Podcast appearances and mentions of gustav iii

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.Bild: Målning av Pehr Hilleström som på baksidan säger: Då Hans Majtt konung Gustaf III geck utur Sina rum för at börja Revolution 1772 behagade Han säga till Sin Kammarherre: Om jag är idag så olyckelig och förlorar lifvet, Så Säg min bror Carl at jag inte omkommit genom Svensk manns åtgärd. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathållningen inom flottan har varit en utmaning under dess 500-åriga historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter kunde förebygga den allvarliga sjukdomen skörbjugg, användes de inte där de behövdes som mest.Särskilt allvarligt blev det när Gustav III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att han ändå lyckades besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är inget mindre än ett mirakel med tanke på den bristfälliga kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Hon har länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan och medverkar i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var skicklig på att proviantera sin flotta i slutet av 1500-talet, men under 1600-talet blev mathållningen allt mer ensidig och knapp. På 1700-talet var den på gränsen till undernäring, vilket resulterade i epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Samtidigt ledde detta till nytänkande kring sjukvården inom den svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i "fatlag" på åtta man. Public DomainMusik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Axel von Fersen anlände till Paris den 13 februari 1792 var staden i uppror. De franska revolutionärerna hade fängslat kungafamiljen, och den svenske greven satte sitt liv på spel för att rädda drottningen han älskade – Marie-Antoinette.Förklädd och med ett falskt pass smög han genom revolutionens epicentrum för att återigen få vara nära henne. Deras kärlek, som präglats av passionerade brev och hemliga möten, hade varat i nästan tjugo år. Men nu var de omgivna av hat, förräderi och en blodtörstig pöbel.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristina Ekero Eriksson, journalist och författare till boken Förbindelsen: Marie-Antoinette och Axel von Fersen.Den franska revolutionen (1789–1799) ledde till monarkins fall, införandet av en republik och stora samhällsförändringar. Den utlöstes av sociala, ekonomiska och politiska kriser, inklusive statsskuld, livsmedelsbrist och missnöje med det feodala systemet. Revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 och kulminerade i avskaffandet av kungadömet samt avrättningen av kung Ludvig XVI och drottning Marie-Antoinette 1793.Marie-Antoinette hade en gång varit den strålande stjärnan i Versailles, där hon som ung brud från Österrike vigdes med den franske kronprinsen Ludvig XVI. Hon var omtalad för sin livliga personlighet, sin skönhet och sina utsvävningar, vilket skapade både beundran och avund. Hennes liv vid hovet präglades av prakt och nöjen men också av politiska intriger och strikta etikettsregler.Axel von Fersen, som tillhörde en av Sveriges mäktigaste adelsfamiljer, mötte henne redan i ung ålder och förblev en lojal vän och älskare. Den unge Axel besökte Europas hov för att fullända sin aristokratiska uppfostran innan han trädde i tjänst hos Gustav III.Axel von Fersen skulle komma att spela en direkt roll i en av den franska revolutionens mest dramatiska händelser – kungafamiljens misslyckade flykt från Paris i juni 1791. Han organiserade planen, skaffade falska dokument och körde personligen en del av den lyxiga vagnen som skulle föra dem till säkerhet i öst. Men flykten slutade i katastrof i Varennes, där kungafamiljen identifierades och arresterades.Den sista resten av kungens auktoritet krossades, och både Ludvig XVI och Marie-Antoinette kom att avrättas i giljotinen. Axel von Fersen, förkrossad över sin älskades öde, fortsatte sin politiska bana i Sverige men drabbades själv av en brutal död. År 1810 lynchades han av en uppretad folkmassa i Stockholm i en händelse som fortfarande är ett av de blodigaste och mest uppseendeväckande morden i svensk historia.Bildtext: Den kungliga familjen arresteras i Varennes den 21 juni 1791. Axel von Fersen organiserade flykten, men den slutade i katastrof och ledde till monarkins fall. Arresteringen av Louis Capet i Varennes den 22 juni 1791, gravyr av Jean-Louis Prieur (Museet för Franska Revolutionen). Wikipedia. Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky. Storyblock Audio.Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I skymningen tar Henrik oss med på en kontemplativ vandring genom de majestätiska barockträdgårdarna vid Drottningholms slott. Som förstagångsbesökare låter han sig överväldigas av platsens storslagenhet, medan han reflekterar över historien om änkedrottning Hedvig Eleonora som vid blott 24 års ålder förvandlade platsen till en av Sveriges mest imponerande kungliga residens.Med halvmånen hängande över de symmetriska flyglarna och den stålblå himlen som bakgrund, utforskar Henrik de välansade häckarna och de karakteristiska alléträden - som han kärleksfullt liknar vid "Bamse-träd" med sina ångestladdade, kala grenar sträckta mot himlen. I takt med att mörkret faller förvandlas den storslagna barockträdgården till något nästan kusligt, där de friserade häckarna står som "stenmonoliter i mörkret."Mellan historiska fakta om vattenparterrer och Gustav III:s teaterintresse delar Henrik med sig av personliga reflektioner kring privilegier, skönhet och orättvisa. Med ovanlig ärlighet berättar han även om en panikattack som drabbade honom på vägen dit - och hur han genom acceptans snarare än motstånd lyckades vända den till något positivt.I denna vandring vävs det storslagna med det personliga, det historiska med det samtida, medan Henrik funderar över allt från kungligheters förhållande till terapi till glädjen över att få göra dessa vandringar som sitt arbete. När skymningen övergår i natt och de första stjärnorna tänds över slottet, får vi vara med om en meditation över både platsens och livets skiftningar.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jossan är tillbaka från mammaledigheten och K har varit på svenska standup-galan. Han sliter nu med att skriva en text om det till DN, men hur ska man kunna vara salt utan att vara elak mot vänner och kollegor? Det vet så klart Jossan inget om, men hon har så mycket annat på lilla hjärtat att det inte spelar någon roll. Mest av allt ägnar sig de två vännerna åt huvudlösa spekulationer kring en viss populärhistoriker. Är det alltid ett misstag att snöa in på Gustav III? Gillar du Crazy Town kommer du älska Cruel Town. underproduktion.se/crueltown

