Podcasts about barnb

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seKlassiska sagor eller normkritiska queerberättelser – vilka böcker ska våra barn läsa och vad innebär dessa val för deras framtid? Detta handlar dagens Under all kritik om. Dessutom med bonusmaterial för betalande prenumeranter.

Matinbum & Glooten läser barnbok, visar lite av Josefs nya album och pratar om problematiken kring gambling i spel.Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/chSppI3KxhABli en Synkare idag! ► https://www.patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► https://youtube.com/MatinbumJosef ► https://youtube.com/GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barnboksförfattaren Lotta Geffenblad om sin barnbok Blå ugglan om död och tröst: Jag tror att man kan berätta nästan allt för barn, säger hon. Barn mår bra av en ärlig vuxen, på något sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

I denna kampanj till Skjut dom i huvudet följer vi Saras karaktär Hanna på hennes väg från den relativa tryggheten i kungariket Kungsbacka mot ett Göteborg där de döda vandrar på gatorna och de levande gör livet svårt för varandra. Ska hon finna sin försvunne vän innan det är för sent? Och vilka är egentligen Köttmök?

Barnböcker har stark ställning i Sverige, musikgenren K-pop omsätter mindre pengar, Queen-gitarristen Brian May har fåt en ärofylld utmärkelse.

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talet har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den fjärde säsongens premiäravsnitt pratar vi om hur samtiden speglas i barnböcker. Med utgångspunkt i den populära barnboksserien "Kattspionerna på Rosengård" träffar vi författaren och journalisten Anja Gatu. Böckerna har jämförts serien om Pelle Svanslös - en annan barnboksserie som var känd för att skildra sin samtid. Men hur kan man spegla samhällets problem och utmaningar i en berättelse för 6-9-åringar? Varför är det viktigt att även få små barn att reflektera och hur gör man det på ett sätt som inte överskuggar det huvudsakliga: att skriva en spännande berättelse? I avsnittet pratar vi även med Sara Kärrholm, forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Och så blir det en hel drös med boktips eftersom vi passat på att ha fri läsning i pausen sedan säsong 3.

Nyheterna radio 08:00

Radio Kamrat är en podd för upplysning om kommunism och kommer ut varannan onsdag. I varje avsnitt berättar Rebecca Weidmo Uvell om kommunism. Det finns oerhört mycket fakta om kommunismen som medvetet gömts och glömts och någon organiserad folkbildning om världens värsta ideologi finns inte.  Veckans avsnitt fortsätter informera om propagandan från socialister mot barn, den här gången via socialistiska barnböcker.  Podden produceras i samarbete med den konservativa tankesmedjan Oikos.

På 50-talet skildrades Elli Karin Pavvals liv som samisk flicka i de populära fotoböckerna om Elle Kari, som översattes till 20 språk. Nu ges böckerna ut på nytt och P1 Kultur följer i Elli Karins spår. HISTORIEN SPÖKAR I TYSKA PAVILJONGEN PÅ VENEDIGBIENNALENVi följer med Mårten Arndtzén till årets Venedigbiennal och den tyska paviljongen, där konstnärer genom åren på olika sätt förhållit sig till landets mörka historia så också i år.EN CLOWN TALAR UT - MÖT MANNE AF KLINTBERGI år är det femtio år sedan Manne af Klintberg gjorde sin första föreställning som clown. Och 77 år gammal han har inga planer på att sluta. P1 Kultur träffar Clownen Manne.ESSÄ OM HABSBURGSKA RIKET I LITTERATURENI dagens essä från OBS reflekterar författaren Eva Ström över vilka spår det habsburgska riket har satt i litteraturen.Programledare: Morris Wikström Producent: Karin Arbsjö

En passningsskicklig mittback som banat iväg för kommande generationer. Årets back 2010 och 2011 Charlotte Rohlin blickar tillbaka på sin långa och innehållsrika karriär i Linköpings FC och i podden förklarar hon varför hon just tillbringade hela sin seniorkarriär i samma klubb. 41-åringen förklarar även varför landslagsdebuten kom sent, VM-bronset 2011 och det stenhårda jobbet efter korsbandsskadan, som ledde till hemma-EM 2013. Barnböcker, Serie A och Kenty är bara några fler saker som tas upp i detta avsnitt!

