Podcasts about tidigt

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson. Kräver tyngsta ministerposternaStatsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister? ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson. Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir? ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det? ”Mm, det gör det nog.” Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster? ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson. Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering? ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson. Ja, och vilka tre skulle du prioritera då? ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja LagercrantzResearch: Johanna PalmströmTekniker: Lisa Nilsson Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

Lyckades lura svenska regioner på miljoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett apotek i Stockholm lyckades lura svenska regioner på miljontals kronor genom att utnyttja svårt sjuka patienter. Hanna slog larm till Läkemedelsverket, men trots det kunde apoteket fortsätta att fakturera regionerna i nio månader till.Tidigt en junimorgon 2025 får Hanna på västkusten en chock när hon ska hämta sin post. I brevlådan ligger mediciner för tusentals kronor som hon aldrig har beställt.Nu kan P4:s granskning visa att apoteket i Stockholm lyckades blåsa regionerna på miljontals kronor genom att utnyttja sjuka kvinnor.

Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.Medverkande:Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27. I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register. Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet. Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Möt den argentinska författaren som skildrar det som andra vill slänga i soporna och som vill att hennes läsare ska känna ilska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon är en av den argentinska samtidslitteraturens viktigaste röster, och skriver om erfarenheterna som transperson i sina böcker. P1 kulturs reporter Leo Rehnfeldt träffade Camila Sosa Villada på ett café i hennes hemstad Córdoba.SÅ BLEV ARKEOLOGISKA FYND ETT SLAGTRÄ I DEN INDISKA POLITIKENI delstaten Tamil Nadu i sydöstra Indien byggs ett nytt museum, som visar cirka 2500 år gamla arkeologiska fynd. Nu används de här fynden i en infekterad politisk strid. Hör Sydasienkorrespondent Naila Saleems reportage.SÅRIGA FAMILJER I JARMUSCH NYA FILMI nya filmen "Father Mother Sister Brother" gestaltar regissören Jim Jarmusch tre olika familjerelationer. Det är långsamt, episodiskt och kändistätt som vanligt – men hur ska man se en Jarmuschfilm år 2026? Kritiker Joakim Silverdal guidar.SÅ HÖR PLOGEN OCH POESIN IHOPPlogens tid är nu – och plöjningen är också en metafor för poesin. Åtminstone gjorde man den kopplingen redan i antiken. Men idag tvivlar många på både poesins och plogens relevans. Det skriver Sanna Samuelsson i dagens essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Tidigt på förmiddagen går två unga män in på den jugoslaviska ambassaden i Stockholm. När de får syn på den jugoslaviske ambassadören tar den ene av dem fram en pistol. Innan någon hinner ingripa drar de två männen in ambassadören i ett rum och låser dörren. Innan dagen är slut kommer hela Sveriges blickar vara riktade mot byggnaden på Strandvägen i Stockholm. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Det är vår i stora delar av Sverige. På sina håll har våren kommit en månad tidigare än normalt. Samtidigt säger den gamla Bondepraktikan att sju bakslag kommer innan vi kan andas ut på riktigt. Hur många bakslag har vi kvar? Är en tidig vår det nya normala, och vad får det i så fall för konsekvenser? Gäst: Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Tidigt på lördagsmorgonen den 28 februari, svensk tid, inledde USA tillsammans med Israel luftattacker mot Iran. Två dagar senare drogs Libanon in i konflikten. Uppemot 800 000 personer är nu på flykt i Libanon och FN varnar för en humanitär katastrof. Hur är vardagen på plats i Libanon? Vad gör omvärlden för att lösa konflikten? Och kommer Israel nå sitt mål att avväpna Hizbollah? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator, på plats i Beirut. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Nyheterna Radio 08.00

Patrik är född och uppvuxen i Luleå på Hertsön. Tidigt blev han inspirerad av sin far som också var musiker, och Patrik satte sig naturligt bakom trummorna. Patrik flyttade och gick en utbildning i Stockholm inom musikproduktion som skulle visa sig förändra hans liv på många plan. Efter att ha turnerat med Mando Diao i Japan som backline tekniker så fick han också goda kontakter inom musikbranschen. Patrik öppnade en inspelningsstudio tillsammans med sin vän och sedan tog det bara fart. Patrik har turnerat världen över med sitt band Mando Diao där han idag sitter bakom trummorna. Det här är han historia om rock n roll livet och hur han har hanterat dom största scenerna och den största publiken.  Länkar till Patrik: The official MANDO DIAO website Patrik Heikinpieti (@pattukka) • Foton och videor på Instagram Besök även Pontus sociala medier: Pontus Josefsson | Podcaster | Lifecoach (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram Pontus Josefsson Massage & Coachning, Luleå - Bokadirekt