Gefühlte Fakten - Folge 265: Liebeswahn! Schnief, schnief, diese Folge kränkelt ein wenig. Wir sind beide leicht angeschlagen und versuchen uns mit Gags zu kurieren. Klappt so mittelgut. Außerdem reden wir über Kaffee! König Gustav III hatte da nämlich so ein Experiment am laufen. König Christian hat ein paar Mythen dabei (unter anderem zu Kaffee), über die er Tarkan rätseln lässt. Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/gefuehlte_fakten Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio: https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio

Nu är det höstlov och även fast det görs försök att rebranda det till läslov så är det väl ändå halloween som den här tiden på året förknippas med mest? Av den anledningen repriserar vi vår A-kurs i halloween från förra året. Det var på 90-talet som halloweenfirandet gjorde sitt intåg i Sverige men inte helt utan protester. Olika typer av kritik har riktats mot högtiden och den har bland annat anklagats för att vara för plastig, för läskig och kommersiell. Men hur går det egentligen till när traditioner etableras och varför klär vi så ofta ut oss när det är dags att fira? Det har Emma frågat Christopher Landstedt som är doktor i konstvetenskap på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms Universitet. Dessutom har Clara läst på om höstlovets tillblivelse, Gustav III sista maskeradbal och det snälla alternativet till halloween: hallå vän!Klipp och musik:P4 Kronoberg - Halloween - en "ondskans högtid"?Ledarredaktionen, Svd - Djupdykning i HalloweenEftermiddag i P4 Halland - Halloweenfest eller Allhelgonafirande?Kalle Anka & C-o - Trick or treatAftonbladet TV - Edward Bloms stora julmustraseriCBC News - World media continues to cover Trudeau blackfaceVår tenta i halloween hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blödande kulturlivet behöver få tillbaka en riktig kulturkung som Gustav III igen och låta alla få en fransk kulturuppfostran, Nanna kartlägger alla typer av ensamstående mamma-roller och utser den som det faktiskt är mest synd om - den ensamstående mamman i en parrelation och äntligen får du veta vad Agatha Christie gjorde de där 11 dagarna hon var försvunnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

1760 överlämnades den då 10-åriga slavpojken Couchi som en gåva till det svenska kungahuset. Han fick namnet Gustav Badin och blev Gustav III adoptivbror och dansare vid hovet. Nu blir hans berättelse balett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regissör Amir Chamdin – tidigare mest känd som musiker och filmregissör – är gäst i P1 Kultur.MER KULTURPENGAR FRÅN NÄRINGSLIVET ÖNSKAS – MEN VAD ÖNSKAR NÄRINGSLIVET?Kulturminister Parisa Liljestrand vill se mer privata pengar till kulturen – men hur ska det gå till? I en ny rapport konstateras att det behövs tid och politiska signaler om att konst och kultur är viktigt. Men hur ser intresset ut från näringslivet – vad har de att vinna på att ge pengar till kulturen? Vi ställde frågan till Robert Weil, grundare av familjen Robert Weil stiftelse och investmentbolaget Proventus som bland annat äger konstmuseet Magasin III och Judiska teatern.NINA BOURAOUI OM EN SJÄLSLIG RESA I SORGEN EFTER SIN PAPPAAtt förlora en förälder hör till livets gång men är en av livets mest omvälvande händelser då minnen passerar och då känslorna är extra intensiva. I det känslofältet utspelas den franska författarens Nina Bouraoui nya bok "Grand Seigneur" som här betyder ungefär stilig herre. På svenska är titeln "Sorgen har ett minne" – en bok som hon inte vill kalla en roman eftersom den är väldig nära verkligheten. Radions Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg träffade Nina Bourai i hennes hemkvarter i Paris.ESSÄ: DEN BRITTISKE EXCENTRIKERN RÄDDADE BARNENVägen till en mer rättvis värld är inte alltid rak, det är inte alltid genom kloka beslut som godtas av alla som utveckling sker. Det gäller inte minst barnarbete. Gabriella Håkansson reflekterar över den brittiske excentrikern som förändrade världen.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Gustav III var en mycket bestämd monark som var beredd att gå över lik för att nå sina mål. Det stack i ögonen på hans fiender, som genom åren blev allt fler…Källor:Mordet på Gustaf IIIMordet på Gustav III av Lars Ericson WolkePodcasten Öppet fall, Rättegången mot Anckarström del 1&2Konspiratörerna bakom mordet på Gustav III - Historia NuGustav III:s iscensatta ryska krig - Historia NuAnjalaförbundet: Myteriet mot Gustav III | popularhistoria.seLovisa Ulrika av Preussen – WikipediaFrihetstidens Sverige | Nya tiden | Historia | SO-rummetGustav III:s statskupp | varldenshistoria.seGustav III (riksarkivet.se)Gustav III – WikipediaFranska revolutionen | Det långa 1800-talet | Historia | SO-rummetSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är historikern Jonas Nordin och idéhistorikern Elisabeth Mansén. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juni 2020.

Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På kvällen den 16 mars 1792 träffas Sveriges konung Gustav III av ett skott i ryggen. Mannen som håller i pistolen är Jacob Johan Anckarström, men han är långtifrån ensam. Vid hans sida finns en hel sammansvärjning av adelsmän som under flera år känt ett växande missnöje med kungens politik.Wikipedia säger sitt om Mordet på Gustav III. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem var mördaren i fallet med grevinnan Fredrique 1815? Skippa deckarna i sommar och dyk in i en historisk mordgåta! Vi tipsar om historiska böcker och brädspel inför sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika!Böckerna och spelen som nämns i programmet är:Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena BergLady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric PincasHällristningarnas värld av Johan LingPå besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar OscarssonEn tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm AgrellDe finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann NehlinMinnen av kriget av Nikolaj NikulinTerranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan BergwikDixit. Gustav III med egna ordDäggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell DanellPax Viking av Jon MankerHeart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

