Podcast appearances and mentions of richard tellstr

Nu kan man köpa vin, öl och sprit direkt från småskaliga tillverkare. Men vad innebär den nya lagen om gårdsförsäljning i praktiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage från en vingård i Flen där både besökare och vinproducenten Olle Harlin delar sina tankar om vad lagen betyder i praktiken.Vi hör Richard Tellström, docent i måltidsvetenskap och Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin och alkoholläkare, om hur har vi förhållit oss till alkohol historiskt i Sverige. Det är inte första gången lagarna som gäller alkohol förändras. Från första januari i år får man inte längre slänga gamla kläder och andra textilier i soporna. Nu ska de återvinnas. Men hur fungerar det i praktiken? Kommunerna och återvinningsbranschen ligger efter. De väntar på att tillverkarna ska ta ansvar för återvinningen. Vi hör Tony Clark, vd på branschorganisationen Avfall Sverige, Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen och Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister.Programledare: Anna Berg, Erik LaquistProducent: Anna Berg

I juni kan du köpa vin, öl och sprit direkt från småskaliga tillverkare. Men vad innebär lagen i praktiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med juni blir gårdsförsäljning av alkohol tillåten i Sverige – om än i begränsad form. För att få sälja krävs bland annat att det sker i samband med en avgiftsbelagd, kunskapshöjande föreläsning. Köparna måste också informeras av alkoholens skadeverkningar. Vi besöker en vingård i Blacksta by utanför Flen, där både besökare och vinproducenten Olle Harlin delar sina tankar om vad lagen betyder i praktiken. Hur har alkoholpolitiska beslut påverkat vår konsumtion historiskt, och vad kan förändras nu? Vi hör Richard Tellström, docent i måltidsvetenskap och Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin och alkoholläkare.Och så om ett nytt samarbete mellan Konsumentverket, storbankerna och polisen som lyckats stoppa nätbedrägerier till ett värde av 134 miljoner kronor. Lucja Wägander från Nordea och Charlotta Mauritzon från polisens nationella bedrägericenter, berättar hur blufföretagen kunde avslöjas, och vad du själv kan göra för att inte bli lurad.Reporter: Linda AkténProgramledare: Anna BergProducent: Kajsa Linderoth

Det är fredag! Och vi undrar vad ska du äta ikväll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.I kvällens program serveras köttfärsbiffar, broccolisoppa, räkor AKA ”vuxentacos” med ett inslag av fredagstuta och så mycket annat gott! Vi ringer också upp måltidsforskaren Richard Tellström och tar reda på vilken måltid som är bäst att servera när man får gäster. I extramaterialet pratar Sarit och Hugo om kärleken till pocherade ägg och så reder de i dilemmat när det är socialt acceptabelt att hälsa på någon man ser att man är på väg att möta.

Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden.– Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare.Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort.Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord.Den andra stora förändringen var på 1970-talet.– Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström.Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning.Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka.Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet.Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan.– Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år.Lutfisken backar också.– Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med.– Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring.

Juldagen är den stora hemvändarkvällen på krogen runt om i landet, en kväll då det förmodligen ges mycket dricks. Men hur ser egentligen kulturen kring dricks ut idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När allt fler restauranger använder kortterminaler med förinställda dricksbelopp blir kroggästerna förbryllade. Reportage av Erik Jerdén. Vett och etikettexpert Sara Larsson reder ut i vilka lägen du ska betala dricks och när du kan låta bli. Och krögaren Emelie Svensson, med 30 års erfarenhet av restaurangbranschen delar med sig av sin syn på dricksandet. Mer grönt på tallriken - Livsmedelsverket kommer med nya kostråd efter årsskiftet, men följer vi dem? Etnolog och måltidsforskare Richard Tellström i en intervju om nya och gamla kostråd. Programledare Anna OscariusProducent Anna Berg

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Våra matval lämnar stora miljö-, klimat- och hälsospår. Priset och utbudet spelar stor roll för vilken mat vi köper; men också sådant som veckodag, humör och personlighet. Vi är ofta vanedjur som följer normer och traditioner – och det gäller också i mataffären. Så hur går det att växla över till mer hållbara matvanor än vi har idag – på vägen mot en hållbar framtid? Och var ligger ansvaret? Hör SLU-forskarna Fredrik Fernqvist och Sara Spendrup och SLU Future Foods expert Richard Tellström om deras studie om konsumenters matval.

