Podcast appearances and mentions of elisabeth mans

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är historikern Jonas Nordin och idéhistorikern Elisabeth Mansén. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juni 2020.

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

UPPLÄSNING: Monica Wilderoth ÖVERSÄTTNING: Jonas Ellerström och Elisabeth Mansén DIKTSAMLING: Hungrig bland orden (Ellerströms 2015)MUSIK: Johann Sebastian Bach: Preludium ur Solocellosvit nr 1 G-dur, arr för lutaEXEKUTÖR: Peter Croton, luta

I 1700-talets Stockholm hölls salonger där kvinnor träffades och ägnade sig åt litteratur, konst och intellektuella samtal. I Carina Burmans bok "God natt Madame" får vi följa adelsdamen Anna Charlotta von Stapelmohr. Hon var en känd profil under 1700-talet och höll salong i fransk stil i Kammerska huset i Stockholm. Det var en salong som snabbt blev en självklar samlingsplats för huvudstadens kulturella kretsar. Här uppträdde kända poeter och musiker som Bellman och både litteratur, konst och filosofi diskuterades. Men salongen har en längre historia - redan under antikens Grekland fördes samtal om kvinnans rättigheter i arrangerade former. Frilansreportern Irma Norrman har mött författaren Carina Burman och idéhistorikern Elisabeth Mansén.

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen. Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som uslingar samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän! Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen. Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

Hertiginnan som blev drottning mitt i en av Sveriges mest omvälvande tider och som själv skrev in i sig i historien med penna så vass att dess spets lämnar avtryck ända in i vår tid. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för det här avsnittet består av: Cecilia Düringer - programledare och manusMårten Andersson - producentPablo Leiva Wenger - scenuppläsarePeter Jonason – ljuddesign och slutmixMedverkar i avsnittet gör också My Hellsing, historiker och författareVill du veta mer om Hedvig Elisabeth Charlotta? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Hedvig Elisabeth Charlotte hertiginna vid det gustavianska hovet av My HellsingHedvig Elisabeth Charlottas dagböckerGustaviansk mystik av Kjell LekebySveriges historia 1721-1830 red. Elisabeth Mansén

Hertiginnan som blev drottning mitt i en av Sveriges mest omvälvande tider och som själv skrev in i sig i historien med penna så vass att dess spets lämnar avtryck ända in i vår tid. Redaktionen för det här avsnittet består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Mårten Andersson - producent Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Peter Jonason ljuddesign och slutmix Medverkar i avsnittet gör också My Hellsing, historiker och författare Vill du veta mer om Hedvig Elisabeth Charlotta? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Hedvig Elisabeth Charlotte hertiginna vid det gustavianska hovet av My Hellsing Hedvig Elisabeth Charlottas dagböcker Gustaviansk mystik av Kjell Lekeby Sveriges historia 1721-1830 red. Elisabeth Mansén

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll ”manlighet” som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken Mary wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik (Thales). Avsnittet publicerades första gången i april 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830. Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.

Kurortsbesökarna flydde stadens jäkt, för en fashionabel tillvaro inrutad av rutiner. Det som lockade var frisk luft, hälsosamt vatten, läcker mat och inte minst spännande socialt umgänge. En vistelse på kurtort vid förra sekelskiftet handlade inte bara om att bota mer eller mindre lindriga krämpor. Lika lockande var avbrottet som erbjöds från dåtidens vardagsstress. På kurorten erbjöds en schemalagd tillvaro i en vacker miljö, med olika hälsofrämjande behandlingar och inte minst umgänge över både klass- som könsgränserna. Tidens strikta sociala regler var inte lika hårda på kurorterna. Det som i det vanliga samhället hade gjort skandal kom man undan med på kurorten. Plasterna har omskrivits av en rad författare som fått sina läsare att drömma om att lämna allt för att under några månader leva utan press och måsten, omgiven av natursköna utsikter och med chansen att hitta en tillfällig förbindelse bland de övriga gästerna. Vatten hade en central roll på kurorterna, både för att dricka men också för att bada i. Just bad, både varma och kalla, har länge setts som välgörande för hälsan. De senaste åren har just kalla bad blivit allt populärare. Vi ringer upp psykologen och författaren Helena Kubicek Boye som skrivit boken Wild Swimming - bada för livet, som beskriver en ökande vurm för bad mitt i naturen året om. Vi pratar också med måltidshistorikern Richard Tellström om maten som serverades på kurorterna. Kosten och brunnsvattnet var viktiga komponenter i vistelsen, men det som stod till buds var nödvändigtvis inte det vi idag skulle kalla "nyttig mat". Viktigt var däremot mängden mat - man skulle äta mycket och bli mätt. Och så tar vi en titt på plagg - och fenomen - som suddar ut gränsen mellan inne och ute, som pyjamasen - ett inomhusplagg som det blivit helt okej att bära även utanför hemmets väggar. Veckans gäst är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms Universitet och författare till boken Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680-1880. 