I vårt tredje avsnitt pratar vi med författarna Malin Stehn och Mattias Edvardsson. Malin har skrivit över 45 böcker för barn och unga, men är just nu aktuell med sin första roman för vuxna, "Ett gott nytt år", på Albert Bonniers Förlag. Mattias debuterade som vuxenboksförfattare, men skrev sedan några böcker för barn och unga innan han gick tillbaka till vuxenboksvärlden igen och gjorde succé med romanen "En helt vanlig familj". Just nu är han aktuell med romanen "En familjetragedi" på Forum. Men hur är det att skriva för barn och att sedan börja skriva för vuxna? Hur ser skillnaderna ut? Och varför ser det ut så? I avsnittet pratar vi även med Sara Ruder, förläggare på Bokförlaget Opal, som ger ut både Malins och Mattias böcker för barn och unga. Och så blir det boktips så klart!

Barnböcker riskerar att bli dyrare i Sverige och en enorm boll med hår från Elvis såld. Producent: Måns Hirschfeld Programledare: Maria Askerfjord Sundeby

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Olle Björkman Programledare: Maria Askerfjord Sundeby

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

Ett specialprogram om Barbro Lindgren signerat Kerstin Wixe! Barbro Lindgren har skrivit i hela sitt liv. Barnböcker, ungdomsböcker, vuxenböcker och poesi. Hon har skapat klassiker som Lilla Sparvel, Loranga, Masarin och Dartanjang, Mamman och den vilda bebin och Max-böckerna som nästan varenda småbarnsförälder läst. Hennes texter blir musik och teater, hennes kreativitet verkar aldrig ta slut. Men nu har jag slutat med intervjuer och framträdanden, säger Barbro Lindgren på sin telefonsvarare. Det är svårt att tro att det här skulle vara den sista intervjun med Barbro Lindgren, men hon säger att det får vara bra nu. Skrivandet tänker hon dock inte sluta med, det är alldeles för roligt. I mötet med Kerstin Wixe får vi inte bara höra henne berätta om vem som är förebilden till Dartanjang. Hon berättar också om sitt frihetsbehov, sitt skrivande och sin praktiska inställning till döden. Programmet är producerat av Kerstin Wixe.

Läslust och bokglädje! Denna veckan träffar vi Johanna Stenlund - Barnens boktips - som tipsar oss om de allra bästa böckerna just nu, från ide allra minsta barnen och upp till tonåringarna. Detta är en skattkista för alla som har barn i sin närhet, inför läslovet, för att uppmuntra läsglädjen hemma, som present till andra barn eller som en perfekt önskelista inför framtiden. Johanna berättar också om de hetaste trenderna ifrån bokmässan och ger sina bästa tips för att öka vardagsläsningen där hemma.Johanna har samlat alla böcker hon pratar om här: http://barnensboktips.se/boktips-och-barns-lasning-poddgast-hos-life-with-kids/ Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

- När jag läser under dessa tider av stor oro märker jag att jag ofta går tillbaka till mina gamla bokvänner. Det slår mig att det finns väldigt många döda föräldrar i barnlitteraturen. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