Nordmark Pod får besök av Love Örsan och Christopher Cantillo från Dina Ögon!Det samtalas om och att; Människobarn, den svåra dubbelskivan, 19 idéer, Kiss Alive 2, det är perverst, onda ögat, det får inte lallas, slira på kopplingen, en helt annan jantevariant, begrava dåliga gig i alkohol, Led Zeppelin set up, råa skisser, dyka in i detalj, utvecklas live, det har inte dött, en gyllene period, hellre svinstarkt o sämst och tyst och bra, arborist, klättrade i lindarna, de ville fortfarande ha med mig, Franska Trion, turnén, bostadsrättsfunk och icke unika komiker..Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ungdomsidrotten blir allt mer professionaliserad i en allt tidigare ålder. Nivågrupper, selektering och specialisering är ledorden. Men leder den tidiga elitsatsningen verkligen till framgång, eller riskerar vi att förlora både glädje, motivation och framtida talanger på vägen? Svenska Yles kartläggning visar att bara en bråkdel av pojkarna som når ungdomslandslaget i fotboll tar steget vidare till elitnivå. Vad säger det om dagens träningskultur och de krav som ställs på unga fotbollsspelare - och ungdomsidrottare överlag? I Slaget möts veterantränaren och fotbollsprofilen Lars Mosander, före detta proffset Mathias Lindström och fotbollsmamman Petra Söderström. Programledare är Ville Hupa. E-post: slaget@yle.fi

Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.

Under december återpublicerar vi några av Rättegångspoddens mest lyssnade avsnitt. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt eller lyssna för första gången.Tidigt en sommarnatt i Juli 2018 skjuts en 27 årig man till döds efter att ha bjudits in till en hemmafest i ett annars stillsamt radhusområde i Vänersborg. Tidigt på morgonen påträffas han skjuten med tre hagelskott och ingen som deltagit på festen vet vad som hänt, men trots det pekas en tidigare ostraffade småbarnspappa direkt ut som gärningsman.Avsnittet producerades år 2020.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häng med på ett lätt utmanande samtal om förutsättningar för och konsekvenser av tillväxt och successionsordning. En diskussion om att inte göra allt själv, att vara beredd på att någon annan skall kunna ta över och vikten av att inte älta det som hänt. I detta avsnitt möter vi en rekordhållare och entreprenör med rötter i Transsylvanien och Helsingborg. Numera bosatt strax utanför Göteborg, till glädje för magneter och ledare i såväl egna som andras bolag. Tidigt i karriären fick, eller möjligen tog, dagens gäst Sven Cristea tilltalsnamnet Tillväxtrevisorn och bara det gör ju att man blir lite extra nyfiken. Numera befinner han sig mitt i livet där han med massor av energi rör om i synen på vad som är möjligt inom ekonomi-området och bildar bolag med tillväxttakt som få andra. Detta samtidigt som han hinner med att vara fotbollstränare för både sonen och dotterns lag. Han gör tydligen en sak i taget, säger han. Hur får man med människor på företagsresan och när tar den slut? Vad händer när människor inte vill, kan eller rentav får vara med längre? Varför är det bra att det gör lite ont med utveckling? Dessa frågor och några till får du svar på i avsnittet, som modereras av go'e Gunnar Oesterreich. Bäringen på HR och funderingar på livet levereras som vanligt av Jacob Bergström från HR On Demand.Detta avsnitt kommer garanterat inspirera många entreprenörer och företagsledare. Och hjälper oss alla att inte krångla till det för mycket här i livet. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dålig sömn – varför det händer och vad du kan göraSömnen – den borde komma naturligt, men för många är den allt annat än självklar. I det här avsnittet pratar vi om vad som händer när sömnen strular, och varför dålig sömn kan få konsekvenser för både kropp, hjärna och vardag.Vi dyker ner i:Vad sömntryck, stress och dygnsrytm har med sömnproblem att göraOlika typer av sömnstörningar: svårt att somna, vakna ofta eller för tidigtHur stresshormoner och problemlösning sent på kvällen kan sabotera insomningenSömnmediciner, melatonin och varför du inte ska vara rädd för att söka hjälpTerapeutiska strategier och varför nedvarvning redan vid åtta på kvällen kan vara avgörandeDu får också konkreta tips på vad du kan göra själv – från att "parkera" tankar på papper, till att skapa god sömnhygien i sovrummet.Oavsett om du själv kämpar med sömnen, eller om någon nära dig gör det, är det här ett avsnitt att ta med sig in i natten.

