Podcasts about kommunalr

Ett reportage en vacker torsdag då Retyrskatten invigdes – återbruk till förskola och skola - i TYSA:s lokaler på Plogstigen 3 i Trollbäcken. Där kan nu lärare och pedagoger i de kommunala förskolorna och skolorna hämta naturmaterial och återbruksmaterial till undervisningen och bygga upp kreativa lärmiljöer. Kommunalråden Peter Frej (M) och Klara Watmani (S) fick klippa banden och Maria Samrell och Maria Isaksson som har lett projektet berättade om verksamheten. Tyresöradion Ann Sandin-Lindgrens var på plats och intervjuade många av de personer som gjort detta möjligt.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Kommunalråd vädjar om hjälp från regeringen: ”Kan inte lämna en kommun själv på det sättet”

Vad kan ett kommunikationsdrivet ledarskap leda till? Alumnen Claes Nordmark blev utsedd till årets förändringsledare i Sverige 2024 av nätverket 4potentials. Idag är han Kommunalråd och Kommunstyrelsens ordförande i Boden, Norrbotten. Studierna i statsvetenskap och engagemang i Utrikespolitiska föreningen och kårstyrelsen lade grunden för hans karriär. Det här är ett samtal med en ödmjuk ledare, som betonar vikten av resultat och kommunikation. Vi får också svar på frågan hur viktig statiskkursen är för en statsvetare, i verkligheten. Här kan du läsa mer om utmärkelsen Årets förändringsledare 2024

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Per Carlberg från Sverigedemokraterna är nybliven kommunalråd i opposition. Hur är det att vara sverigedemokrat, är det fortfarande ett stigma? Och hur tänker Per om sin nya roll? Catarina Johansson Nyman är programmakare.

Ann och Rustan har varit på Avfall Sveriges årsmöte och intervjuat några av talarna. Maria Wolrath Söderberg berättar om varför vi inte agerar snabbare för klimatet, Nicklas Hermansson framtidsspanar och Johan Karlsvärd berättar om varför Kristianstad Renhållning vann årets avfallskommun. Kommunalråd Sofia Hedén berättar om avfallsfrågan är viktig eller ej för Malmö (hint: det är den). Ni får också höra Ann sjunga en bit av batterisången med Måns Zelmerlöw och Rustan valde till avsnittet att flytta hela poddstudion hem till Ann. Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nationaldagen i Tyresö blev en riktig folkfest på ängen nedanför Kvarnhjulet. Flera hundratal Tyresöbor passade på att njuta av det fina vädret, lyssna på sång och musik, applådera de som fick kulturstepindier och ta del av olika verksamheter i tälten. Kommunalrådet Anita Mattson höll tal och hälsade nya svenska medborgare välkomna till vår kommun. Tyresöradions Ann Sandin-Lindgren var på plats och intervjuade många av de som gjorde denna dag så trevlig.

- Bei Umzug gibt es unter Umständen Wahlverbot - Bulgaren randalieren in Großrosseln - Kommunal und Europawahl: Wie schwer lassen sich Kommunalräte besetzen - Bundesweiter Hitze-Aktionstag auch im Saarland

I detta avsnitt gästas Amineh Kakabaveh av Sara Wettergren, (L) som är Malmös Kommunalråd med ansvar för skola och utbildning. Amineh och Sara samtalar om senaste avslöjandena ang förekomsten av hedersnormer i förskolan i Malmö. Förskolan ska vara en plats där flickor och alla barns rättigheter ska vara i främsta rummet och de får växa i frihet. Föräldrarnas religion och kultur ska inte få styr den svenska förskolan och skolan. Ni kan lyssna hela avsnittet i #Hederspodden Varken hora eller kuvad behöver din stöd för att kunna bedriva vårt viktiga arbetet. Skänk gärna en gåva

Kommunalrådet Anita Mattsson (S) och Ulf Perbo (KD) diskuterar med Ann Sandin-Lindgren om hur stämningen är bland lokalpolitikerna i Tyresö. Förra året uppmärksammade Sveriges Radio ett program på Tyresöradion där Inger Gemicioglu och Ulf Perbo tyckte att debattnivån på riksplanet är pinsamt låg. Är den bättre i Tyresö? Hur mycket skratt är det i kommunfullmäktige?

- Klart: Växjö bäst i Sverige! - Kommunalrådet Malin Lauber: "Alla ska fira på torget" - SDHL:s kommersiellt ansvariga om ligans möjligheter - Martin Carlsson-Wall om damhockeyns framsteg Hockeymorgon är en gemensam satsning med SHL och Dobb tillsammans med HockeyAllsvenskan och C More. Fokus kommer att vara på slutspelet i SHL men även de hetaste nyheterna från SDHL och HockeyAllsvenskan. All information på Hockeymorgon.se

När Lasse Ericson blev kommunalråd för (S) i Tyresö 1994 var han bara 29 år. Han berättar för Ann Sandin-Lindgren om sin bakgrund i politiken. Att man då satsade på C3L för att få ner ungdomsarbetslösheten, satsade på föreningarna och idrotten och vad det betydde att dagis blev förskola. Varför blev det sedan 20 år av moderatstyre?

En video visar hur Botkyrkas omstridda tidigare kommunalråd Ebba Östlin (S) tillsammans med moderaten Stina Lundgren hyllar en turkisk kulturförening i Botkyrka. Vid hedersbordet sitter ledaren för Grå vargarnas svenska avdelning och en känd lokal ledare för det turkiska regeringspartiet AKP:s lobbyorganisation UID. Han har tidigare pekats ut för att hota oppositionella i Sverige, skriver Lars Åberg.– Ansvarslöst och oacceptabelt, säger samhällsdebattören Kurdo Baksi om politikernas agerande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens episod av Kalixpodden lär vi känna Susanne Andersson. Hon tog över som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande efter Tommy Nilsson redan den 1 juli, men från den 1 januari 2023 sitter en ny konstellation vid makten. Här delar Susanne Andersson med sig av sina tankar inför kommande mandatperiod.Gäst:  Susanne Andersson, kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen.Programledare: Reine Sundqvist, informationsansvarig.

Vi sänder direkt från Thomas hemstad och pratar om klassikern "att tura", om stadens stora besvikelse GROPEN och om båtflyktingarna som kom under andra världskriget. Thomas undrar hur det egentligen är fatt med hans gamla hemstad, framför allt varför det imponerande nya sjukhusbygget slutade med en storgrop mitt i centrum. Med oss för att pratade om stadens stora snackisar är Yvonne Johansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Hur skulle det påverka Helsingborg om en tunnel till Danmark blev verklighet? Kommunalrådet Lars Thunberg (KD) berättar om sina tunneldrömmar.Att tura betyder att åka fram och tillbaka den korta turen över sundet till Danmark på passagerarfärjorna utan att någonsin gå av, och samtidigt dricka stora mängder alkohol. Till exempel bananlikör och elefantöl. Vad har hänt med den här traditionen? Mångåriga turaren Torkel Brunstorp, förklarar.Under andra världskriget kom många båtflyktingar till Helsingborg i fiskebåtar över sundet. Bla nd annat Louise egen pappa. En ny utställning handlar om resan och mottagandet de fick. Martin Schibli, utställningsproducent på Dunkers kulturhus, berättar om utställningen.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

I slutet av regeringsförklaringen presenterade Sveriges tillträdande statsminister Ulf Kristersson (M) den nya regeringen. Hör alla namnen på de nya statsråden. Medverkande: Ekots kommentator Tomas Ramberg.Programledare: Olle WibergProducent: Ausi PetreliusTekniker: Hanna MelanderSändes 18 oktober 2022Ulf Kristerssons regering alla 23 ministrar12 män och 11 kvinnor12 Moderater (13 med Ulf Kristersson):Ulf Kristersson (M) blir ny statsminister.Född 1963. Uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Utbildad civilekonom. Partiledare för Moderaterna sedan 2017. Ordförande i Moderata ungdomsförbundet 1988-1992. Riksdagsledamot 1994-2020. Marknadschef på Timbro 19951998. Kommunalråd i Strängnäs från 2003. Kommunalråd i Stockholm 2006-2010. Socialförsäkringsminister 2010-2014. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson 2014-2017. Källa: TTElisabeth Svantesson (M) blir ny finansminister.Niklas Wykman (M) blir ny finansmarknadsminister.Pål Jonson (M) blir ny försvarsminister.Carl-Oskar Bohlin (M) blir ny civilförsvarsminister.Gunnar Strömmer (M) blir ny justitieminister.Maria Malmer Stenergard (M) blir ny migrationsminister.Parisa Liljestrand (M) blir ny kulturminister.Camilla Waltersson Grönwall (M) blir ny socialtjänstminister.Anna Tenje (M) blir ny äldre- och socialförsäkringsminister.Jessica Roswall (M) blir ny EU-minister.Tobias Billström (M) blir ny utrikesminister.Johan Forsell (M) blir bistånds- och utrikeshandelsminister.Sex Kristdemokrater:Ebba Busch (KD) blir ny energi- och näringsminister och vice statsminister.Jakob Forssmed (KD) blir ny socialminister.Acko Ankarberg Johansson (KD) blir ny sjukvårdsminister.Peter Kullgren (KD) blir ny landsbygdsminister.Andreas Carlsson (KD) blir ny bostadsminister.Erik Slottner (KD) blir ny civilminister.Fem Liberaler:Johan Pehrson (L) blir ny arbetsmarknads- och integrationsminister.Mats Persson (L) blir ny utbildningsminister.Lotta Edholm (L) blir ny skolminister.Romina Pourmokhtari (L), blir ny klimat- och miljöminister.Paulina Brandberg (L) blir ny jämställdhetsminister.

Denna sändning gästas vi i studion av Emma-Lina Johansson, kommunalråd för Vänsterpartiet Malmö och först ut bland partiföreträdare vi planerar samtal med inför valet. Sen blir det både recensioner från och tips om fler programpunkter under Malmöfestivalen, som pågår till den 19:e. Musik under programmet: Via con me - Kora Jazz Trio Kyss! - Daniela Rathana Till slutet av augusti - Moonica Mac Fuck It I'm a Flower - CDCC Citayam Week - Bonge When I Grow Up - The Pussycat Dolls

Veckans avsnitt är en väldigt känslosam historia när politikern Jennie Claesson gästar oss och berättar sin resa från att vara en narkoman i hemlöshet, till att finna nykterhet, sinnesro och dessutom en otroligt karriär. Både som VD för framgångsrika företag och som politiker. En helt fantastisk och väldigt inspirerande livshistoria med andra ord!

Spurten på moderaternas valkampanj i Borlänge Kommunalrådskandidat Ulrik Bergman redogör för kommande kampanjer

Kommunalråd Evelina Fahlesson (S) gästar podden. Detta är avsnitt fyra i serien Valspecial.I ett glatt och trevligt samtal får vi veta mer om hur ett kommunalråd arbetar, hur socialdemokratin jobbar inför valet mm. Petter avslutar med viktig information.Medverkande:Petter ErshagLeif Landén ErshagKatarina LarssonEvelina Fahlesson Intromusik: "Groovin'"by texasradiofish2019 - Licensed underCreative CommonsAttribution Noncommercial (3.0)

Dagens gäst är Tranåssonen Runo Johansson som blev gymnasielärare på Rudbecksgymnasiet i Tidaholm. Och nu precis blev han nytt Kommunalråd i Tidaholm.

