Podcasts about p spaning

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. Kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.””Man hann inte börja älska åttiotalet innan det försvann.” Arkitekterna Anna Mistry Bergbom och Emma Svanberg på ACAN har lanserat Rivningskartan och kartlägger byggnader i hela Sverige som har rivits eller är hotade. Fokus är att väcka opinion om de som fortfarande kan räddas, och de samlar också in berättelser och minnen kring husen. ”Det är en trög bransch som går på i gamla hjulspår, byggbranschen. Det får inte vara för lätt att göra sämst”.Allt fler börjar omvärdera 80-talets arkitektur som länge stått lågt i kurs. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus. KOD-arkitekter har engagerat sig mot de planerade rivningarna av de s k bananhusen från 80-talet vid Alviks strand där ett nytt bostadsområde planeras. De har ritat ett eget förslag för att bevara och bygga om husen. De ser det som ett kall att lyfta detta, ”vi måste förvalta det vi har nu”, säger de.Detta är ett längre program baserat på en serie i tre delar som sändes tidigare i vinter.

Helvetesgapet, vårskriket, vildvittrorna berättelsen om Ronja Rövardotter har på många sätt blivit en del av vårt kollektiva medvetande. Nu kommer en ny Netflix-serie baserad på Astrid Lindgrens sista bok hur bra är den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör filmkritiker Emma Engström och litteraturkritiker Lina Kalmteg om Ronja-figuren i den nya serien; vilken roll naturen och alla olika väsen spelar i berättelsen; och hur man lyckats expandera Ronjaberättelsen till en serie i 12 delar – stort samtal om en berättelse som letat sig in i folksjälen och som nu kommer i ny tappning.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Hans Zillén