Veckans avsnitt spelas in på Augusts dödsdag, och det tar upp en stor del av avsnittet. Häng med och lär dig mer om några av Sveriges äldsta människor innan det dyks ner i det sista kungadramat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjälp Vår Blodiga Historia att finnas kvar! Patreon: https://www.patreon.com/Blodighistoria Instagram: https://www.instagram.com/blodighistoria/ Facebook: https://www.facebook.com/blodighistoria

Statens upprättande av våldsmonopol är grundläggande i alla samhällen. På medeltiden var polisiära uppgifter som att upprätthålla lag och ordning lokalt organiserad, med borgare som agerade stadsvakter i städerna och bönder som fjärdingsmän på landsbygden. När statsmakten stärkte sin ställning under den tidigmoderna tiden kom kungamakten att ta större ansvar för polisiära uppgifter även om det lokala inslaget fortsatte att vara dominerande.Den moderna specialiserade polisen som vi känner idag utvecklades först under 1800-talet och början av 1900-talet. Spänningen mellan kommunalt och statligt inflytande över polisen har funnits med ända tills polisen förstatligades 1965.I detta avsnitt av podden Historia.Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Josefine Berndt som doktorerade i historia med avhandlingen Polisfrågan i svensk politik - Reformer och institutionell förändring 1875–1965.Under medeltiden, då Sverige bestod av mindre samhällen och städer, var polisväsendet lokalt organiserat. Dåtidens ordningsmakt kallades fjärdingsmän, lokala förtroendemän som hade ansvar att bevaka ordningen inom deras socken. Dessa fjärdingsmän var både poliser och skatteindrivare och hade en djup förståelse för sina lokala samhällen. Under kungamakten fanns regionala makthavare som främst såg kungens intresse av ordning och skatteindrivning.På 1630-talet genomförde kungamakten en länsindelning med landshövdingar som i varje län var kungens högste tjänsteman. Landshövdingarna fick det yttersta ansvaret för lag och ordning i sina län. De fungerade då som chefer över landsfiskalerna och som åklagare i vissa mål.Under 1700-talet började tanken om en mer organiserad polisstyrka ta form. År 1776 inrättades Kungliga poliskammaren i Stockholm, och kung Gustav III utnämnde Henric von Sivers, adlad Liljensparre, till Sveriges förste polismästare. Nu kom polisen att alltmer förknippas med brottsutredningar. Denna nya position ledde till fler förändringar, och snart ersattes de frivilliga vakterna och borgarna som tidigare hade ansvarat för att upprätthålla lag och ordning med särskilt anställda stadsvakter.Under 1800-talet blev det allt vanligare att kommunerna tog över ansvaret för polisväsendet. Detta var en följd av kommunallagarna från 1862, som skapade en tydligare skillnad mellan städer, köpingar och landskommuner. I städerna överfördes ordningsmakten till borgmästaren eller magistraten, medan landsbygdens polisväsende fortsatte att skötas av fjärdingsmän och länsmän.Under 1900-talet blev det tydligt att det fanns ett behov av att omorganisera och centralisera polisväsendet. Från och med 1965 blev polisen i Sverige statligt styrd, vilket innebar en tydlig omorientering från en lokalt baserad poliskår till en centraliserad, statligt kontrollerad polis. Denna nationalisering markerade en viktig förändring i svensk polisens historia och speglade en generell trend i Europa.Bild: Troligen en arrangerad bild, som visar hur polisen föser in en fyllerist i "Svarta Maja" för transport till polisstationen, Kalmar läns museums fotoarkiv, Digitalt museum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Musik: Kvinnlig Poles av Birger Stenberg från 1921, Columbia (E7040), Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Värvade soldaters otacksamma roll under 400 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1700-talstänkaren Thomas Thorild var en av sin tids mest stridbara intellektuella. Men det som samtiden uppfattade som radikala och anstötliga teser håller än idag, menar filosofen Torbjörn Tännsjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Inom filosofin brukar det sägas att det inte är ståndpunkten, utan argumenten för den, som är det viktiga. Det kan leda till slutsatser som framstår som mycket märkliga, trots att resonemangen är förnuftiga.Som den antike tänkaren Cicero uttryckte det: det finns ingen uppfattning så absurd att den inte på allvar förfäktats av en filosof. Med 1700-talstänkaren Thomas Thorild är det tvärtom. Han företrädde en rad radikala teser som tycks mig både korrekta och rimliga, men argumenten för dem är helt uppåt väggarna. Så låt oss koncentrera oss på hans teser. I tio punkter ska jag försöka visa att Thorild hade rätt.1. Poetik. Thorilds plats i offentligheten började med en lärodikt, för vilken han inte fick det pris han förväntat sig. Motiveringen var ynklig. Hans dikt var inte rimmad. Men också orimmad dikt går an, är den lärdom man kan dra av hans poesi. Så lärde Thorild och Thorild hade rätt.2. Kritik. Bränd av konfrontationen med det litterära etablissemanget utvecklade Thorild en regelsamling för kritik. I all sin självklarhet är den svår att avvisa. Som kritiker bör man veta vad man skall döma, det gäller att döma allt efter grad och art och i medvetande om att inget göres för sina fels utan för sitt värdes skull. Så elementärt, men ofta bortglömt. Thorild hade rätt.3. Svenska Akademien. Thorild var den förste i en lång rad kritiker av