Podcast appearances and mentions of richard tellstr

Det är fredag! Och vi undrar vad ska du äta ikväll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.I kvällens program serveras köttfärsbiffar, broccolisoppa, räkor AKA ”vuxentacos” med ett inslag av fredagstuta och så mycket annat gott! Vi ringer också upp måltidsforskaren Richard Tellström och tar reda på vilken måltid som är bäst att servera när man får gäster. I extramaterialet pratar Sarit och Hugo om kärleken till pocherade ägg och så reder de i dilemmat när det är socialt acceptabelt att hälsa på någon man ser att man är på väg att möta.

Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden.– Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare.Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort.Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord.Den andra stora förändringen var på 1970-talet.– Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström.Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning.Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka.Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet.Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan.– Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år.Lutfisken backar också.– Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med.– Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring.

Juldagen är den stora hemvändarkvällen på krogen runt om i landet, en kväll då det förmodligen ges mycket dricks. Men hur ser egentligen kulturen kring dricks ut idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När allt fler restauranger använder kortterminaler med förinställda dricksbelopp blir kroggästerna förbryllade. Reportage av Erik Jerdén. Vett och etikettexpert Sara Larsson reder ut i vilka lägen du ska betala dricks och när du kan låta bli. Och krögaren Emelie Svensson, med 30 års erfarenhet av restaurangbranschen delar med sig av sin syn på dricksandet. Mer grönt på tallriken - Livsmedelsverket kommer med nya kostråd efter årsskiftet, men följer vi dem? Etnolog och måltidsforskare Richard Tellström i en intervju om nya och gamla kostråd. Programledare Anna OscariusProducent Anna Berg

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Våra matval lämnar stora miljö-, klimat- och hälsospår. Priset och utbudet spelar stor roll för vilken mat vi köper; men också sådant som veckodag, humör och personlighet. Vi är ofta vanedjur som följer normer och traditioner – och det gäller också i mataffären. Så hur går det att växla över till mer hållbara matvanor än vi har idag – på vägen mot en hållbar framtid? Och var ligger ansvaret? Hör SLU-forskarna Fredrik Fernqvist och Sara Spendrup och SLU Future Foods expert Richard Tellström om deras studie om konsumenters matval.

Bokspanarna kulturtantar loss. Det betyder högläsning om kulturmutanter, matlagning och ekivoka litteraturkryssningar som lämnar obehaglig eftersmak. Veckans gäster: Sara Johansson & Helén Lagerqvist Vi pratar om dessa böcker: “Älskade kulturtanter” en text ur Vad var det jag sa? av Emil Jensen Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström Oscar Levertins vänner av Martina Montelius

Richard Tellström, etnolog och mathistoriker, berättar vad som är svensk matkultur och hur den har blivit till. Vi är den gemensamma smörknivens folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En svensk matkulturell egenhet är den gemensamma smörkniven på buffébord. Smör med smörkniv står uppdukat på frukostbuffén, smörgåsbord, julbord och större sammankomster som bröllop. Där brer var och en sina smörgåsar och andra väntar snällt i kö på sin tur. I andra matkulturer lägger man en klick smör på sin brödtallrik och brer sedan vid bordet.”Varje tugga är en tanke” heter Richard Tellström bok om svensk matkultur. En historisk exposé över vår matkultur under 800 år. I programmet definierar Richard vad en matkultur är och berättar hur den svenska har formats. Om det stora inflytandet från den lutherska pietismen, där det handlar om att avstå från saker. Nyttighet är viktigt, inte njutning.- Mat är ett kulturuttryck för oss människor, säger Richard. Vi äter inte vad som helst. Vi äter det som andra äter. - Matkulturer formas av tre saker i kombination. Ekonomi, politik och värderingar.Vi gestaltar våra värderingar genom vad vi äter. Och vi påverkas av länder som vi ser som föredömen. Länge har det varit USA. Många av nyheterna inom svensk matkultur har tagit vägen över USA.Och det är inte självklart att stora invandrargrupper påverkar matkulturen.- Mat är alltid socialt rankat, säger Richard Tellström.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad om den oinstagrambara supermånen och de alldeles för instagrammade barn i ryggsäck-bilderna! David Druid lär sig svenska via märkliga undertext-översättningar! Paralympierna Nicola St Clair Maitland & Conrad Hildebrand om det lite störiga i att ses som en inspiration. Jag är ingen jävla inspiration-jao, föds! Richard Tellström om pirogbältet, pizzasallad, aladåb och smörgåstårta! Babs Drougge på P3 Nyheter om hur du får asyl i Ryssland och att S vill stoppa brudöverlämning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Varför äter vi det vi äter egentligen? Vad är grejen med smörgåstårta och varför älskar vi svenskar vår pizzasallad så mycket? EXAKT detta har vår favorit-måltidsforskare nu skrivit boken Varje tugga är en tanke; 800 år av svensk matkultur. Vi pratar aladåb, pirogbältet, pizzasallad, majonnäs och smörgåstårta med Richard Tellström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Börsen fortsatte att rasa på flera håll under gårdagen, inte minst Tokyobörsen som gick ner mer än den gjort sedan den ”svarta måndagen” 1987. Så vad är det de röda siffrorna beror på och vad ska man som enkel småsparare göra i det här läget?Sen pratar vi om att måltidshistorikern Richard Tellström också rasar, fast över Tiktok-trenden att rawdogga surströmming och förfasas över doft och smak. Att håna en annan kulturs mat på det här sättet är förolämpande men det kan också komma något positivt ur trenden, menar han.

I sommar repriserar vi några av våra favoritavsnitt från åren som gått. Sist ut är etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström, känd från historieätarna och författare till ett flertal böcker. Bre en macka, häll upp en kopp kaffe och lyssna!Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måltidsforskaren Richard Tellström intervjuas av Henrik Höjer och bisittaren Staffan Dopping under en typisk midsommarlunch. Ett samtal om mathistoria, värderingar och midsommarminnen. Medan vi avsmakar smör, ost och sill passar Kvartal på att önska glad midsommar!

Måltidsforskaren Richard Tellström intervjuas av Henrik Höjer och bisittaren Staffan Dopping under en typisk midsommarlunch. Ett samtal om mathistoria, värderingar och midsommarminnen. Medan vi avsmakar smör, ost och sill passar Kvartal på att önska glad midsommar!

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valet till Europaparlamentet är i full gång. Hör en rapport från en vallokal i Karlstad och ett samtal med Ekots EU-reporter Susanne Palme och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Hur såg slutspurten i EU-valrörelsen ut för de svenska toppkandidaterna? Godmorgon världens reporter Tobias Sandblad skildrar slutspurten i ett reportage.Nästan 360 miljoner européer i 27 olika länder har idag chansen att göra sin röst hörd när 720 representanter ska väljas till EU-parlamentet. Hör Sveriges radios korrespondenter i tre av länderna - Marie Nilsson Boij i Paris, Daniel Alling i Berlin och Carina Holmberg i Helsingfors.Förutom ett nytt parlament så innebär också EU-valet att en ny kommission ska utses. Vad krävs av en EU-kommissionär? Och vilka är de hetaste kandidaterna att bli Sveriges nästa namn på den eftertraktade posten? Hör ett reportage av Felicia Hassan.Krönika av och med Amat Levin.Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Vad står på spel i dagens EU-val? Och vilken roll ska unionen spela globalt de kommande fem åren? Hör ett samtal med tidigare statsministern och numera ordförande för Europeiska socialdemokraterna och fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stefan Löfven och Lars Adaktusson, tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.På tisdag presenteras årets sommarvärdar för ”Sommar i P1” men hur går det till när sommarvärdarna väljs? Och hur skapas ett sommarprat? Hör ett reportage bakom kulisserna med ”Sommar i P1” av Lotta Myhrén.Behöver vi en svensk matkanon för att värna och bevara vår svenska matkultur, om en sådan ens finns? Hör ett samtal med Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet och Stefan Ekengren, kock och köksmästare på Restaurang Hantverket.På den grekiska ön Ikaria lever var tredje person i över 90 år. Vilka mat- och träningsvanor har man på ön? Och vad vet man egentligen om faktorerna bakom ett långt och friskt liv? Hör ett reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa, Sara Heyman.När har vi ett resultat i dagens EU-val? Och hur ser prognosen ut för valdeltagandet runt om på kontinenten? Vi knyter ihop dagens sändning där mycket handlat om valet till Europaparlamentet med EU-reporter Susanne Palme och Tomas Hedman, reporter på plats vid en vallokal i Karlstad.Kåseri av och med Helena von Zweigbergk.Programledare: Pia FridénTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Felicia Hassan

Vi ska åka till Alhambra, så vi fuskar och spelar in en torsdag, men det finns ändå en hel del att tala om. Skolmaten förr och nu, till exempel, och skälet till att svenskar börjat med amerikansk besticksföring, enligt Richard Tellström. Torsten Ehrenmark som påstod att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, Bo Rothstein som skiljer på värderingar och lagar. De senare ska vi följa, de första är fria. Förlagspodden som talat om att AI leder till miljoner ljudböcker som ingen lyssnar på och Johans egna erfarenheter av att läsa in sina Döda vita män och Ladies i en studio bredvid Stefan Sauk, (Den ljudboken finns att ladda ned på ställen där man gör sådant). Johan Pehrson, chef för Folkpartiet som vi fortfarande säger, har fått korvförbud. Liberaler ser numer korvar som ett tecken på att flörta med högerpopulism. DE som gick på regn och rusk-dagis har växt upp och vill jobba — eller till och med sova — ute. Klagomål på att "Äntligen fredag", Johans dagbok, inte är tillräckligt smaskig med personliga avslöjanden. Men vad är det egentligen? Ett tecken på upplösningen mellan det privata och offentliga, menar vi, och varför är det privata fortfarande så spännande. Tjänstemän, bibliotekarier och alla andra som inte längre kan skilja på personliogt engagemang och offentlig roll. Och ett litet minne om vår ölskade hund Morris, salig i åminnelse. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har en tveksam take på evolutionsteorin! Linnea Wikblad trampar i spermaklaver! Margret Atladottir guidar oss genom Met-galan: Katy Perrys AI-skandal, Tyla hade på sig sand och Kardashian saknar organ! Vi förät potät med måltidsforskaren Richard Tellström eftersom potatis firar 300-år, eller gör den det? Babs Drougge på P3 Nyheter om Rysslands övning med kärnvapen och läkarstudenter som vägrar abort. Dessutom: Looksmaxing och Babs privata hål om äldre på SoMe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

För 300 år sen satte Jonas Alströmmer i Alingsås sin första potatis vilket blev startskottet för en lång kärleksrelation mellan svenskarna och potatisen. Vi pratar med måltidsforskaren Richard Tellström som förklarar hur potatisen gått från stuvad till smashed! Richard Tellström förklarar varför det tog så lång tid för peruansk nattskatta att slå igenom i Sverige och avslöjar att sushi och potatis har en hel del gemensamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

hat influences the meals we enjoy today? Meal historian and cultural researcher Richard Tellström from Stockholm University suggests that the surrounding natural environments and ecosystems only play a minimal role. Instead, he argues that our choices are primarily shaped by cultural, political and economic forces. This episode dives into the dramatic shifts in Swedish diets over the past century, highlighting how changes such as new food preservation methods in the 1970s, Sweden's entry into the European Union in the 1990s, and shifting cultural trends throughout have redefined what's fashionable, and therefore possible, to eat. This is the second installment of a two-part series, following our first episode with archaeological chemist Amy Styring who investigates what our ancestors ate during periods of significant societal transitions. Listen to Part 1.For more info and resources, visit: https://tabledebates.org/podcast/episode60GuestsRichard Tellström, Associate Professor at Stockholm UniversityEpisode edited and produced by Matthew Kessler. Music by Blue dot sessions.

År 2015 fick vi följa med Lotta Lundgren och Erik Haag på en matresa genom tiderna i julkalendern Tusen år till Julafton. Men vem var det egentligen som bestämde vad som skulle ligga på tallriken? I dagens avsnitt ringer jag upp mathistorikern Richard Tellström för att få veta hur man ger en historielektion - med hjälp av just mat. Nördarnas jul är en podd om julkalendrar från 2018, med Caroline Cabot. 

Skärp och bälten kan sägas vara de allra första accessoarerna men trendfaktorn har genom historien varierat. Idag är bältet tillbaka inom modet, igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bälten och skärp kan hänga på höften, markera midjan och hålla byxorna uppe. Och de kan bäras av män som kvinnor och har funnits så länge kläder existerat. Idag är de tillbaka inom modet, igen. Inte för att de någonsin försvunnit, men deras trendfaktor har varierat.Bälten och skärp kan sägas vara de allra första accessoarerna, någonsin. Och det har varit ett slitstarkt mode, på många sätt. Historien är full av exempel av människor som under alla år – och över hela världen – har surrat remmar och rep kring sina kroppar för att hålla plaggen på plats. De gjorde nomader i Afrika redan 100 000 år före Kristus, och stilen har hållit i sig, sedan dess.När man i början av 1990-talet tinade upp ismannen Ötzi, som legat djupfryst i alperna mellan Österrike och Italien i fem tusen år, kunde man konstatera att bland denne stenåldersmans tillhörigheter fanns inte bara ryggsäck och midjeväska, utan – förstås – även ett bälte av kalvskinn. Men så insåg man tidigt att bälten var väldigt praktiska, och inte bara för att hålla ordning på kläderna. Inte sällan fungerade de som en sorts mobil verktygslåda där man kunde hänga vapen och verktyg.I veckans program träffar vi den nya svenska stjärndesignern Ellen Hodakova Larsson, vars väskor gjorda av gamla läderbälten tagit modevärlden med storm. Vi pratar hängslen med Ingemar Albertsson, även känd som Vintagemannen. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur livremmen fått stilla hunger i tider av svält. Och så pratar vi med sportjournalisten Olof Lundh om varför han brukar bära stora bältesspännen, ofta prydda med döskallar – en detalj som sticker ut från hans välklädda kostymstil.Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Efter att ha pratat med Mattias Svensson om öl och med Richard Tellström om brännvin så blir det avsnitt där jag själv pratar om whisky och cognac i Sverige. Litteratur:Whisky – SpritmuseumSvensk whisky | SystembolagetAllt om Svenskt whisky - TaystaLär dig mer om cognac – brandyn från franska Cognac | Systembolaget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om den senaste utvecklingen i Israel. Idag torsdag ska de första evakueringarna av svenskar ske, om allt går som planerat.Han pratar också om att det rödgröna styret i Göteborg vill ge 1000 kronor extra i månaden till de kommunanställda som tjänar minst.Fanny Wijk berättar om ett högt tonläge i kommunfullmäktige kring huruvida man bör hissa den israeliska flaggan inför dagens möte. Ja säger oppositionen, men styret säger nej.Och så tar hon upp den eskalerade krisen för premiumburgarhaken i Göteborg. Efter en lång tid av nyetablering av en rad kedjor så har nu vinden vänt och många får slå igen. Burgaren är inte längre prisvärd, menar måltidsforskare Richard Tellström.Sen får vi besök av reporter Arne Larsson som berättar hur Luxemburg kunde bli landet med högst medellön i EU, och Rumänien den lägsta.Dessutom: Det stora ketchuptestet, miljonbonus till NCC för att rädda fem träd och den stora glitterkrisen i Tyskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 2 i poddens miniserie om alkoholens historia blir ett avsnitt om sprit i allmänhet och brännvin i synnerhet. Vad är egentligen brännvin? Hur länge har vi druckit det? Vad var "två vita och en brun"? För att få svar på alla dessa frågor ringde jag upp mat- och dryckesexperten Richard TellströmOmslagsfoto: "Kypare serverar Bernard Valéry snaps på Grand Hotels veranda, Stockholm." Foto taget av KW Gullers 1940. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna Portionen under tian Olvenmark om att göra annat på gul ärta. Kocken Stefan Ekengren tycker ärtsoppan misshandlas. Mathistorikern Richard Tellström om mångtusenårig soppa. Agronomen Matti Wiking Leino om själva ärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Ärtsoppan är på väg ut från skolornas matsedlar, säger Richard Tellström.Den är också på väg bort från lunchserveringar.- Den yngre generationen lär sig inte äta ärtsoppa, säger han. Och det man inte lär sig före 25 års ålder det brukar vara ganska svårt att lägga till.Ärtsoppan är vår äldsta maträtt, med rötter tillbaks till bronsåldern.- Då hamnar vi 1000 till 1 500 år före Kristus.Ärtsoppa med fläsk är ett ganska sent påfund. Tidigare har man ätit den med lamm, får, säl och fisk. Fisk har varit vanligare än kött.- Den gula ärtan blev vanlig i mitten av 1800-talet, berättar Matti Wiking Leino, forskare och agronom på Stockholms Universitet. I början av 1900-talet förädlades det fram flera nya sorter, alla kallade torsdagsärt, men med olika nummer.Kocken Stefan Ekengren tycker att ärtsoppan misshandlas.- Den serveras för tjock, säger han. Ärtsoppan ska vara tunn och fin och lite buljongig.Hanna Olvenmark älskar inte ärtsoppa, men den gula ärtan kan användas till annat. Hon har den till falafel, köttfärssås och fava, en hummusliknande röra.Recept på Hannas rätter, och Stefans ärtsoppa, hittar du nedan.