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen.Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot rivningarna i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del 2 av serien om åttiotalets hus, så koncentrerar vi oss på rivningarna. Åttiotalets kontorshus är ofta byggda intill vatten, på tomtmark som efterfrågas när fastighetsbolagen vill bygga bostadsrätter.”Man hann inte börja älska åttiotalet innan det försvann.” Arkitekterna Anna Mistry Bergbom och Emma Svanberg på ACAN har lanserat Rivningskartan och kartlägger byggnader i hela Sverige som har rivits eller är hotade. Fokus är att väcka opinion om de som fortfarande kan räddas, och de samlar också in berättelser och minnen kring husen. ”Det är en trög bransch som går på i gamla hjulspår, byggbranschen. Det får inte vara för lätt att göra sämst”.Ett gigantiskt high-techhus från 1982 av arkitekten Erik Thelaus har rivits i Marievik. Han är en arkitekt vars hus nu försvinner det ena efter det andra, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Han beskriver huset som en farbror i syntkostym, tidiga Roxy Music. ”Man såg modernismens arv bakom den plåtskodda fasaden”, säger han.Återbygget är en firma som tar hand om byggmaterialet som blir över vid rivningar, tar till vara och återanvänder det. Pelle Holst pratar om vansinnet i byggindustrin. ”Det bästa vore att återbruka hela huset”, säger han, ”om vårt jobb inte behövs har vi lyckats”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler börjar omvärdera 80-talets arkitektur som länge stått lågt i kurs. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus.AMF Fastigheter som äger kontorshusen i Marievik vid Liljeholmskajen har tänkt om angående sina postmoderna hus, varav många ritades av Micha Borowski. De har insett att de sitter på ett kulturarv men också klimatfrågan har vägt tungt då de beslutat sig för att inte riva. De vill ta tillvara postmodernismen, utveckla och förstärka den. Arkitekten Margarida Amaral som varit drivande i uppropet om att Bevara Borowskis kaj har haft fullbokade s k PoMo-vandringar i Marievik för att berätta om den postmoderna arkitekturen.KOD-arkitekter har engagerat sig mot de planerade rivningarna av de s k bananhusen från 80-talet vid Alviks strand där ett nytt bostadsområde planeras. De har ritat ett eget förslag för att bevara och bygga om husen. De ser det som ett kall att lyfta detta, ”vi måste förvalta det vi har nu”, säger de.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Vad är en ungdomstid utan alkohol? Måns Wadensjö återbesöker Marcels första fylla i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De som är unga idag dricker mindre alkohol än vad deras föräldrar gjorde. Det visar nästan alla studier som görs på området, och det är säkert bra för deras hälsa – men jag kan inte låta bli att undra vad det kommer att få för konsekvenser för litteraturen. Hittills verkar det ju inte spela någon roll hur många författare som predikar hårt arbete och långa löpturer i stället för rus och inspiration – alkoholromantiken hänger kvar som en dimma över myten om författaren. I vår kultur har alkoholen en så självklar ställning att vi sällan frågar oss vilken betydelse den egentligen har i våra berättelser och fiktioner. Den bara finns där, och nästan ingen uppväxtskildring är komplett utan en ingående skildring av den mytomspunna ”första fyllan.”Det gäller inte bara de kända drinkarna bland författarna – de som hade kunnat instämma med Dorothy Parker i orden: ”I'm not a writer with a drinking problem, I'm a drinker with a writing problem.” Det gäller också en sådan som den franske författaren Marcel Proust, som knappat är känd som en stor skildrare av den kemiska sortens rus. Tvärtom: De starkaste affekterna i hans romansvit På spaning efter den tid som flytt är närstan alltid av estetisk, emotionell eller erotisk karaktär – och om det finns någon dryck han gjorde berömd så var det ett lugnande lindblomste.Ändå avhöll sig inte heller Proust från att skildra sin huvudperson Marcels första möte med berusningen, och om man vill förstå de många roller alkoholen – åtminstone hittills – har kunnat spela i litteraturen är det värt att kika närmare på det mötet. Det äger nämligen rum mitt på dagen på ett tåg, tillsammans med hans mormor och på inrådan av en läkare.Den unge Marcel är orolig inför att lämna sin mamma, och har av sin husläkare fått rådet att vid avfärden dricka en smula för mycket öl eller cognac, för att han ska slippa kvävningsanfall och komma i vad läkaren kallar för ”ett euforitillstånd som för en stund gör nervsystemet mindre känsligt.Till det förslaget är hans mormor skeptisk, men Marcel låter inte hindra sig: ”Då jag såg det förebrående ansiktsuttryck som min mormors ansikte antog […] beslöt jag hastigt att gå och dricka, vilket var nödvändigt för att bevisa min självständighet.”Den Marcel som kommer tillbaka från cafévagnen är som förbytt. Han våndas inte längre över att behöva sova i ett främmande rum kommande natt, utan är lycklig och pratsam, och säger till sin mormor att tåget är trevligt, och kyparen och tågpersonalen så sympatiska att han vill göra om resan ofta bara för att få träffa dem. På det svarar mormodern att han borde sova en stund – och medan han låtsas göra det glider Marcel in i ett estetiskt laddat lyckorus, kanske precis som läkaren avsåg när han utfärdade sitt recept.Det receptet låter märkligt i våra öron, särskilt för en patient som ännu inte är myndig – men ur ett litteraturhistoriskt perspektiv sticker det inte ut: I Thomas Manns roman Bergtagen får huvudpersonen redan tidigt i livet order av husläkaren att till tredje frukost dricka ett rejält glas stärkande porter, för att råda bot på hans blekhet.Sådana råd har en bakgrund i verkligheten, och går tillbaka på en lång tradition: Under motbokstiden var just porter den enda sorts starköl som gick att få tag på i Sverige, och då enbart för den som hade ett recept från en läkare. När man först började dricka brännvin var det inte för nöjes skull, utan för hälsans: Starkspriten var en medicin som troddes bota alla möjliga sjukdomar – från böldpest till sömnlöshet. Själva ordet ”akvavit” är ett arv från den tiden – det kommer från latinets ”aqua vitae”, livets vatten.Det är läkarens perspektiv – men i scenen finns också två andra personer. Den ena är Marcels mormor, som kan sägas stå för den praktiska erfarenhetens blick. Hon är inte glad att se sitt älskade barnbarn berusa sig, och växlar mellan att vara bekymrad och generad över hans uppträdande.Från tidigare i romanen vet vi att hennes avlidne man for illa av att dricka, och att familjen grymt brukade reta henne för försöken att hindra honom: Varje gång hon tog en promenad i trädgården brukade de ropa in henne, under förespegling att maken höll på att ta sig ett glas cognac i smyg.Också detta har motsvarigheter i verkligheten. Män har i alla tider druckit mer än kvinnor, och gör så än idag. Men inte sällan har kvinnor fått bära ansvaret för männens drickande, och ta konsekvenserna av deras lust att demonstrera sin självständighet eller lugna nerverna med ett glas.En bidragande orsak till att rusdrycksomröstningen 1922 blev så jämn, var att det var den första folkomröstning kvinnor fick delta i. Kräftor och tågresor må kräva dessa drycker – men de kräver faktiskt en hel del av sina konsumenter och deras anhöriga i gengäld.Till sist finns där en tredje person, och det är Marcel själv. När han insisterar på att dricka, sker det intressant nog inte av lust. Den kommer först efteråt. För honom är alkoholen till en början bara ett verktyg för att demonstrera sin självständighet, ett tecken på att han är vuxen nog att fatta sina egna beslut.Att dricka är för honom både en motståndshandling mot den äldre generationen, och ett steg in i vuxenlivet för egen del. Det är en sorts initiationsrit, och i romanbygget är scenen på tåget mycket riktigt placerad på just den punkt där Marcel är i färd med att lämna barndomens värld. Snart kommer han för första gången att skapa en självständig social identitet i badorten Balbec, den ort dit tåget är på väg.Läst så utgör scenen ett möte mellan tre olika perspektiv på alkoholens effekter – och typiskt för just Proust är kanske att han låter dessa plan existera samtidigt och vid sidan om varandra. De laddar scenen på olika sätt, gör den komisk och allvarlig på en och samma gång – och kanske finns det ingen som liksom han har förmått uppfatta och gestalta att varje mänsklig handling kan vara löjlig och djupt meningsfull samtidigt.Löjliga – och meningsfulla. Kanske kan man säga samma sak om det sista Proust sa i det här livet. Författaren som blivit känd för sina långa och välkonstruerade meningar riktade sina allra sista ord till sin chaufför: ”Tack, Odilon, för att du hämtade öl.”Så kan man också beskriva allt vi gör – särskilt det som har med alkoholen att göra. Tänk bara på studenternas champagnegalopp eller skrålande på ett smyckat flak. Kanske kommer det i framtiden att vara energidryck de stänker över varandra där uppe – men hur kommer deras initiationsritualer i så fall att se ut? Hur kommer de att skildra sitt uppror efteråt om de nu inte gör det genom rus?Kanske kommer de trots allt att lyckas bättre än vad tidigare generationer har gjort. Om inte annat kommer de att minnas mer av själva händelsen. För vad säger egentligen att det som är viktigt också måste vara en smula dimmigt, eller att nykterhetens genomskinliga skärpa är motsatsen till det som är betydelsefulltMåns Wadensjö, författare och guide på Spritmuseum

