin Pejkovi försöker i den här essän navigera bland minnets olika medierade skärvor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Åren går. Men kriget i Bosnien tycks aldrig ta slut. Det ter sig som ett slags tillstånd, ett evigt nu. Inte bara på grund av den fortfarande olösta och såriga politiska situationen. Också för att kriget har färgat av sig, satt spår i mitt medvetande.När jag tänker på egna minnen från perioden 1989–1995 är de ofta i mitt huvud kodade i något som skulle liknas vid VHS-format. Där samsas det mediala utbudet jag knyter an mitt liv till: ”Headbangers ball” på MTV och de tuffa musikvideorna vi spelade av, Screen Sports som sände NBA-matcher med både idoler och märkliga typer som hette saker som Manute Bol och Detlef Schrempf, de första Simpsonsavsnitten och ”Fresh Prince i Bel Air”. Dessa fragment finns på samma tidslinje som Miloševićs tal på Kosovo polje, bilder av Izetbegović, Tuđman, Srebrenica.Kriget i Bosnien bär samma utseende och textur som det gryniga VHS-formatet. 1980-talets starka färger förvandlades till bleka och smutsiga bilder som gång på gång spelades över och till slut förlorade sin lyster. Bilderna av den ständigt rämnande Mostarbron som dunsar ner i Neretvafloden, av ammunition som i mörkret påminner om eldflugor som obarmhärtigt träffar Sarajevos skyskrapor samsas med familjefilmerna som spelades in någon helt annanstans. Alla dessa filmer på barn som halkar, fäder som ramlar, skrattfyllda magplask från solupplysta bassänger i amerikanska förorter.Rörliga bilder går hand i hand med minnenas rörelse. VHS, Super8 eller digital film är dess fragmenterade landskap. Hur kan vi navigera i dessa imaginära underjordiska världar när vår digitala samtid flätar ihop filmade bilder och olika format och omformulerar dem till icke spårbara avatarer? Det var så kriget blev ett ständigt pågående tillstånd. Både i vardagen och i yrkeslivet. Ett digitalt svävande, kommodifierat tillstånd, upplagt på plattformar för allmän beskådan. Jag brukar med jämna mellanrum gå tillbaka till mina egna minnen, minnen som smält samman med det arkivutbud som florerar på Yotube. Jag vet inte om man kan lära sig något av att titta på krigsklipp? Vad i så fall?Mediala minnen är mestadels uppbyggda kring stora händelser - Titanic, Månlandningen, attentatet på JFK, den 11 september bland andra. I dessa kan man läsa in de världsomvälvande förändringar som följde. Hela kollektiv påverkades av dessa händelser. Men den digitala revolutionen möjliggjorde också en annan utveckling. Den privata sfären äntrade det globala narrativet. Los Angeles-polisens misshandel av Rodney King ledde till upplopp på stadens gator när poliserna – trots bevisen som fastnade på film – friades. Materialet var digitalt, omförhandlingsbart och kanske avkontextualiserat? Bosnienkriget var en världsnyhet men också ett digitalt inslag bland miljontals andra. Två skildringar hörde till de mest förekommande. Antingen målades kriget i Bosnien upp som alltför komplicerat för att förstå, eller så förenklades det alltför mycket.Under de tre år som kriget i Bosnien pågick, etablerades ett slags krigsnarrativ som ofta erbjöd givna roller så att tittare kunde få reda på sin egen plats i berättelsen. De flesta medieproduktioner som handlade om kriget presenterade människorna som levde under krigsförhållanden som offer. På det viset kunde den västerländske tv-tittaren befinna sig på säkert avstånd från krigets hemskheter, men också känna att hen gjorde en uppoffring genom att följa det som pågick och på det viset hjälpte de utsatta bosnierna.Medierepresentationer av Bosnienkriget handlade inte enbart om Bosnien. De avslöjade också den europeiska osämjan beträffande situationen i landet, och synen på olika lösningar. Den eftersträvansvärda europeiska identiteten fick sig en törn i fallet Bosnien när det stod klart att europeiska länder hade sina egna nationella intressen och bundsförvanter. I många situationer ledde det till en obestämdhet och osäkerhet som förlängde krisen.Men 1992–1994 var jag också en pojke, och det europeiska samvetet var bara en av flera saker jag var intresserad av. Framförallt ville jag titta på MTV. Under de timmarna då vi hade elektricitet, spelade jag in nästan all musik som gick att få tag på. En vän hade en videospelare. Perfekt. Varje unpluggedspelning dokumenterades. Jag skrev ner vilka filmer som hade fått en Oscar, utifall de skulle dyka upp på någon av hyrbutikerna som ploppade upp här och var, fyllda med piratkopior. Det kunde gå dagar utan att vi åt något, men jag hade koll på Sepulturas Chaos AD-platta och Tom Hanks roll i filmen Philadelphia. När Kurt Cobain valde att avsluta sitt liv minns jag den egna desperationen när jag försökte förstå. Här kämpar vi varje dag, varje sekund för att överleva och så tar en person sitt liv bara så där?! tänkte jag.Många år senare tittar jag på uppladdade videoklipp av fredsprotester från min hemstad. De ägde rum bara dagar innan det skulle smälla till. För ett par år sedan var det någon som laddade upp klippen på Youtube. Kriget är i dessa klipp någonting avlägset, en ännu inte inträffad händelse. Jag tittar på klippen, på det utslitna VHS-formatet som i digital översättning ter sig som en anakronism, en misslyckad restaurering. Jag tittar på pojken, vänder på iPaden, förstorar bilden, backar, spolar fram, leker med det ännu inte påbörjade kriget. Föreställer mig alla ”tänk om” som levandegörs tack vare det digitala formatet. Där är vi ännu ovetande, lyckliga, liksom Cobain som ler mot bandet på ett av de uppträdanden vi hade spelat av i slutet av 1993. Jag vet inte om det går att beskriva de här motsägelserna, och inte vem som skulle vara förmögen att stå över dem. Och jag tänker på Chris Markers ord i filmen ”Sans Soleil” från 1983:”Jag minns den där januarimånaden i Tokyo. Eller, rättare sagt, jag minns bilderna jag tog av den där januarimånaden i Tokyo. De har ersatt själva minnet. De har blivit mitt minne. Jag undrar hur människor kan minnas det de inte filmade, inte fotograferade, inte spelade in? Hur har mänskligheten klarat av att minnas?”Sanjin Pejković, filmvetare

Svara ja eller nej på följande påståenden: • Det är okej för män att gråta. • Jag blir obekväm i grupper med hård jargong. • Tjejer är bättre än killar på att lyssna. • När jag kramar en man avslutar jag ofta med en klapp på ryggen. Materialet är baserat på #killkompis och i detta avsnitt dyker vi in i frågan: "Vad innebär det att vara man?" --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-andersson9/message

Mitt stora jobbmål för 2022 är att jobba mer effektivt.    Ett sätt att tjäna massor med tid och säkerställa att jag lägger tid på rätt saker är att återanvända mina livesändningar och mina webinar. Inte allt. Men mycket och på rätt sätt.    Materialet är redan planerat och skapat. Å det finns massor sätt att återanvända materialet från en livesändning eller i ett webinar.   I det här avsnittet vill jag inspirera dig och ge dig massor med tips på hur du kan återanvända dina livesändningar.  Det finns enkla saker som knappt kräver något arbete alls och andra som kräver lite mer…   10  av de tips som nämns i det här avsnittet är:  1 • Reprisera din livesändning / webinar på plattformen och på andra plattformar 2 • Ta ut korta videoklipp som lockar till tittning av reprisen  3 • Klippa ihop highlights som lockar till tittning av reprisen 4 • Ta ut korta videos med värde och posta i dina sociala kanaler tex svaret på en fråga, någon berättelse, något tips 5 • Stillbilder ur livesändningen 6 • Återanvända grafik  7 • Göra GIF:ar 8 • Göra Memes  9 • Använda ljudet i din podd  10 • Transkribera för text till din blogg  För att både din livesändning/webinar och det du återanvänder ska få den effekt du vill ha behöver du känna din målgrupp ordentligt. Så ladda ner lathunden för att ta fram din målgruppen och lära känna dina följare och tittare ordentligt. Du hittar den här: https://pixelhouse.simplero.com/page/174968-maalgrupp Slösa inte bort allt det material som du skapar med dina livesändningar och dina webinar. Återanvänd det! Du sparar både tid och resurser.     LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: pixelhouse.se/avsnitt84 Målgruppsanalys - Ta reda på vem din målgrupp är - på riktigt Avsnitt 22 • Målgrupp - vem ska se din video Linda Björcks Youtubekanal Livesändning om video med Linda Björck Gary Vee   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Nicholas Ymén, projektsäljare på Bjelin, berättar om det nya kompositgolvet som har samma egenskaper som ett keramikgolv när det gäller slitstyrka och hållfasthet. Materialet kan ersätta traditionella material som laminat och klinkers både inom golv, bänkskivor och möbler. 