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Välkomna till den tredje sommarspecialen 2023 som handlar om mat och dryck. Vi kommer att diskutera hur vi sett på matkultur i Sverige, om mat som specialintresse, om hur man destillerar sprit och hur man provar champagne.Utdrag ur följande avsnitt:019 Om matkultur med Richard Tellström 096 Om trender och konsumtionsmönster med Sofia Ulver122 Om sprit med Calle Magnusson355 Om champagne med Richard JuhlinProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När pulvret lanserades var det framtidsmat. Idag är statusen låg. Det kylförvarade anses finare. Vi ställer kategorierna mot varandra i en provsmakning. Har du några pulverminnen?- Inte ett pulverminne, utan tvärtom. Det var klumpar i moset, minns Kristina Sandberg, författare till tre romaner om hemmafrun Maj, böcker där maten är ständigt närvarande.- Jag tyckte det var förskräckligt.Kristina bjöds på vanligt potatismos hos en kompis. Hon var van vid pulvermos. Barndomen innehöll mycket pulver.- Chokladpudding, säger mathistorikern Richard Tellström. Som efterrätt på vardan. Och det var en fest.Richard menar att pulvret funnits med mänskligheten genom hela historien. För vad är mjöl annat än ett pulver som kan blandas till mat?Det moderna pulvret föds med livsmedelindustrialismens sena 1800-tal och in på 1900-talet.Pulvermatens stora genombrottet kommer med snabbköpens etablering under 50-talet. Pulver tillsammans med djupfryst var framtiden. Snabbt, enkelt, tidsbesparande.Idag är statusen betydligt lägre. Hög status har däremot det kylförvarade.Så vi testar pulver mot kylförvarat. Bearnaisesås, vaniljsås och nyponsoppa.Hur står sig pulvret i kampen?

11 april. Klara-Lovisa Lundström och Laura Ingemarsson driver Instagramkontot Politikermat där de lagar och äter recept som politiker tipsat om. Hur god är Ulf Kristerssons Gong Bao och Fredrik Reinfeldts korvgryta? Det och många andra kulinariska hemligheter avslöjas i ett samtal där också måltidshistorikern Richard Tellström deltar.

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Programmet är en repris från 15 april 2022.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med. Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet. Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216! I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på kropp@sverigesradio.se.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamGäster i programmet:Suzanne Osten, dramatiker Allan Linnér, psykologRichard Tellström, måltidsforskareReportage: Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Nanna Olasdotter Hallberg kliver in och lär känna Torbjörn Averås Skorup med ett litet förhör. Vi fortsätter att trendspana inför nästa år tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström och kritikern Hanna Johansson. Och varför firar nyår den 31 december? Det vet nog etnologen Jonas Engman som målar upp nyårsaftonens tidslinje för oss. Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Nanna Olasdotter Hallberg.

Mathistorikern om maten på svenska julbord och julbordsgeneralernas makt. Måltidsforskare som ofta medverkar i olika medier för att berätta om svensk matkultur. Richard Tellström har bidragit med sin kunskap i olika tv-program, bland annat i form av expert i Historieätarna och julkalendern Tusen år till julafton. Just nu skriver han en bok om svensk måltidshistoria från medeltiden till pandemin.Richard Tellström om sitt Vinterprat: Jag kommer berätta allt om det svenska julbordet, varför vi äter just sill, skinka och köttbullar. Och om varför fler och fler börjar pynta i november, varför julfirmafesten är avdragsgill och varför svenska barn fick vänta på rummet medan kompisens familj åt middag.Om Richard TellströmMåltidsforskare, författare, 62 år Född i Sollefteå, bosatt i Uppsala Tidigare Sommarvärd 2017Producent: Karin af Klintberg

Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten. Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.

Lyssna när årets Vintervärdar presenteras Klockan 13.00 presenterar programchef Bibi Rödöö vilka som blir Vintervärdar i år.  Årets Vintervärdar har alla ett uppskattat Sommarprogram i bagaget och de vet hur man berättar en historia. Vi får åtta berättelser av olika slag som roar och berör perfekta att lyssna till under jul- och nyårshelgen, säger Bibi Rödöö.Årets Vintervärdar25 december Marika Carlsson, komiker 26 december Richard Tellström, måltidsforskare 27 december Malin Persson Giolito, författare 28 december Olof Wretling, skådespelare 29 december Patrik Lundberg, journalist 30 december Clara Lidström, bloggare 31 december Jenny Strömstedt, programledare 1 januari Georg Riedel, kompositör

För de som ska köpa bil idag finns det en mäng olika varianter att välja mellan: bensin-, diesel-, el-, biogas- och olika hybridbilar. Vi pratar med experter om vilken biltyp som är billigast att äga. Kräftpremiären är här vi pratar om kräftskivans historia med mathistorikern Richard Tellström och kräftfiske med journalisten Albin Boman. Och så sänder vi ett reportage om hur man ska tänka för att ha råd att semestra nästa sommar trots rekordhög inflation och stigande boräntor.Vår teknikexpert Elin Häggberg svarar på veckans lyssnarfrågor.