Vi veeeeet. Året är inte helt slut, men vi summerar ändå. en del lite spralligare än andra. God lyssning!

Härifrån har människor flyttat i nära sjuttio år nu. I vissa byar är varannan gård tom, så här finns många ödehus att ta hand om. Följ med på en roadtrip längs Klarälvdalen med industrihistorikern Jan Jörnmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 1948 skrev bankmannen Jan Wallander avhandlingen ”Flykten från skogsbygden” där han kartlade samhällsförvandlingens konsekvenser för nordvästra Värmland. Och sen har det fortsatt. Nu finns här bara 400 personer under 45 år på en yta stor som Luxemburg.I Stöllet utmed E45:an står Värmlandsporten, från börsyrans sena 80-tal, övergiven med 100 tomma rum likt en strandad Titanic efter att ha varit allt från konferenshotell till flyktingförläggning.Men vem har nyckeln till alla tomma husen?Ett reportage av Katarina Wikars.

Christoffer Bohman är polisen som bytte plattform. I dag arbetar han som trygghetsstrateg för stiftelsen Idéer för livet för att försöka dra åt den kran som gör att polisen förhoppningsvis får mindre att göra framöver. Vad är Bohmans framtidsspaningar och varför behöver vi gå ”man ur huse” för att våldspiralen ska brytas och framför allt vem tar täten? Välkommen att lyssna på samtalet  mellan Jessica Vikberg och Christoffer Bohman, om att stänga och öppna rätt dörrar, i Narkopodden avsnitt 77 Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt. Vill du stödja Narkopodden går det att swisha oss på 123 532 09 57 

Det har blåst upp till storm i Norrköping. Det ska sparas och talas om kulturslakt. P1 Kulturs Lisa Bergström återvände till staden där hon växte upp för att undersöka vad som står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Norrköping blev för två veckor sedan fokus för en kulturdebatt.Efter nästan hundra år av socialdemokratiskt styre har borgelig samverkan tagit över makten. Och de vill göra nya prioriteringar vad gäller kommunens pengar. Det måste sparas. Och kulturen ska helst bära en större del av sina kostnader själva. Reaktionerna blev starka. Handlar det om en ”kulturslakt” eller en ”bortskämd kulturelit som gnäller”. Orden har varit hårda och ibland raljanta. Så, vad är det det handlar om?

Denna gång har vi landat i en klockbutik, närmare bestämt Klockmäster Hanssons butik på Frölunda Torg i Göteborg. Vi har ett härlig snack med Annika (ägare) och Eva (säljare) om hur deras klockintresse har väckts, vilka trender de ser nu och framåt samt hur de upplevde sina tre dagar på Watches & Wonders. Plus lite till... Trevlig lyssning!