Abolitionism en global rörelse för skapandet av en värld utan polismakt, fängelser och fängelseindustri. Varför är det relevant i en antikapitalistisk kamp? Och hur skapar vi trygga communities i en svensk kontext? Under hösten tog Lina (@avkoloniseramera) och Michaela (@hejmichaela) fram ett material kring abolitionism, och samtalar i detta poddavsnitt om hur staten och kapitalet (och kolonialismen) hänger samman, om fängelsefeminism och gränser men också om alternativ och framtidsvisioner. Båda är eniga om att en annan värld är möjlig, och att abolitionismen ger oss verktyg för att bygga denna.Materialet som tagits framAbolitionism i praktiken (med lästips): https://www.krakelkrakel.com/publicerat/abolitionism-i-praktikenNämns i avsnittet:Vår väg till frigörelse med Lina MohagebAlex Vitale. The End of PolicingAva DuVernay. Det 13:e tilläggetRuth Wilson Gilmore. Golden GulagDerecka Purnell. Becoming Abolitionists: Police, Protests, and the Pursuit of FreedomMariama Kabe. We do this til' we free ushttp://abolitionjournal.org/studyguide/Angela Davis. Are prisons obsolete? Abolition and communism (video)http://criticalresistance.org Zine om abolitionism: https://instagram.com/transformtranscendstockholm Kriminalvårdens årsredovisning – ”En pressad kärnverksamhet och en mycket ansträngd ekonomi”Mer från Krakel: Polisen och kapitalet sitter i samma båt, text av MichaelaVåldsamma ideologier skapar våldsamma individer, text av MichaelaVår trygghet bortom polisen, samtal med Lina Mohageb“Abolition of the police needs to go hand in hand with a transformation of society”, an interview with BigSibling Collective10 böcker om polisenOmslagsbild av Michaela.Krakelpodden är en antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

När han grips tror Tullen att någon äldre ligger bakom. Men snart uppdagas att han drivit egen verksamhet från Darknet och att både vapen och knark har smugglats in i landet. Den 24 mars tidigare i år sitter två killar, Jasper och Endrit hemma och leker. Men det är ingen vanlig lek. På golvet ligger mängder av ammunition, magasin och flera vapen. Pojkarna spelar in filmer på när de poserar, rappar och håller upp pistolerna. Materialet kommer senare att ingå i en omfattande utredning gällande vapen- och narkotikasmuggling. Men det som står ut är killarnas unga ålder.  Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Karolina Tillborg, utredare Tullverket Jens Högström, försvarsadvokat till Endrit* Jaspers pappa Erik, en av köparna i utredningen * Jasper, Endrit och Erik heter egentligen nåt annat Producent: Viktor Papini Reporter: Karin Isaksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

När han grips tror Tullen att någon äldre ligger bakom. Men snart uppdagas att han drivit egen verksamhet från Darknet och att både vapen och knark har smugglats in i landet. Den 24 mars tidigare i år sitter två killar, Jasper och Endrit hemma och leker. Men det är ingen vanlig lek. På golvet ligger mängder av ammunition, magasin och flera vapen. Pojkarna spelar in filmer på när de poserar, rappar och håller upp pistolerna. Materialet kommer senare att ingå i en omfattande utredning gällande vapen- och narkotikasmuggling. Men det som står ut är killarnas unga ålder.  Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Karolina Tillborg, utredare Tullverket Jens Högström, försvarsadvokat till Endrit* Jaspers pappa Erik, en av köparna i utredningen * Jasper, Endrit och Erik heter egentligen nåt annat Producent: Viktor Papini Reporter: Karin Isaksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Kära vänner - ni som följer min podd och har lyssnat på avsnitten känner kanske till mitt intresse för ufon och tankar runt liv i universum. Jag är inte ensam om att fascineras av dessa frågor, och i det här avsnittet av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Per Lindgren som delar mitt intresse. Per Lindgren är utbildad jurist och jobbar idag som kommunikationschef på Skattebetalarna. Han driver även podden ”God Ton” tillsammans med Hanif Bali. Jag och Per ska bland annat prata om det hemligstämplade material som nyligen släpptes från Pentagon och som spridits över världen. Vad är det man observerat och vad finns egentligen därute? Per Lindgren och jag längtar efter svar, svar som kanske inte kommer under vår livstid, men det hindrar oss inte från att spekulera. Som alltid, känn dig varmt välkommen till ”Så in i Själen”Av och med: Agneta SjödinProducent: Marcus Silverdrake Blomgrenmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Råvarubrist, ambitiösa klimatmål och enorma satsningar från Biden skapar investeringsmöjligheter. Helena Haraldsson, omvärldsanalytiker i förvaltarteamet på Carnegie Private Banking gästar podden Investera & Agera för att berätta om vårt senaste investeringstema smarta material. Viktig information Detta material är sammanfattat av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank och innehåller ett urval av Carnegie Securities producerade investeringsrekommendationer. Rekommendationerna och historik kan du kostnadsfritt få tillgång till genom att maila mar_information@carnegie.se. Investeringsrekommendationerna har redan distribuerats till Carnegie Securities kunder och senaste analyserna var: Fagerhult 2020-10-23 18:00, Nobina 2020-11-25 11:57, Chr. Hansen 2020-10-07 08:31, Electrolux 2020-10-26 06:11, Neste 2020-10-23 06:05, Rockwool 2020-11-27 06:14. Carnegie har tillstånd att driva bankrörelse och samtliga tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och står under Finansinspektionens tillsyn. Informationen i detta material är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning ska alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av informationen. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Materialet får inte spridas utan tillstånd av Carnegie. Informationen riktar sig uteslutande till Carnegies kunder i Sverige och är således inte riktad till någon person eller företag i USA, Kanada, Japan, Australien eller i något annat land där publicering eller tillgängliggörande av materialet är förbjudet eller tillåtligheten på något sätt är begränsad. Det åligger personer som tagit del av denna information att själva informera sig om och iaktta dessa regler.