"Läs tillsammans! Du är viktig för ditt barn. Ditt barn älskar din röst. Prata, lek, sjung, läs och ha roligt tillsammans." Anna Hällgren, handläggare på Kulturrådets Bokstart och läsinspiratör, ger boktips och samtalar - via datorn - med barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström. Lyssna också på: * BVCpodden 45: "Vi vill hellre ha tillbaka en tuggad bok än en oläst" (https://bvcpodden.fireside.fm/45) Anna Hällgrens bok- och lästips: Diktsamling: * Lena Sjöberg: Aldrig har jag sett (Rabén & Sjögren) Småbarnsböcker som snabbt kan läsas, lekas, sjungas, göras rörelsegympa, vara kreativa med: * Hanna Albrektson: Hela fina jag (Lilla Piratförlaget) och Alla svansar-böcker * Frederic Stehr: Bim Bam Bom (Lilla Piratförlaget) * Emma Virke: En sur citron (Lilla Piratförlaget) och alla interaktiva Toto-böckerna * Kenneth Andersson: Lilla monsterboken och Lilla djungelboken (Alfabeta) * Annika Sandelin & Linda Bondestam: Säg hej! (Förlaget Berghs) * Eva Eriksson & Lisa Moroni: Julia hämtar strumpor (Bonnier Carlsen) * Agneta Norelid, Eva Pils & Kenneth Andersson: Pinos dagbok (Pinolek) finns även på UR som filmer på många olika språk. Från 2-3 år och uppåt: * Chris Haughton: Var inte rädd lilla krabban (Lilla Piratförlaget) * Sara Villius & Mari Kanstad Johnsen: Om orm (Rabén & Sjögren) * Johan Anderblad & Filippa Widlund: Bojan och ambulansen (Bonnier Carlsen) * Per Gustavsson: När prinsessor går på äventyr (Lilla Piratförlaget) * Jonna Björnstjerna: Sagan om den underbara familjen Kanin och spöktåget (Bonnier Carlsen) * Ellen Ekman: Idde och Hajen (Rabén & Sjögren) * Gunna Grähs: Malik och Mini-Gurra (Alfabeta) Se en kortfilm om varför läsning är så viktigt för barn: * Youtube: Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? (https://www.youtube.com/watch?v=KkMXYoAm11A) Att läsa för ett barn är nästintill magiskt! Hur gör man? Carina Fast berättar mer i fyra kortfilmer. De finns även översatta till engelska, arabiska, somaliska och persiska: * Bokstart: Att läsa för små barn (https://www.bokstart.se/barnssprak/artiklar/2019/att-lasa-for-sma-barn/) Här hittar du ännu fler boktips: * Bokstart: Att välja böcker (0-3 år) (https://www.bokstart.se/barnssprak/artiklar/2018/att-valja-bocker/) * Kulturrådet: Beställ barn och ungdomsbokskatalogen- gratis med tips på nya böcker. (https://kulturradet.packing.se/products/barn-och-ungdomsbokskatalogen-2019-2020) * Mama: 59 boktips för 1-7-åringar (https://mama.nu/barn-baby/boktips-barn/) * Barnens boktips: Barnböcker för 0-18 år (http://barnensboktips.se/) * Barnboksbloggen: Boktips för dig och ditt barn (https://www.barnboksbloggen.se/) * Barnboksprat: Från pekböcker till ungdomsböcker (https://www.barnboksprat.se/) Faktablad om barns tidiga språkutveckling på över 25 olika språk: * Bokstart: Informationsmaterial (https://www.bokstart.se/ombokstart/artiklar/2018/informationsmaterial/) Ta gärna kontakt med ditt bibliotek om du vill ha fler boktips! Eller skriv till Bokstart: info@bokstart.se (mailto:info@bokstart.se) Special Guest: Anna Hällgren.

Avsnitt 63: Anna, Lina och Karin pratar om barnböcker igen - det blir lite om böcker med röda och gröna ryggar, vad vår barndoms bibliotekarier tyckte var fin och ful litteratur, och om flera böcker från Läseleket förlag. På slutet kommer vi fram till att det måste bli en del 3 - vi lyckades ju inte ens prata om CS Lewis! Vill du veta mer eller kommentera det vi har pratat om? Besök gärna vår hemsida, där finns det länkar för varje avsnitt och mycket mer. Vi finns också på facebook, twitter och instagram. Eller så kan du mejla till nyasvarta@gmail.com Gillar du det vi gör? Skriv gärna en recension på facebook eller i din poddspelare. Du kan också stötta oss via Paypal.

Anders och Elin pratar om hans jobb som manusförfattare och att får återkopplingen att det man nyss gjort är en dikeskörning. Producerat av Marcus Blomgren @marcusbrummgren

I det andra avsnittet av Veganpäron hänger vi med Jannika Navjord och pratar bland annat om veganska barnböcker, familjemedlemmar som inte är veganer och hur vi bemötts av bvc och skola. Trevlig lyssning! Musik: Henrik Skapare (https://soundcloud.com/henrik-skapare)

Avsnitt 49: Lina, Karin och Anna pratar barnböcker, mest de vi minns från 70- och 80-talet, men också såna vi stött på i vuxen ålder. Det blir Astrid Lindgren, Tove Jansson och Barbro Lindgren, men också Lånarna, Pip-Larssons och Gummi-Tarzan. Vi förbryllas av påklistrat välmenande sjuttiotalsböcker och blir tårögda över Stina Wirséns Vems bebis? På slutet inser vi att det här kan vi prata om hur länge som helst, så detta är del 1 av vem vet hur många avsnitt. Någon gång kommer det en del 2 i alla fall! Vill du veta mer eller kommentera det vi har pratat om? Besök gärna vår hemsida, där finns det länkar för varje avsnitt och mycket mer. Vi finns också på facebook, twitter och instagram. Eller så kan du mejla till nyasvarta@gmail.com Gillar du det vi gör? Skriv gärna en recension på facebook eller i din poddspelare. Du kan också stötta oss via Paypal.

Barnböcker! Något som ligger många varmt om hjärtat, små som vuxna, och så är det för oss också. I det här avsnittet går vi in på vilka böcker vi läste som barn, varför de var bra och lite annat skoj. Musik av Johan Olsson (hur bra är inte den??) Ni kan som vanligt hitta oss på LitteraturRäven på Instagram, Facebook, Twitter och Goodreads. Dessutom har vi en Facebookgrupp dedikerad till Tekoppar & Fabler, och hittas vid samma namn.

Här kommer avsnitt 92 av Bonuspappan & Plusmamman, där vi åker hem till barnboksförfattaren Ebba Berg i Göteborg. Hon berättar om sin egen bonusfamilj och om inspirationen till bokserien ”Barnen i Lyckeskolan” (Olika Förlag) som nu omfattar åtta titlar om lika många elever i en klass. Efter veckans artikel i FN:s barnkonvention pratar vi om det […]

Susanna går undercover och tar reda på varför folk inte säger prosit när någon nyser längre. Kalle analyserar kändisars barnböcker. Och veckans mindfuck utses. I Fredag i P4 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.

Tillsammans med barnbokskritikerna Lotta Olsson från Dagens Nyheter och Martin Hellström, lektor i barnlitteratur, tipsar vi om årets allra bästa titlar, från bilderböcker till ungdomsböcker. Med tanke på att 2017 års barnboksutgivning bestod av 2532 barnböcker och att trenden är att det blir fler titlar för varje år, så krävs experthjälp för att hitta rätt i utbudet. Vi har fått hjälp av Lotta Olsson, mångårig barnbokskritiker på Dagens Nyheter och Martin Hellström, kritiker och lektor i barnlitteratur på Linnéuniversitetet i Växjö. De tre första titlarna på varje lista är de som nämns i programmet, övriga är bonustitlar. Totalt är det ett sextiotal supertips! Varsågoda!  Vi går igenom böckerna kategori för kategori, tre stycken: Bilderböcker 0-6 år, kapitel- och mellanåldersböcker 6-12 år och ungdomsböcker 12+.   Årets bästa barnböcker enligt Lotta Olsson: Bilderböcker 0-6 år Dom som bestämmer av Lisen Adbåge:   Är du min bror? av Liu Hsu-Kung (övers. Anna Gustafsson Chen) Valdemar i Stora Skogen av Maria Jönsson EXTRA: Gropen av Emma AdBåge Om Orm av Sara Villius och Mari Kanstad Johnsen  De förlorade orden av Robert MacFarlane och Jackie Morris (övers. Rose-Marie Nielsen) Hemma hos Harald Henriksson av Uje Brandelius och Clara Dackenberg Det bästa jag vet av Ulf Stark Lilla Valdemar (och den tidigare Valdemar i världshavet) av Lennart Eng Ett sista brev av Antonis Papatheodoulou och Iris Samartzi   Årets bästa barnböcker enligt Martin Hellström: Bilderböcker 0-6 år "Gropen" av Emma Adbåge "Hundpromenaden" av Sven Nordkvist och med bilder av Kitty Crowther "Fastrarna" av Ebba Forslind  EXTRA: "Kom hem Laila" av Eva Lindström "Alban" av Barbro Lindgren (nyutgivning) "Regn" av Anders Holmer "Doris drar" av Pija Lindenbaum (nyutgivning) "Dom som bestämmer" av Lisen Adbåge "Chinos tjocka kinder" av Maria Nilsson Thore "I en pöl" av Karin Cyren   Kapitel- och mellanåldersböcker 6-12 år Årets bästa enligt Lotta Olsson: Det fina med Kerstin av Helena Hedlund Isdrottningen av Mårten Melin Den där Jonny Jonsson Johnsson av Elin Lindell EXTRA: Hjärtat är en knuten hand av Ingrid Ovedie Volden (övers. Mats Kempe) Mitt fönster mot rymden av Oscar Kroon och Josefin Sundqvist Ödesryttarna: Jorvik kallar av Helena Dahlgren PAX Draugen av Ingela Korsell, Åsa Larsson och Henrik Jonsson Comedy Queen av Jenny Jägerfeld Stora boken om träd av Wojciech Grajkowski och Piotr Socha: (övers. Thomas Håkansson) Natten lyser av Lena Sjöberg   Kapitel- och mellanåldersböcker 6-12 år Årets bästa enligt Martin Hellström: "Frallan räddar världen" av Sara Ohlsson, Lisen Adbåge, bild "Familjen Knyckertz och gulddiamanten" av Ander Sparring och Per Gustavsson "Fabler och andra berättelser av Lev Tolstoj", med Jockum Nordströms bilder  EXTRA: "Gruvan" av Sara Lövestam "Mitt fönster mot rymden" av Oskar Kroon och Josefin Sundqvist "Verkligen sant Ester?" av Anton Bergman och Emma Adbåge (bild) "Rymlingarna" av Ulf Stark och med bilder av Kitty Crowther   Ungdomsböcker 12+  Årets bästa enligt Lotta Olsson: Vi skulle segla runt jorden av Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark Ord i djupaste blått av Cath Crowley (övers. Ylva Spångberg) Gökungen av Frances Hardinge (övers. Ylva Kempe) EXTRA: Nordiska myter av Neil Gaiman: (övers. Kristoffer Leandoer, pocket) Kattvinden av Helena Öberg och Kristin Lidström Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo Juliane och jag av Inger Edelfeldt: (nyutgåva) brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson: (övers. Athena Farrokhzad) Lite kul måste man ha av Åsa Karsin Guldkompassen av Philip Pullman (övers. Olle Sahlin, pocket)   Ungdomsböcker 12+  Årets bästa enligt Martin Hellström: "Fågeln i mig flyger vart den vill" av Sara Lundberg (2017, Martin: okej, jag vet att den kom förra året, men  jag kan argumentera för att den ska vara med även på årets lista) "brun flicka drömmer" av  Jacqueline Woodson "Vi skulle segla runt jorden" av Anna Sundström & Elisabeth Widmark EXTRA:  "Som sparv som örn" av Per Nilsson "Comedy Queen" av Jenny Jägerfeld "Guldkompassen" av Philip Pullman (nyutgivning 2018) "Skuggan över stenbänken" av Maria Gripe (nyutgivning 2018) "Livet på en kylskåpsdörr" av Alice Kuipers (nyutgivning, pocket)   Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj

Kristoffer, Fredrik och Amanda snackar e-postklienter och Kristoffers äventyr med att skriva en under hackveckan som gått. Ja, Emacs är kraftfullt inblandat. Att jobba med taggad e-post kontra mappar och hur Kristoffer använder taggar. Dessutom lite reaktioner på Guido van Rossums avhopp som Pythons välvillige livstidsdiktator. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, @itssotoday och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Notmuch Emacs Maildir Mbox Dovecot IMAP getmail Bootstrap Bulma Spectre.css Underscore Handlebars Lodash React Lodash FP Vue Data binding RFC 733 - Standard for the format of ARPA network text messages RFC 833 - Who talks TCP? ASCII MIME-typer POP 3 SMTP Nej, det verkar inte ha funnits ett icke-simple mail transfer protocol Jockes test av mejlklienter Pony Guido kliver av som Pythondiktator Raymond Hettinger LDAP Kalender-RFC - 2445 Mejl via brevduva - RFC 1149: A standard for the transmission of IP datagrams on avian carriers Titlar Sjudagarshackvecka Då kan man väldigt enkelt förstöra sin mailbox Alla taggar i en SQL-databas Mipplar med headers Samma mejl i olika mappar Stoppa alla mejl i ett git-repository En fil som heter som taggen Top Javascript frameworks 2018 Mejl är trasigt Bakåtkompatibel i mottagarändan Det är skitkrångligt att hantera mejl Fulhack på fulhack Alla quirks från alla mejlservrar på vägen En lång kedja av quirks En mejltransportstandard Det är ju så auto funkar Egentligen bara klienten som fattas Jag tar illa upp å Ponys vägnar Minigrisen blir 300 kilo stor Det finns en barnbok här Barnböcker om olika RFC:er RFC for kids Det gäller att välja rätt RFC

Ett specialprogram om Barbro Lindgren signerat Kerstin Wixe! Barbro Lindgren har skrivit i hela sitt liv. Barnböcker, ungdomsböcker, vuxenböcker och poesi. Hon har skapat klassiker som Lilla Sparvel, Loranga, Masarin och Dartanjang, Mamman och den vilda bebin och Max-böckerna som nästan varenda småbarnsförälder läst. Hennes texter blir musik och teater, hennes kreativitet verkar aldrig ta slut. Men nu har jag slutat med intervjuer och framträdanden, säger Barbro Lindgren på sin telefonsvarare. Det är svårt att tro att det här skulle vara den sista intervjun med Barbro Lindgren, men hon säger att det får vara bra nu. Skrivandet tänker hon dock inte sluta med, det är alldeles för roligt. I mötet med Kerstin Wixe får vi inte bara höra henne berätta om vem som är förebilden till Dartanjang. Hon berättar också om sitt frihetsbehov, sitt skrivande och sin praktiska inställning till döden. Programmet är producerat av Kerstin Wixe.

Jag pratar med komikern Sandra Ilar om våra favoritböcker vi minns från barndomen. Vi nämner bland annat "Fabler du inte borde bry dej om" av Florence Parry Heide & Sylvia Worth Van Clief, ”Loranga, Masarin och Dartanjang” och ”Loranga! Loranga!” av Barbro Lindgren, ”Lille Virgil och”Gummi-Tarzan” av Ole Lund Kirkegård, ”Kalle och chokladfabriken” av Roald Dahl, ”Strit” av Grete Janus Hertz och ”Ensamma vargen” av Joe Dever.Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalTwitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsSnapchat: gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om man lär sig jiddisch så måste man hitta på ett sätt att använda det också! Så resonerade Niklas och Ida Olniansky, och startade först ett klezmer-hårdrocksband, sen en jiddischtidskrift och nu har deras jiddisch-bokförlag också börjat få luft under vingarna med tre nya barnböcker och ytterligare sju planerade titlar i år. Thomas Lunderquist besökte Västers bibliotek i Lund för en pratstund med Ida och Niklas, eller Kolye som han kallar sig i jiddischsammanhang, vid deras bokrelease nyligen.

En president är populär och en annan testar sin intelligens. Barnböcker är inte helt lätta att läsa, och en gorilla har brunnit ner. Men vem gjorde det? Skådespelare Marika Parkkomäki, författare Hannele Mikaela Taivassalo och kulturproducent Jesper Karlsson diskuterar presidentval och andra aktualitetshändelser. Inbandat 17 januari 2018 på Ny Tids redaktion i Helsingfors.