Vem var egentligen den norske konstnären Edvard Munch - och vad betyder han i dag? I en ny norsk film spelas han av fyra olika skådespelare. Vi har sett den och vrider och vänder på fenomenet Munch. Filmen släpps på strömningstjänsten Viaplay och vår konstkritiker Mårten Arndtzén och filmkritikern Emma Engström har sett den. Dessutom sätter Mårten Arndtzén in Edvard Munch i dagens Norge, bland annat med utgångspunkt från det relativt nyöppnade och påkostade Munch-museet i Oslo. Vi låter även kulturredaktionens legendariske konstkritiker Mats Arvidsson ledsaga oss bland Munchs självporträtt från en utställning på Moderna Museet i Stockholm 2005.KLASSIKERN:"DR. STRANGELOVE" AV STANLEY KUBRICKNär filmen "Dr Strangelove" spelades in 1963 var hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen överhängande. Mänsklighetens förmåga att utplåna sig själv, nazismens onda arv – och sex – är alla bärande teman i Stanley Kubricks film. En satir som känns lika kusligt aktuell idag. Veckans Klassiker är gjord av filmkritikern Jannike Åhlund.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Är Camilla Bergmans nya projekt på låtsas eller på riktigt? Hur letar mediebranschen framtidens stjärnor? Och varför ville DN bygga ett planetarium? Publicistpodden ger svaren! I det 143:e avsnittet av Publicistpodden får Camilla Bergman berätta sanningen om sin nya mediesatsning. Och så besöker vi Mediernas branschdag där jakten på ingenjörer pågår för fullt. Slutligen får vi också veta allt om när Dagens Nyheter nästan byggde ett planetarium. Programledare är Jonas Nordling. God lyssning! Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på bojonasnordling@gmail.com  

Under tisdagen inleds traditionsenligt årets bokrea. Vad betyder den traditionen i dag? Vi besöker en oberoende bokhandel som valt en lite annorlunda reastrategi. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg har djupdykt i de största katalogerna och handplockat fem böcker att fynda i årets bokrea – där finns bland annat en Nobelpristagare, en filmaktuell roman och en klassiker värd att satsa på.MUSEERNAS HEMLIGHETER: LINCOLNS STULNA REVOLVRAR1863 fick vår kung Karl den femtonde en present av Abraham Lincoln mitt under amerikanska inbördeskriget – två revolvrar med guldsmyckning. Hundra år senare skulle de stjälas från ett svenskt museum och vart de tagit vägen är fortfarande ett mysterium – också för Interpol. Mattias Berg söker svaret i det tredje avsnittet av serien Museernas hemligheter.ESSÄ: VEM BRYR SIG OM CHEFEN?Chefens roll har förändrats en hel del med den tilltagande specialiseringen på arbetsmarknaden. Men vem bryr sig egentligen om chefen och vill skildra ledarens perspektiv? Det undrar Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap, i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Han vann en Oscar för fotot i "La la land". Nu är han bioaktuell med "Babylon". Lisa Bergström och Roger Wilson följde med Hollywoodsvensken Linus Sandgren på jakt efter filmmagi i bergen runt Los Angeles.

Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp. Frågor om framtiden har intresserat oss sedan antiken. I den här specialsändningen tar vi experter inom olika områden till hjälp för att försöka ta reda på vad som väntar oss och varför.Vi pratar förväntningar, oro, utopier och dystopier. Vi frågar oss vad som är det bästa som kan hända för klimatet, hur långt AI-tekniken kan gå och om det behövs en framtidsombudsman.Vi pratar med Susanne Eriksson som för 25 år sen skrev brev till sitt framtida jag - blev livet som hon trodde? Vi hör om Karl-Ove Knausgårds bidrag till framtidsbiblioteket - böckerna som ingen får läsa förrän om hundra år. Och vi frågar elvaåringar om vad de tror om den framtid de kommer att leva i.Medverkande: Gunnar Arrhenius, Anna Carlstedt, Susanne Eriksson, Mathias Fridahl, Annelie Horáková Eriksson, Anne Beate Hovind, Hana Jamali, Amy Loutfi, Mats Strandberg, Roger Wilson.Programledare: Mina Benaissa Producent: Nina Sjöman