Jeg er ingen stor tilhenger av sosiale medier. Jeg ser fordelene og mulighetene, men for meg overskygges de av ulempene. Jeg tror at scrolling i overskrifter, tilfeldige bilder og korte ingresser gjør oss rastløse. Jeg tror vår konsentrasjonsevne begynner å falle, og vår oppmerksomhet på en tekst varer kun i 164 tegn. I så måte blir det stadig vanskeligere å lese en bok, da de fleste bøker inneholder mer enn 164 tegn med mellomrom. På tross av dette, og i god dobbelmoralsk forstand, forsøker jeg selv å lage en plattform i de raske sosiale kanalene. Mitt håp er imidlertid at jeg skal klare å fange folks oppmerksomhet og interesse, og deretter lose de over i podcastformatet som er et mer langvarig og litt langsommere medium. Kanskje jeg til og med kan motivere til å lese bøker, noe jeg hele tiden forsøker å motivere meg selv til. Men hvis du har lest mer enn en time uavbrutt i en bok i dagens samfunn, uten å sjekke telefonen, tør jeg påstå at du tilhører en sjelden minoritet. Jeg er redd for at hjernen vår er i ferd med å utvikle et oppmerksomhetsspenn på Donald Trump nivå, og vi ender opp med enorme konsentrasjonsproblemer som befolkning. En overfladisk og rastløs person som mangler dybde fordi man sjelden leser noe som er lengre enn tre setninger, har kanskje ikke overlevelsesevner dersom verden blir litt vanskelige å være i. Dette er den tredje episoden med shots av SinnSyn. Jeg håper at disse forholdsvis korte episodene med poengterte budskap i raskt tempo kan fungere som en repetisjon for faste lyttere og som en introduksjon til nye lyttere. Materialet er hentet fra mine stunts i de raske sosiale mediene. I høst etablerte jeg en Instagram konto hvor jeg blant annet lager korte filmer hvor jeg ved hjelp av video gir budskapet fra SinnSyn en visuelle dramaturgi, noe jeg synes er litt gøy. Av og til trenger man også en visuell fremstilling av poengene jeg forsøker å formidle. Det visuelle har alltid vært viktig for meg. I mine to første bøker, Selvfølelsens Psykologi og Jeg, meg selv og selvbildet er det bilder på nesten hver side. Meningen er at hvert bilde skal fungere som en liten oppsummering i seg selv, eller som en knagg hvor den aktuelle tematikken kan henge. Jeg henger selv mye av mine tanker på visuelle knagger i hodet, og derfor har jeg bygd opp bøkene mine på samme måte. En podcast er først og fremst lyd, selv om jeg legger mye arbeid i å finne illustrasjonsfoto til hver episode. I mine stunts på Instagram, Facebook, Youtube og TikTok akkompagnerer jeg budskapet i podcasten med en film på rundt 1 minutt. Dette arbeidet stimulerer meg kreativt, og jeg håpet at det skulle gi meg litt mer oppmerksomhet hos et yngre publikum, som ofte trenger en form for anvendt psykologi i alle strabasene mot voksenlivet. Dog ser jeg at de raske sosiale mediene ikke er min plattform, og jeg begriper ikke hvordan folk klarer å tilkjempe seg tusenvis av følgere på Insta og TikTok - Sannsynligvis er det en kombinasjon av utseende, talent og alder, og her er det flere faktorer som ikke nødvendigvis spiller på lag med meg. Stjernene i de sosiale kanalene har nok også en helt egen teft for appellerende materiale, og det er ikke så lett å gjøre Freud super-sexy. Nå har jeg likevel prøvd et halvt års tid, og jeg har ikke gitt opp riktig enda. Er du blant de som ikke følger meg å Instagram, abonnerer på Yoytube kanalen og liker SinnSyn på Facebook, så hadde det vært fint å få deg som følger om ikke annet for å bøte på min følelse av tilkortkommenhet i sosiale medier. Det er også veldig viktig at du abonnerer på SinnSyn i din podcast-app, da det er i podcastformatet jeg trives best. I det følgende får du lyden fra min tilstedeværelse i sosiale medier, og kanskje kan det få deg til å tenke litt annerledes på noe du har tenkt på før, eller tenke en ny tanke som aldri har streifet deg. Det er i så fall i tråd med ambisjonene her på SinnSyn. Velkommen til et slags psykologisk vorspiel hvor jeg serverer deg 12 shots av SinnSyn. Det er ikke nok til å bli full, men kanskje du bli litt brisen og en smule forvirra, for dette går i hundre og helvete.Få mer SinnSyn hver måned!Finner du verdi her på SinnSyn, ønsker å bidra til å holde hjulene i gang, støtte prosjektet og få et medlemskap på mitt mentale treningsstudio med mer SynnSyn hver måned, kan du gå inn på Patreon. Takk til ale dere som allerede støtter SinnSyn på Patreon!Disse små vignettene fra Shots av SinnSyn, har også blitt en egen podcast som nettopp heter Shots av SinnSyn. Den hviler på en plattform som heter Soundcloud, og du kan finne den i iTunes. Abonner gjerne på "Shots av SinnSyn" i din podcastapp så får du ukentlige tilskudd av syn på sinnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jeg er ingen stor tilhenger av sosiale medier. Jeg ser fordelene og mulighetene, men for meg overskygges de av ulempene. Jeg tror at scrolling i overskrifter, tilfeldige bilder og korte ingresser gjør oss rastløse. Jeg tror vår konsentrasjonsevne begynner å falle, og vår oppmerksomhet på en tekst varer kun i 164 tegn. I så måte blir det stadig vanskeligere å lese en bok, da de fleste bøker inneholder mer enn 164 tegn med mellomrom. På tross av dette, og i god dobbelmoralsk forstand, forsøker jeg selv å lage en plattform i de raske sosiale kanalene. Mitt håp er imidlertid at jeg skal klare å fange folks oppmerksomhet og interesse, og deretter lose de over i podcastformatet som er et mer langvarig og litt langsommere medium. Kanskje jeg til og med kan motivere til å lese bøker, noe jeg hele tiden forsøker å motivere meg selv til. Men hvis du har lest mer enn en time uavbrutt i en bok i dagens samfunn, uten å sjekke telefonen, tør jeg påstå at du tilhører en sjelden minoritet. Jeg er redd for at hjernen vår er i ferd med å utvikle et oppmerksomhetsspenn på Donald Trump nivå, og vi ender opp med enorme konsentrasjonsproblemer som befolkning. En overfladisk og rastløs person som mangler dybde fordi man sjelden leser noe som er lengre enn tre setninger, har kanskje ikke overlevelsesevner dersom verden blir litt vanskelige å være i. Dette er den tredje episoden med shots av SinnSyn. Jeg håper at disse forholdsvis korte episodene med poengterte budskap i raskt tempo kan fungere som en repetisjon for faste lyttere og som en introduksjon til nye lyttere. Materialet er hentet fra mine stunts i de raske sosiale mediene. I høst etablerte jeg en Instagram konto hvor jeg blant annet lager korte filmer hvor jeg ved hjelp av video gir budskapet fra SinnSyn en visuelle dramaturgi, noe jeg synes er litt gøy. Av og til trenger man også en visuell fremstilling av poengene jeg forsøker å formidle. Det visuelle har alltid vært viktig for meg. I mine to første bøker, Selvfølelsens Psykologi og Jeg, meg selv og selvbildet er det bilder på nesten hver side. Meningen er at hvert bilde skal fungere som en liten oppsummering i seg selv, eller som en knagg hvor den aktuelle tematikken kan henge. Jeg henger selv mye av mine tanker på visuelle knagger i hodet, og derfor har jeg bygd opp bøkene mine på samme måte. En podcast er først og fremst lyd, selv om jeg legger mye arbeid i å finne illustrasjonsfoto til hver episode. I mine stunts på Instagram, Facebook, Youtube og TikTok akkompagnerer jeg budskapet i podcasten med en film på rundt 1 minutt. Dette arbeidet stimulerer meg kreativt, og jeg håpet at det skulle gi meg litt mer oppmerksomhet hos et yngre publikum, som ofte trenger en form for anvendt psykologi i alle strabasene mot voksenlivet. Dog ser jeg at de raske sosiale mediene ikke er min plattform, og jeg begriper ikke hvordan folk klarer å tilkjempe seg tusenvis av følgere på Insta og TikTok - Sannsynligvis er det en kombinasjon av utseende, talent og alder, og her er det flere faktorer som ikke nødvendigvis spiller på lag med meg. Stjernene i de sosiale kanalene har nok også en helt egen teft for appellerende materiale, og det er ikke så lett å gjøre Freud super-sexy. Nå har jeg likevel prøvd et halvt års tid, og jeg har ikke gitt opp riktig enda. Er du blant de som ikke følger meg å Instagram, abonnerer på Yoytube kanalen og liker SinnSyn på Facebook, så hadde det vært fint å få deg som følger om ikke annet for å bøte på min følelse av tilkortkommenhet i sosiale medier. Det er også veldig viktig at du abonnerer på SinnSyn i din podcast-app, da det er i podcastformatet jeg trives best. I det følgende får du lyden fra min tilstedeværelse i sosiale medier, og kanskje kan det få deg til å tenke litt annerledes på noe du har tenkt på før, eller tenke en ny tanke som aldri har streifet deg. Det er i så fall i tråd med ambisjonene her på SinnSyn. Velkommen til et slags psykologisk vorspiel hvor jeg serverer deg 12 shots av SinnSyn. Det er ikke nok til å bli full, men kanskje du bli litt brisen og en smule forvirra, for dette går i hundre og helvete.Få mer SinnSyn hver måned!Finner du verdi her på SinnSyn, ønsker å bidra til å holde hjulene i gang, støtte prosjektet og få et medlemskap på mitt mentale treningsstudio med mer SynnSyn hver måned, kan du gå inn på Patreon. Takk til ale dere som allerede støtter SinnSyn på Patreon!Disse små vignettene fra Shots av SinnSyn, har også blitt en egen podcast som nettopp heter Shots av SinnSyn. Den hviler på en plattform som heter Soundcloud, og du kan finne den i iTunes. Abonner gjerne på "Shots av SinnSyn" i din podcastapp så får du ukentlige tilskudd av syn på sinnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Investering, trading, bytte, købe og sælge pokemon kort er stort. Lær om hvordan og hvor du kan investere, bytte, købe og sælge pokemon kort henne. Hvis du vil med på bølgen og prøve det af, så skal du helt sikkert høre afsnittet, hvor Alexander aka @Eventyrmanden, guider dig igennem hvad og hvordan du kan gøre det. Du får tips og tricks og en fantastisk introduktion til verdens største collectible. Investering i Pokemon kort eller andre collectibles kan være en god måde at starte et side hustle på. Så hvis du har interessen og passionen, så kan du kan tjene mange penge til dit side hustle, hvis du sætter dig en smule ind i hvad og hvordan man gør det. Husk at dele podcasten og tryk følg på kanalen, så alle dem du kender der også vil starte et side hustle kan blive inspireret og komme igang med at nå deres drøm. Husk at der er som med alt andet investering, en risiko og at du skal sætte dig godt ind i tingene, før du kaster penge efter noget, du ikke nødvendigvis kommer til at tjene på. Materialet er udarbejdet som formidling og kan ikke anses som investeringsrådgivning. Har du allerede eller tænker du at investere i Pokemon kort? Lad mig høre fra dig på kontakt@sidehustle.dk Hav den bedste dag Kristine Følg Alexander her: Pokemon investerings kursus: http://pokeinvest.dk/ Du får 25 procent i januar 2021 brug koden "eventyrmand25" Hanada City YouTube (Pokemon Kanal): https://www.youtube.com/channel/UCD83Z71pZoNcV4tmvS5hH5Q Hanada City Facebook (Auktioner) https://www.facebook.com/hanadacitydk Eventyrmand YouTube: https://www.youtube.com/c/Eventyrmand/ #pokemon #investering #eventyrmand --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vil du være med i vores community for Side Hustle Danmark FACEBOOK https://www.facebook.com/groups/sidehustledanmark INSTAGRAM https://www.instagram.com/sidehustledanmark/ YOUTUBE https://www.youtube.com/channel/UCyrshZLrHrqxBLkbUujUkRw Music by https://www.free-stock-music.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/sidehustledanmark/message

Hur blir det med Förlåtelsen? Blir den årets julklapp? I vårt 24:e avsnitt pratar vi om värdet av goda material. När vi lagar. En bro. Den lagas från både Västra Hamngatan och Östra. Vi möts från var sin sida. Materialet behöver vara stabilt. Fettklumpen från London duger inte. Hållbarheten blir begränsad. Då får tankarna och orden inte tjäna som hållbarhet. En person vill inte medverka i vårt program, eftersom det finns oklarheter mellan orden ”podd” och ”porr”. Till sist några ord från Galenskaparna och After Shave: Knyt rosett om Poseidons lilla lem. Det går hem. God Jul önskar vi er!

Idag börjar vi vår serie om att be. Materialet kommer från bonekursen.se

Løgne, fortielser, frygtkultur. Tilsynet med Forsvarets Efterretningstjeneste har afleveret en sønderlemmende kritik i fire bind til forsvarsminister Trine Bramsen. Chefen for Forsvarets Efterretningstjeneste, Lars Findsen er sendt hjem, fritaget for tjeneste. Materialet fra en eller flere whistleblowers afslører, at der i flere omgange siden 2014, er tilbageholdt centrale og afgørende oplysninger, at der har hersket en særlig legalitetskultur, og at der har været operationer i strid med dansk lovgivning. Kan vi stole på Forsvarets Efterretningstjeneste? Bør Tjenesten lukkes? P1Debattører: Mads Silberg tidl kaptajn i Hæren, Klaus Kroll reserveofficer, Eva Flyvholm. forsvarsordfører (Ø), Trine Marie Ilsøe retskorrespondent DR, Peter Ernstved Rasmussen journalist Olfi.dk, Jesper Korsgaard Hansen formand Centralforeningen for Stampersonel. Vært: Gitte Hansen. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Borgerlighetens främsta privatspanare berättar allt om mordet på Olof Palme och vad som gick fel under utredningens gång. Var det dysfunktionaliteten i det socialdemokratiska maktsamhället som blev dess fall? Utredningen av mordet på statsminister Olof Palme läggs ned. Åklagaren Krister Petersson pekar ut Stig Engström, känd för allmänheten som Skandiamannen, som misstänkt. Materialet som kommit fram bedöms dock inte räcka för att det i en domstol skulle anses styrkt att Engström är skyldig. Avslutas ett kapitel i svensk historia nu? Vad vet vi egentligen om vad som hände? Och vad säger dysfunktionaliteten i mordutredningen om svensk förmåga och myndighetsförfarande? Blev det socialdemokratiska maktsamhället även utredningens fall? I dagens avsnitt diskuterar Catarina Kärkkäinen och Svend Dahl med Andreas Ericson och Patrick Krassén. 

För en tid sedan hade jag ett samtal med Kerstin SIgnert, forskare och utbildare vid Göteborgs universitet. Vi pratade om hennes avhandling som handlar om det sinnestränande materialet, och mycket annat intressant. Kanske kan vi så ett frö hos någon av er lyssnare att börja forska? Det behövs! Samtalet sker på distans såhär i Coronatiderr och pga lite dåligt nät i början av samtalet hackar det av och till i början, men det bättrar på sig efter ett tag - så stå ut. God lyssning. Ni hittar Kerstins avhandling via denna länk.

Att betong skulle försvinna som byggmaterial inom kort är inte troligt och det dröjer till 2030 innan klimatsmart betong finns på marknaden. I Snåret förklarar Mats Emborg, professor i konstruktionsteknik och forskningschef på Betongindustri AB, varför han ändå är hoppfull och sätter stor tilltro till materialet även i framtiden.

Denne gang om alliancer og International politik. 1. Verdenskrig er casen, der bruges til at forklarer en række begreber i international politik: Alliancer, neutralitet, isolation, passed buck, balancing og chain gang. Materialet er inspiration til brug for særligt gymnasier, højskoler, efterskoler, de første år på universitetet – og så for alle jer andre, der interesser sig for international politik. Ved du f.eks. hvilken alliancer, der er verdens ældste stadig fungerende?

P1 Kultur träffar filmregissören Taika Waititi som gör Hitler till en tioårings flamsiga låtsaskompis i Jojo Rabbit - och därmed delar kritikerkåren. "Jag följer en fin tradition från Charlie Chaplins Diktatorn", säger filmregissören till "Jojo Rabbit" när frilansjournalisten Karin Svensson träffar honom på Londons filmfestival. Filmens unga skådespelare Roman Griffin Davis och Thomasine McKenzie berättar också hur det var att spela mot honom. "LES MISERABLES KOMMER FÅ DIG ATT TAPPA ANDAN" Kulturredaktionens recensent Joakim Silverdal berättar varför Frankrikes Oscarsbidrag "Les Miserables" fick honom att hålla ett krampaktigt tag i biofåtöljens armstöd. SVÅRIGHETERNA MED ATT GÖRA THE FAREWELL Roger Wilson intervjuar Lulu Wang som gjort filmen "The Farewell", kanske en av de både roligaste och charmigaste filmerna som någonsin gjorts om cancer. Filmen bygger på Wangs egna upplevelser kring det som hände när hon, som bor i USA, fick reda på att den älskade farmodern borta i Kina blev diagnostiserad med långt framskriden cancer. En diagnos som alla i familjen kände till - utom farmodern själv. SUGGESTION OCH SKRÄCK I APOCALYPSE NOW Det är fyrtio år sedan "Apocalypse Now" hade premiär. Materialet från den mytiska inspelningen tycks ha blivit också regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. Kulturredaktionens Mattias Berg har för veckans Klassiker sett alla tre versionerna av den här filmen - och funderat över dess nästan oemotståndliga sug. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

I det tredje avsnittet, "Flickvännen", borrar vi in i upplevelsen av att vara eller inte vara flickvän. Materialet utgörs av "Flickvännen" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth och "Mr Salary" av Sally Rooney. Vad menar Kaneli när hon säger att berättaren i "Nuckan" är gnällig och varför tycker Hanna att Karin i "Flickvännen" inte är kär i sin partner John? * I det tredje avsnittet nämner vi: "Flickvännen", "Alltings början", "Björnkvinnan" och "Det är natten" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth, "Mr Salary" och "Samtal med vänner" av Sally Rooney, tv-serien "Sopranos" och låten "Jag som blev kvar" av Säkert! * Foto: Eetu Laine, grafisk design: Linn Henrichson, jingel: Ville Kabrell och klipp: Oskar Pullinen. Podcasten görs i samarbete med HBL. Tack till Konstsamfundet för understöd.

I avsnitt 31 av Tyngre Rehab Podcast går Adrian och Erwin igenom det omfattande arbetsmaterial om smärta de översatt från fysioterapeuten och kiropraktorn Greg Lehman, som intervjuades i avsnitt 30. Materialet har blivit populärt och använt av många patienter men också av vårdpersonal. De går igenom det övergripande syftet och upplägget med materialet och presenterar de olika ingående delarna. De ger också förslag på hur det kan användas av dig om har ont för att komma framåt mot dina mål, men också av dig som är vårdgivare som vill öka din kunskap om smärta, förenkla ditt arbetssätt och få nya redskap att använda i kommunikationen med patienten. Materialet finns att hämta gratis (!) på talkingaboutpainblog.wordpress.com och du kan använda delar eller hela materialet. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén.

Nu har vi hållit på ett år med #Podgeek vad har vi lärt oss och vad tycker vi har varit roligast med att podda om att podda. Avsnittet spelas in "live" utan avbrott för P.O. har köpt en Rødecaster Pro som vi naturligtvis var tvungna att testa i skarpt läge. Hur var det? Tryckte P.O. på alla knappar i rätt ordning, hur gick det med jinglarna? Och vad hände med Hindenburg där i slutet? Vi konstaterar att #Podgeek har gett oss mycket, vi gillar att podda ihop och vi lär oss massvis, dels av varandra men också av de som har ställt upp och gästat podden och berättat om hur de gör när de poddar. Som bekant finns det lika många sätt att podda som det finns poddare, och man kan alltid plocka upp något från att lyssna på hur andra gör. Vi utmanar lyssnarna att skicka in lyssnarfrågor i audioformat. Vi tycker det är så kul att lyssna på dem och bli lite utmanade i vad vi ska svara. Vi utmanar också lyssnarna att ge oss lite av den enda gångbara valutan i poddosfären, in och ge en review! Nu kör vi år 2! ____________________________ Inspelad hos P.O., denna gång med lite annan utrustning. Lena satt i en garderob och pratade i mobiltelefon uppkopplad via Skype (och även som telefonsamtal vid ett tillfälle i avsnittet). P.O. satt i ett arbetsrum med ett duntäcke hängande bakom sig och nerdragna rullgardiner framför. På bordet hade han sin splitter nya Rødecaster Pro. Via denna spelade han in sin egen röst med mikrofonen Røde NT1A. Lenas röst spelades in genom att P.O.:s dator hade ett Skypesamtal. Datorn har en egen kanal i mixerbordet. Vid ett tillfälle testar vi även hur det låter att använda bordet som ett mobilheadset och spela in telefonsamtal. Hela avsnittet är inspelat “live”, utan klipp och utan att vi lagt till några ljud i efterhand. Även jinglarna körs live via bordet (vi tränar oss på att kanske köra live på riktigt i framtiden…). Materialet är mycket sparsamt redigerat i Hindenburg, i princip bara brusreducering. Allt som allt tog efterarbetet ca 10 minuter. Inställningar i Hindenburg: Noise reduction exporterad i -14 LUFS    

Äntligen! Vi ger er: Det stora sex-avsnittet! Vi samlade ihop alla frågor ni hade och kallade in Leigh Norén som är sexolog för att reda ut det här med hur lust uppstår, hur den varierar över tid och vilka faktorer som spelar in för att vi ska känna lust till varandra. Vi pratar såklart också sex och hur man faktiskt kan få till förändringar i sitt sexliv. Varför är det viktigt att förstå skillnaden mellan lust och fysisk upphetsning? Hur kan man prata med varandra om sex? Ska man verkligen ställa upp och "ta en för laget fast man inte känner för det? Hur kan man hantera olika viljor till sex? Och kan man ha ett passionerat sexliv efter 20 år och tre barn tillsammans? Allt detta PLUS en genomgång av 18(!) olika typer av intimitet som finns i en relation och som närheten till varandra kretsar kring. Sex är endast en av dem..Materialet som nämns i podden finns här:www.sexologkliniken.com/gratismaterialwww.sexologkliniken.com/nar-2-snackar-sex www.lustlyftet.se Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hennes resa har varit från Pingst, via mötet med Svenska kyrkan i Oasrörelsen till anställning inom EFS/Salt för att arbete med barn och unga. Möte Elin Redin och hör henne berätta mer om projektet Hemmakyrka där Salt vill ge verktyg för mötet kring Bibeln över generationsgränserna.

Världspremiär! Pukor och fanfarer! Presentation av podden och en smygstart - så får du koll på ditt studiematerial. Bonusmaterial för patrons Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt Länkar Boken: Studieteknik - så lyckas du med dina studier Hemsida och kontakt: Studieteknik helt enkelt Facebook: Studieteknik helt enkelt Instagram: @Studieteknikheltenkelt Twitter: @SEnkelt

Beställ hela serien! https://sellfy.com/p/IloM/ HUR DU KAN FÅ ETT STARKT PERSONLIGT BÖNELIV “Slutet på allting är nära. Var därför förståndiga och nyktra, så att ni kan be” (1 Pet. 4:7). Tusentals troende utöver världen har fått hjälp och inspiration genom denna praktiska undervisning om hur man utvecklar ett fungerande, kraftfullt böneliv. Bön är att samarbeta med Gud för att förändra världen. Ingenting är omöjligt! Upptäck hur förbön fungerar och vad Gud har försett dig med så att du kan be som Jesus. LEKTIONER Lektion 1: Varför ska man be? (54:34) Lektion 2: Gemenskap med Gud (1:18:37) Lektion 3: Förbön (1:15:42) Lektion 4: Du kan be som Jesus (1:14:54) 4 mp3-filer (192 kbps). Längd: 4:43:43. JUBILEEUMSUTGÅVA 25 ÅR Det var 25 år sedan Lars Enarson började att undervisa denna grundläggande och populära kurs om bön. De senaste åren har materialet inte varit lika lättåtkomligt trots efterfrågan. Materialet är tidlöst och mer relevant än någonsin. Det är Ariel Medias (arielmedia.se) privilegium att kunna ge ut Böneskolan igen. Det är dags att be! OM LARS ENARSON Lars Enarson är verksam sedan 70-talet som bibellärare och internationell förbönsledare med en klar profetisk röst. Sedan 1997 arbetar han utifrån Israel speciellt för att mobilisera till bön för väckelse i Mellanöstern. Han reser i olika nationer och undervisar om bön, väckelse och det profetiska ordet.