Kommunalrådet Christian Orsing förklarar hur vi ska motarbeta narkotikan och den organiserad brottsligheten. Vad är politikens utmaningar?

"Vi skapar inte segregationen, men vi hanterar effekterna av den i våra skolor varje dag. Det kan vara bland det tuffaste man kan göra, men det måste gå. Våra barn har rätt till en likvärdig skola." (Boel Godner)   Kornhall & Netz med Boel Godner och Elof Hansjons om kommunpolitiska perspektiv på skolan   I detta avsnitt gästas podden av Boel Godner och Elof Hansjons, socialdemokratiska kommunalråd i Södertälje. I avsnittet diskuteras deras erfarenheter av samarbetet mellan skola och samhället i övrigt och behovet av en skola som inte överger utan öppnar dörrar för alla elever.   Citat från Elof Hansjons: "Det viktiga är egentligen inte vad vi får för resultat, det viktiga är att ungarna som går ut högstadiet sedan har tillräckliga förutsättningar för att klara gymnasiet. Hellre en sämre resultatkurva som är sann, än glädjebetyg."   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.    Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/    Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.

Flera gamla industriorter känner av konsekvenserna av den nationella migrationspolitiken alltmer. Eskilstunas kommunalråd Jimmy Jansson (S) är en av dem som länge larmat om utvecklingen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under Päronträdet gästas av riksdagsledamoten och arbetarekommunens ordförande Joakim Sandell samt Kommunalrådet Sedat Arif. Tryggheten i Sverige och Malmö är på agendan. Vi pratar om skärpningen av lagar, samt det förebyggande arbetet för att förhindra kriminalitet. Vi pratar även om sluta skjut projektet i Malmö, samt Sis institutionerna.

Bosse Svensson, kommunalråd i Östersunds kommun, gästar Jemtopia. Vi pratar om vad som driver innovation och tillväxt i kommunen idag,  innovationsstrategi och betydelsen av Synsams etablering i Östersund.

Del 1 av 5 med temat ”I politikens tjänst” med Ellinor Magnusson, Fastighetsdirektör Statens Fastighetsverk, Nicholas Nikander, Kommunalråd (L) Huddinge Kommun och Katja Nyberg, Riksdagsledamot (SD). Om olikheter och likheter mellan politiskt styrda arbetsplatser. Om utsatthet, värderingar och makt. Måste man tacka nej till att bli bjuden på lunch när den finansieras av skattemedel?

I veckans avsnitt möter vi Luleås tidigare kommunalråd Karl Petersen – som berättar om allt från varför han trivs så bra på H-läktaren – till då han drev i genom den för Luleå Hockey så viktiga renoveringen av Coop Norrbotten Arena. Om du vill ha mer efter du har lyssnat på avsnittet med Karl Petersen så kan du skrolla ned och lyssna på något av de tidigare avsnitten. Podcasten Ett stenkast från Delfinen görs av Norr Media och producerades den här veckan av David Olsson Jiglund, Kent Vikström och Rickard Björling.

Ronie Berggren och Björn Norström uppdaterar om det senaste i USA: World AIDS Day; Borgmästarna i San Jose och Denver hycklar om Coronaförbud; Kommunalråd i L.A hycklar om uteserveringar; AP gör en grej av att hela Bidens kommunikationsteam är kvinnor - samma sak gäller dock Trump; Demokraternas plan - Köpa mark och ge till svarta bönder; Trump ger Medal of Freedom till fotbollstränaren Lou Holtz; Öppna gränser eller inte?; Högst antal mord på tio år i Seattle på grund av utebliven polisnärvaro; Black Lives Matter i internbråk om ekonomi; Bidens nominerade Budget-samordnare Neera Tanden får kritik från vänstern; Bill Barr avfärdar den stora fuskkonspirationen; Kuba-amerikaner är nu ännu större anhängare av Trump och Republikanerna; Människor i Asien oroade för att Biden tar mjuk linje mot Kina; Corona på nyheterna konstant; Vaccin på gång; Kathy Griffin retweetar sin smaklösa halshuggningsbild av Trump; Barack Obama kritiserar defund the police-rörelsen, får kritik av The Squad; Obama, Bush och Clinton ämnar live-stream sina vaccinationer; Trudeau håller gränsen stängd mot USA; Biden kan sannolikt upphäva Trumps förbud mot könskorrigerade mäns rätt att tävla mot biologiska kvinnor. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Alla senatsval klara utom Georgia, med run-off 5 januari: Handomräkning i Georgia: Republikan i Arizona nekar valfusk, Biden vinner: CNN:s hyckleri vid Bidens seger: Svensk media litar för mycket på CNN: Black Lives Matter ställer krav på Biden: Biden i en rävsax mellan Demokraternas yttersta vänster och Republikanerna: Våld uteblir trots Bidens seger: Våldsverkarna är vänsterradikala: Jeffery Tobin sparkad från The New Yorker: Arizona State University erbjuder post-valterapi: Kommunalråd i Portland, Oregon ville avskaffa polisen men ringde dit när hon behövde hjälp: Pennsylvania agerade fel inför valet, vilket gynnade Biden: Donald Trump kommer att utfärda mängder av exekutiva beslut: HD-domare Samuel Alito varnar för att friheten undermineras i amerikansk kultur och civilsamhälle. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

· Etter sommerens store rasismedebatt foreslo flertallet Trondheim bystyre å gjøre Trondheim om til en rasismefri sone. De peker blant annet på Den nordiske motstandsbevegelsens marsjeringer i Kristiansand, og kaller det utrygt for blant annet jøder og homofile. Bør vi forby rasistiske demonstrasjoner?· I en ny undersøkelse kommer det frem at hele 90 prosent av kunsten i norske kunstsamlinger er laget av menn. Nå er et nytt opprop sendt til signering hos en rekke norske museer, stiftelser og samlere, som krever at 50 prosent av kunsten som kjøpes inn og stilles ut fra og med 2021 er skapt av kvinner. Er det en god idé?· I lys av BLM-demonstrasjonene har debatten om avkolonisering av kunstmuseer, utdanningsinstitusjoner og mer, verden over, blusset opp igjen. Nå har det nederlandske kulturrådet oppfordret landets museer å levere tilbake objekter stjålet under kolonitiden, dersom landene ønsker det. Det er snakk om over 100.000 objekter. Bør Norge følge etter?Kommunalråd i Trondheim, JulieI Indstad Hole (Ap) møter Nettavisen-redaktør Erik Stephansen til debatt i den tiende og sesongavsluttende episoden av Etikk og estetikk – en podkast fra Subjekt, direkteinnspilt fra Litteraturhuset i Trondheim. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i FREDAGSFRALLAN den här veckan är Anders Wilander, moderat kommunalråd i Tranås. I fjorton år har hanvarit Tranås kommuns starke man. Men nu är det snart slut. Den sista september gör Anders sin...

SATIR: Anno 1610 begravdes den unge drängen Jöns Fnulle levande, efter att ha begått tidelagssynden. Kommunalrådet i Gränsfallet, Avvita Nefando-Sundström, vill resa en staty över hans minne. Men åsikterna går isär. I en serie minst sagt alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Producent och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

I veckans avsnitt av Kalixpodden träffar vi Tommy Nilsson, som sedan 2014 är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Kalix kommun.I Kalixpodden berättar Tommy bland annat hur han kom att börja med politiken, och om sin bakgrund som lärare. Han berättar också om sitt politiska uppdrag, och sin person. Vem är han egentligen på fritiden?Gäst: Tommy NilssonProgramledare: Reine Sundqvist 

Hvordan være opposisjon når det er krise, og alle ønsker samling? Hvilke demokratiske utfordringer fører det med seg når Rådhuset stenger ned? Kommunalråd Ingrid Skjøtskift (H) er gjest i Børsen og katedralen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I första avsnittet gästar Ulrika Liljeberg. Kommunalråd, åklagare och ledamot i Centerpartiets riksstyrelse. Det diskuteras bland annat om stängda skolor, NATO och knark. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ann-Sofie Hermansson gick hela vägen från trucken på Volvo i Göteborg till stadens högsta politiska ledare. Men tiden på toppen blev kort. Varför?

Kommunalrådet Gunnar, 52, kommer på besök, vi pratar barnsyn, skillnaden mellan inflytande och delaktighet, varför vi hatar ordet sandlådenivå och varför lyssnar vuxna på kostymklädda barn. Artikel 12 är i fokus!

Trollhättans flygplats får årligen 7,7 miljoner kronor i skattepengar. Utan de pengarna skulle priset på en tur-och-returresa till Stockholm behöva höjas med 345 kronor. Kommunalrådet Paul Åkerlund (S) vill att bidragen till flygplatsen ökar eftersom han menar att den är oerhört viktigt ur regional synpunkt. Samtidigt finns driftsbidrag till flygplatser med på Naturvårdsverkets lista över miljöskadliga subventioner. Hör GP:s Per Sydvik berätta om granskningen av Trollhättans flygplats och regionens miljöpolicy.   Dessutom: Jättevarsel på Karolinska Universitetssjukhuset, inget ny badplats i Sannegårdshamnen och Lufthansa ställer in 1 300 flighter.  

Globala Borås: Anette Carlsson (M) - Kommunalråd Borås by Puls FM Borås

Globala Borås: Malin Carlsson (S) - Kommunalråd Borås by Puls FM Borås

En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd. Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning. Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund. Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Ett samtal med kommunalrådet Ewa Bertz för demokrati och mänskliga rättigheter, Ordförande i fritidsnämnden i Malmö. Brukar du cannabis då ska du besöka denna sidan www.greenmovement.se Vill du börja odla dina egna grönsaker på ett super säkert sätt och spara massor med pengar då ska du besöka denna shoppen https://www.inomhusodlat.se/

9 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras det kommunala utjämningssystemet.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Isak Kupersmidt och Fredrik Saweståhl. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möter Niklas Borg för att prata om företagandet i Sveriges femte största kommun - Linköping. Hur får man företagsklimatet i toppklass? Niklas berättar om tre anledningar varför han vill göra företagsbesök. Vi pratar om trygghet, tillgänglighet och hållbarhetsmål. Hur kan vi stärka butiker i centrum? Niklas Borg har tidigare varit med i avsnitt #288. http://entreprenorsdriv.libsyn.com/288-vi-mter-niklas-borg-moderaterna-i-linkping

I den här podden kan du höra tidigare TV 4-chefen Jan Schermans råd till alla politiker att ägna mer tid till dialog. Och en liten summering av mitt första halvår som kommunalråd. Trevlig sommar!