Tidigt på morgonen den 29 november 2019 gör en man i stadsdelen Väster i Örebro en makaber upptäckt i sitt trapphus. På nedersta våningen, utanför sin lägenhetsdörr, ligger en av hans grannar livlös på mage. Grannen är känd som en vänlig person, men också för att det ofta är högljudda bråk i hans lägenhet. Och när polisen kommer dit hittar de direkt personen de börjar misstänka ligger bakom mordet, nerbäddad i sängen. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Åklagarens stämningsansökan (åtal) vid Örebro tingsrätt. Domen i Örebro tingsrätt. Äldre domar från Örebro tingsrätt och förvaltningsrätten i Karlstad. Nerikes Allehandas pressarkiv. Manusförfattarens intervju med offrets äldsta dotter. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Evelina Fernerud. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigt att prata höst? Inte om du frågar tisdagsduon. Med blandade känslor inför nästa årstid tar Ebba med oss på på flera kloka moderåd för att hitta din egna stil!

Josef är född och uppvuxen i Luleå. Tidigt i livet började han att skriva rapplåtar och upptäcka sin kreativa sida för text och musik. Josef har även tävlat i TV4s Idolprogram. Han berättar hur hans mammas bortgång har präglat honom genom livet. Idag jobbar Josef på sitt kommande debutalbum och spelar även två egna låtar i detta avsnitt.  Länkar till Josef: Josef Love (@joseflove) • Foton och videor på Instagram Josef Love | Spotify Besök även Pontus sociala medier: PONTUS JOSEFSSON | PODCASTER | LIFECOACH (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälleHans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn. Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.Antroposofin skapade ett utanförskapTobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.Reporter: Tobias AspelinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Jacob GustavssonFrån 2023.

Vi har kärlekstema på Okrystat! Hela februari kommer vi tillägna flera avsnitt till det. Idag pratar vi om kärlek (eller brist på den) under graviditet och det tidiga föräldraskapet. Vi tar del av lyssnarnas reflektioner och diskuterar. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigt en septembermorgon 2009 landar en helikopter på taket av G4S värdedepå i Västberga. Tre rånare bryter sig in i byggnaden och en halvtimme senare flyger de från platsen med 39 miljoner i rånbyte. Nu har den spektakulära kuppen blivit Netflix-serie med mångmiljonpublik. Vad är sant och vad är påhittat i serien? I det här avsnittet jämför vi tv-dramat med polisutredningen. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Klipp från Netflix och Sveriges Radio

Mitt i natten fångar en övervakningskamera en man som rör sig framför en villa, i famnen bär han en mikrovågsugn med 13 kilo sprängdeg. En kort stund senare exploderar den och 24-åriga Soha Saad dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är en mörk tid och det kan väl alla skriva under på som upplevde september förra året, där de här olika, mycket allvarliga, dåden avlöste varandra. Därutöver också ett antal mord på anhöriga. Personer som kanske inte hade någonting som helst att göra med något nätverk”, det säger åklagaren Carl Mellberg. Tolv personer förlorade livet i våldsvågen under september 2023 – en månad som kallats ”Svarta september”. Det är den dödligaste månaden, sett till gängkonflikter sedan 2019. De flesta dödsfallen kan kopplas till den interna konflikten inom Foxtrot – en konflikt där också flera, helt utomstående har fått sätta livet till. En av dem var 24-åriga Soha Saad, nyutexaminerad lärare som bodde i Fullerö utanför Uppsala. Tidigt på morgonen den 28 september ligger hon och sover i vardagsrumssoffan när en hemmagjord bomb exploderar – 13 kilo sprängdeg i en mikrovågsugn. ”Det ser ut som att det är en bomb, alltså en flygburen bomb, som har slagit ner, det ser helt jämnat ut”, säger polisen Adam, som själv bor i närheten. De här dagarna, i slutet av september, inträffar ytterligare två kraftiga explosioner i Hässelby och Linköping. Alla tre har skett som en del i den interna Foxtrotkonflikten och varit riktade mot Rawa Majids sida, menar åklagarna. Bomben som dödade Soha Saad var egentligen riktad mot grannhuset, där en släkting till Majid bodde. I det här avsnittet följer vi polisen Adam. Han väcktes tidigt på morgonen av sin sambo, som hört en kraftig smäll. Utan att veta vad som hänt sprang han mot bostadsområdet i Fullerö och blev första polis på plats. ”Man är ju ganska duktig på att distansera sig i stunden så att säga. Det var inte det jag förväntade mig, att bli väckt tre på morgonen och mötas av som en död kropp”.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I Karlavagnen måndag hörs historier kring fiskande, hummerpremiären till ära. Lyssnarnas bästa fiskehistoria helt enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Måndagen 23 september 2024 är en speciell dag. Det är hummerpremiär! Tidigt på morgonen åker fiskebåtarna ut för att vara redo att fiska hummer prick klockan 07:00. Har du fiskat hummer? Eller har du en berättelse kring någon annan fångst? Har du dragit upp en riktigt baddare? Eller föll du kanske av bryggan i all fiskeiver? Vad betyder fiskande för dig?Ring in till oss i Karlavagnen och berätta!Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Rickard Backlund - Aldrig för tidigt, aldrig för sent by Hillsong Church Sweden