Ett specialprogram om Barbro Lindgren signerat Kerstin Wixe! Barbro Lindgren har skrivit i hela sitt liv. Barnböcker, ungdomsböcker, vuxenböcker och poesi. Hon har skapat klassiker som Lilla Sparvel, Loranga, Masarin och Dartanjang, Mamman och den vilda bebin och Max-böckerna som nästan varenda småbarnsförälder läst. Hennes texter blir musik och teater, hennes kreativitet verkar aldrig ta slut. Men nu har jag slutat med intervjuer och framträdanden, säger Barbro Lindgren på sin telefonsvarare. Det är svårt att tro att det här skulle vara den sista intervjun med Barbro Lindgren, men hon säger att det får vara bra nu. Skrivandet tänker hon dock inte sluta med, det är alldeles för roligt. I mötet med Kerstin Wixe får vi inte bara höra henne berätta om vem som är förebilden till Dartanjang. Hon berättar också om sitt frihetsbehov, sitt skrivande och sin praktiska inställning till döden. Programmet är producerat av Kerstin Wixe.

Tanja Is, barnboksförfattare och serietecknare, har på gång en bok om döden. Hon har också tecknat en serie om hur djur far illa i krig och tillsammans med en väninna planerar hon en bok som som på ett vänligt sätt tar upp svåra saker som barn upplever. Böckerna kan fungera som underlag för diskussioner mellan vuxna och barn och ge bilder och ord för känslor man upplever. redaktör är Pia Abrahamsson. Programmet sändes den 23.april 2017.