Malmö stads prioriteringar för stadsutvecklingen under mandatperioden. Gäst: Simon Chrisander (L), kommunalråd för stadsbyggnadsfrågor, Malmö stad. Vi samtalar med kommunalrådet som sedan i höstas har ansvaret för både stadsbyggnad och miljöfrågor i Malmö. Vad kan fastighetsbranschen förvänta sig av den politiska agendan denna mandatperiod? Vilka är Malmös utmaningar och möjligheter under kommande år?

Här berättar jag litet inifrån om livet i politiken i Knivsta från januari-början av mars 2019. Välkommen att lyssna.

Vilka hjärtefrågor har Mats Dahlberg (C) och Joakim Storck (C)? Som kommunalråd ska de leda kommunens arbete de närmaste åren. Kommer vi som falubor att märka någon skillnad?  Falupoddens Jon Norberg har träffat moderaten Mats Dahlberg som får en närmare presentation eftersom han är ny på posten och Centerpartisten Joakim Storck som var kommunalråd även under den förra mandatperioden, men nu fått en ledande roll.

Nordegren och Epstein sänder i dag - blir ni förvånade - direkt från ett helt fotbollstokigt Almedalen. Naturligtvis blir det prat om VM-fotbollen, men vi i ska också tala med en räddningsdykare om hur man kan få ut de 12 thailändska pojkarna och deras fotbollstränare innan nya monsunregn dränker dem i grottan som bara kan nås genom att dyka genom en en och en halv kilometer lång vattenfylld grottgång. Vi talar med John Jonsson, dykare och ytbärgare vid sjöfartsverkets sjöräddningshelikopter. Gotland är ju som ett naturligt hangarfartyg i den militärt känsliga delen av Östersjön. Nu återmilitariseras ön men många Gotlänningar vill inte att militären ska skjuta på Tofta Skjutfält här utanför Visby för att de anser ljudet är störande det kan panga för mycket. Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotland kommer till vår scen. Det blir också politiska haikudikter idag från Liberalerna, med Christina Örnebjär, kulturpolitisk talesperson och Miljöpartiet, med Karin Thomasson, Kommunalråd och partistyrelseledamot). Många upprörda lyssnare har dessutom hört av sig efter gårdagens program eftersom vi beklagade att det regnade på publiken. Ansvarslöst eftersom det är torka och det är just regn vi behöver som mest. Andra lyssnare är arga för att jag nämnde moderatledaren Ulf Kristerssons längd igår. Kristersson är lika lång som Napoleon Bonaparte och Vladimir Putin men är det olämpligt att ens nämna detta? Råkar du vara i Visby så är du välkommen till oss på Sveriges Radios scen i Almedalen till och med torsdag. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Kommunalråd vid 23, partiledare vid 28 Sveriges yngsta någonsin och tvåbarnsmor vid 30. Vad driver henne? Och hur har Ebba Busch Thor och hennes idéer påverkats av uppväxten i Livets Ords skola? Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Vi är framme vid det sista specialavsnittet då Jokkmokkspodden peppar för vintermarknad. På snöscenen i fjol berättar snyggaste Ida Ovmar, Miss Universe Sweden 2016, om hur kompisen gick vilse i marknadsnatten. Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson ser plats för hus runt Porjus och bär-gurun Karin Nordström avslöjar varför bären i norr är nyttigast. Kommunalrådet Bernhardsson råder alla från att sova inte för länge och att skaffa ett marknadsprogram. Barndomsvännerna Magdalena Forsman och Victoria Harnesk har fullt upp med att hålla ordning på livestreamingen och sina gäster på Snöscenen 2017, det blir många glada skratt. Här kommer det bästa från marknadslördagen. #Ovmar #Jokkmokksvintermarknad #jokkmokkspodden #petereriksson #bernhardsson #jokkmokksbär #jokkmokksbar #mathantverk #skönhet #bostäder #marknad #fest

Vem är hon - Jessica Wide - som blir kommunalråd efter årsskiftet? Falupoddens Jon Norberg har träffat henne för att höra om bakgrund och hjärtefrågor. Men också hur det känns att komma in efter den turbulens som präglat hösten. Dessutom avslöjar hon, efter viss tvekan, ett smultronställe.

Vad ska kommunens tjänstemän och politiker göra för att uppfattas som tillräckligt serviceinriktade av företagarna?  Veckans Nyhetsprat handlar om företagsklimatet som återigen har fått bottenbetyg i Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Kommunalrådet Daniel Filipsson...

Både hemma i huset och i sommarstugan pågår renoveringsprojekt, och i garaget är ett kajakbygge i trä på gång. Centerpartisten Joakim Storck är den sista av fyra kommunalråd som porträtteras i Falupodden av Jon Norberg. Här berättar han både om uppväxten och drömmarna hemma i Värmland, där han växte upp, och varför han började engagera sig politiskt.

Sundbybergs-avsnittet! Denna gång möter vi Stefan Bergström som är ansvarigt kommunalråd för exploateringsfrågor, tekniska frågor och stadsmiljö i Sundbybergs stad. Sundbyberg är landets mest tätbefolkade kommun med ambitiösa bostadsplaner och ett hett område för landets alla stadsutvecklare. Hör mer om stadens projekt och prioriteringar inom stadsbyggnad och infrastruktur i ett öppenhjärtigt samtal lett av Per Ankersjö.

Susanne Norberg vilar sig vid ”skrutthuset” i sommar. Häng med till Sundborn och träffa kommunalrådet Susanne Norberg som i sommar helst kopplar av och läser en deckare vid poolen. Den ligger bakom ”skrutthuset” som villan kallades innan Susanne och hennes man byggde om och ut. Hur har hennes sommar sett ut, och vilka intressen har hon utöver politiken? Idag inleder Jon Norberg en serie intervjuer i Falupodden där han gör sommarporträtt av våra fyra kommunalråd.  

Kommunalrådet i Pratkvarna har med hjälp av öronbedövande musik och glitterstrings lyckats förvandla kommunens utsatta no-go-zon till en sjudande go-go-zon. Blåljuspersonal åker nu hit mer än gärna. I en serie högst alternativa reportage skildras ett Sverige som aldrig kommer till tals, den mytomspunna dolda del, som ligger i totalt medialt mörker utanför Stockholms innerstad Utkantssverige.  Manus, regi och i samtliga roller: Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson. Producent och ljuddesign: Magnus Berg. En produktion från Sveriges Radio Drama.

I detta extra avsnitt av Stadspodden möter vi Märta Stenevi som är kommunalråd (MP) för stadsbyggnadsfrågor och service i Malmö stad. Vi pratar om Malmös stadsbyggnadsstrategi, Culture Casbah, skyskrapor, översvämningar och social bostadspolitik. Märta berättar också vad hon förväntar sig av samhällsbyggare som vill komma in på Malmömarknaden. Bland mycket annat. Detta avsnitt spelades in på Business Arena på Malmö Live den 20 april 2017. Programledare är Per Ankersjö.

Efter hot och förföljelse mot den judiska föreningen i Umeå beslutade den i helgen att lägga ner verksamheten. Kommunalrådet Margareta Rönngren (S) medverkar i Människor och tro. Svante Weyler, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism, talar om vikten av att se exemplet Umeå som en del av något större. Ett turkiskt religionsministerium med makt att agera i Sverige Ekot i Sveriges Radio och Dagens Nyheter har nyligen avslöjat hur ett antal moskéer i Sverige detaljstyrs av den turkiska staten. I Människor och tro berättar Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, hur Dianyet fungerar, religionsministeriet som fungerar som president Erdogans förlängda arm. Jehovas vittnens framtid i Ryssland avgörs i högsta domstolen Blir det totalförbud för Jehovas vittnen i Ryssland? Det avgör Rysslands högsta domstol denna vecka. Moskvakorrespondenten Maria Persson-Löfgren rapporterar från ett land som formellt har religionsfrihet men som motarbetar ett antal olika samfund och i stället ger förtur åt den rysk-ortodoxa kyrkan. Utbränd då väcks tankar om meningen med livet Vem är jag och vad är meningen med livet? Såna frågor blir brännande under en utmattningsdepression, konstaterar religionsvetaren Ann-Kristin Eriksson som gästar Människor och tro. För att komma ur sin depression kan man behöva hjälpa av vården att bearbeta existentiella frågor, menar hon. Forskarna som tycker att Luther inte hade alla rätt Det handlar mycket om Martin Luther detta jubileumsår. Men Patrik Hagman och Joel Halldorf, författare och teologer, har skrivit en bok som de tror kan skapa lite dålig stämning. Nåden är inte allena saliggörande, menar de. Och de tycker att klosterväsendet har mycket att lära den moderna människan.

Stadspodden - Sveriges främsta podcast för hållbar stadsutveckling, inleder nu temat "stadsbyggnadsmäktiga" med att träffa Björn Sundin (S) som är kommunalråd för samhällsbyggnad i Örebro. Hör mer om Örebromodellen i byggprocessen, nya markanvisningar för överkomliga hyror, rosa gatan, trängselskatter och svaret på frågan om vad samhällsbyggare ska tänka på för att bygga och utveckla i Örebro. Programledare är Per Ankersjö.

För att unga ska kunna få ett jobb idag krävs slutfört gymnasium. Men trots att dom flesta går vidare till gymnasiet är det långt ifrån alla som lyckas. Många hoppar av gymnasiet eller går klart, men utan att få godkända betyg i alla ämnen. I veckan presenterade regeringens utredare en lång rad förslag för att fler ska klara gymnasiet. Vilka av dom förslagen kan regeringen tänka sig att genomföra? Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister intervjuas i Ekots Lördagsintervju.  I lördagsintervjuns fördjupning tittar vi närmare på vinstfrågan. På tisdag lämnar Ilmar Reepalu över sin utredning om vinster i välfärden till regeringen, som väntas föreslå ett vinsttak på 7 procent. Men idén om vinsttak har svagt stöd i riksdagen.  Så vilken väg ska regeringen och socialdemokraterna välja - konflikt eller kompromiss? Daniel Suhonen, chef på tankesmedjan Katalys, som i flera år varit en av vänsterns mest profilerade vinstkritiker tycker att socialdemokraterna ska söka en kompromiss.  - Jag vill ha någon typ av överenskommelse. Om man verkligen vill begränsa vinst i välfärden så finns idag någon typ av läge där man kan ta ett steg åt rätt håll, säger Daniel Suhonen. Kommunalrådet i Malmö, Andreas Schönström, också en mångårig kritiker av vinster i välfärden, vill att socialdemokraterna väljer att ta konflikt i den här frågan. - Om det inte finns en majoritet i riksdagen för att begränsa vinstuttagen, då menar jag att man måste gå till val och söka väljarnas mandat för att förändra detta, säger Schönström.

Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige krävde snabba lösningar. Migrationsverket dammsög landet på boendeplatser men mångmiljonupplägget med fartyg gick på grund. Hej, jag heter Egil och är kapten här ombord på Ocean Gala.Egil Aune är kapten på det stora kryssningsfartyget som var tänkt att bli Sveriges största asylboende. Detta skulle vara huvudrestaurangen, och så får vi se hur många de skulle ha blitt, så hade vi öppnat upp mer å mer. Ju mera gäster vi har ombord, ju mera hade vi behövt öppna upp. Nu är vi inne här i Show-loungen, det var huvudshow-loungen, men det är inte så mycket show idag.Egil och hans besättning är inhyrda för att driva skeppet som ett boende för flyktingar. Men hundra besättningsmän har redan åkt hem, det är alldeles tomt, det finns inga flyktingar här. Men vi var klara säger Egil, och så tar han med oss på en rundtur. Båten har fjorton däck och högst upp skulle en basketplan ligga. Swimmingpoolen är täckt med plank. Det är som att vara på en finlandsfärja, men där dom flotta taxfree-butikerna är ombyggda för Migrationsverket med ett mottagningskontor och ett stort väntrum med utsikt mot vattnet. Planen var ju det att Migrationsverket skulle ha sitt folk här, också skulle vi ha aktivitetsledare ombord, vi skulle ha personal till att aktivera och hjälpa flyktingarna ombord här. Så det var vi klara med.Det måste ju kännas väldigt snopet? Vad kan man göra, så här är det i livet. Allt är klart att ta emot. Jag syns de va väldigt intressant, å jag tror vi hade kunna lyckats väldigt bra. Men tyvärr så gick det väl inte så.Migrationsverket anser att rederiet inte uppfyllt kraven i deras avtal, och har alltså stoppat planerna på asylboende ombord. Rederiet anser att myndighetens beslut är taget på felaktiga grunder, och har hittills skickat fakturor på totalt 81 miljoner svenska kronor och kostnaderna för rederiet rinner hela tiden iväg och nu hotar de med att stämma staten på stora pengar. Det här är en del i invecklad härva, och för att förstå hur det har kunnat bli såhär, så måste vi backa tillbaka bandet flera månaderUr Ekot Migrationsverket klarar inte längre att få fram boenden för nyanlända flyktingar. På de ankomstboenden där asylsökande ska bo som mest i ett par dagar Här i Sverige behövs upp emot 20 000 nya boendeplatser för asylsökande innan sommaren.. Det börjar byggas tältläger i Sverige för att ge plats åt några av dom flyktingar som Flyktingströmmen under sommaren och hösten 2015 ställer Migrationsverket inför en tuff utmaning att hitta boenden till asylsökanden. Vid det akuta läget var det över 160 000 flyktingar som kom till landet förra året, och Migrationsverket såg båtar som ett alternativ, och söker efter fartyg.Rederiet Floating Accommodations visar sitt intresse. Bolaget drivs av de två norska bröderna Tandberg, som har erfarenhet vid katastrofer. Efter orkanen Katrina i New Orleans, med sovsalar för studenter, vid orkanen Ike och vid jordbävningen i Haiti.Migrationsverket skriver ett avtal med bolaget som anger att när norrmännen har tillstånden klara, kan deras asylboende på båten användas som asylboende för 1790 flyktingar.Rederiet letar kajplats åt det stora kryssningsfartyget, men hittar ingen. De får nej i stora städer som Stockholm, men så hittar de en i Härnösands kommun och Espen Tandberg, en av delägarna, träffar i januari det socialdemokratiska kommunalrådet Fred Nilsson. Jag tog emot honom och jag lyssnade på vad han sa. Jag log lite åt hans enorma entusiasm, som en väldigt typisk försäljare. Men sa att det här tål att tänkas på. Han gav ju också en del uppgifter på volymen av det här å han talade då inte om 2000 boende, men kanske hälften av det här. Han angav också värden för hur mycket vatten, och sånt där, de skulle behöva för att klara av det här, säger Fred Nilsson.Härnösand är en liten kommun som tagit emot många flyktingar. Vi är kända för att vara en flyktingvänlig kommun säger Fred Nilsson. Men nu, när han hör norrmännens planer, börjar han dra öronen åt sig. Väldigt kort efter hans besök så förstod vi innebörden i det här och satte oss ner, politiker, jag kallade, eller jag inbjöd politiker från alla de politiska partierna, ledningen för de politiska partierna i kommunfullmäktige. För att föra en dialog om det här, för vi insåg ju ganska snart att det här skiljde sig från alla andra förslag.På vilket sätt? Volymen och placeringen. Det är ju så här att när Migrationsverket upprättar ett boende i en kommun, var det än är, så utgår man ju på något sätt från hur det samhället är planerat. Och man kräver bygglov, man kräver räddningstjänstens godkännande. Allting som måste finnas för att det ska vara ett acceptabelt boende. Det gör dom överallt. Och alla partier var överens om att det här inte var en önskad lösning i Härnösand. Vi var överens om det.Kommunalrådet i Härnösand, Fred Nilsson, säger att Migrationsverket lovat att inte trotsa honom - ingen asylbåt ska lägga till i hans kommun. Migrationsverket börjar se problem. Det är svårt att hitta kommuner som vill ta emot flyktingfartyg. De har kontakt med fem fartygsleverantörer som söker kajplats, och båtarna hamnar på regeringskansliets bord."Många människor som var oroliga"Kaliber har tagit del av mailväxlingar mellan en hög tjänsteman på justitiedepartementet och en tjänsteman på Migrationsverket som avhandlar båtarna.Hej, ville bara kolla så att jag uppfattade dig rätt idag, är det så att alla fartygsplaner nu är rökta? Alltså den potential ni såg på 4000 platser är borta.En av cheferna på Migrationsverket, som har ansvar för upphandlingarna med båtar svarar.Hej, Vi ger aldrig upp utan vi tror fortfarande på fartygsplatser.Däremot efter att jag själv pratat med kommunalråden i Härnösand, Timrå och Norrköping så förstår jag att kommunerna inte vill ha fartyg och att de vet att de kan avstyra via bygglovskravet. Ändå förlänger Migrationsverket sina villkorliga avtal med tre fartygsleverantörer. De får längre tid på sig att fixa ledig kajplats och de tillstånd som krävs för att öppna asylboende på båtarna. Jag är Kjell Tandberg och jag är en av ledarna i Floating Accommodations.Vi ringer upp Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, bolaget som tänker segla passagerarfartyget Ocean Gala till Sverige. Det är ju helt otroligt. Den myndigheten som står för över en miljard svenska kronor i upphandling må ju veta vilka tillstånd som krävs.Tandberg bryr sig inte om kravet på bygglov, och menar att andra regler gäller till sjöss än på land. Migrationsverket ville ta reda på vilka tillstånd som behövs, om ett bygglov är nödvändigt och förlängde därför tidsfristen säger Tandberg. Men i april funderar Tandberg på det politiska läget i Sverige som förändrat sin asylpolitik. Allt färre flyktingar kommer till landet, vill Migrationsverket fortfarande fullfölja avtalet? Ja den 17 april ställde vi spörsmålet om de vill genomföra avtalet, och det var Migrationsverket som insisterade på att de ville genomföra avtalet.Den kommunikation vi tagit del av visar att både Migrationsverket och Justitiedepartementet börjar tvivla inför flyktingfartygen. I slutet på april vill en hög tjänsteman diskutera båtar med en av cheferna på Migrationsverket:Hej! Tack för bra möte i fredags! Mkt uppskattat att ni kom! Alltid lika bra att ses. Undrar om du har möjlighet att höras i morgon? Skulle gärna vilja prata vidare med dig om ngr frågor (bland annat och hur ni ev kan tänka taktiskt så att ni inte hamnar med för många dyra båtplatser). Och sen, i början av maj blir frågan om att gå ur tecknade avtal med fartyg aktuell, samma höga tjänsteman skickar konkreta frågor till Migrationsverkets avdelning.Vad krävs för att gå ur tecknade avtal för fartyg? Vilka kostnader skulle det enligt avtalet medföra?Den här kommunikationen om fartygen pågår i flera månader, men i media och i Härnösands kommun är den så kallade asylbåten Ocean Gala nästan glömd. Politikerna i Härnösand har andats ut, ända till i juni, då plötsligt ett fartyg dyker upp på radarn. Det har lämnat tyska Kiel och stävar mot Härnösands kommun - Ocean Gala - destination Utansjö hamn.Så här lät det i lokalradion morgonen den 14 juni.P4 Västernorrland, Sveriges radio. Och det är alltså på väg ett enormt fartyg mot Utansjö hamn norr om Härnösand. En oerhört spännande historia. En kommun som säger att, ehhmm nä, det ska inte vara något flyktingboende där. Och så har man redare som säger att, jo, det ska bli flyktingboende här, och vi kan göra så här och si och så. Och kommunen säger att Migrationsverket har sagt att de inte kommer att göra något mot kommunens vilja, och hela den där biten När Ocean Gala seglar mot Utansjö hamn så vet varken Migrationsverket eller Fred Nilsson, kommunalrådet i Härnösand, om att båten ska lägga till just där. Och dom som bor i Utansjö är lika förvånade. Ja, jag åkte hit som så många andra och tittade, å förundrades över vad är det som händer. Å förstod väl egentligen ingenting, vad gör den här? Det begrep vi ju inte.Här bor lokalpolitikern, vänsterpartisten Lars-Gunnar Hultin. Det var mycket folk och bilar, man hade kunnat stå där och sälja varmkorv tror jag och tjänat en hacka. Nej, det var mycket folk och många intressen och många frågetecken. Och många människor som var oroliga och som undrade vad det är som händer.Vad sa dom? Nja alltså, i Utansjö så tar vi ju emot väldigt mycket flyktingar, vi tog emot 150 stycken, så vi fördubblade ju vår befolkning och det gör vi på ett väldigt bra sätt. Det funkar jättebra, befolkningen hjälper till, det har blivit ett lyft för Utansjö. Men att där lägga till 1800 personer till, det blir ju fullständigt omöjligt. För dom människorna kan ju inte bara sitta på båten, det måste man förstå. Dom vill ju gå i land och det är nästan omöjligt att begripa vad det får för konsekvenser."Alla vet var Utansjö finns nu"Båten väcker känslor i byn. Det här är en gammal bruksort som avfolkats med tiden, pappersmassefabriken lades ner för åtta år sedan. Kvällen efter att båten lagt till knackar vi på Utansjögården. Där är det ett möte om något helt annat, men om båten finns mycket att säga. Jag heter Marion Andersson, Det är en väldigt tjusig båt, den pryder kajen så fint där nere, eller hur? Alla turisterna kommer hit och tittar, Förstår du vilken dragningskraft den här båten har? Utansjö på kartan. Alla vet var Utansjö finns nu, och så kommer dom och tittar på båten, igår såg dom stå på bron och titta. Och jag har gjort bort mig, för jag har sagt att jag tycker om båten, och då har jag fått veta idag att det är inte några fler än jag som tycker det.Vem har du fått veta det av? Ja, jag har varit på PRO Och dom sa, så där får du inte säga Marion. Det där är fel.Varför det? Ja för man tycker att det ska inte vara någon båt här med invandrare, och jag tycker ju det. Vet ni vad, jag tänker så här. Helt Underbart, nu kanske vi får en bensinstation, för det har vi ingen. Om det kommer människor hit så sker det saker också, det måste vara mat, bensin. Men vad ska dom göra på båten? Nu måste jag få säga en sak, dom som åker på Åland, vad gör dom? Det är ju roligt, Birka som går förbi här flera gånger. Det är en helg det, nu ska de ju bo här i ett år kanske, det funkar ju inte. Och vi kan ju inte ha 1700 stycken som drar omkring på byarna här på kvällarna, det är ju en omöjlighet.Hur tänker du då? Man ser ju på andra boenden så är det ju mycket mer problem än vad vi haft här. Mycket bråk och sånt, jag tror att det blir mer av sånt om vi får hit så många människor. Det finns inte utrymme för dom att vara helt enkelt, säger en man i byn.Det är många frågetecken när båten Ocean Gala kommer till Härnösands kommun. Redan vid det här laget räknar regeringskansliet och Migrationsverket med en rättslig process.Ett SMS från en hög tjänsteman på justitiedepartementet skickas till en av cheferna på Migrationsverket, dagen efter att Ocean Gala förtöjt.15 juniHåll oss gärna i bilden om hur det utvecklas. Kanske god idé att ni hyr in juridisk spetskompetens innan skadeståndssituationen blir skarp? hur disk(uterar reds anm) ni kring det? Migrationsverket svarar:Vi jobbar hårt med båtarna och den ligger på vår högsta nivå () men lovar att återkoppla så fort jag vet något. Rederiet som ligger bakom planerna på asylboendet ombord på Ocean Gala är redo att ta emot flyktingar säger de. Och de anser att avtalet ska träda ikraft efter att båten blivit inspekterad som boende och fått godkänt. Kontraktet är värt stora pengar för rederiet. Det kostar Migrationsverket drygt 800 000 kronor per dygn att hyra fartyget från och med att avtalet träder ikraft men fortfarande vet inte Migrationsverket vilka tillstånd som är nödvändiga för ett passagerarfartyg. Så här lät det i Studio Ett i P1 den 17 juni. Vad som gäller är att den här entreprenören har fått fram till den 3 juli på sig, att visa att det finns en hamn och att alla nödvändiga tillstånd finns på plats, säger Fredrik Bengtsson som är Migrationsverkets presschef. Finns inte dom här tillstånden på plats till den 3 juli, då blir det inte heller ett asylboende.Programledare: Men bara så att vi förstår tydligt, vilka tillstånd är det då som behövs för att det här ska bli av före den 3 juli? Ja det har vi inte satt ut, för det är vi inte på det klara över utan är det så att det krävs bygglov från kommunen där båten ligger, då är det de som ska uppvisas. Är det andra typer av kommunala tillstånd som behövs, så är det de som ska komma in, och då är det en kontakt mellan entreprenören och kommunen som måste lösas, säger Fredrik Bengtsson.Tiden går och samtidigt rinner pengar iväg för Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, som bland annat måste betala löner till de 140 besättningsmännen ombord på Ocean Gala och hyra för kajplatsen. Man ska tänka på att ett fartyg går efter internationella regler, vi räknas som ett passagerarfartyg, antingen om vi ligger i hamn eller om det seglar, eftersom att man måste ha en besättning dygnet runt. I priset så ingår det ju att ta fartyget till Sverige, och bygga om efter de specifikationer som Migrationsverket bad om, säger Tandberg.Tidsfristen för det villkorliga avtalet går ut den 3 juli. Tandberg skickar den första fakturan till Migrationsverket som nu kollar upp om Ocean Gala har alla papper i ordning om boendet ska kunna öppna. Verkets beslut tas tre dagar senare.Ur Ekot 6 juliMigrationsverket stoppar det planerade asylboendet ombord på kryssningsfartyget Ocean Gala som förtöjt i Härnösands kommun. Orsaken är att hamnägaren saknar nödvändiga tillstånd för att ta emot fartyget. Migrationsverket river avtalet om asylboende på Ocean Gala, dom lutar sig mot ett förbud från länsstyrelsen en vecka efter att båten lade till i Utansjö hamn. Hamnen saknar tillstånd och är inte byggd för att ta emot avfallsvatten från en passagerarbåt. Om båten hade varit fullbelagd hade nästan 2000 personer bott där. Det finns också miljöföroreningar i marken. Förbudet mot Utansjö Industrihamn har överklagats av hamnägare, och nu ligger ärendet hos mark- och miljööverdomstolen.Länsrådet, Sten-Olov Altin suckar när vi träffar honom i Härnösand, han väntar på hur det ska bli med båten. Ja, nu är vi här i början av september, och att vi inte har kommit längre än vad vi faktiskt har gjort här nu, det kan jag tycka är lite tråkigt eftersom att vi redan direkt konstaterade att den här hamnen ju varken har tillstånd för, eller är lämplig för att ta emot ett passagerarfartyg. Att inte fartyget har lämnat det kan jag tycka är lite tråkigt.Så båten ligger alltså kvar efter nära två månader. Vi återvänder till kaptenen Egil Aune som också väntar på vad som ska hända. Han och de 45 besättningsmän som är kvar, underhåller båten under tiden.Vad tänker du om det här gamla industriområdet, när du kom hit med båten, det var ju du som körde båten hit. Ja det är ju lite trist att se en nedlagd industri, om man tänker hur det var för några år sedan så var det full aktivitet här, du har Utansjö här uppe som var en liten landsbygd där det var full aktivitet med skola och butik och nu är det inget kvar där. "Migrationsverket kommer att krypa till korset"En hjullastare jobbar en bit bort i Utansjö hamn. Det var inte meningen att dom som bodde på båten skulle röra sig överallt, säger Egil. Men i det stora massamagasinet, säger han, också pekar han på en oval jättelik byggnad framför oss. Där skulle vi ha fotbollsplan och andra aktiviteter. Sen hade vi tänkt att skjutsa upp folk till grindarna, och ha bussar in till Härnösand. Planen var att skjutsa dem opp till gaten där, och så skulle vi ha skyttelbussar som tar dem till Härnösand och sådär. Här vid båten, här är inga problem, om du ser massamagasinet där, där skulle det vara fotbollsplan och där skulle det vara aktiviteter för barn. Men du kan inte gå vidare, för det är gaska stort det här området ser du. Så det skulle blir begränsat. Men vi hade gjort klart här, vi hade till och med staket som gick längs kajkanten här, så dom inte skulle falla i sjön, om barnen var ute och lekte. Det hade vi satt upp, men det har vi tagit bort nu. Så det var gjort klart, och det var Migrationsverket som sa till oss att vi fick sätta upp staketet runt kajkanten, och så gjorde vi. Dom kom här och sa att vi måste sätta upp så härOch Härnösand då, där allt började, där rederiet redan i januari tog kontakt med det socialdemokratiska kommunalrådet, Fred Nilsson, som inte ville ha Ocean Gala i någon hamn. Vad tänker han nu om hur allt har gått till? Ja det är ju så här att om det ska gå bra för flyktingarna som kommer till Sverige, så är det kommunerna som ska lösa det. Det är kommunerna som ska fixa skolutbildning, det är kommunerna som har socialtjänsten som ska lösa allt detta. Allt det här är ju kommunala, den kommunala sfären som löser och därför måste ju migrationspolitiken kopplas mellan statens migrationsansvar och kommunerna som levererar. Och då måste det vara ett lysande samarbete mellan kommun och stat, mellan migrationsverk och enskilda kommuner, och vi har jättelångt kvar att komma dit. Men jag hoppas att det tas steg på vägen dit och det måste ske snabbt och det måste också innebära att dom regelverk som idag hindrar detta, för det finns sådana regelverk som har med upphandlingar att göra, att dom görs och det görs med hast. Det var Migrationsverket som skrev avtalet och gjorde upphandlingen med båtbolaget om Ocean Gala, men det blev en tvist mellan båtbolaget och Migrationsverket och nu har jurister från båda sidorna kontakt. Vad som kommit ut av samtalen är än så länge hemligt. Kjell Tandberg igen: Vi har till den 15 juli, hade vi en prislapp på cirka 11 miljoner, eller 11,1 miljoner US dollar.Kaliber har sökt ansvariga chefer på Migrationsverket, men de vill inte medverka, men verkets presschef, Fredrik Bengtsson, intervjuade vi häromdagen och vi frågade då varför stora båtar kom upp som ett alternativ för asylboenden? Jag tror att om man ska förstå den här frågan, så måste vi måla bakgrunden till varför vi landande där vi landade. Sommaren 2015 så började det stora antalet asylsökande komma till Sverige och Europa på ett slag som vi inte tidigare har sett. På drygt fyra månader tog Sverige emot 120 000 asylsökande personer. Vi hade i praktiken dammsugit hela Sverige efter så kallade Bert Karlsson-boenden, vandrarhem, gamla nedlagda hotell. Vi var till och med inne på gymnastiksalar vid den här tidpunkten. Där fanns inte längre möjlighet för oss att upphandla på vanligt sätt, om man uttrycker sig slarvigt, utan vi var tvungna att gå utanför boxen. Vid den tidpunkten så tittade vi på om det skulle kunna vara möjligt med boende på vatten. Och vi har gjort det tidigare, under Balkankrisen, under 90-talet, och vi var villiga att se om det var möjligt även denna gång.Det var ju en direktupphandling som gjorde att, i det här fallet Ocean Gala som kom seglande upp till Utansjö hamn, gjorde att Härnösands kommun reagerade och kommunalrådet i Härnösand han blev ganska förvånad över det här, vad säger du om hans reaktion?. Jag har full förståelse för hans reaktion, vi visste inte heller att fartyget skulle lägga till i Utansjö. Utan så som avtalet, det villkorade avtalet var skrivet, det var att det här företaget skulle kunna visa att det fanns en hamn som tog emot det här fartyget. Vi hade inte kravställt var någonstans i landet det skulle vara, så att det var även en nyhet för oss.Så ni visste inte att Ocean Gala var på väg upp till Utansjö Industrihamn? Nej.Om vi går in på det här avtalet, så sa du i studio ett att ni var lite osäkra på vilka tillstånd som krävdes. Hur kommer det sig? Det här var en ny företeelse i upphandlingsförfarandet och att anlägga en stor passagerarbåt vid en svensk hamn, med allt vad det innebär. Det är annorlunda än att öppna ett vandrarhem för 200 asylsökande i en ort i Småland. Av den anledningen så skrev vi ganska tydligt att erforderliga tillstånd måste kunna uppvisas för att det här avtalet ska börja gälla.På grund av tvisten mellan Migrationsverket och rederiet vill inte Fredrik Bengtsson gå närmare in på några detaljer. Men hur ser han då på kritiken från rederiet, att pengarna rullar iväg. Kort sagt är det ju så, tittar vi på hela den här asylboende-branschen, om man får uttrycka sig så, så har det ju varit under ett antal år, entreprenörer har kunnat tjäna väldigt mycket pengar. Just eftersom det har varit riskfyllt så har man också kunnat få bra betalt för dom tjänster som man har erbjudit staten, i detta fall Migrationsverket. Det ligger lite i sakens natur, men åter igen jag vill inte närmare gå in och prata Ocean Gala i det läget vi befinner oss just nu.Tillbaka till lilla Utansjö, som nu blivit känt i hela Sverige. Fortfarande finns det delade känslor kring Ocean Gala. Marion Andersson har följt med i alla turer kring båten under sommaren, och hon förstår inte varför man inte gemensamt hittat en lösning på dom hinder som stått i vägen för asylbåten. Ja men allt är ju möjligt, eller hur? Allt är möjligt bara man vill, man har ju farit till månen fram och tillbaka. Jag förstår inte varför det är sådant motstånd. Och sen, jag träffar ju mycket pensionärer och dom tycker att det är bedrövligt men ingen har ju fått mindre pension. Och ingen har blivit utan sjukvård heller, så jag förstår inte varför det är sådant motstånd.Fartyget står kvar, Ocean Gala, vit och glänser i en hamn i Ångermanälven. Frågan vad Migrationsverkets upphandling i slutändan kommer att kosta staten hänger fortfarande i luften. Lars-Gunnar Hultin står vid strandkanten ett par hundra meter ifrån båten och funderar. Det är ju skumt tycker jag alltså, dels, vad är det för människa som sitter på Migrationsverket och skriver på ett sådant här avtal för en miljard.Har du inte den förståelsen att Migrationsverket behövde snabba lösningar? Det ursäktar ingen dumhet i världen alls, man får ju inte vara vårdslös med skattemedel för det, och inte teckna på avtal som du inte vet vad dom leder till eller om dom fungerar. Vi har inte sett det än, men jag misstänker att Migrationsverket kommer att krypa till korset och göra någon jämkning så att vi ändå kommer att förlora några hundra miljoner, det skulle inte förvåna mig.Reportrar: Eva Brännman och Viktor ÅsbergProducent: Andreas Lindahl