Smörgåstårtan verkar ha fått en renässans, men vilken är egentligen den omstridda anrättningens ursprung och hur många ingredienser kan man egentligen lägga på innan det spårar ur? Idag pratar vi om smörgåstårtans historia och berättigande i vår matkultur tillsammans med mathistorikern Richard Tellström och Paola Allegrini som vann Hemmets journals smörgåstårtetävling.Känslan av att framtiden är oviss är en viktig komponent i demokratin. Det menar Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Den här ovissheten påverkar både vår benägenheten att rösta och vår rätt att vara felbara människor - alltså att börja om. Borde vi öka ovissheten, och förbjuda opinionsundersökningar nära valdagen?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Emma Molin och Christopher Garplind hyllar Moder Svea på nationaldagen. Måltidsforskaren Richard Tellström snackar svenska mattraditioner. Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson lär oss om hur fotbollen format den svenska nationalpatriotismen. Ny tradition på röda dagar är den öppna frågelådan där Emma och Garpen svarar på allt ni lyssnare skickar in. Och så har Christopher ordnat ett Sverige-quiz till Emma i dagens ära! Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin

När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du? Jönssonligan och havregrynsgröt, Ringer en vän, Kollar på rederiet och påtar bland mina växter. När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra. Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den? Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter:  Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar? Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt. 

5 maj. Runt år 1980 dök de första kebabrestaurangerna upp i Sverige och ända sedan dess har rätten älskats, diskuterats och varit föremål för hätska kontroverser. Richard Tellström, docent i måltidskunskap och Mattias Axelsson, poddare och traditionsexpert, reder ut kebabhistorien tillsammans med Andreas Ericson.

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Bo Lundvik beställde en trädgårdspall från nätbutiken Vincini men trots att pallen aldrig dök upp krävde nätbutiken att få betalt. Under flera månaders försökte han få betalföretaget Klarna att stryka fakturan men först efter en insändare i Dagens Nyheter gick Klarna med på det. Bo Lundvik, och många andra kunder i liknande situationer, anser att betaljätten samarbetar med oseriösa företag. Lyssna också på intervjun med arkitekten och programledaren Gert Wingårdh om husdrömmar och svällande renoveringskostnader. Och så pratar vi med mathistorikern Richard Tellström om semlans utveckling från fastlagsbulle till semmelsmoothie.Vår privatekonomiska expert Patrick Siegbahn svarar på veckans lyssnarfrågor.

Hur länge har vi ätit julbordet som vi känner det nu och hur länge har julbordet hängt med i någon form- måltidshistoriker Richard Tellström reder ut! Han siar också i hur julbordet kommer se ut i framtiden!

Det sjätte avsnittet är här!Idrottsrörelsen har fått hålla tillbaka ordentligt under pandemin. Finns svaret i att Tegnell blev vald sist på idrotten? Eller att han och övriga kollegor inom FHM inte ens läst de protokoll som tagits fram?Plopp på medeltiden - är det verkligen sant!?Gäster i det här avsnittet är:Fredrik Söderberg - Vice klubbdirektör AIK fotboll.Mats Enquist - Generalsekreterare Svensk Elitfotboll.Richard Tellström - Etnolog och måltidsforskare.Adam Bolander - Arkeolog Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström lär oss allt om semlans historia och utveckling! Han avslöjar också hur han helst äter sin egen semla...

Den har kallats festernas fest – Nobelmiddagen. Varje år samlas 1300 gäster för att fira världens främsta forskare och författare. Men hur skapar man en måltid så storslagen att den passar för ett sådant tillfälle? Och vilken roll spelar samvaron vid matbordet för den kreativitet som ligger bakom exempelvis ett Nobelpris? Gustav Källstrand möter etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström i ett kulinariskt samtal om måltidens betydelse, smörtaxar och fantasifulla menyer i Blå Hallen. Och om att äta grävling. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Malen mumie eller gojibär? Hur har vi tänkt kring hälsofrämjande mat genom tiderna? Vilken mat har varit politisk? Vi har bjudit in måltidsforskaren Richard Tellström, egyptologen Sofia Häggman för att samtala om något som ligger oss alla varmt om hjärtat – mat! Moderator: Björn Lindgren Ljudtekniker: Niklas Sjösvärd Producenter: Rebecka Bukovinszky och Jenny Högström Berntson

Idag om lögner och varför det är så svårt att avgöra när någon ljuger. Dessutom är det grynkorvens dag! Har korven blivit en regionalpolitisk markör? Hélène Benno vikarierar för Thomas som är ledig. I morse avslöjade Dagens Nyheter att utbildningschefen Hamid Zafar har skrivit antisemitiska och homofobiska kommentarer under pseudonym på olika internetforum. Han menar själv att han tar avstånd från det idag. Hur funkar det att ta avstånd för något man gjort flera gånger? Vi pratar om att ljuga med Jan Scherman som kommer till studion. Han är upprörd över politiker som ljuger och sedan anklagar andra för att inte hålla sig till sanningen. Han menar att det har blivit ett av de stora hoten mot vår demokrati. Vi gästas även av forskaren och läkaren Katarina Howner för att hjälpa oss svara på hur man känner igen en lögn. Det blir också djur! 2020 går till historien som året med flest ringmärkta fåglar. 30 000 har ringmärkts. Vad beror det på? Vi ringer upp Niklas Aronsson, redaktör för Vår Fågelvärld. Sedan är det idag 15 oktober grynkorvens dag. Vi djupdyker lite i korvens roll som regionalpolitisk markör. År 2005 utnämndes grynkorven till nationalrätt i Skaraborg. Varför har de valt att hedra korven på det här sättet? Hur ser framtiden för korven ut och hur står sig den klassiska rätten korvstroganoff idag? Richard Tellström, docent och föreläsare i matkultur medverkar. Programledare: Hélène Benno Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programmet är en repris och sändes första gången den 13 februari 2020. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kan Sverige få igång en egen matsnigel-produktion? Är det rent av framtidens protein? Och så fördjupar vi oss i den mystiska flytten av Nyrebäcken i Tylösand. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft några jobbiga år men nu står hon åter igen stadig som hela Europas mutti. Hur gick det till?  Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Katarina von Arndt medverkar. Snigelkaviar kanske inte låter som årets smak. Men borde snigeln oftare få plats på matbordet? Ja!, säger helicikultören Carina van Steenbergen som odlar sniglar i Vingåkra. Richard Tellström, måltidsexpert, berättar mer om hur svårt/enkelt det är att introducera en ny matvara. Och vem är det som flyttat en hel bäckmynning i Halland? Vi frågar ut Anna Palmgren, reporter på SVT Halland, om mysteriet med Nyrebäcken som gäckar både polisen och samhället. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Minna Grönfors