den Svenska Akademien. Kända efterföljare är August Strindberg och Vilhelm Moberg. Jag har själv fogat mig till den illustra skaran. Vari bottnar kritiken? Kanske harm över att inte få vara med?Men vad spelar det för roll? Det är korrupt att en sluten krets, som bland vänner koopterat nya medlemmar, fritt får disponera över rikliga medel som ställts till deras förfogande. Jämför med de strikta regler som gäller för ett vetenskapligt råd. Thorild hade rätt.4. Livsmål. Enligt Bernhard Risberg, som introducerat Thorild för läsare på 1900-talet, var Thorild ”naivt upptagen av en gigantisk självöverskattning”. Omdömet bottnar i att Thorild som uttalat livsmål hade ”att förklara hela naturen och reformera hela världen”. Men vilket är felet med högt ställda mål, invände Thorild. Han gjorde, menade han, vad han förmådde för att infria dem. Visst bör vi sikta högt. Thorild hade rätt.5. Världsrepublik. Thorild ivrade för en världsrepublik där ”de vise” skulle bli ledande och bestämmande, en upplyst global despoti. Han ville få slut på krig och godtyckligt dödande. Idag har klimathotet tillkommit, som motiv för en världsstat. Vi behöver lagar som binder alla på vårt klot, för att säkra fred och garantera vår överlevnad. Varför inte en global demokrati? Tiden är inte mogen för demokrati, skulle Thorild ha sagt. Men nu då? Tiden räcker inte till. Globala existentiella hot måste hanteras omgående. Vi behöver en global upplyst despotisk stat. Existerande demokratier kan fortsatt styras demokratiskt, och despotier despotiskt, men de måste berövas sin suveränitet. På sikt bör själva världsrepubliken demokratiseras, det skulle nog också Thorild gå med på. Thorild hade rätt.6. Dietik. Ät så länge maten smakar, drick så länge du lyster. Motiveringen var att vi vet så lite om vad som är en nyttig mathållning. Har du föräldrar som blivit gamla, kan du räkna med att också bli gammal. Det båtar föga att söka förlänga livet genom stränga kostregler. Och ett gott liv är viktigare än ett långt. Före Astrid Lindgren myntade Thorild uttrycket denna dagen är ett liv. Och Thorild hade rätt.7. Feminism. Thorild utvecklade ett försvar av feminismen som han sammanfattade så här:Man bör därföre inte undra, att desse samme karlarne, vars högsta oskicklighet både att tänka och styra sig själva är av världens historia så klar, att de, med sina hårda senor och sitt ynkeliga vett, icke sett hos kvinnorna något mera stort än kjortlarne; icke märkt, att den ädla varelse som hette hon, allraförst hette människa; och icke förstått, att den lilla olikheten av kön var en blott skugga emot den stora likheten av förstånd och hjärta, det är, av mänsklig dygd och värdighet.Vad ska man invända mot detta? Thorild hade rätt.8. Politik är att handla rätt. Olof Palme hävdade att politik är att vilja. Thorild skulle gå med på att så är det, i praktiken. Men bör det vara så? Bör politik vara att vilja? Nej, ”politiken är motsatsen emot ärligheten. Politikens första lag är: Jag vill. Ärlighetens första lag är: Vad är rätt? Det är: Vad bör jag vilja?” Palme hade fel, Thorild hade rätt.9. Tänka rätt. Thorild är känd för sentensen att det är stort att tänka fritt men större att tänka rätt. Hur tänkte han? En välvillig tolkning är att han anger målet för vårt tänkande. Sanningen. Men bör vi inte också tänka fritt? Jovisst, det är stort att tänka fritt, säger han. Men vad innebär det att tänka fritt? Allt vårt tänkande är i en mening ”fritt”. Det går att tvinga människor att bete sig på vis de ogillar, eller att säga saker de ville ha osagda, men andras tankar går inte att styra. Men orsaken till detta är att vi inte heller själva kan göra det. Våra tankar är något drabbar oss snarare än något vi gör. Försök att slå dystra tankar ur hågen! Möjligen kan vi tala om ”fritt” tänkande då vi låter alla hugskott växa, fantasin spela och där vi inte i stunden granskar om våra tankar hänger ihop. Sådant kan hjälpa oss då vi söker sanningen, men målet är ändå detsamma: en korrekt förståelse av världen sådan den är. Så kan man vid en välvillig tolkning föreställa sig att Thorild har resonerat. Och då har han tänkt rätt.10. Tryckfrihet. Om sanningen är målet då vi vill förklara världen är ändå den fria tanken ett viktigt medel, enligt Thorild. Det handlar om en negativ frihet. Det är av vikt att ingen hindrar oss från att offentligt resonera. ”Den enda äkta visshet på jorden har sin grund uti friheten att uppenbart få bevisa emot, om man kan”. Han var en hängiven förespråkare av tryckfrihet. Så hängiven att han överskattade den revolutionära stämningen i Sverige efter mordet på Gustav III. Han pläderade för en långtgående tryckfrihet. Resultatet var att han dömdes till fängelse. Han slapp undan, men förvisades till en bibliotekarietjänst med professors namn i Greifswald. Där dog han i relativ obemärkthet 1808.Men Thorild hade rätt.Fast också solen har fläckar. På en punkt hade Thorild fel. Han ogillade stadslivet. Här gick han för långt i sin av Rousseau inspirerade fanatism. Han ville likt senare Pol Pot tömma städerna. Småningom brännas Städerne: dessa Nästen för Galenskapen och Tyranniet … Fria Samhällen … upplivas efterhand … på öar, i Bergstrakter, hos Vildar, öpna öde-ställen &c. — under skyddet av den Allmänna Toleransen, och milda Sekters frihet.Här, men bara här, hade Thorild fel.Håller du inte med?Låt då höra dina argument.Torbjörn Tännsjöprofessor emeritus i filosofi