Bokspanarna kulturtantar loss. Det betyder högläsning om kulturmutanter, matlagning och ekivoka litteraturkryssningar som lämnar obehaglig eftersmak. Veckans gäster: Sara Johansson & Helén Lagerqvist Vi pratar om dessa böcker: “Älskade kulturtanter” en text ur Vad var det jag sa? av Emil Jensen Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström Oscar Levertins vänner av Martina Montelius

Richard Tellström, etnolog och mathistoriker, berättar vad som är svensk matkultur och hur den har blivit till. Vi är den gemensamma smörknivens folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En svensk matkulturell egenhet är den gemensamma smörkniven på buffébord. Smör med smörkniv står uppdukat på frukostbuffén, smörgåsbord, julbord och större sammankomster som bröllop. Där brer var och en sina smörgåsar och andra väntar snällt i kö på sin tur. I andra matkulturer lägger man en klick smör på sin brödtallrik och brer sedan vid bordet.”Varje tugga är en tanke” heter Richard Tellström bok om svensk matkultur. En historisk exposé över vår matkultur under 800 år. I programmet definierar Richard vad en matkultur är och berättar hur den svenska har formats. Om det stora inflytandet från den lutherska pietismen, där det handlar om att avstå från saker. Nyttighet är viktigt, inte njutning.- Mat är ett kulturuttryck för oss människor, säger Richard. Vi äter inte vad som helst. Vi äter det som andra äter. - Matkulturer formas av tre saker i kombination. Ekonomi, politik och värderingar.Vi gestaltar våra värderingar genom vad vi äter. Och vi påverkas av länder som vi ser som föredömen. Länge har det varit USA. Många av nyheterna inom svensk matkultur har tagit vägen över USA.Och det är inte självklart att stora invandrargrupper påverkar matkulturen.- Mat är alltid socialt rankat, säger Richard Tellström.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad om den oinstagrambara supermånen och de alldeles för instagrammade barn i ryggsäck-bilderna! David Druid lär sig svenska via märkliga undertext-översättningar! Paralympierna Nicola St Clair Maitland & Conrad Hildebrand om det lite störiga i att ses som en inspiration. Jag är ingen jävla inspiration-jao, föds! Richard Tellström om pirogbältet, pizzasallad, aladåb och smörgåstårta! Babs Drougge på P3 Nyheter om hur du får asyl i Ryssland och att S vill stoppa brudöverlämning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Varför äter vi det vi äter egentligen? Vad är grejen med smörgåstårta och varför älskar vi svenskar vår pizzasallad så mycket? EXAKT detta har vår favorit-måltidsforskare nu skrivit boken Varje tugga är en tanke; 800 år av svensk matkultur. Vi pratar aladåb, pirogbältet, pizzasallad, majonnäs och smörgåstårta med Richard Tellström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Börsen fortsatte att rasa på flera håll under gårdagen, inte minst Tokyobörsen som gick ner mer än den gjort sedan den ”svarta måndagen” 1987. Så vad är det de röda siffrorna beror på och vad ska man som enkel småsparare göra i det här läget?Sen pratar vi om att måltidshistorikern Richard Tellström också rasar, fast över Tiktok-trenden att rawdogga surströmming och förfasas över doft och smak. Att håna en annan kulturs mat på det här sättet är förolämpande men det kan också komma något positivt ur trenden, menar han.

I sommar repriserar vi några av våra favoritavsnitt från åren som gått. Sist ut är etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström, känd från historieätarna och författare till ett flertal böcker. Bre en macka, häll upp en kopp kaffe och lyssna!Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måltidsforskaren Richard Tellström intervjuas av Henrik Höjer och bisittaren Staffan Dopping under en typisk midsommarlunch. Ett samtal om mathistoria, värderingar och midsommarminnen. Medan vi avsmakar smör, ost och sill passar Kvartal på att önska glad midsommar!