Varje år när vädret blir soligt och varmt så gör de åter entré stråhattarna och korgväskorna. Hantverkstekniken har funnits i tusentals år och de flätade accessoarerna tycks aldrig bli omoderna. Det hör sommaren till att det lanseras stråhattar och korgväskor i naturmaterial, med en entusiasm som om dessa ting vore en modemässig nyhet. Och 2020 är inget undantag. Skillnaden är möjligen att allt fler lyxmodemärken har börjat göra accessoarer av just strå och korg som säljs till svettframkallande höga priser. Den här hantverkstekniken är ett minst sagt uråldrigt fenomen. Men kruxet med naturmaterial är att det har en förmåga att förmultna och försvinna. Därför är det svårt att exakt säga hur länge som människor ägnat sig åt att fläta saker av strå. Men det finns fynd från egyptiska gravar som tyder på att det redan 5000 år före kristus användes korgar. Under många århundraden var lyxfaktorn obefintlig. Korgar var vardagsvaror. Billiga och praktiska att frakta grejer i och överallt förekommande. Korgflätning har funnits världen över och gjorts i lokala material. Sverige är inget undantag, tvärtom. Men kunskaperna i korgflätning har gått stadigt nedåt i Sverige, när korgar importeras och säljs billigt hos de stora kedjorna. Vi pratar med Helena Åberg, hemslöjdskonsulent på Sörmlands museum som med en ny utställning hoppas vända den trenden. Under våren när umgänge utomhus med lagom avstånd varit det som rekommenderats har picknicken seglat fram som ett av de främsta umgängessätten. Det som behövs är en plats i naturen, en filt och något att äta, förslagsvis transporterat i en korg. Vi ringer upp mathistorikern Richard Tellström för att reda ut picknickens historia och med Dagens Nyheters matredaktör Elin Peters kartlägger vi dess för- och nackdelar. På 1920-talet skakades New York av de så kallade "halmhattsupploppet", då vuxna män fyllde Manhattans gator för att försvara sitt val att bära hatt. Vid samma tid utspelar sig romanen The Great Gatsby, som filmatiserats otaliga gånger. Men den mest ikoniska versionen, inte minst modemässigt, är antagligen den från 1974. För det blev en film där kläder, stil och yta spelar en stor roll, vilket vi tittar närmare på. Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare till flera böcker om mode och dess historia.

Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens mat ur matkulturellt perspektiv, apropå matsvinn, hur ungas funderingar kring mat påverkas och hur coronapandemins verkningar kan vara skillnaden mellan mat eller inte mat på tallriken i Nepal.

Kurortsbesökarna flydde stadens jäkt, för en fashionabel tillvaro inrutad av rutiner. Det som lockade var frisk luft, hälsosamt vatten, läcker mat och inte minst spännande socialt umgänge. En vistelse på kurtort vid förra sekelskiftet handlade inte bara om att bota mer eller mindre lindriga krämpor. Lika lockande var avbrottet som erbjöds från dåtidens vardagsstress. På kurorten erbjöds en schemalagd tillvaro i en vacker miljö, med olika hälsofrämjande behandlingar och inte minst umgänge över både klass- som könsgränserna. Tidens strikta sociala regler var inte lika hårda på kurorterna. Det som i det vanliga samhället hade gjort skandal kom man undan med på kurorten. Plasterna har omskrivits av en rad författare som fått sina läsare att drömma om att lämna allt för att under några månader leva utan press och måsten, omgiven av natursköna utsikter och med chansen att hitta en tillfällig förbindelse bland de övriga gästerna. Vatten hade en central roll på kurorterna, både för att dricka men också för att bada i. Just bad, både varma och kalla, har länge setts som välgörande för hälsan. De senaste åren har just kalla bad blivit allt populärare. Vi ringer upp psykologen och författaren Helena Kubicek Boye som skrivit boken Wild Swimming - bada för livet, som beskriver en ökande vurm för bad mitt i naturen året om. Vi pratar också med måltidshistorikern Richard Tellström om maten som serverades på kurorterna. Kosten och brunnsvattnet var viktiga komponenter i vistelsen, men det som stod till buds var nödvändigtvis inte det vi idag skulle kalla "nyttig mat". Viktigt var däremot mängden mat - man skulle äta mycket och bli mätt. Och så tar vi en titt på plagg - och fenomen - som suddar ut gränsen mellan inne och ute, som pyjamasen - ett inomhusplagg som det blivit helt okej att bära även utanför hemmets väggar. Veckans gäst är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms Universitet och författare till boken Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680-1880. 

Krisen har gett några ett omättligt sug efter mat och fått andra att tappa aptiten. Frågan är om den här perioden av isolering kommer att förändra våra ätvanor på något bestående sätt? Blir det ett uppsving för hemmamiddagen som dagens höjdpunkt? Väntar en ny våg av matnörderi och pånyttfödda kökskonstnärer? Eller kommer vi att  laga mindre mat själva framöver, när vi vant oss vid bekväma hemleveranser och suktar efter att få lämna hemmet. Gäster: Mats-Eric Nilsson, författare och matdebattör, Sofia Ulver, forskare LU, Richard Tellström, måltidsforskare och Per Styregård, matskribent.

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Varför räknas inte matkultur in som en av konsterna? Richard Tellström i samtal med panelen och Barbro Korent får äntligen svar på sin gamla fundering om varför kontrabasister ibland håller stråken med handflatan uppåt och ibland nedåt. I panelen: Mats Arvidsson, konstkritiker och känd radioberättare under flera decennier, även med historia som stark sida. Sven Hugo Persson, filosofie doktor i litteraturvetenskap med en avhandling om Peter Weiss. Arbetat på Sveriges Radio och Sveriges Television. Dramaturg på Dramaten 1999-2015. Arbetar också som översättare, textförfattare, kulturjournalist och bildkonstnär. Skrivit mycket humor och är konstnär, främst måleri. Camilla Lundberg, kulturskribent, musikkritiker och tidigare chef för SVT musik. Medverkar i P2s Klassiska podden om berömda kompositörer. Gillar direktsändningar, bland annat med cirka 400 Opp, Amaryllis och Ring till musiken. Samt varit Sommarvärd fyra gånger, alltid i direktsändning. Entusiastisk hobbymusiker som cellist i stråkkvartett. Återkommande panelmedlem i Ring Kulturradion! Telefonslussen är öppen fredagar kl 17.45-19.00. 08-241500. Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se . Du som vill skicka brev med posten skriver till: Ring Kulturradion Anna-Karin Ivarsson (producent) Sveriges Radio 105 10 STOCKHOLM   Varmt välkomna med allsköns kulturfrågor och/eller lyssna kl 18.15 till 19.00 fredagar! Producent: Anna-Karin Ivarsson Ljudtekniker: Nima Shams I telefonslussen: Anne Ibelius och Julia Baylan

9 augusti. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras mat och politik. Med Edvard Hollertz och Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Richard Tellström och Annie Reuterskiöld. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi djupdyker i matkultur och testar smaklökarna i mörkret med en av Sveriges mest kunniga mathistoriker och måltidsforskare. Richard är känd från bland annat Historieätarna och Landet brunsås. Redan som barn började intresset för mat. Vilket fick en särskild betydelse då han var mobbad. Men trots sin stora passion var det inte förrän i vuxen ålder och efter en 40-års kris som han bestämde sig för att ägna karriären åt mat. Om allt det här plus bland annat svensk matkultur, dieter, skämsmat, hur färg och synen påverkar matupplevelsen. Live musik med Ulf Nordquist. Programledare, Anna Bergholtz. Ljudtekniker, Jan Dahlqvist. E-post: Hej@imorkretmed.se Hemsida: www.imorkretmed.se

Vi djupdyker i matkultur och testar smaklökarna i mörkret med en av Sveriges mest kunniga mathistoriker och måltidsforskare. Richard är känd från bland annat Historieätarna och Landet brunsås. Redan som barn började intresset för mat. Vilket fick en särskild betydelse då han var mobbad. Men trots sin stora passion var det inte förrän i vuxen ålder och efter en 40-års kris som han bestämde sig för att ägna karriären åt mat. Om allt det här plus bland annat svensk matkultur, dieter, skämsmat, hur färg och synen påverkar matupplevelsen. Live musik med Ulf Nordquist. Programledare, Anna Bergholtz. Ljudtekniker, Jan Dahlqvist. E-post: Hej@imorkretmed.se Hemsida: www.imorkretmed.se #imorkretmed

Linnea, Sara och Irena går igenom nattens vinnare, snackisar och mode, lärs sig om hämtmatens historia med Richard Tellström och frågar lyssnarna vilka intressen deras föräldrar försökt tvinga på dom.