När Salomon var ung sattes han i fängelse dömd för renstöld. Men han var oskyldig och fick upprättelse när den verklige tjuven blev frälst och erkände. Om detta vittnar utförliga domstolsprotokoll. Vändpunkter Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att berätta om människor som levt i gångna tider och som på ett eller annat sätt ändrat riktning i livet. Vi kommer att få höra om den unga kvinnan som rymde från sitt dödsstraff, om emigranten som efter många år skulle få komma hem för att träffa sin barn men som föll död ner när han satte sin fot på svensk mark. En del berättelser är dramatiska och andra mer lågmälda som den om kvinnan vars liv i Sverige slogs i spillror men som räddades av en okonventionell präst. Alla har de varit med om stora vändpunkter i sina liv. Precis som Salomon Ståhlnacke, eller Monka som han kallades på sitt finska modersmål. Som 18-åring blev han oskyldigt dömd för att ha skjutit en ren och fick ett långt fängelsestraff. Men många år senare steg den verklige tjuven fram och Monka fick ett skadestånd som gjorde honom rikare än någon annan längs Kalixälven. Hans barnbarnsbarn Margareta Sarri har lagt fram dokument och bilder på vardagsrumsbordet i Säter och en av bilderna visar en bister och sammanbiten ung man. Salomons revansch Margareta Sarris mormors far, Salomon Ståhlnacke, var en man som det talades mycket om i Norrbotten, också långt efter det att han själv var borta. Monka husrivaren fick han heta, när han blivit rik och  utan prut forslade ner ett hus som var satt i pant för en innestående skuld. Men historien om Salomon börjar när han själv lever i yttersta fattigdom i Svappavaara. Båda hans föräldrar dör 1881, när Salomon är 18 år. Historien om hans mors död är gruvlig. - Det berättas att en järv var ute i trakten och dödade renar, och Salomons mor gav sig iväg på kälken i hopp om att finna några nyslagna renar, berättar Margareta Sarri. Men modern kom inte hem, en snöstorm bröt ut, och när man senare hittade henne var hon död. - I berättelserna säger man att hennes huvud var avbitet, men det kanske bara är en skröna, för jag har inte funnit något som bevisar att det skulle vara sant, funderar Margareta Sarri. Strax efter moderns död anklagades Salomon för att ha stulit en ren. Han bedyrade att han var oskyldig, men ett vittne intygade att det var Salomon som var tjuven, och han hamnade i stadsfängelset i Haparanda. - Han kallade fängelset för skolan, det kanske var för att han fick lära sig svenska där. Med mammans ruggiga död bakom sig, och det egna fängelsestraffet på ett och ett halvt år för den påstådda ren-stölden avklarat, kom så Salomon ut i friheten i oktober 1883. Han ville inte fara hem till Svappavaara igen utan flyttade hem till sin äldste bror Johan Ståhlnacke. Och det var där han träffade sin Johanna. Hon hade flyttat med när hennes mamma gifte sig med Salomons mycket äldre storebror Johan. Salomon och Johanna var nästan jämngamla och med tiden uppstod tycke. De ville göra allting ordentligt och sökte upp prästen för att få gifta sig, men stötte på hårt motstånd.  Det kunde ju vara så, resonerade prästen, att Salomons storebror i själva verket var far till Johanna. Och det kunde han inte leva med. Nej Salomon och Johanna får inte gifta sig: - I kyrkboken står det inte vem som är pappa till Johanna, och prästen som skulle vigt Salomon och Johanna sa att det inte var uteslutet att Salomons bror var Johannas far, och därför fick de leva i synd och alla deras barn står antecknade som oäkta. - Jag tror att det där var en enorm förödmjukelse, säger Margareta Sarri, och fortsätter: - Kyrkans makt var ju så enorm, den var väl större än statens, tänker jag. Salomon å sin sisa blev rosenrasande, på både kyrkan och på laestadianerna, som fick många anhängare vid den här tiden. - Han brukade sätta öknamn på en massa saker, och laestadianerna kallade han för långtarmssekten för att han tyckte att de åt folk ur huset. Tillvaron för Johanna och Salomon, eller Monka som han brukade kallas är tuff. De bor i en liten stuga i väglöst land, och med jämna mellanrum föder Johanna barn. Men prästen fortsätter hårdnackat att vägra viga paret.  Men det ska komma en vändning. Tjugo år efter det att Salomon suttit av straffet för den påstådda ren-stölden dyker plötsligt länsman upp på gården. Han berättar att man nu vet att Salomon blev oskyldigt dömd den där gången. Den verkligen tjuven har bekänt att det i själva verket var han som stal renen. - Han som stulit renen hade blivit frälst, han har fått dåligt samvete och gått till polisen och berättat hur det förhöll sig. Så Salomon blev rentvådd, och dessutom skulle han få skadestånd för sin tid i fängelset. Författaren Sara Ranta Rönnlund skrev ner minnen och berättelser från Lappland, och i en bok har hon återgett Salomons egen beskrivning av händelsen: En söndag, när jag som vanligt hade varit ute i skogen och kom hem för att som alla ödemarkens slavar vila mig, fick jag veta att dom var ute efter mig igen. Oskyldig var jag förra gången, och jag vet att jag inte heller nu har stulit ens en lus som tillhör någon annan. Sådana fanns det annars gott om på den tiden. Nå, jag sökte mig genast fram till mässingsknapparna och frågade dem vad de ville mig nu igen. En länsman från Vittangi tog fram ett papper, ett brev skrivet av fyra män i byn. I brevet hade de talat om hur det verkligen gick till förra gången, den gången jag dömdes till skolan i Härnösand. Med egen hand hade de skrivit under på att huvudvittnet, bondsonen som vittnade om att jag var den skyldige, i själva verket själv sköt den vita renoxen och bar falskt vittnesbörd mot mig. Vad jag sade i rättegången hade ingen brytt sig om. Så småningom blev det rättegång och jag kallades dit. Det som ingen tidigare hade lyssnat till eller trott på fick jag nu berätta. Menedaren, ren-mördaren och sedermera predikanten fick fyra år i samma skola där jag varit, och också han lärde sig Gudsordet där. Själv fick jag ersättning för det år jag suttit oskyldigt dömd. Det var järnpengar, sade folk. Margareta Sarri vet inte hur mycket pengar Salomon faktiskt fick, men det måste varit en ansenlig summa, för han byggde sig nu ett stort hus. - Det var den största kåken som fanns i hela Kalix älvdal, det var ett riktigt skrytbygge, berättar hon. Därtill byggde han en jättestor lada och ett härbre där han öppnade handelsbod, den enda som fanns i hela övre älvdalen. - Från att ha varit en människa som haft det genomjäkligt under hela sin uppväxt så blir han en människa med makt, och jag tror inte att det var så bra för honom, för han blev en riktig hårding säger Sarri. - Revansch, tror jag att han ville utkräva, av Gud och hela världen. Den tidigare så fattiga och kuvade Monka köpte nu fastigheter i Kiruna och gjorde goda affärer som handelsman. Men han blev också en översittare. Det går många berättelser om honom, och en handlar om den vinterväg som gick från Paittasluspa och in mot Kiruna. Vägen var väldigt smal, och när Monka kom där med sin häst och vagn och fick möte så lär han ha ropat Ur vägen fattiga! - Det blev inte bara till lycka för honom med alla de där pengarna, funderar Margareta Sarri. Vid ett tillfälle plockade han ner ett timmerhus, stock för stock, när ägaren inte kunde betala sina skulder i handelsboden, det var efter det han kallades Monka Husrivaren. - Och det berättas om hur han slängde ut en liten gumma från handelsboden för att han inte ville handla mer än lite russin. Russinkunder vill jag inte ha!, lär han ha skrikit. Det pratades mycket om Salomon i trakten, men inom familjen var det tyst. Möjligen var det så att de skämdes lite för honom. - Det kanske var så att det var jobbigt att vara släkt med honom, säger Margareta Sarri, och fortsätter. - Sen var det ju också tvivelaktigheten om vem som var far till Johanna. Det måste ha varit en skam utan like, för oavsett vad som var sanningen så hade ju folk fri tolkningsrätt. Johanna och Salomon må ha fått det bra ekonomiskt, men de fick ändå aldrig gifta sig. Lag för oskyldigt dömde Som vi hörde fick han nåt som folk kallade för järnpengar för den tid han suttit oskyldigt dömd. Exakt hur mycket han fick i ersättning vet inte hans ättlingar, men vi vet att lagen som gav honom rätt till skadeståndet inte fanns när Salomon satt i fängelse utan tillkom tre år efter att han frigivits. Lag angående ersättning af allmänna medel åt oskyldigt häktade eller dömde, gifven Stockholms slott den 12 mars 1886 1§ Har någon blifvit såsom misstänkt för brott häktad, och varder åtal, som mot honom anställes, sedermera nedlagdt eller den tilltalade i målet frikänd, må för det hinder eller brist i hans näring, som han genom frihetens förlust lidit, ersättning af allmänna medel tilldelas honom, eller, i händelse af hans frånfälle, hans enka eller oförsörjda barn, der, på grund af hvad i rannsakningen förekommit, befinnes att det brott, för hvilket han tilltalats, icke blifvit begånget, eller att det föröfvats af annan än den tilltalade, eller att det eljest icke kan vara af honom begånget, samt i de två senare fallen anledning icke förefinnes att den tilltalade varit delaktig i brottet.  Ansökning om ersättning enligt denna lag ställes till Konungen och skall, för att komma under pröfning, infgifvas till Justitiedepartementet inom ett år. Trots att lagen är tydlig så har den inte lämnat många spår i arkiven. Det säger Claes Westling som är arkivarie på Landsarkivet i Vadstena och som har specialiserat sig på äldre domstolshandlingar. Vi bad honom söka efter exempel som liknade Salomons, men de var inte lätta att hitta. - Om man kollar runt i arkivent så är de svårt att hitta något liknande, säger Claes Westling som letat i handlingarna på Landsarkivet i Vadstena. - Materialet är kronologiskt och det finns inte ofta register. Om det skulle finnas register skulle det vara lättare att hitta och uttala sig om hur utvecklingen varit. Men som det är nu får man reta runt, gå igenom vad man själv hittat genom åren och fråga andra kollegor. - Det är rätt sällsynt med den här typen av ärenden tidigare, så det känns som den här lagen från 1880-talet är en nyhet, att man faktiskt kan få pengar för att man suttit frihetsberövad. Claes Westling har inte tidigare hört talas om "järnpengar" och har också tittat i Svenska akademins ordbok där ordet inte finns med. Claes Westling funderar om det förekommit regionalt eller lokalt. Och järnpengar kanske kommer från uttrycket att någon suttit i järnbojor.  Domstolshandlingar i arkiven - Långt fram i tiden var det Häradsrätter som var landsbygdens domstolar, och Rådhusrätter hette det i städerna. De fanns kvar ända till 1970 när Tingsrätterna kom. Och om ett ärende överklagades så gick det till Hovrätterna under lång tid, berättar Claes Westling. Hovrätterna kom till i början av 1600-talet och innan dess var det lite annan ordning. Men under den tid som de flesta av oss forskar är det Hovrätter. Nästa steg var Kungen, och där blir det så småningom Högsta Domstolen på 1780-talet. Men redan innan fanns det Nedre Justitierevisionen som var Högsta domstolens föregångare och som beredde ärendena åt Kungen. - Så Högsta domstolen fanns i praktiken redan tidigare. När det gäller Göta hovrätts arkiv som täcker hela Götaland så har det placerats här i Vadstena på Landsarkivet.  När det gäller Svea hovrätts arkiv så är det Riksarkivet i Stockholm som har de handlingarna. - Det är jättestora arkiv, Göta hovrätts arkiv är mellan fem och sex kilometer långt. - Det är inte så välkänt att alla domstolsprotokoll från hela området som hovrätterna täckte, skulle någon stackare sätta sig och skriva av när året var slut. Då gjordes en kopia och skickades in till Hovrätten för kontroll, vilket gör att det finns två exemplar av alla domstolsprotokoll. - De är inte exakt likadana därför att, för det mesta, har de komprimerat avskrifterna lite. Till exempel tar de inte med fall som inte lett till någon dom. Men hur man formulerar sig kan vara skillnad. -  Detaljer som kanske inte var så viktiga för dom som skrev det här, kan vara rätt avgörande för oss idag när vi letar efter ledtrådar i arkivmaterialet. Till exempel kan det vara att de skrev ut efternamnet i kopian, som inte hade gjorts i originalprotokollet. De visste exempelvis vilken Sven det gällde som var vittne, men för oss som lever flera hundra år senare är det avgörande information om de skrev ut att han hette Sven Andersson. Claes Westling har skrivit boken Domstolsforska i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie och föreläser också en hel de. Finns det då något som släktforskare missar eller som de inte tänker på? - Domböckerna och protokollen i sig är det finaste materialet vi har när man pratar om vardagsliv, därför att många av källorna vi använder som släkt- och hembygdsforskare är digitaliserade och ganska blodfattiga. Det är mycket längder över födda barn, vigda par, skattskyldiga, utskrivna soldater och så vidare. - I domstolsprotokollen så är det den typen av ärenden som man måste lägga ut texten lite grand för att det är relevant. Om det skett ett brott så måste man berätta hur det gått till, man måste kanske beskriva miljöer, hur folk var klädda, signalement, hur det uttryckte sig, hur man såg på varandra, kärleksrelationer och vad de ätit osv. Och det är information som inte syns i längderna. Vi kommer nära människorna i domstolsprotokollen För att komma åt de här protokollen behöver man besöka arkiven, de är sällan digitaliserade. Men det finns några filmade protokoll. Och i de fallen brukar Claes Westling lyfta fram de bilagor som finns till protokollen eftersom de är lätta att missa. Där kan till exempel arga brev, fullmakter och vittnesmål ligga. Men underlagen är inte filmade. Jag har erfarit att de handlingarna är ganska okända överhuvudtaget, eftersom de ligger separat. - Det är precis samma med kyrkoarkivens bilagor, dvs underlagen, till folkbokföringshandlingar. De är inte heller så mycket använda av forskare, och heller inte filmade. Och de kommer man bara åt på arkiven. Claes Westling tar fram ett exempel och berättar om drängen Tjäder på 1860-talet som kommer inflyttande till en gård i Östergötland. Han jobbar bara ett halvår och i husförhörslängden följer man drängen och ser att han jobbar sex månader och flyttar sen vidare. - Men i bilagorna till husförhörslängden finns ett intyg att Tjäder blivit sparkad från sin tjänst för att han var så omöjlig. Husbonden har skrivit en attest att han fått ta hjälp av länsman för att vräka Tjäder ur tjänsten. Och det har prästen inte alls brytt sig om att föra in i husförhörslängden. - Och även om man inte är intresserad av Tjäder som person så får man veta något om arbetsförhållanden för jordbruksarbetare under 1860-talet, avslutar arkivarie Claes Westling.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Hasse Stenudd och Tommy Engman slaktband@sverigeradio.se