I den här podcasten träffar ni kommunalrådet Rasmus Persson som berättar om hur han och Centerpartiet ser på utvecklingen i Vivalla.

Här får vi träffa Anders Åhrlin, kommunalråd/opositionsråd för Nya Moderaterna i Örebro i ett samtal där han bland annat berättar om hur han ser på olika frågor kring Vivalla.

Niklas Persson, kommunalråd och skolpolitiker för Miljöpartiet berättar om sig själv, politiken och sina tankar om Vivalla

Här är en intervju med Lena Baastad som gjordes i samma veva som hon meddelat att hon skulle lämna politiken i Örebro. Här ger hon sin syn på Vivalla.

Malmö är en av dom kommuner som tagit emot flest flyktingar i år. En del har t.o.m. tvingats sova utomhus i brist på tak över huvudet. Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har haft en hektisk höst. Många av dom flyktingar som kommit till Sverige har passerat just Malmö. Efter att ha vädjat om hjälp har regeringen nu stramat upp flyktingpolitiken, som anpassats till EU:s lägsta nivå. Blev det som Malmö tänkt sig? Och hur ser utmaningarna för framtiden ut?

Kenneth Nilsson (s) är kommunalrådet i Örebro med ansvar för barn och utbildning. Vi pratar med honom om elevernas resultat i Vivalla skolan, resurs fördelning och om de fria skolvalet.