I de flesta andra världsdelar är det lika självklart att äta insekter som för oss i Sverige att servera skaldjur. Blir det framtidens mat även här? Varför, eller varför inte? Hur känns det när man smakar första gången? Och är det verkligen säker mat eller kan man bli sjuk? I detta avsnitt intervjuas forskare, kockar, matbloggare och entreprenörer, om bland annat hållbarhet, uppfödning, etik, matkultur och livsmedelssäkerhet. Det blir förstås prat om nyfikenhet, gränser och äckel. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg Medverkande: Elin Röös, Per Sandin, Richard Tellström, Merko Vaga, Anna Jansson, Ola Albrektsson, Mia Peterson, Sofia Boqvist, Anders Kiessling, Annika Åhnberg.

Matsamtalets egen frågestund där Sigrid Bárány, Tommy Myllymäki och Richard Tellström svarar på lyssnarnas frågor om mat och var den kommer ifrån! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett avsnitt om skämsmat och gränser när mattrendsforskaren Richard Tellström och nutritionisten Anna-Karin Quetel diskuterar specialkost. Varför är specialätare vanligare i städer? Är mat ett kommunikationsmedel? Och hur långt är det egentligen rimligt att det offentliga går oss till mötes i våra önskemål om vad vi vill äta? Medverkande: Richard Tellström, författare, föreläsare och docent i ämnet matkultur och mattrender Anna-Karin Quetel, projektledare Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket

Det är julafton och Kodjo, Hanna och David firar genom att lära sig allt om julbordets historia tillsammans med etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström.

Julafton!!! Kodjo, Hanna och David hänger i studion och firar jul tillsammans, vi ringer upp vår julkompis Christer Hedin, pratar julbesvikelser och lär oss om julbordet historia med måltidshistorikern Richard Tellström.

Avsnitt 12. År 2015 fick vi följa med Lotta Lundgren och Erik Haag på en matresa genom tiderna i julkalendern Tusen år till Julafton. Men vem var det egentligen som bestämde vad som skulle ligga på Tallriken? I dagens avsnitt ringer jag upp mathistorikern Richard Tellström för att få veta hur man ger en historielektion - med hjälp av just mat.

Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige. Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.

Richard Tellström berättar om hämtmatens långa historia i Sverige. Och hämtmatskocken avslöjar hur rätterna måste anpassas. Richard Tellström, docent i måltidskunskap, har tillsammans med Håkan Jönsson, docent och lektor i etnologi och före detta kock, skrivit boken Från krog till krog - svenskt uteätande under 700 år. En bok som tecknar det svenska uteätandets historia. Och uteätandet började med hämtmat. Långtifrån alla hade eget kök, eller ens en egen lägenhet förr, säger Richard Tellström. De kunde inte laga mat hemma. Han berättar om syltorna som dök upp redan på 1300-talet. Där kunde man köpa enkel färdigmat att ta med sig hem. Bland annat syltor gjorda på slaktavfall. Matbodar och syltor var vanliga fram till slutet av 1700-talet. Gårköken fanns från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Det fanns både enklare och lite bättre. gårkök. Och de hade öppet hela dan. På andra ställen serverades det bara mat vid vissa tidpunkter. Det gick att sitta ned och äta i gårköken, men det gick oftast inte att dricka. Men mest handlade gårkök om att hämta mat för att äta hemma. Gårköken fanns inte bara i städerna utan också på mindre platser. På 1700-talet kom spiskvarteren. Där kunde man köpa med sig mat och äta hemma, men man kunde också abonnera på mat, dvs för en summa kunde man komma varje dag och äta. I spiskvarteren kunde man äta middag och kvällsmat eller rent av alla måltider. Och maten serverades på speciella tider. Ofta drevs ställena hemma hos den som lagade maten, men det kunde också vara på krogar. Att få driva ett spiskvarter fungerade lite som en socialförsäkring, det var t ex många soldatänkor som fick ha sådan verksamhet. Richard Tellström berättar också om automatrestaurangerna som kom i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. En restaurang utan synlig personal. Man la pengar i myntautomater och fick sin rätt. Bakom automatväggen fanns ett kök med personal som tillagade rätterna. Kenny Ragnar är köksmästare på ICA Focus i Göteborg. Butiken var tidig med att skaffa egna kockar och laga färdigmat. Kenny berättar vad man som kock måste tänka på när man lagar hämtmat, hur man gör för att få det att se aptitligt ut. Det är inte alla rätter som fungerar. Färdigmaten i butikernas kyldiskar har blivit vanligare de senaste åren. Hämtmat har gått från att vara ett lunchalternativ till att också bli en möjlig snabb familjemiddag, med lite mer hemlagad karaktär än den djupfrysta maten. Idag finns ett större utbud och en spännvidd från billigt till riktigt högklassigt. Idag kan man också köpa med sig mat från fler och fler restauranger. Hämtmaten håller på att bli rumsren.

Låt dig svepas med på en resa i svenskt uteätande från medeltiden och framåt. Brännvin, ärtsoppa och varietéförbud. Välkomna till bords. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lyssna och lär känna våra nya Matsamtalare! Tommy Myllymäki och Sigrid Bárány pratar om tävlingsfat och maten i TV, nerver och hur god är tävlingsmaten? Dessutom hör vi Richard Tellström om tävlingsmat förr och nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gustav Fridolin har aviserat sin avgång som språkrör för Miljöpartiet kan det lösa knuten i regeringsförhandlingarna? Efter att ha poddat under en hel mandatperiod firar "Det politiska spelet" 200 avsnitt inför en livepublik på Uppsala universitet. Med hjälp av måltidshistorikern Richard Tellström undersöker Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg hur väl deras tidigare spaningar om mat och politik stämmer. Dessutom så fördjupar sig podden i de långdragna regeringsförhandlingarna. Mycket lite verkar hända under Stefan Löfvens sondering, men kan Gustav Fridolins besked om att han inte ställer upp för omval som språkrör öppna upp spelplanen? Och blir det Alice Bah Kuhnke eller Per Bolund som ersätter honom? Som en liten extra bonus gästas podden av Ginna Lindberg och Sara Stenholm Pihl från "USApodden" för att prata om hur Trump har påverkat svensk inrikespolitik. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt. Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp & Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.