Journalisten och författaren Cecilia Alstermark gästar podden och berättar om hur det är att inte bli gravid och förälder på det sätt som man oftast hör och läser om. Hon berättar hur det är att vara ofrivilligt barnlös, gå igenom IVF och sen få ett pyttelitet och sjukt barn som inte kan andas eller äta. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annandag jul, 2023, misshandlas en 38-årig man i Tyresö. Misshandeln filmas och när polisen sedan får tag i de misstänktas telefoner finns tecken på koppling till en grupp pedofiljägare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigt på morgonen den 26 december 2023 väcks en man i Tyresö av att det bankar på dörren. När han öppnar möts han av sju mörkklädda killar, han övermannas och slag och sparkar haglar. Stora delar av förloppet fångas på en mobilfilm som en av killarna filmar. Kort efter själva misshandeln grips flera killar i 20-årsåldern. I deras telefoner hittar polisen chattar, bilder och videos som nämner nätverket PHS. PHS står för Pedo Hunting Sweden – ett slags medborgargarde med syfte att stoppa sexförbrytare och metoden är att använda fingerade konton där man utger sig för att vara barn. ”Sedan stämmer man träff med den här personen man chattat med och utför en så kallad konfrontation, där man hotar och oftast sedermera misshandlar den här personen”, säger en av polisens utredare. De våldsamma ”konfrontationerna” filmas ofta och läggs ut i sociala medier. ”Självklart är det aldrig bra att ta lagen i egna händer och våld är ju aldrig en bra lösning men så som rättssystemet är utformat idag ser vi inte någon bättre lösning”, säger en företrädare för PHS till P3 Krim. I veckans avsnitt berättar vi mer om grupperingen och fenomenet pedofiljägare. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi Lundegård Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Ett av de mest omskrivna ärendena det senaste året har nu fått ett slut. Hovrätten dömer föräldrarna till fängelse och att betala skadestånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigt på julaftonsmorgon 2022 kommer en pappa in med sin lilla dotter till akuten i Lund. Den då sexåriga flickan är kraftigt nedkyld och har allvarliga frätskador.Magsäcken är så skadad att läkarna måste operera bort den. Flickan återhämtar sig och efter ett tag kan polisen börja förhöra henne om vad som hänt. Nu rullar en mörk historia upp sig och en utredning som ska bli en av de största i Lunds tingsrätt.Flickans mamma och pappa dömdes i tingsrätten till åtta års fängelse. Tingsrätten slog fast att det är föräldrarna som har sett till att dottern fått i sig ättikan. Själva nekar de båda till brott. Även hovrätten dömer nu föräldrarna till åtta års fängelse och höjer även skadeståndet från 950 000kr till strax över 1,4 miljoner kronor.”Flickan mår under omständigheterna väldigt bra. Hon lever rätt i en ny familj i ett väldigt lugnt och tryggt liv med skolgång och fritidsaktiviteter. Hon fungerar väldigt bra i sin nya vardag och är en väldigt sprudlande person”, säger flickans särskilda företrädare Malin Wahlqvist Raihle.Programledare: Linus Lindahl och David OhlssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Med start 2015 börjar gängvåldet gripa tag i Sverige. Det är nätverken i Rinkeby som stakar ut den nya riktningen. De fyra ledarna i Dödspatrullen är fortfarande tonåringar när de gör entré i Stockholms gängvärld.Tidigt så ringas de in som misstänkta för flera mord – både i konflikten med rivalerna i Shottaz, men även kopplat till en ny typ av fenomen: rena kontraktsmord. Många av de här morden förblir olösta.Ett av dem är en dödsskjutning i Uppsala 2017. Mitt på ljusa dagen blir en 43-årig man mördad utanför en hamburgerrestaurang. Två skyttar i vita overaller försvinner sedan från platsen – och klarar sig undan straff. Men mord preskriberas aldrig. Så småningom sker tekniska framsteg med ny DNA-teknik som leder till två av Dödspatrullens ledare: Zakaria Amin och Mustafa Mohamed. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Tidigt 70-talet flyttar konstnären Otto Muehl och 50 unga människor till byn Friedrichshof utanför Wien för att förverkliga drömmen om ett annat liv med konst, gemensam egendom och fritt sex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mängder av människor flyttar till Friedrichshof och det bildas också kollektiv runt om i Europa, bland annat i Stockholm. Destruktiva parförhållandet ska utplånas och man lever med fri sexualitet, där man sover med olika personer efter ett schema.Otto Muehl har idéer om att blanda konst och terapi – varje kväll har medlemmarna i kollektivet terapikvällar. De målar och leker. Här skulle man skapa den nya fria människan och det föds barn som uppfostras kollektivt.Ett program av Lotta Erikson om kollektivet Friedrichshof, som skulle frigöra människorna och skapa ett paradis. Kollektivet fanns fram till 1990 då Otto Muehl sattes i fängelse i Österrike för övergrepp mot minderåriga. Från 2004.Producent: Håkan Engström