Från järnmalmsrusch till konkurs. Kaliber berättar idag historien om gruvolaget Northland Resources som gav framtidstro till utflyttningshotade Pajala. Men som nu, två år senare, har gått i konkurs och anmälts för flera misstänkta miljöbrott. Det är snötäckt disigt och stilla här i Kaunisvaara utanför Pajala. Framför mig står Northlands Resources järnmalmsgruva. Bakom stängslet här står ett stort mörkblått komplex i den disiga vinterdimman och det är omringat av snötäckt skog. Det var det här projektet som väldigt många i Pajala kommun satte hoppet till när det drog igång för över två år sen. Men i december kom konkursen  så maskinerna har nu tystnat här. Lastbilarna med järnmalm har slutat rulla härifrån. Drömmen om jobben gick i kras. Kaliber har idag tittat närmare på berättelsen om den så kallade Pajalagruvan och hittat nya misstankar om miljöbrott och dubbla stolar. Men vi börjar dagens program hos Lennart  Forsberg. Han är en av dom som drabbats av bolagets transporter. - Vi snackar ju tid och otid om att vi ska vara rädda om miljön. Och då är det totalt olämpligt att det får förekomma på det här viset. Och jag säger så här. Jag brukar skämtsamt säga, men det är allvar i det också, om jag skulle utsatt någon annan för det här så hade jag suttit i fängelse nu för grovt miljöbrott, säger Lennart Forsberg. Lennart Forsbergs stuga ligger i fjällorten Bergfors, norr om Kiruna . Stugan är omringad av höga vita fjälltoppar och ligger bredvid malmbanan, som har kallats för Sveriges vackraste järnvägssträcka. Men när gruvbolagets tågvagnar började åka förbi, märkte han att något var fel. Han har filmat när ett av alla tåg åker förbi. Vagnarna har inga lock och i filmklippet syns det hur tåget lämnar ett moln av mörkt järnmalmsdamm vid tomten. - Jag trodde jag hade fått fel på synen först när allting var gråsvart - men det var ju skit ifrån Northlands tåg. Malmen, har han samlat i små burkar, som han visar upp . - Den här malmen som de har fraktat är nedkrossad så man kan jämföra det med potatismjöl eller florsocker. Så nedkrossat är det. Och att då köra det i öppna vagnar - det är helt otroligt att de har tillåtit det. Han visar bilder på när snön på tomten var gråsvart av allt damm. - Förra vintern kunde jag skära tvärsnitt av snödrivorna, det såg ut som värsta rulltårtan - så ini helsike var det. Så man trodde man bodde i en gruva i stort sett, och då var det bara att de fraktade förbi oss. Men det är klart att det blir så när de malde ner malmen så mycket. Och det är enbart ordet arbetsillfällen som har tagit över. Jag tycker det är bra att det skapas arbetstillfällen men inte till vilket pris som helst. - Till Pajalaborna skulle jag faktiskt vilja säga att jag har ingenting emot att det skapas arbetstillfällen i Pajala. Men hade transporterna gått genom Pajala, då hade ni också vaknat och reagerat, fortsätter Lennart Forsberg. Transporterna upprörde i andra byar också. Bland annat i Merasjärvi i hjärtat av Tornedalen där en handfull människor bor . Det finns också ett hundspannsföretag här med över 50 hundar  som har kört färdigt turisterna för dagen. Jag får komma in till Birgit Homburg  som driver företaget. Hon säger att gruvans tunga lastbilar som åkte förbi byn förstörde naturupplevelsen, för även här blev snön längs vägen svart emellanåt. - Jag försökte blunda, jag grät ibland efter vägen när jag åkte mot Kiruna. För att jag såg den stora skillnaden mellan de svarta plogkammarna och den vita snön. Som vi aldrig har upplevt här tidigare. Så det var ett år av helvete rent av. Visst är det viktigt med arbetstillfällen. Det förstår jag också. Men när det kommer till transporter är det viktigt att man håller sig till de miljövänligaste transporterna som finns. Då ska man inte kunna köra Norrbotten kors och tvärs bara för att det är billigare för gruvbolaget, menar Birgit Homburg. - I min värld är det inte förenligt. Gruvverksamhet och turism. Jag vet att många diskuterar att det går att samexisterar. Men inte i närmaste omvigning. 60 Km ifrån är väl ok, men inte den slags turismen som jag bedriver. Jag säljer aktivitetsturism och naturupplevelser och då hör inte varken gruvor, bergtäkt in i bilden. Och framförallt inte de här vägarna, så som det såg ut förra året. Jag skämdes lite när gästerna kom för hur det såg ut efter vägen. De har frågat varför det är så svart efter vägen, fortsätter hon. Men Kaliber idag handlar inte bara om smutsiga transporter. Vi kommer titta närmare på flera tidigare okända miljöproblem som har dykt upp efter gruvan gick i konkurs. Men först kommer en kort summering om Pajalagruvan: Att det finns malm under myrmarkerna i den lilla Tornedalsbyn Kaunisvaara ett par mil utanför Pajala, har man vetat i nästan hundra år . Men ingen har vågat satsa pengar på en gruvstart . Så malmen har blivit liggande samtidigt som Pajala blev till slut blev den värst drabbade kommunen i hela Sverige av utflyttning . Från 60-talet till 2000-talet har befolkningen halverats till runt 6000 personer . Men det är nu räddningen verkar komma. P4: den stora nyheten om att det internationella gruvföretaget Northland Resources avser att starta gruvbrytning i Pajala kommun väcker nu stora förhoppningar i bygden. Det är 2006. Malmen har lockat dit det internationella gruvbolaget Northland Resources. Dom ser en möjlighet att skapa hundratals jobb med tre gruvor i framtiden. Två i Kaunisvaara, och en ett par mil bort in i Finland . Det talas om gruvdrift i minst 25 år. Bolaget fixar sen ett miljötillstånd och en finansiering på flera miljarder. Kommunalrådet hoppas nu på utveckling istället för avveckling. EKOT: "Bengt Niska  räknar med ett par tusen nya invånare inom de närmsta åren. - Om planeringen slår in så kommer effekterna bli lika stora som i början av 1900-talet i Kiruna när det samhället förvandlades till ett enormt industriområde. Så blir det även här." Bengt Niska ser ut att få rätt när hundratals personer får jobb då gruvan byggs upp . Och äntligen ökar befolkningen i Pajala istället för att minska. På köpet blir det bostadsbrist när alla vill flytta dit och kommunen bygger nytt för flera miljoner . Hösten 2012 är det dags att öppna gruvan. Media är på plats när VD:N och landshövdingen trycker på detonationsknappen. Smällen från Kaunisvaara blir en lättnad för många. Och socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfven  besöker gruvan och konstaterar att det luktar pengar. "Det luktar pengar, ja det känns ju" Men bara drygt tre månader efter starten , kommer chocken som hotar hela projektet. "P4: Gruvbolaget Northland Resources är i akut behov av pengar." När 2013 börjar kommer det fram att bolaget är i akut ekonomisk kris. Det fattas runt 2.5 miljard och aktiehandeln stoppas . Oslobörsen kommer också att kräva över en miljon i böter  eftersom ledningen ska ha känt miljardhålet i flera månader utan att gå ut med det. I nästan två år försöker bolaget få ordning på miljarderna, samtidigt som järnmalmspriset rasar  - men i december 2014 tar allt slut. Från nyhetssändning i P4: "En mörk dag för Pajala, idag tog sagan Northland slut. Idag bestämde företaget själva att konkurs var den enda utvägen." När sagan är slut visar företaget upp en förlust på cirka 7 miljarder kronor. Idag håller alla andan i väntan på att en ny ägare ska köpa gruvan av konkursförvaltaren. Han har också fått ärva miljöansvaret - och flera miljöproblem som vi nu ska gå igenom. Ett av fallen handlar om att bolaget ska ha skadat en del av en väldigt skyddsvärd myr med höga naturvärden. Det är en stor myr på över 3000 hektar och planen var att en liten del av myren till viss del skulle urvattnats med några decimeter när marken sprängdes bort. Men bolagets senaste rapport visar grundvattnet istället har sänkts med 16 meter vid en mätstation . Mätningarna visar att sänkningarna som längst har nått ut 600 meter ut på myren. Mätstationerna visar upp olika nivåer och den kraftigaste sänkingen visar alltså på 16 meter. Det kan ha skadat flera sällsynta och artskyddade växter, enligt Länsstyrelsen. Det kan också bli ett problem för Samebyn Muonio om sänkningen fortsätter och mer mark förstörs. För myren är ett viktigt renbetesområde, menar Thomas Sevä, gruvtalesperson för samebyn. - 16 meter låter ju ganska skrämmande egentligen. Det var nog inte det man hade trott från Northlands sida eller någon annans sida från början. Att det skulle sjunka 16 meter är ett stort stort problem. Vi hittar också ett annat problem. Bolaget ska ha byggt en del av anläggningen på mark som dom inte har tillstånd att bygga på, enligt dokument från Länsstyrelsen . Marken har konkursförvaltaren ansökt om att få tillstånd till, och de jobbar för att fixa sänkningen av grundvattnet, skriver han till oss. Och samtidigt som vi läser dokumenten om misstankarna om den torrlagda myren och den felplacerade anläggningen så åtalsanmäls bolaget för det här av Länsstyrelsen i Norrbotten. Det är deras ansvar att granska och anmäla gruvor för misstänkta brott till polis eller åklagare. Och några veckor senare, kommer en tredje anmälan. Mot transporterna - som vi nu ska titta närmare på. Vi tar det från början: Planen var först att transportera malmen med järnväg till finska kusten. Det här skulle svenska och finska regeringen vara med och betala. Men Northland, ändrade sig i sista stund. Nyligen sa bolagets dåvarande vd Karl-Axel Waplan till svenska dagbladet att den finska regeringen inte ville betala för att rusta upp järnvägen. Istället hittade dom ett billigare alternativ. Malmen skulle 30 mil västerut, till norska hamnstaden Narvik där hamnen är isfri och fartygen större. För att få dit malmen, hyrdes lastbilsföretag in för att köra malmen till den svenska järnvägen 15 mil bort. Där lastades malmen ner i godståg och kördes norrut till Narvik. Men bilvägen var dålig så trafikverket planerade att rusta upp sträckan för över 2 miljarder skattekronor. Idag har omkring 800 miljoner lagts ner på vägbygget. Lastbilarna passerade flera byar i Norrbotten. Bland annat slädhundsföretagaren Birgit Homburg som vi var hos tidigare. Förutom att lastbilarna påverkade hennes slädhundsföretag så var hon orolig för säkerheten. Vägen vid byn är smal och kurvig och lastbilarna fick köra 80 km i timmen , där hennes dotter behövde gå av och på skolbussen. Så hon begärde farthinder. - Men det blev avslag på det. Det var inte nödvändigt för att det bara var ett barn antagligen. Vi räknas inte här. Merasjärvi är så pass litet så det är bara två eller tre som opponerar sig. Det tror jag dom klarar av, det är väl det dom har räknat med.   - Varför tror du att du en är en av få som har opponerat dig då? - För att jag prioriterar miljön före arbetstillfällen kanske. Vilket jag ofta fått höra att man inte tycker likadant. Jobben är viktigare än miljön. Miljön kommer antagligen senare före de flesta människorna då när det är för sent. Men jag prioriterar miljön före. Jag känner att det måste finnas andra arbetstillfällen här uppe. Och gruvan i sig hade inte varit så störande moment för Merasjärvi egentligen. Fågelvägen är det 65 km dit. Problemen kom egentligen när Northland flaggade för att köra transporterna till Narvik hamn. För miljön tycker jag absolut, jag har alltid sagt, jag begär inte att man ska stänga gruvan. Jag vill bara att man tänker på den närmsta vägen till hamn och den miljövänligaste vägen, säger Birgit Homburg. När lastbilarna vidare förbi Birgit Homburg lastades malmen ner i tågvagnar  - som kördes förbi Lennart Forsberg och dammade. - Vi brukade plocka bär här på gården. Både lingon och blåbär. Men det har man inte vågat köra sista tiden här. Han nämner ett exempel när barnbarnen var på besök. - Dom var ju ute och lekte i snön och Lillgrabben ville ju äta snö. Så vi fick hålla fullständig koll på honom Och det var inte roligt när det var så skitigt. Dammet var inte farlig har bolaget påpekat, och de har försökt spraya malmen med ett bindningsmedel för att det inte ska damma. Men miljökontoret i Kiruna har fått in fler klagomål, bland annat från turistföretaget Kiruna Lappland, och till slut har de och krävt lock på vagnarna. Men det ska ha varit tekniskt komplicerat enligt företaget. Under arbetet med det här programmet så åtalsanmäls även dammandet av Länsstyrelsen. Men framförallt handlar anmälan om att Länsstyrelsen misstänker att bolaget aldrig har haft rätt i sitt miljötillstånd att köra till Norge. De skulle alltså ha tagit tåget via Finland som bolaget först planerade, enligt anmälan. Men här går meningarna isär. Bolaget tyckte inte att miljötillståndet kan styra transporterna. Det har stått dom fritt att köra på allmänna vägar för att nå ut till sina kunder och de har också fått tillstånd av Trafikverket, som ju har satsat miljardbelopp på vägen. Med skattepengar från regeringen. Dessutom har Länsstyrelsen också varit med och godkänt byggprojekt längs transportsträckan. Konkursförvalteren Hans Andersson förvånas också av anmälan eftersom transporterna har varit allmänt kända länge, och han tycker det framgår tydligt i anmälan att länsstyrelsen är högst osäkra på om transporterna ens är en fråga för dom eller inte. - Och att då gå vidare och lämna in en misstanke om brott, det tycker jag kan ifrågasättas faktiskt, säger Hans Andersson. Länsstyrelsen säger också till oss att de är osäkra. De tycker att frågan är juridiskt komplicerad, men de anmäler ändå för att se om transporterna är en fråga för dem eller inte. Vi lämnar transporterna, för