Sångaren Uje Brandelius var tidigare anställd av ett politiskt parti. Därför ställdes en P4-intervju med honom in. Tolkar Sveriges Radio karantänsregler inför riksdagsvalet alltför fyrkantigt? Han är aktuell med ny musik, en barnbok och en föreställning om att drabbas av Parkinsons sjukdom. Tidigare var han också anställd av ett poltiskt parti, Vänsterpartiet. Därför ställde P4 Värmland in en intervju med Uje Brandelius i förra veckan. Något som fått mycket uppmärksamhet i pressen och ett beslut som kanalen senare beklagat som en "alltför snäv tolkning av riktlinjerna inför valet". Är Sveriges Radio i valtider överkänslig när det gäller att tala om politiska frågor? Svenska Institutet får svara på kritiken från historikern och måltidsforskaren Richard Tellström om påståendet på Sveriges officiella Twitterkonto att den svenska köttbullen har turkiskt ursprung och introducerats i Sverige av Kung Karl XII. Vad har de för källa på detta? Samtal med Henrik Selin, Svenska institutets chef för avdelningen för interkulturell dialog. Dessutom: Är dataspel av simulatorkaraktär vägen att introducera ungdomar till olika bristyrken? Vi frågar Aftonbladets spelredaktör, Nöjesbladets Effie Karabuda. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Häromdagen twittrade Sveriges officiella konto Sweden.se att den svenska köttbullen i själva verket har turkiskt ursprung. Stor internationell uppmärksamhet följde. Vi reder ut den svenska köttbullens historia med hjälp av måltidshistorikern Richard Tellström. Vi uppmärksammar även att det är Pressfrihetens dag idag den 3 maj. Och i vår serie  Ny i politiken med partiernas nya kandidater till riksdagen gästas vi idag av Ida Gabrielsson från Vänsterpartiet. Dessutom: Musikframträdande av tenoren Joel Annmo som framför en aria ur Eugen Onegin där han gör rollen som Lenskij i Kungliga Operans uppsättning. Piano: Inese Klotina Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Vi dukar upp och äter oss igenom delar av operahistorien. Till bordet har vi måltidsforskaren och etnologen Richard Tellström, som förklarar matens och måltidens roll, både på och utanför operascenen. Richard Tellström har i många olika sammanhang förklarat måltidens roll och utveckling genom historien. Dessutom har han ett gediget operaintresse. Tack vare det, så synar vi vad måltiden och skålandet på operascenen egentligen har för innebörd och vilken plats som är populär att låta karaktärerna vistas i. Vi får även tips på hur man på bästa sätt laddar sin energidepå inför en helaftonsföreställning på operan.

ETNOLOG, MÅLTIDSFORSKARE. Matforskaren Richard Tellström om varför vi väljer att äta olika rätter istället för foderpellets. Maten avslöjar oss! Hör måltidsforskaren Richard Tellström om vilket bröd en socialdemokrat äter. För kroppens överlevnad går det lika bra att äta foderpellets, ändå väljer vi att inte göra det.  Varför? Richard Tellström är måltidsforskare och har medverkat i Tv-programmet historieätarna. Hör honom syna våra matvanor.  Genom vår mat kan vi se vilka människor vi hör ihop med och är. På tallriken ligger vi själva och vår historia säger Richard Tellström i sitt sommarprogram. Det egna matvalet avslöjar oss. Vårt ursprung, om vi lever i familj eller är singlar. Det går tom att se vilket parti som vi röstar på genom maten berättar Richard Tellström. Om Richard Tellström Ser på mat och måltider som en kulturhandling snarare än som näringsintag. Expert i SVT:s Historieätarna och Landet brunsås och historieredaktör för julkalendern Tusen år till julafton. Föreläser om matkultur och mattrender. Undervisar på Stockholms universitet. Forskar om relationen mellan matens och landskapets kulturarv och om svenskamerikanernas matkulturarv från 1800-talets Sverige. Tilldelats Gastronomiska akademiens silvermedalj för utomordentliga insatser för svensk matkultur. Doktorsavhandlingen handlade om maten som serverades vid olika möten under Sveriges ordförandeskap i EU 2001. Producent: Karin af Klintberg

Vet du att varje gång du stoppar något i munnen är det en slags måltid? Lyssna på avsnittet där vi möter måltidsexperten Richard Tellström, inte minst känd från tv-programmet Historieätarna. Vi tänkte prata om de köttnormer som finns i dagens samhälle som påverkar det vi äter idag. Varför äter vi kött så som vi gör? Richard avslöjar också sin syn på landets livsmedelsstrategi och vilken kötträtt han skulle kunna äta i stort sett varje dag.

På loppmarknaden har stekpannor med teflonbeläggning blivit allt vanligare och billigare. Samtidigt stiger priserna på gammeldags gjutjärnspannor. Höll inte rymdålderns material vad det lovade? De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar. Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

I veckans avsnitt av Matsamtalet pratar vi om outnyttjade resurser. Finns det något vi skulle kunna äta mer av? Skulle vi till och med kunna äta varandra? Sigrid Barany går så långt att; “Om jag blev erbjuden att äta moderkaka skulle jag göra det” Sigrid och Johan Hedberg pratar med innovationsgurun Jakob Söderström om insekter som framtidens proteinkälla och det kulturella problemet med att äta människa med Richard Tellström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan du laga en omelett? Då kan du laga mat. I alla fall enligt Sigrid Baranys mamma. Vill du dessutom veta hur du kokar det perfekta ägget, höra bonden Thomas Orrenius berätta om sina partyhönor och Richard Tellström förklara varför vi äter ägg till påsk? Ja då ska du lyssna på Matsamtalet med Johan Hedberg och Sigrid Barany. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet som medverkat i ett aktuellt forskningsprojekt om kokbokens utveckling under 800 år. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Etnologen och måltidsforskaren RIchard Tellström - känd från Historieätarna - berättar för oss hur vi åt förr, hur vi äter idag och varför vi väljer den mat vi gör. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737.Programledare är Urban Björstadius.Nio kryddors pepparkaka, ca 50-60 stDet här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl.- I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström.Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden.Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt.Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka.Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!  

I veckans avsnitt träffar Sigrid och Johan Richard Tellström See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan skulle värdera sin nyinköpta bil på nätet för att se om han gjort ett bra köp. Han surfade in på sajten autopriser.net och klickade i sina uppgifter. Att det kostade pengar framgick på sidan, men på ett mycket diskret sätt. När han upptäckte kostnaden på 75 euro försökte han ångra sitt köp, men det visade sig omöjligt. Till Konsumentverket har det kommit in 200 anmälningar mot företaget. Ulf Stefansson, jurist på Konsumentverket, berättar vilka rättigheter och skyldigheter vi har som konsumenter vid den här typen av köp. Under påskhelgen beräknar Svensk Handel att vi ska konsumera livsmedel och godis för 7 miljarder kronor. Hur blev vi sådana mat och godisfrossare just till påsk? Måltidsforskaren Richard Tellström tar oss tillbaka i tiden och fram till idag. Sedan hälsoriskerna med socker uppmärksammats allt mer har vi fått flera alternativ i handeln, som björksocker och stevia. Men de är betydligt dyrare och vad vet vi egentligen om dem? Plånbokens konsumentexpert Carina Lundgre

Tanken att skippa matlagning och tidskrävande måltider är drömmen för vissa, att ersätta maten med ett piller eller pulver som mättar och ger all näring man behöver. För svårt sjuka är den kemiska näringen i form av dropp en självklarhet och många bantare har testat att viktminska med näringslösningar av olika slag. Kanske har tiden nu också kommit för att byta söndagssteken mot näringsvätska. I dagens program blandar vi en vätska på elva ingredienser som sägs kunna ersätta all mat en vuxen människa behöver. Medverkar i programmet gör bland andra: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Stefan Branth, överläkare och näringsexpert samt Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare. 

I ett decennium har det handlat om fett eller kolhydrater på tallriken. Fettdieter och långsamma kolhydrater har varit på tapeten när det gäller att hitta det mest hälsosamma sättet att leva. Men så dök 5:2 dieten upp som ett alternativ, och var och varannan började fasta och räkna kalorier i stället. Dagens program reder ut vad en kalori är och diskuterar hur giltigt måttet är för att bemästra sina matvanor. Medverkande bland annat: Joanna Uddén, överläkare på St Görans sjukhus, Marie Löf, nutritionist och forskare vid Karolinska Institutet och måltidsforskaren Richard Tellström.