Måltidsforskaren Richard Tellström intervjuas av Henrik Höjer och bisittaren Staffan Dopping under en typisk midsommarlunch. Ett samtal om mathistoria, värderingar och midsommarminnen. Medan vi avsmakar smör, ost och sill passar Kvartal på att önska glad midsommar!

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valet till Europaparlamentet är i full gång. Hör en rapport från en vallokal i Karlstad och ett samtal med Ekots EU-reporter Susanne Palme och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Hur såg slutspurten i EU-valrörelsen ut för de svenska toppkandidaterna? Godmorgon världens reporter Tobias Sandblad skildrar slutspurten i ett reportage.Nästan 360 miljoner européer i 27 olika länder har idag chansen att göra sin röst hörd när 720 representanter ska väljas till EU-parlamentet. Hör Sveriges radios korrespondenter i tre av länderna - Marie Nilsson Boij i Paris, Daniel Alling i Berlin och Carina Holmberg i Helsingfors.Förutom ett nytt parlament så innebär också EU-valet att en ny kommission ska utses. Vad krävs av en EU-kommissionär? Och vilka är de hetaste kandidaterna att bli Sveriges nästa namn på den eftertraktade posten? Hör ett reportage av Felicia Hassan.Krönika av och med Amat Levin.Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Vad står på spel i dagens EU-val? Och vilken roll ska unionen spela globalt de kommande fem åren? Hör ett samtal med tidigare statsministern och numera ordförande för Europeiska socialdemokraterna och fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stefan Löfven och Lars Adaktusson, tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.På tisdag presenteras årets sommarvärdar för ”Sommar i P1” men hur går det till när sommarvärdarna väljs? Och hur skapas ett sommarprat? Hör ett reportage bakom kulisserna med ”Sommar i P1” av Lotta Myhrén.Behöver vi en svensk matkanon för att värna och bevara vår svenska matkultur, om en sådan ens finns? Hör ett samtal med Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet och Stefan Ekengren, kock och köksmästare på Restaurang Hantverket.På den grekiska ön Ikaria lever var tredje person i över 90 år. Vilka mat- och träningsvanor har man på ön? Och vad vet man egentligen om faktorerna bakom ett långt och friskt liv? Hör ett reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa, Sara Heyman.När har vi ett resultat i dagens EU-val? Och hur ser prognosen ut för valdeltagandet runt om på kontinenten? Vi knyter ihop dagens sändning där mycket handlat om valet till Europaparlamentet med EU-reporter Susanne Palme och Tomas Hedman, reporter på plats vid en vallokal i Karlstad.Kåseri av och med Helena von Zweigbergk.Programledare: Pia FridénTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Felicia Hassan

Vi ska åka till Alhambra, så vi fuskar och spelar in en torsdag, men det finns ändå en hel del att tala om. Skolmaten förr och nu, till exempel, och skälet till att svenskar börjat med amerikansk besticksföring, enligt Richard Tellström. Torsten Ehrenmark som påstod att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, Bo Rothstein som skiljer på värderingar och lagar. De senare ska vi följa, de första är fria. Förlagspodden som talat om att AI leder till miljoner ljudböcker som ingen lyssnar på och Johans egna erfarenheter av att läsa in sina Döda vita män och Ladies i en studio bredvid Stefan Sauk, (Den ljudboken finns att ladda ned på ställen där man gör sådant). Johan Pehrson, chef för Folkpartiet som vi fortfarande säger, har fått korvförbud. Liberaler ser numer korvar som ett tecken på att flörta med högerpopulism. DE som gick på regn och rusk-dagis har växt upp och vill jobba — eller till och med sova — ute. Klagomål på att "Äntligen fredag", Johans dagbok, inte är tillräckligt smaskig med personliga avslöjanden. Men vad är det egentligen? Ett tecken på upplösningen mellan det privata och offentliga, menar vi, och varför är det privata fortfarande så spännande. Tjänstemän, bibliotekarier och alla andra som inte längre kan skilja på personliogt engagemang och offentlig roll. Och ett litet minne om vår ölskade hund Morris, salig i åminnelse. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har en tveksam take på evolutionsteorin! Linnea Wikblad trampar i spermaklaver! Margret Atladottir guidar oss genom Met-galan: Katy Perrys AI-skandal, Tyla hade på sig sand och Kardashian saknar organ! Vi förät potät med måltidsforskaren Richard Tellström eftersom potatis firar 300-år, eller gör den det? Babs Drougge på P3 Nyheter om Rysslands övning med kärnvapen och läkarstudenter som vägrar abort. Dessutom: Looksmaxing och Babs privata hål om äldre på SoMe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