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges försök att tvångsutvisa irakier utan uppehållstillstånd går inte som planerat, Irak tar inte längre emot dem. Trots det sitter irakier inlåsta i Migrationsverkets förvar på obestämd tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023.Nana och Rauke har utvisats från Sverige till Irak med ett chartrat plan. De är bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Innan dess har Irak inte velat ta emot tvångsutvisade, med hänvisning till de här människornas säkerhet. Men 2023 har Sverige och Irak, enligt regeringskansliet, nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningarna.Tidigt en onsdagsmorgon kommer gränspolisen till radhuset för att ta en storebror, en lillasyster och deras pappa till förvaret. Familjen kom till Sverige från Irak 2015.Syskonen försöker hänga med i skolan medan de är inlåsta i förvaret, men det är svårt.- Jag ska plugga och inte ge upp, säger storebror till sin handläggare på gränspolisen.Under tiden planerar polisen och andra inblandade myndigheter för nya utvisningar till Irak.Tvångsutvisningarna upphörNågot händer i relationen mellan Sverige och Irak, och tvångsutvisningarna upphör, i alla fall tills vidare. Men det här är ingenting myndigheterna kommunicerar utåt. Samtidigt sitter irakier inlåsta i förvar i månader, och nya personer tas i förvar, trots att det inte längre är möjligt för Sverige att utvisa dem.-Ingen bryr sig, vi är inte människor. Vi är bara en siffra för myndigheterna, säger ”Ali” som suttit i förvaret i sju månader.I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen.Producent: Anna FreySlutmix: Jakob LalérProgrammet är gjort 2024

Detektiven Charlie Chan gör succé i Hollywood på 30-talet. Den populäre kinesen spelas av svensken Warner Oland. Men på höjden av sin karriär så försvinner stjärnan plötsligt från en filminspelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Warner Oland - bortglömd storstjärna i HollywoodWarner Oland är en av Sveriges första stora, med idag bortglömda, filmstjärnor i Hollywood. Han föds som Werner Ölund i Bjurholm i Ångermanland 1879 men emigrerar som 12-åring med sin familj till USA där de byter namn till Oland.Tidigt intresserar han sig för litteratur och hamnar i vuxen ålder på teaterscenerna på Broadway i New York. För att finansiera sin teaterkarriär och sitt projekt att presentera Strindberg för en amerikansk publik börjar han ta roller i den nya filmindustrin. Där han ofta får spela kines, trots att han helt saknar asiatisk bakgrund.Filmdebuten kommer 1912 och han medverkar även i den första ljudfilmen Jazzsångaren 1927. Efter ett 70-tal filmer, där han ofta får spela elak filmkines, blir han 1931 castad till den snälla kinesiska detektiven Charlie Chan. En roll som gör honom världsberömd.Filmstjärnan försvinnerMen när han ska spela in den 18:e filmen som Charlie Chan är Warner Oland sliten och djupt nere i ett alkoholmissbruk. Succén som Charlie Chan har gjort honom till en av världens mest kända filmskådespelare men också stängt in honom i ett fack långt borta från Strindberg och scenen. När inspelningen ska rulla igång är han försvunnen. Det sägs att han skulle gå ut och ta ett glas vatten. Men han kommer aldrig tillbaka.Medverkar gör bland annat Kim Khavar Fahlstedt, filmhistoriker och författare, aktuell med en ny bok om Werner Oland, och Anki Backlund, Bjurholmsbo och verksam i Warner Oland Academy.Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media ABDokumentären är gjord av Peter Gropman, Iris media AB.Exekutiva producenter på Sveriges Radio var Sofia Kottorp och Ola Hemström.Dokumentären är gjord 2024. Kontakt: P4dokumentar@sverigesradio.se