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.Programledare är Tobias Svanelid.

Gustav III:s ryska krig 1788-90 var drivet av monarkens ärelystnad. Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att kringgå kravet på godkännande från ständerna iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer.Kriget var impopulärt och dåligt förberett. Under inledningen av kriget gjorde ett antal officerare i Finland i Anjalaförbundet uppror. Något som den politiskt skicklige kungen kunde utnyttja till sin fördel. Men kampen mot adeln skulle stå kungen dyrt.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör som arbetar på en bok om Gustav III.I slutändan vann Gustav III kriget genom några djärva sjöstrider som det viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund. Kriget gjorde det också möjligt för Gustav III att stärka enväldet. Sedan freden i Åbo 1743 efter hattarnas misslyckade angreppskrig på Ryssland fick Ryssland ett stort inflytande på svensk inrikespolitik. Det var denna inblandning, vid sidan om att återvinna territorium, som Gustav III ville uppnå med kriget.I inledningen av kriget bildades Anjalaförbundet i Finland. Det var en revolt bland officerare som motsatte sig Gustav III:s krigspolitik och ville istället sluta fred med Ryssland. De ansåg att kriget var meningslöst och att det endast ledde till onödigt lidande och förlust av människoliv.Vid förbundets första möte i Anjala i Finland skrev man ett brev till Rysslands kejsarinna Katarina II, där förbundet uttryckte sin önskan om fred. I brevet förklarade de att de inte stödde Gustav III:s krigspolitik och bad om att få sluta fred med Ryssland.Gustav III lät gripa flera av ledarna. Men trots Gustav III:s försök att stoppa förbundet fortsatte de att verka i hemlighet och försökte fortsätta sina förhandlingar med Ryssland. Anjalaförbundet anses vara en föregångare till den finska nationalismen och självständighetsrörelsen som senare skulle leda till Finlands självständighet från Ryssland.Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstidenBild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public DomainMusik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Gustav III:s ryska krig läser vi om kungens överlägsna seger som visade på hans kompetens som krigsherre. Men hans fiender skrev historien och gav inte en sanningsenlig bild av kriget eller kungens roll. Genom nya källor som brev och dagböcker får ögonvittnen berätta om dramatiken i de största sjöslagen i Östersjöns historia. Historikern och processjuristen Claes Rainer samtalar om detta med Lotta Gröning.

På 90-talet gjorde halloweenfirandet sitt intåg i Sverige men inte helt utan protester. Olika typer av kritik har riktats mot högtiden och den har bland annat anklagats för att vara för plastig, för läskig och kommersiell. Men hur går det egentligen till när traditioner etableras och varför klär vi så ofta ut oss när det är dags att fira? Det har Emma frågat Christopher Landstedt som är doktor i konstvetenskap på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms Universitet. Dessutom har Clara läst på om höstlovets tillblivelse, Gustav III sista maskeradbal och det snälla alternativet till halloween: hallå vän!Klipp och musik:P4 Kronoberg - Halloween - en "ondskans högtid"?Ledarredaktionen, Svd - Djupdykning i HalloweenEftermiddag i P4 Halland - Halloweenfest eller Allhelgonafirande?Kalle Anka & C-o - Trick or treatAftonbladet TV - Edward Bloms stora julmustraseriCBC News - World media continues to cover Trudeau blackfaceVår tenta i halloween hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Káva je po ropě druhou nejprodávanější komoditou na světě. Kávovníková semena se považují za ovoce a obsahují mimo jiné alkaloid kofein, který povzbuzuje srdeční činnost. Ne všechny země si ale v minulosti černý aromatický nápoj oblíbily. „Král Gustav III. vzal dva zločince a do jednoho z nich naléval 30 šálků kávy denně a do druhého 30 šálků čaje,“ vypráví lékař Pavel Kohout.

Káva je po ropě druhou nejprodávanější komoditou na světě. Kávovníková semena se považují za ovoce a obsahují mimo jiné alkaloid kofein, který povzbuzuje srdeční činnost. Ne všechny země si ale v minulosti černý aromatický nápoj oblíbily. „Král Gustav III. vzal dva zločince a do jednoho z nich naléval 30 šálků kávy denně a do druhého 30 šálků čaje,“ vypráví lékař Pavel Kohout.Všechny díly podcastu Studio Leonardo můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Två damer förväxlas i en eldig tillbedjares åsikt: han tar en fröken för en fru och en fru för en fröken och friar fel! Han är tapper och vacker men blir en smula löjlig genom att göra sin förväxling. Kungens ursprungliga franska titel till stycket var ”Le Qui pro Quo”. Ett qui-pro-quo, en personförväxling. Ett vem-för-vem, ett ”den ena för den andra”, hör till de teaterknep som användes redan i antikens Rom. Man låter en människa gälla för eller anses för en annan och det skapar förväxlingar som är roliga.Gustav III har, på ett för honom naturligt sätt, uttryckt den unga hjältens belägenhet av att vara på en gång en ärans man och en smula löjlig: han är visserligen adelsman, en nyadlad, inte bördsadel.Det var 1788, innan kungen hade brutit med adeln eller den med honom. Premiären gick av stapeln på Bollhuset och en extra krydda var att svägerskans roll framfördes av den mycket populära manliga aktören Carl Gabriel Schylander.Den ena för den andra en komedi av Gustav IIII rollerna: Jernhjelm, förut kallad Berg, kapten af Amiralitetet – Jan-Olof Strandberg, Blåstjerna, baron och kammarjunkare och Jernhjelms vän – Sture Ericson, Jernjelm, kaptenens far, direktör af Ostindiska Kompagniet – Folke Walder, Lejonqvist, hofrättsråd i Göta Hofrätt – Kolbjörn Knudsen, Fru Lejonqvist, hofrättsrådets fru – Jane Friedmann, Fröken Lejonqvist, hofrättsrådets syster – Karin Kavli, Vingren, värdshusvärd – Harry Ahlin, Maria, värdinna – Dagmar Bentzen, Lasse, deras brorson och betjent – Tommy Berggren.Vid cembalon: Herr JonssonRegi: Lars EngströmPjäsen spelar på ett värdhus i Göteborg.(Bilden har vi lånat av Dramawebben/Litteraturbanken.se)Från 1959.

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag. Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Författaren, teaterkritikern och nyblivna kulturchefen på Göteborgs-Posten, Johan Hilton, återvänder till Stagnelius. 1723- 1823: Sveriges stormaktstid är till ända och Frihetstiden har tagit vid. Mycket av det som präglar vårt samhälle i dag blir till.1766 är det till exempel dags för den världsunika Tryckfrihetsförordningen, alltså rätten att uttrycka sig fritt i tryckt text.Det är också under det här seklet som Carl von Linné börjar gruppera djur och natur i sitt verk "Systema naturae" och som vispoeten Carl Michael Bellman föds och dör.Så, 1772 gör Gustav III en statskupp - och Frihetstiden är över.Mycket inskränks under hans tid vid makten, men han driver en aktiv kulturpolitk, med inspiration från Frankrike.Mitt i det här, 1793 i Gärdslösa på Öland, föds det som kommer att bli en av Sveriges största poeter: Erik Johan Stagnelius, som i år dog för exakt 200 år sedan och som bland annat skrev dikten "Vän! i förödelsens stund".Det är en dikt som nästan har varit till "löjligt stor tröst" för Johan Hilton, författare, teaterkritiker och ny kulturchef på Göteborgsposten.Reporter: Lina Kalmteg. Uppläsare: Nina Asarnoj. Musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll – och ur låten "Way to blue" av Nick Drake.