vi hittar ett till problem i bolagets sandmagasin. Det är ett stort magasin med sand och vatten som samlades där när marken sprängdes bort. Men vi får reda på att kan finnas en läckagerisk i magasinet. Det här väcker frågor hos oss, men när vi ringer till Länsstyrelens miljöskyddsenhet, som är tillsynsmyndigheten för gruvor och som ska granska miljöarbetet, får vi först inte prata med dom om  -  När det gäller dom här funderingarna så får jag då hänvisa till Andreas Lind eller till Sven-Erik Österberg, säger en tjänsteman vi ringer upp. Istället hänvisas vi till näringslivschefen, och landshövdingen Sven-Erik Österberg. Han är alltså länsstyrelens högsta chef och är tillsatt av regeringen. Han har valt att ta kliva in och fatta alla yttersta beslut om miljöskyddsarbetet för Northland istället för miljöskyddsenheten. Men en vecka senare får vi plötsligt prata med miljöskyddsenheten igen. David Berggård är gruvexperten där. - Alltså vattenhantering är central. För att vatten är det medium som man behandlar malm med. Samtidigt är det så att vatten transporterar avfallsprodukter från ett sandmagasin. Det finns en läckagerisk i sandmagasinet, menar han. Han säger att bolagets första plan var att forma sanden som en stor kon, eller en kulle. Då skulle inga dammvallar behövts. Men de ändrade sig tidigt under byggandet och valde att inte bygga som de sa i tillståndet, på grund av praktiska och ekonomiska skäl. Så istället för en kulle så ligger nu sanden nästan platt. Lite som en pannkaksmet som breder ut sig i en stekpanna. Problemet nu är att det behövs högre kanter i pannan - alltså stora dammvallar. Idag finns något som bolaget kallar för den yttre vallen som inte är så hög, säger David Berggård. - Ja det är väl ungefär som en skogsbilväg. Det rör väl sig om en meter eller liknande beroende på var du tittar. Kommer det en svår snösmältning med mycket vatten i magasinet, så kommer inte vägen kunna stoppa allt tror han, tror han och fortsätter: - Ja i det här fallet kan man naturligtvis ifrågasätta det. Men det finns uppenbarligen en risk som de måste beakta inför vårsmältning så man kan hantera den här pannkaksmeten. Så får man ingen kontroll över magasinet skulle sand och vatten kunna läcka ut i våtmarkerna, enligt David Berggård. För att undvika det skulle en del vatten kunna pumpas ut i Muonio älv , vilket bolaget har tillstånd att göra. Men det finns en gräns för hur mycket grumligt vatten som får pumpas ut, och om den gränsen överskrids kan det påverka fiskar och vattenorganismer. - Det behöver inte vara några giftiga ämnen alltid som det är fråga om. Det kan räcka med att man får grumling i ett vattendrag, då tar sig helt enkelt fisken till andra områden. Den som tycker tillgången på fisk är viktig och värnar fiskemöjligheter - då kanske det blir utebliven fångst, va, säger han. Det har hänt förut att gränsvärdet för grumligt vatten har överskridits vilket bolaget har berättat för Länsstyrelsen och försökt fixa. Men risken finns alltså kvar, det menar också finska länsstyrelsen. Och de varnade dessutom tidigt för att den tekniken som bolaget ville använda, inte var tillräckligt beprövad i norra Skandinavien med mycket snö. Så det lät optimistiskt, säger inspektören Johani Itkonen. - We stated that we think that this is a rather optimistic idea, säger Johani Itkonen. Så vad händer med magasinet nu? Kommer läckagerisken att byggas bort med dammar, och finns det anledning att misstänka något miljöbrott? Det är miljöskyddsenheten som ska utreda det, men återigen skickas våra frågor uppåt till landshövdingen Sven-Erik Österberg, som alltså tar alla frågor om vilka miljöbeslut som ska tas kring Northland Resources . Men samtidigt som han bestämmer om miljön sitter han med i den så kallade Pajalagruppen . En grupp med olika politiker och representanter från det lokala näringslivet som drog igång för att rädda jobben efter konkursen. Han sitter på dubbla stolar alltså  - men själv vill han tona ner Pajalagruppens betydelse. - Det finns ingen intressekonflikt med Pajalagruppen. Det vill jag starkt dementera. Det är övertonat, säger Sven-Erik Österberg. En Länsstyrelse får möblera om arbetsansvaret hos sig själva, som landshövdingen har gjort här. Men jag frågar om inte det sänder ut konstiga signaler till allmänheten, att han både jobbar för att rädda jobben samtidigt som han tar beslut om miljöbrottsanmälningar. - Jag har inte hört någon allmänhet som tycker det är konstigt. Det är media som försöker framföra det. Jag har inte hört någon allmänhet som tycker det är konstigt att jag sitter med i en Pajalagrupp och försöker rädda jobben.   - Samtidigt som du tar de yttersta besluten om miljöskyddsarbetet? - Ja men kom fram till att vi har slirat på det då. Nu har vi gjort åtalsanmälningar på det här ju. Så jag menar anmälningarna är gjorda, jag tycker frågorna vore mer befogade om vi helt nonchalerat miljöarbetet . Landshövdingen säger att anledningen till att han gick in i miljöskyddsarbetet var att konkursen kom precis innan julen då många var lediga, och att konkursförvaltaren då behövde få raka och snabba besked i det kritiska läget. - Det innebar inte att inte vårt miljöfolk har varit inkopplade i det här. Men vad är det då som gäller? Jo, det är Länsstyrelsens uppgift att anmäla misstänkta miljöbrott i gruvor till åklagare eller polis, så fort det upptäcks. Men två av dom miljöproblemen har två varit kända länge. Så varför har de inte anmält det här tidigare? Frågan går till Sven-Erik Österberg. - Det finns ju liksom ingen mall på när man ska anmäla och när man ska göra det där. Vi vet fortfarande inte om det är något brott i det här det får vi ju se. Däremot , kanske största skälet till att vi inte har gått in i det tidigare. Det är väl att denna fråga har varit satt för en ny miljöprövning. Både den om sandmagasinet, och transporterna. Det Sven-Erik Österberg säger är alltså att det största skälet till att de har avvaktat är att de här frågorna skulle prövas i mark och miljödomstolen, där hela bolagets miljöverksamhet skulle omprövas på nytt. Allt skulle omprövas eftersom bolaget ville öppna en andra gruva och behövde ett nytt miljötillstånd. I det tillståndet skulle både gruva nummer ett och två prövas. Det betyder att frågorna om transporter och grundvattnet också skulle prövas här. Men förhandlingen har skjutits upp flera gånger. Bland annat eftersom bolaget har komplettera sin ansökan. Och i väntan på domstolsförhandlingen så har alltså Länsstyrelsen avvaktat att anmäla menar landshövdingen. Men en som inte köper det resonmanget är Jan Darpö, miljörättsprofessor på Uppsala universitet . Han vill poängtera att han inte är insatt i anmälningarna, men ursäkten att vänta in domstolsprövningen innan de ingrep finns det ingen juridisk grund för enligt honom.  - Det håller inte alls. Att bedömda om ett brott har begåtts är ju något man gör mot de regler som gäller. Inte något man tror ska komma. Och någon möjlighet att göra ogillt det som redan har skett finns ju inte i någon slags domstolsförhandling eller nya tillstånd, säger Jan Darpö. Han säger också att justitieombudsmannen, JO, flera gånger har kritiserat andra länsstyrelser för att de låtit bli att anmäla eller dragit ut på tiden. Så jag ringer upp JO Lars Lindström  för att kolla om det stämmer. - Ja det stämmer. Man ska nöja sig med att konstatera att det objektivt sätt finns anledning att misstänka ett brott. Men hur det sen är med uppsåt eller oaktsamhet eller om brottet eller ringa, såna funderingar ska man lämna över till polis eller åklagare. Funderingarna kan med fördel göras hos polis eller åklagare. JO Lars Lindström säger också att en anmälan ska göras direkt. Och enligt professor Jan Darpö kan man inte avvakta att anmäla när man misstänker brott. Så jag träffar Sven-Erik Österberg igen för att framföra den kritiken. Nu vill han poängtera att de inte har misstänkt brott förrän i år. Detta trots att de redan för två år sen visste att grundvattnet hade sänkts med flera meter istället för decimeter. Och att det nådde 16 meter fick de veta i oktober. Något färskare bevis än så har de inte i sin egen anmälan, och anmälningarna ska ju ske snabbt. - Men att grundvattnet har sänkts med 16 meter har ni ju vetat i flera månader? - Ja men det är ingenting som säger att det är ett brott för att grundvattnet är lägre. Utan det beror på uppsåt eller felaktig hantering, eller om de inte gjort det man bör göra. Det är ju det som ligger till grund för det här, säger Österberg. Det beror på uppsåt, säger alltså Sven-Erik Österberg, vilket går tvärtemot det JO precis sa. - Men Jo säger ju att man inte ska ta hänsyn till uppsåt? - Ja men i det här läget så. Vår uppgift är inte att lämna en åtalsanmälan så fort det uppstår någon fråga heller. Det viktigaste i sånt här och det som har skett jättemycket i Northland är ju vårt engagemang när det gäller miljöfrågor där borta. - Så det du sa tidigare om att frågan var satt för en prövning och att det var därför ni avvaktade, det stämmer alltså inte? - Det stämmer till viss del också. Det var där det skulle prövas. Men i det läget var vi inte så långt framme att vi kunde misstänka ett brott. Men nu hanteras den inte längre och vi kan inte utesluta att det har skett ett brott. Så de har inte misstänkt brott förrän i år, påstår landshövdingen. Trots att också transporterna har varit allmänt kända sen två år och länsstyrelsen har ett krav på sig att anmäla snabbt. - Då låter det ju märkligt att alla tre anmälningar kommer samtidigt under en väldigt kort period efter konkursen? - Men det beror ju på hela arbetet avtar ju i och med konkursen. Det har ju varit en beredning och funnits en ansvarig part att prata med hur man ska undvika problem. Men i och med att det inte finns någon som jobbar med där längre så finns det. Så är ju det faktum som råder ett faktum, på något sätt som är. Många gånger säger man ju att göra det skyndsamt. Men i de fallen är det då man väntar och brottet kan undanröjas. Här är det ju ingen som kan ta undan det här. Det finns ingen tidsfaktor som skulle ta bort problemet, avslutar Österberg. Kaliber har sökt Northland Resources tidigare ledning för det här reportaget, men efter konkursen är det bestämt att konkursförvaltaren Hans Andersson svarar på frågor. Han svarar oss skriftligt om läckagerisken i sandmagasinet. Han menar att bolaget sen länge har jobbat för att förbättra vattenhanteringen och fört en diskussion med länsstyrelsen om hur det ska göras. Under konkursen har dessutom nya förbättringar gjorts, och det finns planer om att få leda bort överflödigt vatten till en bergtäkt om det skulle behövas. Risken för översvämning bedöms därför som mycket liten, enligt tidigare anställda och konkursförvaltarens inhyrda experter. Och den yttre vallen är tillräcklig för att stoppa läckage är bedömningen, men de diskuterar med länsstyrelsen om det behövs dammvallar eller inte. Han menar att bolaget sen länge har jobbat för att förbättra vattenhanteringen och fört en diskussion med länsstyrelsen om hur det ska göras. Under konkursen har dessutom nya förbättringar gjorts, och det finns planer om att få leda bort överflödigt vatten till en bergtäkt om det skulle behövas. Risken för översvämning bedöms därför som mycket liten, enligt tidigare anställda och konkursförvaltarens inhyrda experter. Och den yttre vallen är tillräcklig för att stoppa läckage är bedömningen, men de diskuterar med länsstyrelsen om det behövs dammvallar eller inte . Och landshövdingen har förtroende för att läckagerisken fixas och säger att det därför inte är aktuellt med någon anmälan. Vi lämnar miljöproblemen och är tillbaka i Pajala. En kommun utan gruva och med krisartad ekonomi. Nyligen fick kommunen låna 15 miljoner kronor för att kunna betala ut löner till julen. Här väntar alla nu på en ny gruvägare efter de intensiva åren som varit. Bilvägen som rustats upp för 800 miljoner skattekronor ligger också och väntar, en väg som ju Länsstyrelsen ifrågasätter om den ens ska användas. Här har det inte funnits något stort organiserat motstånd mot gruvan, som det finns ibland annat Jokkmokk där många antingen är för eller emot en gruva. Där har det varit vilda protester och demonstrationer, men här i Pajala hölls istället stödmanifestation när gruvan gick i konkurs. På den lokala thai-restaurangen är det nästan tomt  jag besöker den. Ägaren Janne  vågade öppna den när gruvan kom, och konkursen har varit tung. - Det har varit hårt för alla företagare runtomkring som inte är direkt knutna till gruvan, men som har satsat stort på grund av gruvan. Och i Kaunisvaara har den lokala byabutiken har klappat igen. Förbi den glider pensionären Gerda Uusitalo  på en spark. - Jag har sett 50 och 60 talet när folk har flyttat härifrån. Och sen ville dom komma tillbaks när det fanns jobb. Men det fanns bara jobb i kanske två år - nu är det slut. Det är mörkt. Och man ser inte trafik på samma sätt längre. En skolbuss kommer här, en skolbuss som kanske har några ungar. Det såg ganska tomt ut på bussen. - Ja, det är inte så mycket liv, säger Gerda Uusitalo. Reporter: David Carr Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Leksands kommunalråd Ulrica Liljeberg är veckans gäst hos Carl-Johan Bergman och Bosse Andersson i Lokalen. LYSSNA HÄR: (eller i iTunes – sök på Lokalen) http://pod.mittmedia.se/pod/filer/150115_Lokalen-Podd.mp3 Inlägget Leksands kommunalråd veckans gäst i Lokalen dök först upp på Lokalen.