För 300 år sen satte Jonas Alströmmer i Alingsås sin första potatis vilket blev startskottet för en lång kärleksrelation mellan svenskarna och potatisen. Vi pratar med måltidsforskaren Richard Tellström som förklarar hur potatisen gått från stuvad till smashed! Richard Tellström förklarar varför det tog så lång tid för peruansk nattskatta att slå igenom i Sverige och avslöjar att sushi och potatis har en hel del gemensamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

hat influences the meals we enjoy today? Meal historian and cultural researcher Richard Tellström from Stockholm University suggests that the surrounding natural environments and ecosystems only play a minimal role. Instead, he argues that our choices are primarily shaped by cultural, political and economic forces. This episode dives into the dramatic shifts in Swedish diets over the past century, highlighting how changes such as new food preservation methods in the 1970s, Sweden's entry into the European Union in the 1990s, and shifting cultural trends throughout have redefined what's fashionable, and therefore possible, to eat. This is the second installment of a two-part series, following our first episode with archaeological chemist Amy Styring who investigates what our ancestors ate during periods of significant societal transitions. Listen to Part 1.For more info and resources, visit: https://tabledebates.org/podcast/episode60GuestsRichard Tellström, Associate Professor at Stockholm UniversityEpisode edited and produced by Matthew Kessler. Music by Blue dot sessions.

År 2015 fick vi följa med Lotta Lundgren och Erik Haag på en matresa genom tiderna i julkalendern Tusen år till Julafton. Men vem var det egentligen som bestämde vad som skulle ligga på tallriken? I dagens avsnitt ringer jag upp mathistorikern Richard Tellström för att få veta hur man ger en historielektion - med hjälp av just mat. Nördarnas jul är en podd om julkalendrar från 2018, med Caroline Cabot. 