Veckans program handlar om konsten som provokation och om yttrandefrihetens gränser. Utgångspunkten är den omdebatterade konstnären Lars Vilks, apropå kulturdokumentären Betydelsen av en rondellhund som sänds i P1 måndag den 19 oktober. Konstskribenten Lars O Ericsson, skådespelerskan Ellen Nyman och Ordfronts chefredaktör Johan Berggren deltar i samtalet. De är överens om att "Sverige har problem med yttrandefriheten" Veckans kritiksamtal handlar om den ihållande kokbokstrenden. Matskribenten Lisa Förare Winbladh och måltidsforskaren Richard Tellström diskuterar matlagning och gastronomi med utgångspunkt i Jamie Olivers Middag på 30 minuter. En av frågorna i samtalet är om vi en dag kommer att se kokböcker recenseras på kultursidorna? "Det är anmärkningsvärt att de inte finns där idag för att matkultur är ett kulturuttryck precis som konst, teater, film och balett" säger Richard Tellström. Programledare Eric Schüldt Producent Margareta Svensson

Vad blir det till middag idag? Blir det kött och bönor? Pasta med ketchup? Eller kanske en tallrik rostade insekter? I många delar av världen är insekter en naturlig del av kosthållningen, men inte här i väst. Åtminstone inte hittills, men nu ska det bli ändring på det. I våras kom den första insektskokboken. Författaren är en holländsk insektsforskare som menar att vi måste lära oss att tänka om. Insekter innehåller mycket protein men lite fett. Syrsor lär vara kalciumrika och termiter fulla av värdefullt järn. Dessutom skulle en insektsdiet kunna vara lösningen på framtida matkriser och klimatproblem. Dagens program handlar om vad vi skulle vinna på att äta insekter och om varför många av oss ändå ryggar inför blotta tanken. Medverkar gör bland annat: Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, Jonas Wahlström, djurexpert, Skansen, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare vid Örebro universitet, Arnold Van Huis, entomolog vid universitetet i Wageningen, Holland.

I detta avsnitt talar Ulf med sina gäster om maten och måltidens betydelse för oss. Richard Tellström, Sigrid Bárány, Björn Frantzén och Linn Söderström gästar programmet. Dessutom ringer Ulf upp sin goda vän Magdalena Ribbing.

Båt- och motorstölderna ökade med 20% förra året, det placerar Sverige i topp i Europa när det gäller stölder. De flesta stölder sker innan båten kommit i sjön. Varför är just båtmotorer så stöldbegärliga och hur skyddar du din båt? Säljande omslag Vad är det som får dig att titta till lite extra på ett bokomslag och ta ut boken från hyllan för att läsa baksidestexten? Hur förmedlar man innehållet i en hel bok på bara några kvadratcentimeter? Lotta Kühlhorn har formgett böcker i nästan 30 år. Egen solenergi Intresset för solenergi är stort och alltfler solpaneler på villan och sommarstugan. Men rent ekonomiskt är det svårt att få det att gå runt och det beror inte bara på att vi bor i ett solfattigt land.  Expertsvar - Jag har precis skilt mig och bodelningen är klar men min ex-man vägrar skriva på försäljningspappren för huset. Vad ska jag göra? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av Margareta Brattström, expert på familje- och fastighetsrätt. Veckans lista – onödigt färdigförpackat Ägg i dunk, sallad i påse och färdigkokt potatis på burk. I förra veckan gästades Plånboken av etnolog Richard Tellström som pratade mattrender. Den här veckan listar vi de onödigaste färdigförpckaningarna.

I Meny idag åker Tomas Tengby till Pelle Danielsson och lagar svenska klassiker med en twist. Vi åker till USA och hör om gourmettruckar i Los Angeles, och kollar om det här kan vara en trend som funkar i Sverige. Intervju med måltidsforskaren Richard Tellström. Dessutom vinkrönika med Karsten Thurfjell och konsumentpanelen testar olika sorters färdig guacamole.

Efter programmet kunde lyssnarna ställa frågor och diskutera med Alexandra via vår chatt. Läs vad som chattades om här: Idag tar sig Meny & Klimatsmart mat i P1 till Nibble gård i Västmanland. Där huserar en grisfarmare och biogasbonde efter Alexandras italienska smak!! Sven-Erik Johansson ägnar sig inte bara åt att omvandla avfall från hushåll och restauranger till biogas, utan också åt att lufttorka skinka på äkta italienskt vis! I programmets reportageserie, funderar vi på om Sverige har en matkultur och söker svaret hos mathistorikern Richard Tellström, krögaren Danyel Coet och marknadsföraren Ingela Stenson. Dessutom möter vi kolonilottsodlaren Leyla Nik och pratar persiska grödor i svensk jord. Till Sven-Erik lagar vi en fläskkarré med äpple, ramslök, potatis stompat med broccoli och stark ost. Krönikören Carina Brydling är tveksam till om regeringens mål att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa verkligen är genomförbart på det sätt de tänkt sig. Recepten hittar ni, efter programmets sändning, om ni klickar på receptlänken här till vänster!!

Efter programmet kunde lyssnarna ställa frågor och diskutera med Alexandra via vår chatt. Läs vad som chattades om här: Idag tar sig Meny & Klimatsmart mat i P1 till Nibble gård i Västmanland. Där huserar en grisfarmare och biogasbonde efter Alexandras italienska smak!! Sven-Erik Johansson ägnar sig inte bara åt att omvandla avfall från hushåll och restauranger till biogas, utan också åt att lufttorka skinka på äkta italienskt vis! I programmets reportageserie, funderar vi på om Sverige har en matkultur och söker svaret hos mathistorikern Richard Tellström, krögaren Danyel Coet och marknadsföraren Ingela Stenson. Dessutom möter vi kolonilottsodlaren Leyla Nik och pratar persiska grödor i svensk jord. Till Sven-Erik lagar vi en fläskkarré med äpple, ramslök, potatis stompat med broccoli och stark ost. Krönikören Carina Brydling är tveksam till om regeringens mål att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa verkligen är genomförbart på det sätt de tänkt sig. Recepten hittar ni, efter programmets sändning, om ni klickar på receptlänken här till vänster!!

Måndag 2 juni 13.20, tisdag 3 juni 19.03 och söndag 8 juni 19.35 Det är inte så ofta som vi har möjlighet att se hur helt nya festtraditioner tar form, men när det gäller Sveriges nationaldag så kan vi det. I år är det fjärde året som nationaldagen är officiell helgdag, och eftersom nationaldagen saknar festtraditioner i Sverige så behöver de uppfinnas. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur svenskarna nu börjat plocka festdetaljer från andra högtider och sätta samman till ett nationaldagsfirande - en ny, svensk tradition har trevande börjat ta form.Dessutom fortsätter serien om svenska deckare på film och TV, och idag berättar filmvetaren Daniel Brodén om psykologiska thrillers.Programledare är Urban Björstadius.

En av Sveriges mest uppskattade mathistoriker berättar här om rätterna som tornar upp sig på Svenska matsals bord . Richard Tellström serverar fakta kring rätter som kallsylta, dopp i grytan och varifrån kommer julmusten - En av Sveriges mest uppskattade mathistoriker berättar här om rätterna som tornar upp sig på Svenska matsals bord . Richard Tellström serverar fakta kring rätter som kallsylta, dopp i grytan och varifrån kommer julmusten