I detta avsnitt ger Kelly Odell en överblick av flera förändringsmodeller och hur de hänger ihop. Materialet ger ledare en bild över verksamhetens förutsättningar för att lyckas med förändringen och olika praktiska verktyg och modeller för att hjälpa adressera dessa framgångsfaktorer. Denna Podcast riktar sig till alla som strävar efter att bli mer framgångsrik i sin ledarroll och leds av Kelly Odell, svensk-amerikanen som av Veckans Affärer utsetts till en av Sveriges mäktigaste invandrare. Med chefspositioner hos bland annat Telia Mobile, Whirlpool och Volvo Personbilar delar Kelly med sig av sina erfarenheter. Alla kan känna igen sig i de historier och minnen som Kelly frikostigt delar med sig av från sitt eget liv.

Poeten Carolina Thorell fick hösten 2016 i uppdrag av Region Gävleborg att poetiskt tolka ett kulturhistoriskt material kring en byggnad kallad Sysslomansbostaden på Gävle Sjukhus. Byggnaden byggdes 1914-1916 som bostad men fungerar nu som konferens- och kontorsmiljö. Materialet hon utgick ifrån var det researchmaterial som utställningsproducent Desirée Kjellberg samlade ihop: gamla dokument ur landstingsarkivet, fotografier, ritningar, protokoll etc. och information i kyrkböcker men också den intervju som gjordes med två systrar som växte upp i byggnaden på 30-&40-talen, vilket också finns här som bonusmaterial. Dessutom besökte Carolina Thorell byggnaden, tittade på spegeldörrar, trappor, handtag och tegel. Carolina Thorells tre dikter "En enda plats av allt I-III" finns nu både som ljudinstallation och tryckta på glas som svävar i rummen på nedersta våningen i byggnaden.

Folka som har bodd på og levd av gården Vågåsar i Nedre Bøverdalen har ikke vært ivrige på å rydde. Brev, bilder, dokumenter og gjenstander er opp gjennom tiden bare stua bort på stabburet. Nå er materialet henta fram og gir et unikt tidsbilde fra gården fra 1886 og framover. «For meg har det vært en fantastisk reise i områdets og gårdens historie, sier pensjonert lærer Jorunn Kvale. Det er farsgården det dreier seg om, og ho har selv drevet den i over 20 år. Sønnen har for lengst overtatt. Han har rydda plass i et hjørne av låven hvor Jorunn nå har bygd opp et flott gårdsmuseum. «Denne historien starter i 1886 da min farmor og farfar kjøpte gården, forteller Kvale. Hun understreker at alt materiale handler om hverdagsliv i bygda og på gården. Det er amerikabrev, det er dokumentasjon hvor mye ost som ble produsert på setra, priser på dette og hint – og det er spennende historie om emigrantskipet «Norge» som grunnstøter ved Rockall i 1904. Og det er rørende kjærlighetsbrev. «Materialet forteller meg at jeg er et ledd i en lang lenke. Og ønskt er at dette materialet skal følge med gården til kommende generasjoner. Enhver gård eller bolig burde ha sitt lille museumsrom som forteller historien om levd liv, sier Jorunn Kvale. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

Økokrim har opprettet en egen direktelinje for nordmenn med verdier i skatteparadis. - Dette er et stort samfunnsproblem, sier Økokrim-sjef Trond Eirik Schea om Panama Papers-avsløringene.

Arekologer som nå foretar utgravninger mellom Tvedestrand og Arendal, mener å kunne dokumentere steinaldermenneskets overgang fra omflakkende fiske- og jegerliv, til å bli bofast. Det skjedde for fire tusen år siden. «Materialet vi har funnet viser denne overgangen, hevder arkeolog og prosjektleder Lars Sundstrøm ved Kulturhistorisk Museum. Det er den planlagte firefelts motorveien mellom Tvedestrand og Arendal som har bidratt til at det nå gjøres omfattende arkeologiske utgravninger i dette området . Det er snart hundre år siden det sist ble gjort så store utgravninger i Aust-Agder. «Landhevingen som har pågått her etter istiden har gitt oss boplasser av høy kvalitet. De eldste er 10 000 år gamle – den yngste cirka 4000 år gammel og. Videre har vi boplasser som er 8000 og 6000 år gamle. Og ved Arendal har vi grav boplass på den tiden steinaldermennesker gikk fra å være omstreifende jeger og fisker til å bli bonde, sier Sundström. Det er gkort mange dunn på alle boplassene i arbeidsområdet. Blant annet en pilspiss i kvarts. Det har vært et kvartsbrudd i området som har vært i drift i historisk tid, og det vier seg altså at også steinaldermennesket nyttiggjorde seg denne bergarten for 10 000 år siden. De foreløpige resultatene av utgravningene skal presenteres under et internasjonalt steinalderseminar i Beograd senere i september. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