Skärp och bälten kan sägas vara de allra första accessoarerna men trendfaktorn har genom historien varierat. Idag är bältet tillbaka inom modet, igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bälten och skärp kan hänga på höften, markera midjan och hålla byxorna uppe. Och de kan bäras av män som kvinnor och har funnits så länge kläder existerat. Idag är de tillbaka inom modet, igen. Inte för att de någonsin försvunnit, men deras trendfaktor har varierat.Bälten och skärp kan sägas vara de allra första accessoarerna, någonsin. Och det har varit ett slitstarkt mode, på många sätt. Historien är full av exempel av människor som under alla år – och över hela världen – har surrat remmar och rep kring sina kroppar för att hålla plaggen på plats. De gjorde nomader i Afrika redan 100 000 år före Kristus, och stilen har hållit i sig, sedan dess.När man i början av 1990-talet tinade upp ismannen Ötzi, som legat djupfryst i alperna mellan Österrike och Italien i fem tusen år, kunde man konstatera att bland denne stenåldersmans tillhörigheter fanns inte bara ryggsäck och midjeväska, utan – förstås – även ett bälte av kalvskinn. Men så insåg man tidigt att bälten var väldigt praktiska, och inte bara för att hålla ordning på kläderna. Inte sällan fungerade de som en sorts mobil verktygslåda där man kunde hänga vapen och verktyg.I veckans program träffar vi den nya svenska stjärndesignern Ellen Hodakova Larsson, vars väskor gjorda av gamla läderbälten tagit modevärlden med storm. Vi pratar hängslen med Ingemar Albertsson, även känd som Vintagemannen. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur livremmen fått stilla hunger i tider av svält. Och så pratar vi med sportjournalisten Olof Lundh om varför han brukar bära stora bältesspännen, ofta prydda med döskallar – en detalj som sticker ut från hans välklädda kostymstil.Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Efter att ha pratat med Mattias Svensson om öl och med Richard Tellström om brännvin så blir det avsnitt där jag själv pratar om whisky och cognac i Sverige. Litteratur:Whisky – SpritmuseumSvensk whisky | SystembolagetAllt om Svenskt whisky - TaystaLär dig mer om cognac – brandyn från franska Cognac | Systembolaget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om den senaste utvecklingen i Israel. Idag torsdag ska de första evakueringarna av svenskar ske, om allt går som planerat.Han pratar också om att det rödgröna styret i Göteborg vill ge 1000 kronor extra i månaden till de kommunanställda som tjänar minst.Fanny Wijk berättar om ett högt tonläge i kommunfullmäktige kring huruvida man bör hissa den israeliska flaggan inför dagens möte. Ja säger oppositionen, men styret säger nej.Och så tar hon upp den eskalerade krisen för premiumburgarhaken i Göteborg. Efter en lång tid av nyetablering av en rad kedjor så har nu vinden vänt och många får slå igen. Burgaren är inte längre prisvärd, menar måltidsforskare Richard Tellström.Sen får vi besök av reporter Arne Larsson som berättar hur Luxemburg kunde bli landet med högst medellön i EU, och Rumänien den lägsta.Dessutom: Det stora ketchuptestet, miljonbonus till NCC för att rädda fem träd och den stora glitterkrisen i Tyskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 2 i poddens miniserie om alkoholens historia blir ett avsnitt om sprit i allmänhet och brännvin i synnerhet. Vad är egentligen brännvin? Hur länge har vi druckit det? Vad var "två vita och en brun"? För att få svar på alla dessa frågor ringde jag upp mat- och dryckesexperten Richard TellströmOmslagsfoto: "Kypare serverar Bernard Valéry snaps på Grand Hotels veranda, Stockholm." Foto taget av KW Gullers 1940. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna Portionen under tian Olvenmark om att göra annat på gul ärta. Kocken Stefan Ekengren tycker ärtsoppan misshandlas. Mathistorikern Richard Tellström om mångtusenårig soppa. Agronomen Matti Wiking Leino om själva ärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Ärtsoppan är på väg ut från skolornas matsedlar, säger Richard Tellström.Den är också på väg bort från lunchserveringar.- Den yngre generationen lär sig inte äta ärtsoppa, säger han. Och det man inte lär sig före 25 års ålder det brukar vara ganska svårt att lägga till.Ärtsoppan är vår äldsta maträtt, med rötter tillbaks till bronsåldern.- Då hamnar vi 1000 till 1 500 år före Kristus.Ärtsoppa med fläsk är ett ganska sent påfund. Tidigare har man ätit den med lamm, får, säl och fisk. Fisk har varit vanligare än kött.- Den gula ärtan blev vanlig i mitten av 1800-talet, berättar Matti Wiking Leino, forskare och agronom på Stockholms Universitet. I början av 1900-talet förädlades det fram flera nya sorter, alla kallade torsdagsärt, men med olika nummer.Kocken Stefan Ekengren tycker att ärtsoppan misshandlas.- Den serveras för tjock, säger han. Ärtsoppan ska vara tunn och fin och lite buljongig.Hanna Olvenmark älskar inte ärtsoppa, men den gula ärtan kan användas till annat. Hon har den till falafel, köttfärssås och fava, en hummusliknande röra.Recept på Hannas rätter, och Stefans ärtsoppa, hittar du nedan.