Nyligen dömdes ett föräldrapar i Eslöv till fängelse efter att ha förgiftat sin dotter med ättika. Nu träffar vi några av personerna som jobbat med fallet och hör pappans halvsyster Maria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigt på julaftonsmorgon 2022 kör en pappa in sin då sexåriga dotter till akuten i Lund. Flickan har allvarliga frätskador, efter att ha fått i sig ättika, och är också kraftigt nedkyld. Hennes liv hänger på en skör tråd. Det här blir starten på en lång utredning, där flickans föräldrar blir misstänkta och senare också åtalade för flera grova brott mot sin dotter. Samtidigt som flickan vårdas på sjukhus börjar hon berätta för barnförhörsledaren Petra Johansson om vad hon varit med om. ”Då i början var det ju ingen av oss som riktigt visste vad de handlade om, det rullades ju upp efter hand”, säger Petra Johansson. I förra veckan dömdes flickans föräldrar, mot sitt nekande, till fängelse i åtta år. De ska också betala skadestånd till sin dotter på drygt 950 000 kronor. Lunds tingsrätt anser att föräldrarna är skyldiga till flera av brotten de stått åtalade för, bland annat synnerligen grov misshandel genom ättiksförgiftningen. Exakt hur flickan fick i sig ättikan, som orsakade så omfattande frätskador att man var tvungen att operera bort hennes magsäck, är inte klarlagt. Tingsrätten slår ändå fast att det är föräldrarna som, på något sätt, har sett till att hon har fått i sig ättikan – det är den enda rimliga förklaringen, anser rätten. Men föräldrarna frias också på några punkter, i det här avsnittet tittar vi närmare på domen och hur tingsrätten har resonerat. Båda föräldrarna har sagt att de ska överklaga. Det här fallet har både upprört och berört många, en person som har följt den långa rättegången på plats är ”Maria”. Hon är halvsyster till pappan, men de har inte haft kontakt på många år. ”Maria” har varit med under alla rättegångsdagar för att försöka förstå. ”Varför man gör sådant här, och hur det kommer sig, hur kunde allting bli så här?” Idag bor flickan, som nu fyllt åtta år, i en fosterfamilj och hon mår bra, säger hennes särskilda företrädare Malin Raihle. ”Hon är ett helt vanligt, friskt litet barn med mycket energi och livsglädje nu och hon gör det som barn gör, hoppar studsmatta, cyklar och leker och är en glad tjej.”Programledare: Jenny Hellström och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi Lundegård Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Oxen och Vattumannen går igenom alla tricks som finns för att få tomaterna att mogna så TIDIGT som möjligt på säsongen. Vi pratar utvecklingstid vs rumstid, temperatur och tjuvning, gödsel och vatten, vilka tomatsorter som är AV respektive PÅ, tar tillbaka gammalt ljug och berättar när en tomat i mindre format är oersättlig i köket. Mycket nöje! Producent: Jakob AlmgrenSångfågel: Natalie Dessay

Det tyska anfallet på den belgiska gränsfästningen Eben Emael den 10 maj 1940 tillhör krigshistoriens mest spektakulära militära operationer. Tidigt i gryningen landade nio glidflygplan med ett sjuttiotal fallskärmsjägare på taket på fästningen. Inom en timme var fästningens huvudartilleri satt ur spel och kunde inte längre verka mot de viktiga broarna över floden Meuse vid Maastricht. Det tyska anfallet in i Belgien kunde genomföras.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i ett fördjupande avsnitt på temat andra världskriget en viktig del av det tyska anfallet på Frankrike i maj 1940. Huvudtyngdpunkten i det tyska anfallet kom att ligga i Ardennerna, men det var mycket viktigt för tyskarna att kunna ta broarna över Meuse norr om Liège för att erövra Belgien och inte minst den viktiga hamnstaden Antwerpen.Belgien var formellt neutralt vid krigsutbrottet i maj 1940. Men landet skyddades av krigsplanläggning som innebar att landet vid ett anfall från tyskarna kunde räkna med att brittiska och franska trupper skulle ta ställning väster om Meuse. Det förutsatte att tyskarnas övergång av Meuse kunde om inte stoppas så åtminstone fördröjas. Av det skälet byggdes under 30-talets andra hälft fyra nya moderna fästningar för att hindra ett anfall. Den viktigaste av dessa var Eben Emael vid Albertkanalen norr om Liège. Med sina 120 mm och 75 mm kanoner kunde befästningen lägga anmarschområdet och de tre broarna över Meuse under eld. Fästningen ansågs välutrustad och stark.Det blev fallskärmsjägare i glidflygplan som kom att utföra uppdraget som blev en succé. Till sin hjälp hade jägarna en ny typ av sprängladdningar i olika storlekar för att kunna snabbt slå igenom betongen i de belgiska kassematerna och kanontornen.Bild: En militärlastbil på fältet under slaget vid Fort Eben-Emael. Okänd fotograf, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigt på julaftons morgon 2022 körs en sjuårig flicka in till barnakuten i Lund. Hon har fått i sig ättiksprit som fräter sönder hennes kropp inifrån. Flera dagar senare kan läkarna andas ut efter att de har lyckats rädda hennes liv. När polis och åklagare börjar utreda flickans skador väcks misstankar om att hennes föräldrar har orsakat dem. Nu har allt slutat i en mycket uppmärksammad rättegång. Gäst i avsnittet är Expressens reporter Maria Rydhagen som har bevakat fallet.