Nils Magnus Fastborgh var en man som under sitt långa liv ständigt hittade på nya sätt att försörja sig. Och det i en tid då de flesta människot stannade kvar vid sitt yrke hela livet. Nils Magnus föddes i Skåne år 1800 och dog i Jämtland 92 år senare. Då hade han haft minst tio yrkestitlar och klivit över många hinder på vägen. Det enda som satte stopp för hans påhittighet var vädret. Ättligen Ingrid Bergstrand i Laholm skrev till Släktband för att berätta hur hon försökt spåra Nils Magnus många språng och säger att det inte alltid varit alldeles enkelt. - Han var min farfars farfar och han föddes år 1800 i Visseltofta eller Verums församling, men eftersom kyrkböckerna har brunnit så har det inte varit möjligt att hitta alla fakta, berättar Ingrid Bergstrand. - Men jag vet i alla fall att han var mantalsskriven i Kristianstad när han var i 20-årsåldern. Av alla de yrken han med tiden kommer att ha, så är skräddare det första han utbildar sig till, den unge Fastborgh. Och på något sätt kommer han tidigt i sitt liv i kontakt med en person som kommer att hjälpa honom mycket på vägen. Det är den betydligt äldre adelsmannen och krigsmeriterade översten i generalstaben Johan Fredrik Boij som tar Nils Magnus under sina vingars skugga. Så när Boij blir utsedd till att bli Chef för Jämtlands fältjägarregemente 1824 så flyttade den unge skräddaren med, och det verkar ha skett i brådska för i Kristianstad är flytten ett enda frågetecken. - Det står att han flyttade till okänd ort, men jag vet ju att han hamnade i Östersund. Där jobbade han först som skräddarmästare åt militären, och snart blev han mönsterskrivare, berättar Ingrid Bergstrand. Mönsterskrivare det var ett fint civilt jobb inom det militära, som framför allt innebar att man skrev in mönstrade militärer i rullorna. Vid sidan av det uppdraget så fortsatte Fastborgh att som skräddarmästare sy uniformer åt militären. Han sydde möjligen inte så mycket själv, utan hade anställda som gjorde det. Nu började den delen av livet då han prövade på strängt taget allt som gick. Ute på Frösön fanns sedan flera hundra år en samlingsplats för militären, kallat Frösö läger. Det var både en övningsplats och ett ställe där militärerna festade tillsammans. Någon måste ju stå för mat och dryck vid festerna – och under en 10-årsperion mellan 1830 och 1840 – så var det Nils Magnus Fastborg som var restauratör på Frösö läger. Men skräddarmästaren, mönsterskrivaren och restauratören ville mer. Hans välgörare Överste Boj, som avancerat till vice landshövding i Jämtland ville att det skulle finnas torghandel i Östersund. Och vem skulle vara bättre skickad att starta med torghandel än – just Nils Magnus. Så när torghandeln satte igång i Östersund några år in på 1840-talet, då kunde Fastborgh också börja kalla sig viktualieförsäljare, dvs försäljare av livsmedel. 33 år gammal gifte sig Fastborgh första gången med flicka som då bara var 17 år.  Han gjorde ett gott gifte. Sophia Regina var dotter till en hattmakare i staden, och när hattmakaren dog fick Regina och därmed Nils Magnus ärva två gårdar. Nu hade han blivit en rik man. - Han hade mycket pengar. Han var bland de fem högst taxerade personerna i hela Östersund ett tag, säger Ingrid Bergstrand. Men det innebar inte att han slog sig till ro. - Nej han fortsatte att köpa och sälja gårdar. Han drog sig aldrig tillbaka. Nils Magnus Fastborgh var nu en etablerad man i staden. Kanske var det därför det var han som på 1840-talet fick uppdraget att skapa en landförbindelse mellan Frösön och fastlandet: - På entreprenad byggde han träbro över från Östersund till Frösön. Det var en träbro och han misslyckades inledningsvis för den säckade snart, så han tvingades att göra om stora delar. Men trots alla problem med bron, så stod den på sin plats ett halvsekel, innan den försvann i Storsjöns vågor. Transporterna över Storsjön verkar ha varit viktiga för honom, för 1847 samtidigt som han avvecklade sina uppdrag åt militären, så kunde till raden av yrkesbeteckningar också läggas ägare, redare och kapten över hjulångaren Jämtland. Det var det första ångfartyget på Storsjön, och den transporterade folk och varor på uppdrag. Den lär ha varit farligt rank, men klarade ändå av att gå i trafik fram till 1870 då en storm ställde till stora problem.  Vädret gjorde båten omöjlig att manövrera, och den drev tills den fastnade i bottensediment. Nästa dag kunde hon komma loss, och båten fortsatte sin färd när vädret lugnat sig. Men det ville sig inte bättre än att det blåste upp till en ny storm. Den här gången drev ångaren Jämtland redlös omkring på Storsjön innan den till slut strandade vid Rödölandet, och därifrån fick alla passagerarna ta sig i land. Ångaren Jämtland hade gjort sin sista resa, och redarkarriären var över för Fastborgh. - Efter att båten var borta blev han bonde, berättar Ingerid Bergstrand. Han köpte en gård på Rödön och där blev han grisuppfödare, under några år. - Han gjorde allt! säger Ingrid. Han drog sig inte för att göra saker, han tog sig fram. När Nils Magnus Fastborgh var 72 år dog hans hustru. Men han var snart en gift man igen i ett äktenskap som väckte en del uppståndelse. - När han var 75 år själv gifte han sig med en flicka som var 19 år, och de fick tre barn tillsammans, säger Ingrid.  Att man pratade mycket om Fastborgh förstår man av alla de tidningsklipp som finns både från hans egen tid och långt efter hans död. - Det står på många ställen om en häst han hade och som till och med överlevde Nils Magnus, säger Ingrid. Bland annat berättas om när Fritjof, som hästen hette, skrämde en björn på flykten när den anföll ett föl som Fritjof vaktade. När Nils Magnus Fastborgh dog, 92 år gammal var det Fritjof som drog honom till den sista vilan. - Min farfars farfar var en entreprenör, och hade han levt idag så tror jag att han hade gjort ungefär samma saker som han gjorde i sin egen tid, tror Ingrid Bergstrand, och tillägger. - Det pratades ganska ofta om honom i familjen, särskilt av min far, som var stolt över honom. Vädret förr I våra gamla släktberättelser kan vädret i bland få huvudrollen när snöstormar, översvämmningar eller torka slog till. Och i gamla dagböcker ser man väldigt ofta noggranna anteckningar om hur vädret var. Vill man veta hur vädret var vid en speciell händelse eller ett speciellt datum finns det möjligheter att ta reda på det ganska långt tillbaka i tiden berättar Kalle Johansson som är arkivarie på Landsarkivet i Göteborg. - Termometrar har funnit sedan sent 1600-tal och på så sätt har man kunnat registrera och observera meterologiska data, berättar Kalle Johansson. I Sverige finns temperaturdata från 1722 i Uppsala, från mitten av 1700- talet i Stockholm men för Västsverige ser det lite sämre ut. I Göterborg började man mäta temperatur 1804. - Men därefter kan man få en ganska god bild av hur vädret var. Kalle Johansson visar boken "Metereologiska iakttagelser i Sverige" som är utgiven av Kungliga Svenska vetenskapsakademien. Den skriftserien gavs ut varje år från 1859. Där finns uppgifter om temperatur, nederbörd, lufttryck, vindstyrka och en mängd annat från ett flertal orter i landet vid tre tillfällen varje dag. Häftena finns på en del bibliotek, men framförallt forskningsbibliotek och Kungliga Biblioteket.  - Sedan finns det ju andra uppgifter i arkiven som kan berätta om vädret. Men det kan vara svårt att hitta material som har samma kontinuitet och systematik, berättar Kalla Johansson. - Men jag kan rekommendera olika serier i kyrkoarkiven där man förr registrerade spektakulära väderleksförhållanden. Vi har hittat uppgifter om häftiga hagelskurar som till och med dödat får. Det är i de statistiska tabellerna dessa berättelser finns. För varje år registrerades vilka som föddes, dog osv och sen skickades informationen vidare till Tabellverket. Kalle Johansson tar fram ett exempel från Lenas församling 1783. På sista sidan noterades vädret i förtrycka formulär. Och där står om en solrök som förstörde skörden. - På våren 1783 utbryter ett kraftigt vulkanutbrott på Island som påverkar hela Europa med temperaturskillander och sämre skördar. I Storbritannien har forskare kommit fram till att tio tusentals människor dog på grund av detta. På landsarkivet i Göteborg har ett projekt pågått där de letat efter data som kan visa hur vädret var längre tillbaka i tiden genom att rekonstruera vädret. Det går inte att bestämma vädret med exakthet på det här sättet, berättar Kalla Johansson, men det finns metoder som man kan använda. - Att använda informationen från arkiven för att ta reda på det historiska vädret var innan man registrerade väderlek kallas för fenologi. Då undersöker man i naturen återkommande fenomen som är säsongsbetonade under en lång tid. Det finns en tidig sådan studie från Frankrike där man använt sig av vingårdsarkiv från 15- och 1600 talen. Där tittade man på när de skördade och jämförde med andra klimathistoriska studier som gjort vilket visade bra samstämmighet. - Här på Landsarkivet i Göteborg blev vi inspirerade av en studio från Stockholm där de tittade på seglationsstarten i Stockholms hamn. Vi har ett mildare klimat här i Göteborg och hamnaktiviteten är inte likadan. Men vi hittade istället ett annat sätt att mäta, nämligen slussräkenskaperna för Lilla Edets sluss. Lilla Edets slussar är Sveriges äldsta slussar som var färdiga 1607. Tesen i vårt projekt var ett antagande om att man inte kan åka båt på fruset vatten. Materialet sträcker sig över 1804 då det finns andra data, och det visade sig att vi fick god samstämmighet berättar Kalle Johansson.  - Det här gav en god indikation på att vi kan fortsätta rekonstruera vintersäsongstemperaturer som vi aldrig sett tidigare.  - Det här är helt nya data och vi kan i vår studie till exempel se att tendensen med temperaturökning på vinterhalvåret 1690 - 1730 är ojämförbart stor vid den här perioden, till och med starkare än de klimatförändringar vi ser i våra tider, avslutar Kalle Johansson. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Kvart i tre på morgonen stiger han upp för att bege sig till sitt bageri i Stockholm. Att baka bröd varje dag med samma passion är hans mål. Följ med mästerbagaren Sébastien Boudet under en dag i hans liv, mannen som kom från Frankrike för att revolutionera vår bröd- och cafékultur.   Det undangömda bageriet på Kungsholmen har blivit ett nav för kvarterslivet. Där blandas högt och lågt och stämmningen påminner om varmare breddgrader. I bageriet finns baguetter, levainbröd, härliga bakelser som kröns med egenproducerade macaronger och idag ska det bakas det lussekatter.   Materialet spelades in bara ett par månader innan Sebastien skulle sälja sitt bageri. En dokumentär av Amra Heco.