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Välkomna till den tredje sommarspecialen 2023 som handlar om mat och dryck. Vi kommer att diskutera hur vi sett på matkultur i Sverige, om mat som specialintresse, om hur man destillerar sprit och hur man provar champagne.Utdrag ur följande avsnitt:019 Om matkultur med Richard Tellström 096 Om trender och konsumtionsmönster med Sofia Ulver122 Om sprit med Calle Magnusson355 Om champagne med Richard JuhlinProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När pulvret lanserades var det framtidsmat. Idag är statusen låg. Det kylförvarade anses finare. Vi ställer kategorierna mot varandra i en provsmakning. Har du några pulverminnen?- Inte ett pulverminne, utan tvärtom. Det var klumpar i moset, minns Kristina Sandberg, författare till tre romaner om hemmafrun Maj, böcker där maten är ständigt närvarande.- Jag tyckte det var förskräckligt.Kristina bjöds på vanligt potatismos hos en kompis. Hon var van vid pulvermos. Barndomen innehöll mycket pulver.- Chokladpudding, säger mathistorikern Richard Tellström. Som efterrätt på vardan. Och det var en fest.Richard menar att pulvret funnits med mänskligheten genom hela historien. För vad är mjöl annat än ett pulver som kan blandas till mat?Det moderna pulvret föds med livsmedelindustrialismens sena 1800-tal och in på 1900-talet.Pulvermatens stora genombrottet kommer med snabbköpens etablering under 50-talet. Pulver tillsammans med djupfryst var framtiden. Snabbt, enkelt, tidsbesparande.Idag är statusen betydligt lägre. Hög status har däremot det kylförvarade.Så vi testar pulver mot kylförvarat. Bearnaisesås, vaniljsås och nyponsoppa.Hur står sig pulvret i kampen?

11 april. Klara-Lovisa Lundström och Laura Ingemarsson driver Instagramkontot Politikermat där de lagar och äter recept som politiker tipsat om. Hur god är Ulf Kristerssons Gong Bao och Fredrik Reinfeldts korvgryta? Det och många andra kulinariska hemligheter avslöjas i ett samtal där också måltidshistorikern Richard Tellström deltar.

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Programmet är en repris från 15 april 2022.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med. Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet. Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216! I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på kropp@sverigesradio.se.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamGäster i programmet:Suzanne Osten, dramatiker Allan Linnér, psykologRichard Tellström, måltidsforskareReportage: Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Nanna Olasdotter Hallberg kliver in och lär känna Torbjörn Averås Skorup med ett litet förhör. Vi fortsätter att trendspana inför nästa år tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström och kritikern Hanna Johansson. Och varför firar nyår den 31 december? Det vet nog etnologen Jonas Engman som målar upp nyårsaftonens tidslinje för oss. Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Nanna Olasdotter Hallberg.

Mathistorikern om maten på svenska julbord och julbordsgeneralernas makt. Måltidsforskare som ofta medverkar i olika medier för att berätta om svensk matkultur. Richard Tellström har bidragit med sin kunskap i olika tv-program, bland annat i form av expert i Historieätarna och julkalendern Tusen år till julafton. Just nu skriver han en bok om svensk måltidshistoria från medeltiden till pandemin.Richard Tellström om sitt Vinterprat: Jag kommer berätta allt om det svenska julbordet, varför vi äter just sill, skinka och köttbullar. Och om varför fler och fler börjar pynta i november, varför julfirmafesten är avdragsgill och varför svenska barn fick vänta på rummet medan kompisens familj åt middag.Om Richard TellströmMåltidsforskare, författare, 62 år Född i Sollefteå, bosatt i Uppsala Tidigare Sommarvärd 2017Producent: Karin af Klintberg

Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten. Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.

Lyssna när årets Vintervärdar presenteras Klockan 13.00 presenterar programchef Bibi Rödöö vilka som blir Vintervärdar i år.  Årets Vintervärdar har alla ett uppskattat Sommarprogram i bagaget och de vet hur man berättar en historia. Vi får åtta berättelser av olika slag som roar och berör perfekta att lyssna till under jul- och nyårshelgen, säger Bibi Rödöö.Årets Vintervärdar25 december Marika Carlsson, komiker 26 december Richard Tellström, måltidsforskare 27 december Malin Persson Giolito, författare 28 december Olof Wretling, skådespelare 29 december Patrik Lundberg, journalist 30 december Clara Lidström, bloggare 31 december Jenny Strömstedt, programledare 1 januari Georg Riedel, kompositör

För de som ska köpa bil idag finns det en mäng olika varianter att välja mellan: bensin-, diesel-, el-, biogas- och olika hybridbilar. Vi pratar med experter om vilken biltyp som är billigast att äga. Kräftpremiären är här vi pratar om kräftskivans historia med mathistorikern Richard Tellström och kräftfiske med journalisten Albin Boman. Och så sänder vi ett reportage om hur man ska tänka för att ha råd att semestra nästa sommar trots rekordhög inflation och stigande boräntor.Vår teknikexpert Elin Häggberg svarar på veckans lyssnarfrågor.