Från 2021. I över ett år har de 52 åttondeklassarna peppat inför skidresan. Men de kommer aldrig till Klövsjö. Tidigt på morgonen 2 april 2017 välter dubbeldäckaren på en smal väg i Härjedalen. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är tidigt på morgonen och två plusgrader. Hela natten har elever från Ängskolan i Marks kommun suttit på bussen, på väg till skidorten Klövsjö i Jämtland. En högtalare vandrar runt mellan sätena och Ed Sheeran går varm. De har nyss rastat och många byter platser med varandra när de kommer in i bussen igen. Det är bara några timmar kvar innan de är framme.På en raksträcka två mil utanför Sveg kör bussen av vägen och välter ner i det branta diket. Den kanar hundra meter innan den till slut stannar. En av de första ambulanssjuksköterskorna på platsen beskriver att det ser ut som en krigszon. Skadade ungdomar sitter och ligger vart han än vänder sig.Tre ungdomar mister livet i olyckan, och många skadas allvarligt. Men när polisen utreder vad som hänt hittar de varken några fel på bussen eller några problem på vägen.Medverkande:Isabella Johansson Covarrubias: Passagerare på olycksbussen.Stina Almqvist: Passagerare på olycksbussen.Ellen Persson: Passagerare på olycksbussen.Anki Olsson: Mamma till Evelina som var passagerare på olycksbussen.Anders Östling: Ambulanssjuksköterska.Magnus Brodén: Helikoptersjuksköterska.Mikael Bäckström: Kammaråklagare.Av: Maria Hansson Botin.Producent: Ida Lundqvist.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.Dokumentären är producerad 2021.

I dagens avsnitt pratar vi om:Matcher som spelatsKommande matcherLäktarkulturDamlagetHar vändningen kommit för Björklöven? Kanske, kanske inte. Vi hoppas och vill ju det såklart, men vi pratar lite kring det. Vi har spelat två matcher sen senast vilket vi avhandlar, vi pratar om de 4 kommande matcherna också. Vi tar oss en titt på hur det går för damlaget och till sist, pratar vi lite kring läktarkultur igen, och vad som kan vara värt att fundera kring där. Vi önskar er trevlig helg och god lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Tidigt på morgonen den 29 november 2019 gör en man i stadsdelen Väster i Örebro en makaber upptäckt i sitt trapphus. På nedersta våningen, utanför sin lägenhetsdörr, ligger en av hans grannar livlös på mage. Grannen är känd som en vänlig person, men också för att det ofta är högljudda bråk i hans lägenhet. Och när polisen kommer dit hittar de direkt personen de börjar misstänka ligger bakom mordet, nerbäddad i sängen. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Åklagarens stämningsansökan (åtal) vid Örebro tingsrätt. Domen i Örebro tingsrätt. Äldre domar från Örebro tingsrätt och förvaltningsrätten i Karlstad. Nerikes Allehandas pressarkiv. Manusförfattarens intervju med offrets äldsta dotter. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Evelina Fernerud. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Tidigt på julaftonsmorgonen 1999 mister en elvaårig flicka livet. Snart klarnar ett underligt motiv.

Tidigt på lördagsmorgonen genomförde Hamas en storskalig attack mot Israel. Angreppet kom från alla håll och överraskade Israel fullständigt. Israels svar lät inte vänta på sig och under lördagskvällen avfyrades flera missiler mot de centrala delarna av Gaza. Sedan dess har det rapporterats om stridigheter från båda håll. Hamas ska också ha tagit flera israeler som gisslan men det är i nuläget oklart hur många det handlar om eller vad som kommer att hända med dem. Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått sedan slutet av 40-talet och tusentals civila har dött genom åren. Hur illa kan det bli den här gången? Vad händer nu och hur är det att befinna sig i Israel? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter på plats i Tel Aviv. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, NBC News, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