Släktbands landskapsupplaga 1 dec 2008 I den här serien rör vi oss mellan olika landskap och försöker hitta rötterna till de långlivade föreställningar vi har om människor från olika landsändar. Värmland beskrivs ofta som diktens, sagans och poesins landskap, och värmlänningarna själva lutar sig gärna mot en tradition av stora författare, varav Selma Lagerlöf, Gustav Fröding och Nils Ferlin är några. Och sångerna går heller inte av för hackor. Ack Värmeland du sköna, du krona bland sveriges länder heter det ju i Värmlandssången. Sedan länge har värmlänningen setts som en som berättar historier med stor förtjusning, något som inte alltid setts med blida ögon. Skaraborgaren Johan Alfred Eklund tjänstgjorde som biskop i Karlstads stift i början på 1900-talet och han lär vid ett tillfälle ha utbrustit: ”I Värmland är ingen själavård möjlig. Hälften är mytomaner och resten är poeter” Men det är inte bara de stora författarnamnen och de storvulna nationalistiska utbrotten som skapar bilden av detta län. Också värmlänningen i gemen sägs vara fylld av berättarglädje och duktig på att dra skrönor. En sån berättarglad värmlänning finns i Östra Ämtevik mitt i Värmland. Elisabeth Renström begav sig till Östra Ämteviks kyrka i hjärtat av Värmland. En halvmil därifrån ligger Mårbacka, och Selma Lagerlöf själv ligger begraven här. Den stora författarinnan sätter fortfarande sin prägel på trakten, stoltheten över henne är stor, men här ska också finnas, har det sagts nig, en nu levande berättare som inte går av för hackor. Göran Bengtsson heter han, och är kyrkvaktmästare just i Selmas kyrka. Rätt var det är kommer han gående på grusgången: Vi slår oss ner i ett vackert rum i församlingshuset. Det står granna vitrinskåp utmed väggarna, fulla med gamla böcker. ”De skaffade tant Selma hit” berättar Göran Bengtsson, ”när det var skola och de skulle ha ett bibliotek” När han själv berättar historier ska de vara äkta, handla om saker som verkligen har hänt.  Som den om hans farfar mjölnaren. -Min farfrar köpte kvarnen 1888 för 5000 kronor en fruktansvärd summa på den tiden. Vattenhjulen gick inte så fort, men hade en enorm dragkraft. Mitt i satt kugghjul som tog upp kraften. Det var ett kugghjul av järn som mötte ett av trä, berättar Göran Bengtsson. Då och då gick träkuggarna sönder, och hans farfar måste in och byta dem. Då släppte han på lite vatten för att hjulet skulle snurra en liten bit framåt så att han skulle kunna komma åt att reparera. -En gång var han tankspridd, och glömde att ta bort näven så att den fastnade mellan trä- och järnkugghjulen. Och det fanns ju ingen hjälp att få, älven brusade så det hade inte hjälpt om han hade skrikit på hjälp, risken fanns att han skulle bli stående där i flera timmar innan han skulle kunna få någon hjälp. -Då tänkte farfar för sig själv att ”det är inget annat att göra än att följa med runt”, fortsätter Göran Bengtsson. -Så han öppnade så att vattenhjulet fick gå runt, och han hörde hur det krasade när fingret som satt i krossades. När hjulet gått runt gick han in till sin fru, och bad henna ta fram saxen för att klippa av det trasiga fingret. -Min farmor var en manhaftig och stark människa, men hon klarade inte att klippa för skinnet var för segt. ”Ta hit saxen så får jag göra det själv” sa gubben, satte saxen mot bordet och klippte till – det var väl ungefär en tredjedel av fingret som var förstörd, tror Göran Bengtsson. Hans farfar rullade en trasa runt fingret som sa att det skulle nog descinficera sig självt. -Och konstigt nog så gick det bra, säger han och tillägger: ”Men han var ju stenhård, gubben.” Han var nog inte att leka med Göran Bengtssons farfar. Men det fanns fler berättare i släkten. Göran berättar om en av sina fastrar. När hon kom på besök kom historierna på köpet: -Faster Astrid brukade ta med mig in i förmaket, och så satte hon mig på en stol och började berätta med en glimt i ögat. Jag fick reda på mycket roligheter av henne. Det var sådant som hon hade upplevt. Göran Bengtsson håller hårt på att Värmland utmärker sig som en plats där berättelsetraditionen lever. -Den lokala historien finns ju överallt, men jag kan tycka att man inte verkar bry sig så mycket på andra ställen, säger han. Han berättar om de bygdevandringar han är med och ordnar varje sommar. -Det blir fler och fler som kommer, vi slår rekord varje sommar. Inte minst är det många ungdomar som är intresserade, tycker Göran Bengtsson. -Det verkar vara tid för berättelser igen, säger han. Han berättar om hur det var när han var ute och reste i sitt arbete tidigare i livet. Då förväntade sig alltid människor han mötte att han som värmlänning skulle vara glad och skojsam och ha en historia på lager. -Det kanske ligger i vår natur, funderar han. Göran Bengtsson kan man höra vid kyrkvandringar om somrarna. Är värmlänningar mer berättarglada än andra? I jämförelse med andra landskap, kan man se om värmlänningar är speciellt poetiska och benägna att berätta historier? Vi sökte upp litteraturprofessor Dag Nordmark på universitetet i Karlstad. Han ägnar sig själv i hög grad åt att forska om och kring Gustav Frödings författarskap. Men nej, han är mycket tveksam till föreställningen att värmlänningar skulle var särskilt goda historieberättare. -Jag tror att sådana här föreställningar får karaktär av självuppfyllande profetior, säger han. Om man ständigt får höra hur lustig man är och hur glad man är i att berätta historier, då vore det väl konstigt om man inte i någon mån lät sig påverkas av detta. -Mina mycket subjektiva erfarenheter efter tio år i Värmland stöder inte direkt den föreställningen säger han och ler. -Men det är alldeles klart att det finns en stark tradition till föreställningen att värmlänningen är berättarglad, tillägger han, och tar som exempel ett exempel från 1700-talet. Då sa en kyrkoherde om värmlänningarna ”Man kan ej förtiga att detta folk är mycket benägna till skaldekonsten eller poesin.” På 1930-talet kom det ut en bok som hette Landskapskynnen av Adrian Molin. Där går författaren igenom det som han menar utmärker folk i de olika landsändarna. Värmlänningen menar han, är en spelevink som är fantasifull och trevlig – men inte särskilt uthållig när det gäller troget och långvarigt arbete.  -Det gråa, sura vardagsarbetet är ingenting för värmlänningen, menar Molin, refererar Dag Nordmark. Det konstnärliga gemytet som präglar honom skulle tala emot det. -Om man ska tro Molin är värmlänningen för begåvad för att vara tillräckligt seg i arbetet. Det finns en speciell litterär figur som har spelat större roll än andra för att skapa bilden av den berättande värmlänningen, tror Dag Nordmark. Det är figuren Löpar-Nisse i skådespelet Värmlänningarna. -Löpar-Nisse dyker upp som en lustig figur på bröllopsfesten i sista akten av Värmlänningarna. Han berättar bland annat hur Napoleon kallat på honom för att ta bort ett stort berg som den franska armén behövde ta sig förbi. Den där typen av självförhärligande men lätt ironiska berättelser står Löpar-Nisse för, förklarar Dag Nordmark. Om man tänker på att skådespelet Värmlänningarna är ett av de mest spelade svenska skådespelen, kanske det allra mest spelade, så kan man förstå att bilden av den berättarglada värmlänningen fått stor spridning. Värmland har ju några riktigt stora författare, som Gustav Fröding, Selma Lagerlöf och Göran Tunström. Men, säger Dag Nordmark, det finns ju andra landskap som har lika många och kanske fler stora författare, därvidlag hamnar inte Värmland i någon särställning.  Men den värmländska stoltheten över författarna är stor och tar sig ibland lite lustiga uttryck, menar han. -Det jag har slagits av i Värmland är ju förmågan att utnyttja författarskapen och göra dem till varumärken. Han tar som exempel en rad hotell andra anläggningar som fått namn av de stora författarna. -Jag kommer ihåg första veckan jag bodde i Värmland. Då gick jag på en pizzeria och där fanns en pizza på matsedeln som hette Pizza Gustav Fröding. -Det finns en oerhörd stolthet över författarskapen, men också en förmåga att exploatera dem och dra nytta av dem och lägga in dem i bilden man bygger av regionen, slutar Dag Nordmark. En tidsresa i Karlstad Tidigare berättade Göran Bengtsson från Östra Ämtevik att det idag finns ett stort intressset från ungdomar att lyssna till berättelser om livet förr. Också i Karlstad har man känt av samma lust från de unga. Där har Olle Nilsson på Värmlandsarkiv skapat ett unikt instrument som är till för att inspirera människor att söka i arkiven. Med utgångspunkt från ett kvarter mitt i Karlstad har han skapat en DVD skiva där man kan öppna dörrarna till de olika husen och se hur människor levt och verkat där långt bak i tiden. Olle Nilsson visar ett väkänt hus i Karlstad där det förr låg en järnhandel i över hundra år. Ovanför järnhandeln fanns en våning där familjen Nygren bodde. -Genom att göra en vandring in i våningen kommer man människorna nära, sägar Olle Nilsson. Man kan besöka de olika rummen och se hur en våning av borgerlig karaktär såg ut. -Här går vi från förmaket till sovrummet, vidare in i salongen och här kan man nästan titta ut över torget. Man ser hur möbelgrupperna var placerade, att belysningen var fotogenlampor och att det var heltäckande mattor över golven. Bland de tusentals dokument som finns med i dvd skivan kommer de flesta från början av 1800- talet, men stundtals är vi nere i slutet av 1700 talet, berättar Olle Nilsson. Men vi har också dokument där det finns nu levande människor som kan berätta om historien förr. Till exempel gjorde länsarbetsnämnden en undersökning 1944 där man frågade 14 åriga skolungdomar om deras tankar inför framtiden. - Jag satt och bläddrade bland dessa papper och fann flera namn som jag känner igen och som vi sedan sökte upp och intervjuade. -Många av pojkarna ville bli poliser och flygare, och en av de unga ynglingarna var Morgan som ville bli flygare men som kom underfund med att hans hörsel var dålig och dessutom han hade ett hjärtfel. Morgan och hans mamma hade kommit fram till att det vore nog bäst att bli butiksbiträde. Hur gick det då? Jo, Morgan Larsson blev en revypappa i Karlstad, och på skivan hör man honom berätta om hur karriären såg ut. Vad går då hem hos ungdomar, vilket arkivmaterial? Mycket säger Olle Nilsson. Han klickar sig fram till ett förtryckt dokument med befolkningsstatistik från gamla tabellverket 1776 i Karlstad där man bokförde vad människor dog av. Där fann Olle en man som stupade i en kokgryta. Många barn undrar hur det gick till... -Materialet är tänkt att stimulera ungdomarna att söka sin historia och få en känsla av deleaktighet i samhällsbyggandet. Och eftersom var och en de tolv tomterna i kvarteret innehåller en mängd tidsstationer som består av foto, dokumentation, filmer, internetlänkar och annat lockar det undgomar och andra att gå vidare i sökandet efter sin egen och stadens historia.

Duplo Mekanik er et godt supplement til LEGO Læringscenter, og gør det muligt at undervise i naturfag i indskolingen, startende i børnehavesklassen.Materialet består, ud over de kendte Duplo-klodser, af lærervejledninger, aktivitetsark, problemløsningsark og byggevejledninger.