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna! Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d'Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.Programledare är Tobias Svanelid.

Gustav III was shot, in the back and at close range, at Stockholm's Royal Opera House on 16th March, 1792. But he didn't die for another two weeks. Which made things rather difficult for the conspirators who had assassinated him. During his two decades on the throne, Sweden's ‘Culture King' had increased religious freedom, widened opportunities for ordinary citizens and built the very opera house in which he was attacked. But his popularity with the people did not spare him the wrath of the nobility - quite the reverse. In this episode, Arion, Rebecca and Olly explain how, at a masked ball, the King was still so readily identifiable; ask whether his war with Russia was a clever or foolish piece of military strategy; and reveal the ugly fate that befell his assailant… Further Reading: • ‘That Fatal Shot — by the Royal Armoury, Sweden' (Google Arts & Culture): https://artsandculture.google.com/story/that-fatal-shot-the-royal-armoury-sweden/MQURevye_fzGJQ?hl=en • ‘Gustav III of Sweden: The Forgotten Despot of the Age of Enlightenment' (History Today, 2003): https://www.historytoday.com/archive/gustav-iii-sweden-forgotten-despot-age-enlightenment • ‘The Ambitious Building Projects of Gustav III' (Kings And Things, 2017): https://www.youtube.com/watch?v=V5MbLbv2gSU #1800s #Sweden #Crime #Royals ‘Why am I hearing a rerun?' Every Thursday is 'Throwback Thursday', running one repeat per week means we can keep up the quality of our independent podcast. Love the show? Join  

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.Bild omslag: Gustav III i kuppmakaruniformenAlexander Roslin - NationalmuseumKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten. Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?Programledare är Tobias Svanelid.

Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III.Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I den nymixade reprisen av avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem.Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister. Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, Public Domain Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan.Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget vid Svensksund den 9-10 juli 1790 den ”Svenska flottans största glans”. Slaget var inte bara en taktisk seger utan kom att bli avslutningen på ett krig som pågått sedan 1788.I den nymixade reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det klassiska sjöslaget vid Svensksund år 1790.Den svenska skärgårdsflottan hade utvecklats under 1700-talet samtidigt som fästningen Sveaborg byggdes utanför Helsingfors. Skärgårdsflottan var en högutvecklad del av den svenska krigsmakten. I slaget vid Svensksund kom den svenska skärgårdsflottan att visa sig vara överlägsen den ryska skärgårdsflottan. Men varför? Vad gjorde den svenska skärgårdsflottan så speciell? Vilken taktik använde den svenska flottan? Och varför kunde den förinta den ryska flottan?Svensksundslaget är även en viktig del av ett större skeende. En dryg vecka före slaget hade den svenska flottan, skärgårdsflottan och högsjöflottan, räddat sig ut från Viborgska viken där den varit instängd av ryssarna. Faktum är att det var mycket nära att kriget hade slutat med en kapitulation kort före slaget vid Svensksund.Gustav III tar beslutet att möta ryssarna vid Svensksund utan att få något större stöd av sina underbefälhavare med ett undantag: Carl Olof Cronstedt. Han var den som 1808 skulle kapitulera på Sveaborg till ryssarna. Slaget vid Svensksund räddade kriget och sannolikt även Gustav III:s ställning som kung i Sverige eftersom han var starkt kritiserad.Bild: Slaget vid Svensksund den 9 och 10 juli 1790, då Svenska Skärgårdsflottan under Konungens eget befäl eröfrade 55 ryska fartyg av Johan Tietrich Schoultz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Masks, both literal and figurative, abound in Verdi's Un Ballo in Maschera, “A Masked Ball.”  Conspirators feign support of a leader they despise.  A noblewoman must veil both her face and her feelings from her husband.  The governor must put on a disguise to understand his subjects, and his beloved.  The governor's chief councilor dons a mask to take murderous revenge on him for an imagined betrayal.  Even the setting itself, colonial Boston, is a thin disguise for the original setting, Sweden under Gustav III.   Hosted by Pat and guest co-host Michael Severance, long-serving bassoonist and contrabassoonist with the San Francisco Opera Orchestra.

Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt. För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.Programledare är Tobias Svanelid.

De liberala idéerna fick ett stort genomslag under frihetstiden när Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. En av de drivande bakom reformen var den österbottniske prästen Anders Chydenius.Upplysningsmannen Anders Chydenius kom i ett otal skrifter att presentera idéer om ett friare näringsliv och samhälle. Han kom tom att presentera en lappländsk liberal utopi utan statliga hämskor.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och idédebattören Johan Norberg som är aktuell med en nyutgåva av boken Den svenska liberalismen.År 1690 presenterade den engelska filosofen John Locke idéer om individens naturliga rättigheter och äganderätten i skriften Two Treatises on Government som fick stor betydelse för framtida liberaler i Storbritannien och Sverige.Den främsta förespråkaren för en sammanhållen liberal ideologi blev prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius som var för radikal för sitt eget mösspartiet och uteslöts från riksdagen av sina egna.Anders Chydenius fick se sina egna idéer om religionsfrihet förverkligade av den enväldige Gustav III, som dessutom avskaffade tryckfrihetsförordningen från 1766.Nästa liberala våg kom som en del av statsvälvningen 1809 när Gustav IV avsattes i en oblodig kupp och med den nya författningen 1809. Men störst inflytande fick de liberala idéerna i mitten på 1860-talet när finansministern Johan August Gripenberg drev igenom frihandel, näringsfrihet och tvåkammarriksdag.Bild: Anders Chydenius, Museiverket, CC BY 4.0Musik: Springtime In The Meadow av Jon Presstone; Storyblocks Audio Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Drottningen som tog upplysningsidealen till det svenska kungliga hovet. En viljestark kungamoder, en generös konstmecenat och en konspirerande kuppmakerska. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusElina Perdahl manus och researchMårten Andersson - producentZardasht Rad scenuppläsareJulia Öjbrandt ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Claes Rainer, historiker och författare till Lovisa Ulrika konst och kuppförsök. Vill du veta mer om drottning Lovisa Ulrika och frihetstiden? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Lovisa Ulrika konst och kuppförsök av Claes RainerMaktens Rivaler - Drottning Lovisa Ulrika, Gustav III, Axel von Fersen och Carl Fredrik Pechlin 1755-1792 av Göran NorrbySverige under frihetstiden 1719-1772 av Michael Roberts

Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.I veckans avsnitt berättar Erik för Jonathan om Gustav IV Adolf. Sonen till kungen Gustav III (eller stallmästare Munch?). Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mathållningen inom flottan har varit utmanande under sin 500 år långa historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Och trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter hjälper mot den allvarliga sjukdomen skörbjugg har de inte använts där de behövts.Särskilt allvarligt blev det när Gustav den III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att Gustav III kunde besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är ingenting mindre än ett mirakel med tanke på kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, som länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan. Hon har bland annat medverkat i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var duktig på att proviantera sin flotta i slutet på 1500-talet, för att bli allt mer enahanda och knapp under 1600-talet och på gränsen till undernäring under 1700-talet. Resultatet blev epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Men också nytänk kring sjukvården inom svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i ”fatlag” på åtta man. Public Domain.Musik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar. Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.I detta avsnitt så berättar Erik för Jonathan om den svenske "kulturkungen" Gustav III. Kungen som även var en hingst i sängkammaren. Eller?Stötta denna podcast på www.patreon.com/teachmesweden Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

小額贊助支持本節目： https://pay.firstory.me/user/ck2ymcbpa2cpi0869qq23bkji 留言告訴我你對這一集的想法： https://open.firstory.me/user/ck2ymcbpa2cpi0869qq23bkji/comments 【H&M 365】#PODCAST 古斯塔夫三世之死 - 「我有點愛睏，讓我躺一下就好。」 《古斯塔夫三世的婚姻》Gustav III:s äktenskap, 2001 . ▶️ 收看YouTube影像：https://youtu.be/A6tvBUF6TKU ▶️ 收聽PODCAST聲音：https://open.firstory.me/story/cl2a0cwsz00dc01w62cn735gg/platforms . 1792年3月16日，瑞典斯德哥爾摩皇家歌劇院舉辦了一場化妝舞會；瑞典國王古斯塔夫三世在和朋友共進晚餐時，收到了一封死亡威脅信，但他不以為意。他在晚餐後進入化裝舞會現場，帶著黑色面具的殺手以法語問候國王後，另一位同夥從國王的左背開槍。古斯塔夫三世負傷未死，但在13天後因傷口發炎而駕崩。 . 古斯塔夫三世是1771年至1792年間在謂的瑞典國王，是俄羅斯女皇凱薩琳大帝的表弟；他在1771年5月29日加冕為王，登基後六個月透過政變解散國會，消除了國會內長久以來的禮帽派和便帽派政爭，也等同讓瑞典從議會制的自由時代，走入專制的古斯塔夫時代。當權利獲得鞏固，古斯塔夫三世大力推動經濟、司法以及行政制度的改革，建立強大的艦隊，並在1788年與俄羅斯開戰，引發後續丹麥加入戰局，一度使北歐動盪；最終在英國和普魯士的調停之下結束。然而，也正因為他的大力改革與部分貴族利益發生衝突，才導致1792年3月16日的這場化妝舞會刺殺事件發生。 . 2001年由瑞典當地電視台推出的電視電影《古斯塔夫三世的婚姻》，故事主要描述古斯塔夫三世在登基前迎娶丹麥公主蘇菲亞瑪格達列娜的婚姻過程；劇情以古斯塔夫如何在自己的私人婚姻生活，以及宮廷的朝政事務之間取得平衡，巧妙呈現了一個國王必須面對的難題。 . . 更多詳細內容，請收聽PODCAST完整內容；【H&M 365】是一個日更聲音節目，用365天的篇幅，每天分享一則歷史故事和一部影劇作品，帶您了解歷史上發生哪些重要的事件唷！ 如果喜歡我的節目，也別忘了在APPLE PODCAST上留下五星評價，並利用各大社群平台推薦分享我的節目，或是有任何想法都歡迎留言給我與我討論唷！ . . #電影 #歷史 #點評 #影評 #知識 #解析 #movie #歷史上的今天 #History #movies #古斯塔夫三世 #瑞典 #古斯塔夫三世的婚姻 #GustavIII #GustavIIIsäktenskap #AssassinationofKingGustavIII ************** 歡迎加入【XXY 梗你看電影】LINE 社群，隨時與我們互動唷！