Södertälje är den kommun i landet som tagit emot flest antal flyktingar, sett till befolkningens storlek. Men det håller inte längre. Nu måste partierna förhandlar fram ett jämnare flyktingmottagande över hela landet. Det säger Boel Godner, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje i Ekots lördagsintervju. – Jag tycker att man måste sätta sig tillsammans, alla partier, och gärna Socialdemokraterna och Moderaterna för att diskutera hur flyktingmottagandet ska fungera inom Sverige för att svenska folket ska känna att det här kommer att gå bra på väldigt många sätt, säger hon. Efter kriget i Irak och nu kriget i Syrien flyr många till Sverige. Och eftersom många har släktingar i Södertälje är det dit man vill. Men konsekvensen är trångboddhet, hög arbetslöshet och dåliga resultat i skolan. Kommunalrådet Boel Godner kräver nu att alla landets kommuner måste ta emot flyktingar. Det duger inte längre att några kan säga nej. Priset som Södertälje och flyktingarna får betala är sämre integration. – Vi kan demonstrera mot rasism och främlingsfientlighet tills vi blir blå. Men har vi inte orken och modet att fatta politiska beslut som ger de riktiga effekterna på främlingsfientlighet och utanförskap är det inte mycket med det. Hon tycker också att det är viktigt att alla partier tar debatten om hur flyktingmottagandet ska se ut. – Jag tycker att man under många år har överlämnat åt Sverigedemokraterna att beskriva situationen i Sverige för nyanlända. Den blir inte riktig då, det blir utifrån deras världsbild, säger Boel Godner, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje. Monica Saarinen monica.saarinen@sverigesradio.se

Carina Zachau moderat kommunalråd i Örkelljunga polisanmäler bloggare som hånar kommunen och går till personangrepp mot politiker och tjänstemän. Programledare: Malin Nilsson och Linda Evereus.

Bengtsfors kommunalråd Per Eriksson gästar Puls i P4 Väst i serien Lär känna ditt kommunalråd. Programledare Susanne Nobel. Bilder och film från intervjun på sverigesradio.se/vast

Kommunalråden i Haparanda och Pajala ifrågasätter Telias avtal om mobilnätet i norr, vinsterna från LKAB tillbaka till Kiruna stad kräver nya partiet "Knegarkampanjen" I studion Karl-Axel Juntti