MÅNADENS DIKTARE (OKTOBER) UPPLÄSNING: Emil Almén Stig Dagerman publicerade aldrig någon diktsamling, men poesin var alltid en pulsåder i hans skrivande, ända från tonåren och fram till hans död endast 31 år gammal. Bland de tidigaste dikterna – tryckta i Södra latins skoltidning, på tidningen Arbetarens ungdomssida och i Syndikalistiska ungdomsförbundets månadstidning Storm – hittar man både Nils Ferlin-smäktande toner och uppfordrande krigskommentarer. Redan som 18-åring var Dagerman sommarvikarie på Arbetaren, och inte många är därefter blev han dess kulturredaktör. I Arbetaren publicerade Stig Dagerman under åren 1944-1954 sammanlagt omkring 1350 dagsverser. Till en början skrevs de under signaturen Qroll och rubriken ”Nidvisan”. 1952 bytte den poetiska dagskommentaren namn och blev ”Dagermans dagsedel”. Han var känd för att skriva dem förbluffande snabbt, och även när skrivkrampen satte in var han förmögen att producera sina dagliga bitskheter. Också en stor del av Dagermans övriga poesi var tillfällighetsvers och beställningsdikter. Hans största poetiska satsning var den sexdelade svårmodsdrypande kärleksdikten ”Birgitta svit” (publicerad i tidskriften Prisma 1950), som kom till medan han med svårighet försökte fullborda romanen ”Bröllopsbesvär”.Det sista Stig Dagerman skrev blev dagsedeln ”Varning för hunden!”. Han lämnade in dikten till Arbetarens redaktion dagen före självmordet. Den publicerades den 5 november 1954, samma dag som beskedet om hans död kom.DIKT: ”Tidigt avsked” av Stig DagermanDIKTSAMLING: Samlade skrifter 10. Dikter, noveller, prosafragment (Norstedts 1983). Dikten trycktes första gången 1942.MUSIK: Sergio Assad: ValseanaEXEKUTÖR: Pedro Aguiar, gitarr

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412) är den främsta regent som verkat i Norden. I en orolig tid präglad av den starka Hansan, sjöröveri och stormannavälde lyckades Margareta I stärka kungamakten och förena Sverige, Norge och Danmark i Kalmarunionen.Tidigt bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson samlade hon erfarenheter och kunde senare bli de facto regent i de nordiska länderna genom sin enda son Olof och senare sin adopterade son Erik av Pommern. Margareta var en maktpolitiker som kunde bygga politiska allianser och göra forna fiender till allierade.I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Erik Petersson, författare och historiker som har skrivit biografier över nordiska makthavare som drottning Kristina, Karl IX och senast Kristian II. Han är aktuell med boken Drottning Margaretas dröm.Under 1300-talet, en tid präglad av ett kallare klimat och pestens härjningar, befann sig de tre nordiska kungadömena i en kaotisk situation. Det var i denna tid som Margareta Valdemarsdotter föddes, yngsta dotter till Valdemar Atterdag, den danske kungen. Margareta skulle komma att personifiera en vision om en förenad nordisk region, och genom sina politiska insatser och strategiska allianser blev hon en framstående ledare för Danmark, Norge och Sverige.Margaretas regeringstid präglades av politiska intriger och konflikter, men hon lyckades skapa en stark och stabil nordisk union. Hon använde sin skicklighet i utrikespolitik för att säkra relationerna med hansestäderna och försökte bekämpa hotet från tyska fogdar och andra fiender till unionen.Margareta blev redan som tioåring bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson som också var medregent i Sverige tillsammans med sin far Magnus Eriksson. Margareta fick en gedigen utbildning och fostrades av Märta Ulfsdotter, dotter till den heliga Birgitta, vilket gav henne en stark grund för att agera som politisk rådgivare för sin äldre make.I december 1370 födde Margareta sin enda son, Olof, som senare skulle bli kung i Danmark. Efter sin fars död 1375 styrde hon Damnark i sin sons namn och efter sin makes död år 1380 styrde hon över Norge i sin sons namn. Margareta hade en vision om att ena de nordiska länderna under ett enda rike. Hennes strategi var att försöka erövra Sverige från Albrekt av Mecklenburg, som hade tagit kronan från hennes make och själv blivit avsatt från den svenska tronen. Hon lyckades vinna stöd från svenska stormän som var missnöjda med Albrekts styre och de tyska fogdarna. Genom att utnyttja detta missnöje lyckades Margareta ta kontroll över Danmark och Norge och utnämndes till regent i båda länderna.År 1389 utkämpades det avgörande slaget vid Åsle, där Margareta och hennes styrkor stod emot Albrekts armé. Trots att styrkorna var relativt små blev segern avgörande för Margareta och banade vägen för hennes fortsatta politiska framgångar. År 1397 samlades adelsmän och biskopar från Sverige, Norge och Danmark i Kalmar för att svära trohetsed till Margareta och hennes adopterade son, Erik av Pommern. Detta blev starten på Kalmarunionen, en union som skulle bestå i ungefär 130 år och ena de nordiska länderna under en gemensam kung.Lyssna också på Magnus Ladulås kodifierade ståndssamhället.Bild: Drottning Margareta I och Erik av Pommern av Agnes Slott-Møller. (beskuren)Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av Matt Oakley, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigt 1900-tal! Svartvitt! Och ett olöst fall med en man som yxmördar eller försöker yxmörda italienska butiksägare. Plus ett brev om jazz. Allt detta i ett avsnitt!Tw: det vanliga Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i? När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälleHans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn. Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.Antroposofin skapade ett utanförskapTobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.Reporter: Tobias AspelinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Jacob GustavssonFrån 2023.