Cornelia Beskow får årets Birgit Nilsson-stipendium och några av Kievs teaterscener öppnar på nytt. Producent: Måns HirschfeldtProgramledare: Amanda Niklasson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Två pistoler av Klas Östergren. I Klas Östergrens roman Två pistoler sitter en åldrad man, hovstallmästare Munck, i karantän och reflekterar över hur han i sin krafts dagar hjälpte Gustav III att ha sex med sin hustru, Sofia Magdalena.Romanen är en lek med verklighet och fiktion och ställer också frågor om hur stora friheter en författare får ta sig.Lyssnarjuryn tycker att Klas Östergrens språkbehandling är i det närmsta genial. Han leker med orden: det pikanta blir rosenrött fnissigt, kungens och drottningens osäkerhet och sårbarhet smärtsamt blottad och Muncks grovhuggna karaktär blixtbelyst.Men juryn har också lite svårt att få ihop romanens tre delar till en helhet och saknar det som beskrivs i den tredje delen, nämligen att berättaren utnyttjar sin konstnärliga frihet till fullo.En jurymedlem saknar dessutom en utebliven trekant.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistTvå pistoler av Klas ÖstergrenÅret är 1831, koleran sveper över världen och i italienska Toscana sitter den 82-årige Adolf Fredrik Munck, utblottad och landsförvisad, och ser tillbaka på sitt liv. En gång var han hovstallmästare hos kung Gustav III. Nu har han förlorat allt, utom de två laddade pistolerna som ligger i pottskåpet i hans sovrum.För sin gamle trotjänare Ytterberg berättar han om sina dramatiska år vid hovet, och framför allt om den omtalade händelsen, då han möjligen handgripligen, hjälpte Gustav III och Sofia Magdalena i det kungliga sovrummet, för att en tronarvinge skulle kunna bli till.Två pistoler av Klas Östergren är en dokumentärroman om hovliv och svensk historia, om Adolf Fredrik Munck och Gustav III, men boken mynnar ut i en mer essäliknande text som diskuterar med vilken rätt en författare får skriva om en verklig person. Om det inte blir stor konst är författaren bara en fäsör, en obetydlig dussinkonstnär, är slutsatsen.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Vi tar upp en riktig favorit från 2017. Gustav III:s bror hertig Karl ska gifta sig och valet fallet på en flicka från Holstein Gottorp, Hedvig Elisabeth Charlotta. Hon gjorde oss i eftervärlden en enorm tjänst genom att flitigt skriva ned allt som hon upplevde, tänkte och kände - det blir intriger, åsikter och...ja slutligen en statskupp. Målande återgav hon sin version av hur det gick till när Gustav IV Adolf avsattes, det är som att man själv var där. Med detta blir hon när maken intar tronen själv Sveriges drottning. Allt hon skrev var också för oss, inte för hennes samtid. Det är svårt att komma närmare någon som levde för 200 år sen än en så noggrann skribent. Häng med oss till sekelskiftet 1800! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gustav III was shot, in the back and at close range, at Stockholm's Royal Opera House on 16th March, 1792. But he didn't die for another two weeks. Which made things rather difficult for the conspirators who had assassinated him. During his two decades on the throne, Sweden's ‘Culture King' had increased religious freedom, widened opportunities for ordinary citizens and built the very opera house in which he was attacked. But his popularity with the people did not spare him the wrath of the nobility - quite the reverse. In this episode, Arion, Rebecca and Olly explain how, at a masked ball, the King was still so readily identifiable; ask whether his war with Russia was a clever or foolish piece of military strategy; and reveal the ugly fate that befell his assailant… Further Reading: • ‘That Fatal Shot — by the Royal Armoury, Sweden' (Google Arts & Culture): https://artsandculture.google.com/story/that-fatal-shot-the-royal-armoury-sweden/MQURevye_fzGJQ?hl=en • ‘Gustav III of Sweden: The Forgotten Despot of the Age of Enlightenment' (History Today, 2003): https://www.historytoday.com/archive/gustav-iii-sweden-forgotten-despot-age-enlightenment • ‘The Ambitious Building Projects of Gustav III' (Kings And Things, 2017): https://www.youtube.com/watch?v=V5MbLbv2gSU #1800s #Sweden #Crime #Royals For bonus material and to support the show, visit Patreon.com/Retrospectors We'll be back tomorrow! Follow us wherever you get your podcasts: podfollow.com/Retrospectors The Retrospectors are Olly Mann, Rebecca Messina & Arion McNicoll, with Matt Hill. Theme Music: Pass The Peas. Announcer: Bob Ravelli. Graphic Design: Terry Saunders. Edit Producer: Emma Corsham. Copyright: Rethink Audio / Olly Mann 2022. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

This week the girls take aim at...World History- 1700s EuropeSarah opens this week's topic with the confession that she did not think this week's topic through very well and had trouble settling on a subject. In the end, she found a subject that she found entertaining. Stupid death of the 1700s.   Amy misread the week's topic and instead of the 1700s, she did the 17th century. With no time to redo her topic selection Amy apologized and jumped into her segment of fun and a little disturbing, events from the 17th Century.   Bianca last but not least and quite drunk, ends us with Sweden's 1700s coffee laws and how the consumption of coffee could result in you losing all your cups. Turns out coffee became the subject of Sweden's unofficial first clinical trial and killed off the tradition of breakfast beers. Bianca then explained some fashion trends of the era. We say it every week, however, we really want to hear from our listeners. If you have a topic you want us to take aim at, please hit us up at the links below:FacebookTwitterInstagramTumblrOr email us at - fridaynightwinefight@gmail.comHead on over to the blog: https://fridaynightwinefight.blogspot.com/ for accompanying content.Episode edited by SarahTheme music by Joseph McDade https://josephmcdade.com/musicSupport the show (https://www.buymeacoffee.com/fnwfpodcast)

Ibland går ju saker väldigt fort, avsiktligt eller oavsiktligt. Och då och då kan man ju råka ta ett och annat förhastat beslut. Vi är väldigt nyfikna på när någonting gick fort för lyssnarna! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom får programmet besök av historikern Christopher O'Regan som berättar om när Gustav III kanske tog ett lite förhastat beslut. Och så blir det en massa extramaterial där vi bland annat får lära oss om rondellpenisen i utanför Dalsjöfors.

Den 16 mars 1792 skjuts Gustav III under en maskeradbal på kungliga operan. Redan nästa morgon grips adelsmannen Jacob Johan Anckarström och åtalas för attentatet. ÖPPET FALL berättar om rättegången, och analyserar mordet på Gustav III genom att lyfta fram likheter och skillnader jämfört med Palmemordet.  Del 1 av 2.

Den 16 mars 1792 skjuts Gustav III under en maskeradbal på kungliga operan. Redan nästa morgon grips adelsmannen Jacob Johan Anckarström och åtalas för attentatet. ÖPPET FALL berättar om rättegången, och analyserar mordet på Gustav III genom att lyfta fram likheter och skillnader jämfört med Palmemordet.  Del 2 av 2.