Påskspecial! Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg om det problematiska med att vara en läsare, inte alltid så fridfullt som man kan tro. Dessutom: Klassikern om "Var inte rädd". Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg Programmet sändes första gången i oktober 2010

Filosofen, författaren, feministen Mary Wollstonecraft banade väg för intensifierad debatt och framsteg kring kvinnors rättigheter. Vad försvarade hon? Hur? Idéhistorikern Elisabeth Mansén svarar. 

En banbrytande tänkare som med lika stort mod tog sig an revolutioner, tidens gubbvälde och himlastormande kärlekshistorier. En modern kvinna i en omodern tid som hon fick lämna alltför tidigt. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, research och manus Navid Bavey - scenuppläsare Nils Svennem Lundberg -  ljuddesign och slutmix Emilia Mellberg - Manus och research Mårten Andersson - producent Medverkar gör även Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Vill du veta mer om Mary Wollstonecraft? Här är några av böckerna som legat till grund för avsnittet: Romantic outlaws, the extraordinary lives of Mary Wollstonecraft and her daughter Mary Shelley - Charlotte Gordon Vindication a life of Mary Wollstonecraft - Lyndall Gordon Alla tiders kvinna - Elizabeth Laurin-Cederschiöld Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark- Mary Wollstonecraft Till försvar för kvinnans rättigheter- Mary Wollstonecraft

Vad är egentligen idéhistoria? Dessutom om litterära salonger, vilka som fick tänka stora tankar, om hur vi delar in historien i efterhand, om Wollstonecraft och Nordenflychts kritik av Rousseau och mycket mer med professor Elisabeth Mansén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Han hade idéer om alltifrån barnuppfostran till hur man skapar ett demokratiskt samhälle – och hävdade att den moderna civilisationen skulle få förödande effekter på det mänskliga själslivet. Därtill var han både musiker och teaterälskare. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var upplysningstidens stora humanist. Men vad gick hans tänkande i stort ut på? Varför tvingades han som femtioåring plötsligt fly Frankrike? Och hur relevanta är hans idéer idag? Bildningspodden lär dig allt väsentligt om en av den moderna historiens viktigaste tänkare. Gäster är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturvetaren Jennie Nell, båda verksamma vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in inför publik i Humanistvillans biblioteket på Stockholms universitets campus. Inspelningsteknik: Lars in de Betou och Roland Fredriksson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

I 6:e avsnittet av Operans podcast får vi träffa premiärdansaren Nadja Sellrup som gör rollen som Hjärterdam i Christopher Wheeldons färgsprakande balettäventyr Alice i Underlandet. Vi får även träffa mannen bakom scenografi och kostym: Bob Crowley samt höra mer om Alice äventyr analyserat av idéhistorikern Elisabeth Mansén. Alice i Underlandet har premiär den 6 maj på Kungliga Operan. Opodden är ett samarbete mellan Operan och produktionsbolaget Munck. Programmet leds av kulturjournalisten Sofia Nyblom.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken "Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik" (Thales). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.

Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén.

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om sjukdom. Gästar henne gör den numera friske Martin Klepke, hypokondriske läkaren Sven Britton, idéhistorikern Elisabeth Mansén, läkarstudenten Ulrika Risedal och Andrea Edwards.

Om det problematiska med att vara en läsare, något som inte alltid är så fridfullt som man kanske kan tro. Hur gör man när det går för snabbt? Kan man få tillbaka barndomens känsla av att försjunka i en bok? Louise Epstein och Anna Tullberg rannsakar sig själva, ger sig ut i naturen och intervjuar författarna Jenny Tunedal, Magnus Florin och Alexander McCall Smith, samt Per Hamid Ghatan, läkare och hjärnforskare och idéhistorikern Elisabeth Mansén. ”Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka”. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare?  Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg