Podcasts about bostads

Bostadspolitik.se:s experter Kent Persson och Lennart Weiss trodde på ett dystert 2023 – nu konstaterar de att det blev ännu värre än de befarade. Här ger de sin bild av året som gått och blickar framåt mot 2024: Vad tror och hoppas de på? Och hur ser 2024 ut för oss på Bostadspolitik.se och Bopolpodden? Programledare: Anna Bellman.

Ni har skickat in era galnaste upplevelser från hus/lgh-visningar, upplevelser med grannar mm. Dessutom ber Tully vissa lyssnare att omedelbart sluta lyssna på podden...

Verkligheten tar allt större plats i litteraturen. Katarina Bjärvall funderar över vad sanningsanspråken kan tillföra till dikten. Och tycker det är hög tid att kalla sakpoesin vid dess rätta namn. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Verkligheten överträffar dikten, heter det ju, men det händer också att verkligheten är dikten. Som i dokumentärdikter eller, med ett ord som tydligare placerar denna lyrik där den hör hemma, i sakpoesin.Litterära genrer är ett snårigt fält. Det har hänt att en prisjury som vill premiera en ovanligt stiligt författad fackbok kallar den för skönlitteratur. Liksom det har hänt att författare som skriver sant och samtidigt exceptionellt stilistiskt begåvat blir adlade till skönlitterära.På så vis dräneras facklitteraturen på kvalitet. Det är inte rättvist. Verkligheten måste kunna gestaltas med snits i en form som respekteras som facklitteratur. För till och med inom den finaste genren, poesin, finns det ett starkt verklighetsbaserat stråk. Det borde vi, analogt med det vedertagna begreppet sakprosa, kunna kalla sakpoesi.Som Göran Palms Vintersagan Sverige, ett verk först utgivet i fyra band under åren 19842005. Göran Palm själv menar att det är ett mellanting mellan journalistik och poesi, men enklare är att konstatera att det är sakpoesi. Det är skrivet på blankvers, ett orimmat rytmiskt versmått, och det är samtidigt ett vindlande reportage om Sverige, byggt på intervjuer och annan research och på Göran Palms egna intryck, tankar och analyser. Registret säger mycket: 17 sidor namn på verkliga platser och personer, från ABBA, Abisko och Abraham i Hornsjö till Överum, Övre Soppero och Öxabäck.Ett senare exempel på sakpoesi är dansk-palestinske Yahya Hassans lyrik, full av referenser till samhällsaktuella ämnen. Eller Ida Börjels dikter byggda på ryska soldaters autentiska meddelanden hem. Eller Osebol av Marit Kapla, poesi som fick Augustpriset i den skönlitterära klassen men som är helt byggd på citat ur intervjuer:"Jag hade ingen mamma om jag säger. Hon var borta. Så det är Karin och Lilly, fastarna mina och farmor som jag har vuxit upp med och pappa.Men jag tror inte att jag haft det... jag hade det då bra som jag hade det.Hon bodde i Malung.Hon var skinnsömmerska där."Dokumentärdikt kallas det alltså ibland. Begreppet sakpoesi finns knappt på svenska, men jag tycker om det, eftersom det samspelar så fint med sakprosa och tydligt placerar genren inom facklitteraturen. Och faktum är att beteckningen används både på norska och danska: sagpoesi.Den danske litteraturhistoriken Erik Skyum-Nielsen har till och med definierat det. För att särskilja den poetiska facklitteraturen från den opoetiska slår han fast att sakpoetiska texter ska ha ojämn högerkant och använda poetiska stilmedel, till exempel anaforer, allitteration, rytm, versbindning, bildspråk och strofkomposition. En rätt traditionell definition, men tydlig.För att sedan skilja sakpoesin från all annan lyrik slår han fast att den sakpoetiska ska ha ett sanningsanspråk och förmedla konkreta erfarenheter och/eller fakta. För att öka dess trovärdighet bör poeten enligt Erik Skyum-Nielsen vara frikostig med egennamn och siffror.Det är precis som i journalistiken: Specifik information om namn på personer och platser, antal, årtal, växt- och djurarter och tekniska detaljer gör texten mer verifierbar och trovärdig.Och det är ju för övrigt mest bara journalister som talar om sanning numera. Inom andra områden finns knappt några sanningar, åtminstone inga absoluta. Man talar hellre om bästa tillgängliga kunskap.Så vi kanske ska säga så: Sakpoesin ska förmedla bästa tillgängliga kunskap. Eller så säger vi helt enkelt: Det ska ha hänt.En dansk sakpoet som Erik Skyum-Nielsen fäster min uppmärksamhet på heter Knud Sørensen (19282022). Denne diktare har även haft ett annat och mer jordnära yrke: lantmätare vid Kungliga veterinär- och lantbrukshögskolan. Han arbetade under flera decennier på ön Mors i Limfjorden vid Danmarks västkust. Ett jobb som placerade honom mitt i jordbrukets smärtsamma strukturomvandling och som fick honom att formulera erfarenheterna i en form som var tänkt som minnesanteckningar men som växte till poesi. Som här, i inledningen till en dikt som har fått titeln "När Hans Nielsens gård blev genomskuren av landsvägen" och som handlar om när byråkratins ockupanter kommer för att expropriera mark:"/.../ Byggnaderna ligger vid landsvägen i det nordvästra hörnet (Bostads- huset moderniserat -58. Ny svinstia -64). Vid beräkningen -69 blev egendomen värderad enligt följande: Egendomsvärde 126 000, grundvärde 49 000. Familjen består av man och hustru och en hemmaboende dotter (kontorselev).Det börjar med lösa rykten. Så kommer ett meddelande om uppmätning. Så kommer utmärkningen. Så kommer det rekommenderade brevet med underrättelse om inspektion. Så kommer dagen."Dikten motsvarar många av de krav som Erik Skyum-Nielsen ställer på sakpoesin: där finns anaforer, alltså upprepningar i inledningen av satser, där finns versbindning, alltså att raderna bryts på annat ställe än där en prosaist skulle ha satt punkt eller komma, där finns rytm och strofer och egennamn och siffror.I Erik Skyum-Nielsens definition ingår också att dikten bör förmedla vissa ställningstaganden och försöka påverka läsaren i en bestämd riktning. Det ställer jag mig först frågande till. För det mesta tror jag nog att det räcker med att förmedla sanningen förlåt, den bästa tillgängliga kunskapen och det på ett effektfullt sätt, så att läsaren kan dra sina egna slutsatser. Men om man tolkar kravet brett så kan jag acceptera det. Marit Kaplas Osebol är på intet sätt en debattbok, den förmedlar tvärtom en mångbottnad och ovinklad sanning om livet på den värmländska landsbygden, men den har ändå ett ärende: Se byn.Vad är det då som griper mig så med detta? Det är både det poetiska och det sakliga. Att sakpoesi ofta är mer gripande än sakprosa beror nog på samma kvaliteter som kan göra skönlitterär poesi starkare än en rakt berättad roman: Det destillerade som lämnar så stort utrymme för mig att medskapa innehållet. Undertexten, om man så vill.Att sakpoesi ofta får starkare effekt på mig än annan lyrik beror förstås på den där sanningen, den bästa tillgängliga kunskapen, att det har hänt. Den attraktionskraften illustreras genom den dokumentära vågen i alla former av berättande böcker, film, tv, radio och alltmer poesi.Och har man väl fått syn på sakpoesin så kan man ana den på många platser i vardagen. Som här:Vitvalen som simmat vilse in i floden Seine i norra Frankrike har avlivats av dem som skulle rädda denEn nyhetsnotis, bara lätt redigerad, placerad på tidningens utrikessidor mellan ännu ett nytt virus från Kina och en brand i Norge.Katarina Bjärvall, författare

Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD. Medverkande Peter Englund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna Anette Frumerie, vd, Rikshem Martin Hofverberg, chefekonom, Hyresgästföreningen

Hur påverkar ränteläget, urbaniseringen och våra levnadsförhållanden bostadspriserna? Tillsammans med SEB:s privatekonom Jens Magnusson reder vi ut vad som driver bostadspriserna och vad vi kan förvänta oss 2020. Veckans siffra är 60.

Dennis Wedin (M), bostads- och fastighetsborgarråd Stockholm Sedan oktober 2018 är han bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholm. Tidigt gick han ut med att han vill se ombildningar i ytterområdena, något han fått en hel del kritik för. I Bopolpodden berättar Dennis Wedin varför han inte tror att det kommer att ske så många ombildningar, varför Attefallshusen var en felsatsning och hur han vill förenkla regelverken framåt. Stefan Attefall kontrar: ”Stockholms kommun är inte de smidigaste att hitta smarta lösningar…” Bopolpodden inleds med Veckans aktuellt - det senaste som hänt på den bostadspolitiska arenan.  Innehåll: 01.21: Veckans Aktuellt med Stefan Attefall 06.58: Samtal med Dennis Wedin (M), Bostads- och fastighetsborgarråd Stockholm 33.33: Kommentar av Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på:  podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se. https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/.