Vojne vojne, Vänsterpartiet. Hur går det? Hur mås det? Varför gick ni med på att låta er filmas till en osmickrande dokumentär på SVT? Och vem vare som sa vad? Frågor FINNS. Svar – och en utförlig analys av krisen på kanten – ges som vanligt av My och Lena. Programledare: Soraya Hashim. Experter: Lena Mellin och My Rohwedder. Producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Har du lagt märke till huset som ligger längs med huvudstråket på väg upp mot klippträdgården någon gång? Det bakom häcken med skylten ”privat”. Det är Stora Änggården. Tidigare har det varit ett privat område, men snart öppnas det upp för allmänheten. Med nya rabatter och en hel del gamla växter. Dahliorna flyttar hit, liksom dagliljor, köksväxter och mycket mer. Dessutom har även Stallet kommit hit, ett hus där Botaniskas arbetshästar en gång bodde. Gäster: enhetschef Eva-Maria Ferm och trädgårdsmästare Filip Laurits.

Från kommunalråd i Vallentuna till ny kulturminister. P1 Kultur besöker Vallentuna och pratar med kollegor, oppositionspolitiker och väljare för att få ett svar på frågan: Vem är Parisa Liljestrand? Reporter: Nina Asarnoj Politisk kommentator: Emma Engström Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Igår blev kommunalrådet i Vallentuna ny kulturminister. Vi har besökt Vallentuna och pratat med kollegor, oppositionspolitiker och väljare för att få ett svar på frågan: Vem är Parisa Liljestrand? MÅSTE EN KONSTNÄR VARA GALEN, LIGGA RUNT OCH MÅLA PÅ NATTEN FÖR ATT FÅ SYNAS I EN FILM?Hur skildras bildkonstnärer i spelfilm? Hur skildras den konstnärliga processen och hantverket, och hur ser klyschorna ut? Vi har tittat på tre filmer: "Hilma" av Lasse Hallström, "Frida" av Julie Taymor, och "Final portrait" av Stanley Tucci för att komma åt denna specifika genre. Hör konstkritikerna Cecilia Blomberg och Clemens Poellinger.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Rationalisten Julia Galef vill hjälpa oss att skilja på soldatens och spejarens tankesätt. Soldaten är tribalistisk och stabil. Spejaren är nyfiken och agil. Vi snackar självhjälplitteraturens roll i skapandet av det moderna politiska jaget. Men var går egentligen gränsen för det politiska samtalet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är tillbaka med På Spaning podden. Hänninen och Dea snackar allt möjligt figurspelsrelaterat (mest Votann) Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Publicistpodden hälsar på hos tre nischmedier för att lära av deras framgångar, och deras misstag. I den analoga och print-tunga värld som dagens medier ännu till stor del utgör kan berättelser om den digitala utvecklingen lätt bli innehållslösa floskler, samtidigt som vi vet att det är en ofrånkomlig resa som alla branschaktörer måste ge sig ut på, förr eller senare. Och om någon hittar en framgångsrik lösning kommer alla försöka att kopiera den. I det 127:e avsnittet av Publicistpodden hälsar vi därför på hos tre så kallade nischmedier för att lära mer om deras speciella villkor, inte minst när det gäller den digitala affären. Kanske har de redan uppfunnit hjulet åt oss andra? I avsnittet intervjuas: Hannes Andersson, vd för Every sport group Anders Juhlin, vd för Keesing Norden Sanna Rayman, chefredaktör för Altinget.se

Vi är tillbaka med På Spaning podden. Kim och Dea snackar allt möjligt figurspelsrelaterat Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

...Vad Vill Du? Podcast  Linda Paveena Lamber & Anton Bergström Grabowska Stötta oss och bli patreon på https://www.patreon.com/vadvilldupodcast Följ oss på sociala medier @vadvilldupodcast