Smörgåstårtan verkar ha fått en renässans, men vilken är egentligen den omstridda anrättningens ursprung och hur många ingredienser kan man egentligen lägga på innan det spårar ur? Idag pratar vi om smörgåstårtans historia och berättigande i vår matkultur tillsammans med mathistorikern Richard Tellström och Paola Allegrini som vann Hemmets journals smörgåstårtetävling.Känslan av att framtiden är oviss är en viktig komponent i demokratin. Det menar Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Den här ovissheten påverkar både vår benägenheten att rösta och vår rätt att vara felbara människor - alltså att börja om. Borde vi öka ovissheten, och förbjuda opinionsundersökningar nära valdagen?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Emma Molin och Christopher Garplind hyllar Moder Svea på nationaldagen. Måltidsforskaren Richard Tellström snackar svenska mattraditioner. Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson lär oss om hur fotbollen format den svenska nationalpatriotismen. Ny tradition på röda dagar är den öppna frågelådan där Emma och Garpen svarar på allt ni lyssnare skickar in. Och så har Christopher ordnat ett Sverige-quiz till Emma i dagens ära! Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin

När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du? Jönssonligan och havregrynsgröt, Ringer en vän, Kollar på rederiet och påtar bland mina växter. När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra. Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den? Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter:  Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar? Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt. 

5 maj. Runt år 1980 dök de första kebabrestaurangerna upp i Sverige och ända sedan dess har rätten älskats, diskuterats och varit föremål för hätska kontroverser. Richard Tellström, docent i måltidskunskap och Mattias Axelsson, poddare och traditionsexpert, reder ut kebabhistorien tillsammans med Andreas Ericson.

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Bo Lundvik beställde en trädgårdspall från nätbutiken Vincini men trots att pallen aldrig dök upp krävde nätbutiken att få betalt. Under flera månaders försökte han få betalföretaget Klarna att stryka fakturan men först efter en insändare i Dagens Nyheter gick Klarna med på det. Bo Lundvik, och många andra kunder i liknande situationer, anser att betaljätten samarbetar med oseriösa företag. Lyssna också på intervjun med arkitekten och programledaren Gert Wingårdh om husdrömmar och svällande renoveringskostnader. Och så pratar vi med mathistorikern Richard Tellström om semlans utveckling från fastlagsbulle till semmelsmoothie.Vår privatekonomiska expert Patrick Siegbahn svarar på veckans lyssnarfrågor.

Hur länge har vi ätit julbordet som vi känner det nu och hur länge har julbordet hängt med i någon form- måltidshistoriker Richard Tellström reder ut! Han siar också i hur julbordet kommer se ut i framtiden!

Det sjätte avsnittet är här!Idrottsrörelsen har fått hålla tillbaka ordentligt under pandemin. Finns svaret i att Tegnell blev vald sist på idrotten? Eller att han och övriga kollegor inom FHM inte ens läst de protokoll som tagits fram?Plopp på medeltiden - är det verkligen sant!?Gäster i det här avsnittet är:Fredrik Söderberg - Vice klubbdirektör AIK fotboll.Mats Enquist - Generalsekreterare Svensk Elitfotboll.Richard Tellström - Etnolog och måltidsforskare.Adam Bolander - Arkeolog Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström lär oss allt om semlans historia och utveckling! Han avslöjar också hur han helst äter sin egen semla...

Den har kallats festernas fest – Nobelmiddagen. Varje år samlas 1300 gäster för att fira världens främsta forskare och författare. Men hur skapar man en måltid så storslagen att den passar för ett sådant tillfälle? Och vilken roll spelar samvaron vid matbordet för den kreativitet som ligger bakom exempelvis ett Nobelpris? Gustav Källstrand möter etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström i ett kulinariskt samtal om måltidens betydelse, smörtaxar och fantasifulla menyer i Blå Hallen. Och om att äta grävling. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.