Hur ska skatterna ändras för att bostadsmarknaden ska fungera bättre? Och hur tänker sig Per Bolund att den gröna skatteväxlingen gå ihop med ökad jämlikhet? Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister (MP) och språkrörskandidat, intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Sedan fördjupar vi oss i politikernas egenintressen och hur de hanterar jävsituationer. Med kammarsekreterare Johan Welander, Claes Sandgren, professorn emeritus i civilrätt och som sitter i styrelseledamoten i Transparency International Sverige, samt ekonomen Peter Norberg. Vi gör också ett kort nedslag på Liberalernas riksmöte i Västerås. Med Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder Reporter: Maja Lagercrantz

Stadspodden träffar Stockholms stads nye bostads- och fastighetsborgarråd Dennis Wedin (M). Bland hans ansvarsområden finns de tre jättarna inom allmännyttan: Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem. Dessutom Fastighetskontoret med stadens alla fastighetsegendomar som Stadshuset, Kulturhuset, Medborgarhuset, saluhallarna, skogsmark och en och annat utedass. Hör om stadens agenda inom bostads- och fastighetsområdena för de kommande fyra åren!

Vi intervjuar Bostads- och digitaliseringsminister, Peter Eriksson, om hans relation till och vision för Norrbotten. Vi vill påminna om att vårt föregående avsnitt spelades in några veckor före publicering. Detta med tanke på reflektionen i slutet av avsnittet!

Vi är framme vid det sista specialavsnittet då Jokkmokkspodden peppar för vintermarknad. På snöscenen i fjol berättar snyggaste Ida Ovmar, Miss Universe Sweden 2016, om hur kompisen gick vilse i marknadsnatten. Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson ser plats för hus runt Porjus och bär-gurun Karin Nordström avslöjar varför bären i norr är nyttigast. Kommunalrådet Bernhardsson råder alla från att sova inte för länge och att skaffa ett marknadsprogram. Barndomsvännerna Magdalena Forsman och Victoria Harnesk har fullt upp med att hålla ordning på livestreamingen och sina gäster på Snöscenen 2017, det blir många glada skratt. Här kommer det bästa från marknadslördagen. #Ovmar #Jokkmokksvintermarknad #jokkmokkspodden #petereriksson #bernhardsson #jokkmokksbär #jokkmokksbar #mathantverk #skönhet #bostäder #marknad #fest

Regeringen satsar på fler och smartare bostäder - hur når vi dit? Peter Eriksson delar med sig av sin syn på bostadsbyggande och vad Plan- och bygglagen betyder för honom.

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson menar att det behövs ett standardiserat digitalt system för planprocessen som bör omfatta alla kommuner och myndigheter i hela landet. Under samtalet med Snårets programledare Emma Jonsteg pekar han också på behovet av ökad prefabricering för att få billigare bostäder och försvarar investeringsbidragen för nya hyresbostäder.

Bostadsåsnan, högljudd diplomati, läkarnas gräns och Almedalsskola. PODDEXKLUSIVT: Thai tantra i Malmö Medverkande: Elinor Svensson, Martin Lagos, Johannes Finnlaugsson.Producent: Tobias Wallin

Det här avsnittet så pratar vi om starten på bostadsåret 2016 - har bubblan spruckit än eller? - och om Booli-affären, vad var det som hände mellan SBAB och Booli egentligen?

Med utgångspunkt i Sigmund Freuds syn på den mänskliga kulturens tragik i Vi vantrivs i kulturen och genom läsningar av Jacques Lacan och Slavoj Žižek undersöker Lennart Räterlinck kärleken till vår nästa och våra svårigheter att förverkliga denna kärlek. Föreläsningen reser och behandlar frågor som: Vad innebär det att älska vår nästa? Varför kännetecknas våra relationer till den som utgör vår nästa ofta av en paradoxal pendling mellan kärlek och hat? Hur ska vi förstå den dubbelhet som föreligger mellan påbudet att älska vår nästa och det underliggande njutande och den aggression som beledsagar detta påbud? Föreläsare: Lennart Räterlinck (doktorand i sociologi vid Sociologiska institutionen & Institutet för Bostads- och Urbanforskning, Uppsala Universitet). Föreläsningen utgjorde den andra av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Våld - Lust, agression och din dödsdrift", och ägde rum på Månteatern i Lund den 2/3 2015.