På en höjd i brandområdet i Hälsingland spanar vi efter järv. Vi besöker en småländsk skog med höga naturvärden som ändå riskerar avverkning. Järven är vårt största mårddjur. Sedan den fridlystes 1969 har den sakta återhämtat sig, och har nu börjat visa sig i skogslandet ända ner till Värmland och Gävleborg.Vår fältreporter Joacim Lindwall spanar denna morgon efter det brunlurviga rovdjuret tillsammans med biologen Petter Hillborg. De skidar på höga åsar och kryper in i ett gömsle. Platsen är det stora område som brann sommaren 2018 i Ljusdals kommun i Hälsingland.Vi besöker också en barrskog i Småland med höga naturvärden. Skogsekolog Steve Daurer och Jan Brenander från Oskarshamnsbygdens fågelklubb inventerar skogen och vill skydda den från avverkning. Men länsstyrelsen har begränsade resurser för att bilda naturreservat, och i Kalmar län prioriteras just nu den spillra som finns av ädellövskog.Silje Rustad brukar rida när det är mörkt ute. I pannlampans sken har hon sett något svampliknande på trädstammarna. Svampen ser nästan ut att lysa. Men vad är det för något? Det vet Göran Thor på Sveriges Lantbruksuniversitet.Solen glittrar på vattenytan och två gräsänder är fullt upptagna med att föröka sig. Det är en lyssnare som har fångat detta på film och i och med det passar vi på att berätta om gräsändernas skruvade parning. De är en av få fågelarter som faktiskt har penis.Och vi får en färsk fågelsånglektion! Den kan tyckas enkel för det handlar bara om en art - staren. Men den låter som minst 30 andra fågelarter ... och som en räv.I veckans kråkvinkel möter vi en bästis som är alldeles för snäll: naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Natten till måndag är det Oscarsgalan. Hur relevant är den idag? Och vilka är favoriterna? Emma Engström och Joakim Silverdahl kommenterar. Dessutom lämnar vår korrespondenten Roger Wilson en Oscarsrapport från Los Angeles. KAMPEN FÖR ATT RÄDDA KULTURARVET I LVIVBubbelplast, träställningar, plåt och ett folieliknande material som ska skydda mot värme allt används när muséer, gallerier och kyrkor i Ukrainska staden Lviv  försöker skydda målningar och statyer inför förmodade ryska bombattacker. Hör Sveriges Radios korrespondent Caroline Kernen från Lviv. BRITTA MARAKATT LABBA PORTRÄTTERAS I NY FILMBritta Marakatt Labba är ett av de mest eftersökta namnen på den svenska  och samiska konstscenen I år är hon ett av de stora namnen på Venedigbiennalen. Nu kommer Thomas Jacksons film Historjá stygn för Sápmi som skildrar hennes skapande, hennes kamp för naturen, den samiska kulturen och mot klimatkrisen. KLASSIKERN I NATTENS HETTA EN FILM SOM TALAR KLARSPRÅK OM RASISMEn thriller om en svart man som först blir misstänkt för ett mord, sedan blir indragen i jakten på mördaren och kommer att arbeta sida vid sida med en sävlig sydstatssheriff. I huvudrollerna syns Sidney Poitier och Rod Steiger. Filmen vann fem Oscarstatyetter 1967. Följ med vår ciceron Mårten Blomkvist till 1960-talet och den kvalmiga hettan i den lilla staden Sparta i Missisippi, USA.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

vecka 11s på spanings pod! efter ett litet uppehåll tar Henrik och Dea och pratar eldar, eldar och allt där imellan.

En berguv hördes hoa i en park i Växjö. Fågelskådaren Thomas Hultquist och reporter Helena Söderlundh letar upp den sällsynta ugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2018.

En berguv hördes hoa i en park i Växjö. Fågelskådaren Thomas Hultquist och reporter Helena Söderlundh letar upp den sällsynta ugglan. Inslaget sändes i Naturmorgon 2018.

I år är det hundra år sedan Marcel Proust dog i Paris 1922. Vi tar tillfället i akt att gå igenom hela romancykeln "På spaning efter den tid som flytt" och djupdyker ner i treenigheten Minne, Vana och Tid – liksom ämnena konst, läsning, svartsjuka, aristokrati och kärlek. Bild: Fotografi av Marcel Proust av Otto Wegener 1895 / Wikimedia CommonsMusik: Första satsen av Maurice Ravels Stråkkvartett F-dur med Isabella Stewart Gardner Museum / Musopen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Laddar upp Episoden på nytt då ljudet blev skumt. Oj vilket år! idag pratar vi nyheter och turneringar som komma skall. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

God jul på er alla. En liten kort På Spaning i veckan men vi laddar för fullt för vår årskrönika som kommer ut på nyårsafton Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Graffiti är en kontroversiell konstform som länge motarbetats. Många har sett det som fult klotter och något som bidrar till otrygghet. Men hur ser det ut idag? Vår reporter Carl Enderstein gav sig ut på spaning.

Då var vi tillbaka med ännu ett På Spaning avsnitt. Henrik och Dea fortsätter prata figurspel och nyheter från GW Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Då är det dags för en veckoanalys av oss på Fantasianorth. Henrik och Dea prata Black Templar i allmänhet och Emperor´s Champion i synnerhet Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Då är det dags för en veckoanalys av oss på Fantasianorth. Henrik och Dea snackar bland annat om Warhammer Day och glassens dag Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Efter ett lite uppehåll är Henrik och Dea tillbaka med På Spaning med Fantasianorth, där vi pratar om allt möjligt som hänt kring GW och Fantasianorth Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

I detta avsnitt av podden Innovation blickar tre klartänkta spanare in i framtiden - för att ge en bild av vart vi är på väg.  Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm: spanar om sifferdjur. Ylva Strander, Vinnova: om hur parallella verkligheter kommer att prägla våra liv.  Emma Engström, forskare på Institutet för framtidsstudier: om hur förändringar sker så snabbt att det finns en risk att vi låter tekniken ta ledningen. Samtalet leds av Liselott Bergman, Vinnova.

I dag är jesper melander med oss o pratar turneringar. Länk till asylum wargaming: https://www.asylumwargaming.se/

Henrik och Dea går igenom sommarens releaser och händelser från GW Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. "Stream"-länk: youtu.be/8oGGf6Y9DzI Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Varje gång vi kommer ihåg en händelse förändras minnet en smula. Vad får det för konsekvenser när självbiografier ska skrivas. Ja, vad vet vi egentligen om våra egna liv? Den 17:e november 1995 föll stora mängder snö över Västsverige. Jag har livliga minnen av att befinna mig på Göteborgs centralstation utan att komma hem den kvällen, och av att dagen efter se människor åka längdskidor vid Götaplatsen. Det är bara det att jag inte alls befann mig Göteborg dessa dagar, utan hemma i Ljungskile. Jag tror mig veta att mina falska minnen kommer dels av en väns berätta om sin snöoväderskväll på centralstationen, och dels från en bild i Göteborgs-Posten av skidåkare i centrala stan. På samma sätt har en annan vän berättat att hon tagit över ett av mina minnen. Vi växte upp i samma område av likadana hus. När jag berättade att ett av mina första minnen var av hur stor jag kände mig när jag kunde se en tofs av mitt eget hår i spegeln över den låga badrumsbänken, sa hon att hon hade trott att detta var hennes minne ända tills hon nu hörde mig berätta det igen och insåg att hon bara lånat det. För några år sedan pratades det mycket om falska minnen kopplat till människor som genom terapi letts att minnas övergrepp som aldrig ägt rum. Minnesforskaren Elisabeth Loftus har liknat minnet vid en wikipediaartikel som vem som helst kan gå in och ändra i. På samma sätt skapar och omformar vi alldeles på egen hand hela tiden våra vanliga minnen. Varje gång vi tänker på något vi varit med om förändras det litegrann. Det vetenskapliga ordet för det är rekonsolidisering. Det är en process som kan upprepas många gånger. Detaljer faller bort och tillkommer, ordningsföljder ändras, personer byts ut eller läggs till, olika tillfällen läggs ihop till ett enda. Vittnespsykologin har också visat att vi har svårt att komma ihåg ens grundläggande skeenden i händelseförlopp vi bevittnat. Delvis beror det på att vi redan när det händer feltolkar eller missar viktig information, men studier visar att vi under de veckor som följer även förändrar våra minnen utifrån vad som tycks oss mest logiskt, eller vad våra fördomar och förväntningar säger oss borde ha hänt. Men också känslor kopplade till minnet förändras över tid. Det gamla minnet formas om av det liv vi lever nu, vilken stämning vi är i när vi plockar fram det, hur relationer till de inblandade förändrats, vad som hänt oss i livet sedan det skedde och hur andra återgivit samma händelser för oss. Ett glatt minne kan bli mörkare om vi mår dåligt när vi plockar fram det, eller om relationen till någon inblandad försämrats, och tvärtom. Ju äldre våra minnen blivit desto mer ökar möjligheten att vi hunnit omforma dem, kanske i flera omgångar. Därför är risken stor att den pensionär som skildrar sin barndom misslyckas med att göra det på ett sätt som överensstämmer med hur den upplevdes medan den faktiskt pågick. Vi förskönar och förvränger, förstorar upp våra egna positiva drag och insatser, förminskar och rationaliserar det dåliga vi gjort - och förstärker på så vis vår självkänsla och känslan av trygghet och konsistens. "Troligtvis", skriver hjärnforskaren Pontus Wasling i sin bok Minnet fram och tillbaka, "är hela syftet med vårt dåliga minne att vara självförhärligande. Vi anpassar helt enkelt våra hågkomster efter våra nuvarande behov och det är viktigare att ett minne är oss till lags än att det är korrekt. Så hur mycket kan vi egentligen lita på en självbiografisk bok? Det funderar Joyce Carol Oates över i boken Det förlorade landskapet. Den innehåller ett antal självbiografiska berättelser från barndomen upp till vuxen ålder. Både ton och teman känns igen från Oates romaner. Här finns starkt dramatiska händelser, som en ungdomväns självmord, mordet på en äldre släkting och incest och våld i en grannfamilj. Joyce Carol Oates skriver att en författares verk är en kodifierad återgivning av författarens liv. Och allteftersom åren går glömmer man det privata livet, sånär som på konturerna av det. Bara då och då kommer man ihåg nyckeln till koden. Med andra ord: när de egna minnena blir till arbetsmaterial bleknar och förvanskas de. Minnen och fantasi flyter samman. Oates erkänner också medvetna förvanskningar för att skydda sig själv eller dem hon skriver om. Flera personer kan också ha slagits ihop till en enda, eller personlighetsdrag lagts till för att skärpa storyn. Hon förklarar att hon väljer essensen av sitt liv, och förbättrar den. Så jobbar vi alla hela tiden men oftast utan att vara medvetna om det. Vi skapar mening och konsekvens där ingen mening eller konsekvens finns. Vi ägnar oss åt det som på marknadsföringslingo kallas storytelling. Vår vänstra hjärnhalva jobbar hela tiden med att ge logiska förklaringar, fylla i luckor, se samband och mönster. Där spinns röda trådar av liv som de flesta av oss levt på måfå, och vi bygger en sammanhängande berättelse som kan visa oss själva och andra vilka vi är. Utan en sådan riskerar vi att framstå som konstiga. Det normala är att presentera sitt liv som en begriplig historia. Kulturen vi lever i erbjuder mönster eller scheman för hur vi skapar våra livsberättelser. När jag läste journalisten Martin Caparròs reportagebok Hunger slogs jag av hur många av dessa jordens fattigaste och mest utsatta människor han intervjuade som beskrev sina liv som resultatet av guds vilja. I västvärlden skulle den som lade fram sin livshistoria så med stor sannolikhet betraktas som ganska udda. Här är vi i första hand agenter i våra liv ensamma befälhavare på våra skepp. Jag gjorde som alla andra utan att tänka på det, eller jag gjorde som jag blev tillsagd är inget vi hör andra berätta särskilt ofta, trots att det troligen är sant för merparten av våra erfarenheter. Jag hörde en gång en författare som ondgjorde sig över att när hon skrev en roman så trodde alla att den var självbiografisk men när hon skrev självbiografiskt så misstrodde alla sanningshalten. Det kan säkert upplevas som tröttsamt och paradoxalt, men likafullt är det högst relevant att ifrågasätta den som påstår sig återge exakta sanningar om sitt liv. Som Joyce Carol Oates skriver: "Egentligen har vi inte tillgång till de personer vi en gång var. Våra minnen är uppdiktade, även om de är välmenta. Slut citat. I fallet med snöstormen vet jag att jag "minns" fel. Vad gäller långt många fler minnen är jag osäker. Trots att mina barn inte är så gamla har jag redan svårt att minnas vem av dem som sa och gjorde vad när de var små. Vad gäller de allra flesta av mina minnen tillåter jag mig att vara säker på att minnas rätt. I alla fall ända tills de stöts mot någon annans minnen av samma sak och de visar sig skilja sig åt. Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. "Stream"-länk: https://youtu.be/8oGGf6Y9DzI Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth

Fanny Härgestam har gått på djupet för att förstå familjen Le Pen och deras parti. Hon berättar om hur och varför i vår intervjupodd. I sin nyutkomna bok En by i Champagne så skildrar journalisten Fanny Härgestam det franska partiet Nationell Samling, f d Nationella Fronten. Hon gör det genom att berätta om grundaren Jean-Marie Le Pen, den nuvarande partiledaren dottern Marine Le Pen, och deras familjs öden under de senaste decennierna. Men hon återger även partiets utveckling genom skeenden under flera år i den lilla byn Brachay i Champagne, som är ett starkt fäste för Le Pens parti. Hon följer byns borgmästare, hans fru och även många andra bybor. Tills de plötsligt inte vill prata med henne längre. Fanny Härgestam berättar för Jonas Nordling om boken, och hur den kommit till, i Dagens Arenas intervjupodd. De diskuterar även hur Le Pens parti kommer mobilisera inför presidentvalet nästa år. Och varför svenskar bör visa större intresse för fransk politik.

Henrik och Dea går igenom veckan som varit och veckan som kommer från GW. Webshop: www.fantasianorth.com Följ oss gärna på youtube också: www.youtube.com/channel/UCokFUZOkrVbDCq2s_aFjPLg Och vill ni supporta vårt jobb lite extra finns vi även på Patreon: www.patreon.com/fantasianorth