Catharina fick barn med en man som lovat gifta sig med henne, men som ångrat sig. Hon gick till domstol och fick rätt. För den fattige fanns det i vissa städer fattigsakförare som hjälpte till gratis. I kyrkböckerna kan man ibland bland stöta på små utropstecken och märkliga noteringar som fångar ens intresse. Så är det till exempel i husförhörslängden från Kungsbacka 1881-86 där någon med blå penna ritat två stora Obs med utropstecken i raden för särskilda anteckningar för Fredrik Ekwall.I anteckningen står det att han inte är ledig för giftermål.Fredrik Ekwall saknar intyg om äktenskapsledighet från 1881 - 1886. Har under äktenskapslöfte med ogifta Catharina Andersson sammanaflat ett flickebarn Fredrika Vilhelmina som enligt Stockholm Rådhusrätts dom den 1 mars 1859 blifvit förklaradt äkta.Historien om Fredrik Ekwall börjar i Stockholm årtal !där han 27 år gammal träffar den elva år äldre Catharina Andersson. Han arbetar som typograf eller som det då hette konstförvant och hon som jungfru i en adlig familj. De blir kära i varandra, åtminstone är det vad släktforskaren och ättlingen Kerstin Scherman tror när hon berättar historien där hemma vid köksbordet i Tranås och har tagit fram ett fotografi på Catharina Andersson. För det är Catharinas historia som framförallt fångat Kerstin Scherman.- Hon var min mormors mor och var född 1821 i Södermanland. hennes pappa var soldat och hon växte upp på ett soldattorp. Sen gav hon sig iväg till Stockholm där hon började arbeta som piga.Catharina Andersson var duktig att laga mat och fick så småningom jobb som jungfru i en adlig familj i Stockholm.Och det var under den tiden hon träffade den unge typografen Fredrik Ekwall. Och under våren 1859 blev Catharina gravid En svår situation för en ogift kvinna, men det skulle ordna sig för Fredrik hade lovat Catharina att de skulle gifta sig.- Och då vägrade han. Han sa att han hade ångrat sig. Då stämde Catharina honom inför Stockholms Rådhusrätt för brutet äktenskapslöfte och förmodligen fick hon hjälp av den familj hon arbetade hos.- Tydligen var Fredrik en hederlig karl som erkände att han var far till barnet. Kanske hade han träffat någon annan, tror Kerstin Scherman.Katarina födde den 13 december en dotter på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm och döpte henne till Fredrika Wilhelmina. Kanske valde hon namnet Fredrika för att visa att det var Fredrik som var fadern till barnet.Och bara en månad senare skrev Catharina till Stockholms Rådstufurätt som var föregångare till Stockholms tingsrätt och förklarade där att det var omöjligt för henne att ensam ta hand om barnet.Till Stockolms Rådstufvurätt 24 januari 1860 Under mars månad sistlidna år uti nr 32 Stadsgården blevo jag lägrad av Fredrik Ekwall under äktenskapslöfte, därav jag blivit havande och den 15 sistlidna december framfött ett ännu levande flickebarn, i dopet kallad Fredrika Wilhelmina. Detta styrkes av dopsedeln från Allmänna Barnbördshuset nr 4496, sängen nr 12. Ödjukeligen anhålles om laga stämning och rekvisition å Fredrik Ekwall att han antingen ombesörja att barnet bliver å allmänna barnhuset intaget eller också till mig såsom uppfostringshjälp därföre utgiva 10 rikdaler silvermynt månatligen från barnets födelse intill det sig själv försörja kan. Då Ekwall har anställning som boktryckerikonstförvant utom under det årliga excercismötet så är hans arbetsförtjänst säkerligen nog tillräcklig för att därav meddela bidrag till dess barns underhåll. Om fri och öppen talan i alla vad till målet hörer samt ersättning för rättsliga kostnaden förbehålles ödmjukligen Catarina Andersson före detta PigaKerstin Scherman berättar att Catharina inte kunde fortsätta arbeta som piga utan tog anställning som tvätterska.I början av 1860 blev Fredrik Ekwall hörd av Stockholms rådhusrätt och där han medgav han också att lägrat Catharina under äktenskapslöfte och att han också till en början ämnat att gifta sig med henne, men ändrat tanke.Den 23 februari 1860 Närvarande Ordförande herr rådman Höjer, ordföranden herr rådman Öhnell och t f Notarien Kruse Svaranden Ekwall, härefter hörd, medgav att han enligt käranden uppgivit, lägrat henne under äktenskapslöfte, samt till en början ämnat gifta sig med henne, men att han, då han sedermera närmare lärt känna henne, ändrat tanke, varjämte svaranden förklarade sig villig att med 5 riksdaler silvermynt i månaden bidraga till barnets underhåll, vartill han förut i kongl poliskammaren sig förbundit, uppgivande svaranden tillika, därom tillfrågad, att han såsom tryckerikonstförvant förtjänade omkring 8 till 11 riksdaler i veckan. Enär dopsedeln angående det av Ekwall och Andersson sammanavlade barn ej blivit vid rätten företedt, uppskjöts målet till torsdagen den 1 nästkommande mars kl 10 förmiddagen, då parterna åter skulle vara tillstädes, Andersson med ifrågavarande dopsedel försedd. In fidem U LuthhandDen 1 mars inställde sig Catharina och Fredrik igen vid rätten och hade då med sig dopsedeln som visade att Catharina framfött ett flickebarn i säng nummer 12 vid Allmänna Barnbördshuset i Stockholm.Och dom i målet kom drygt två veckor senare.Utslag 18 mars 1860 I förmåga av 5 kap. 1 giftermålsbalken förklaras omförmälde barn vara Ekwalls och Anderssons äkta barn, och ålägges Ekwall såsom bidrag till detsammas uppfostran och underhåll till Andersson utgiva sex riksdaler silvermynt i månaden, räknat från barnets födelse till dess hon uppnått 15 års ålder. Även som att med 5 riksdaler silvermynt ersätta Anderson för henne i målet havda kostander, skolande även underrätta Katarina församling om dessa utslag i vad angår ovan nämnda barn förklarande för äkta. In fidem U LuthanderCatharina fick alltså mer pengar än hon begärt i underhåll för barnet och dessutom slapp den lilla flickan bli noterad som så kallad oäkta barn i kyrkboken. Man valde alltså att betrakta Fredrika som ett så kallat trolovningsbarn vilket gav henne betydligt bättre förutsättningar än om hon hade varit ett utomäktenskapligt barn.Kerstin Scherman har slagits av hur hennes mormors mor Catharina klarade situationen trots att hon varken pengar eller social ställning. Kanske var det så att hon fick hjälp av den adliga familj hon tjänade hos.- Jag tycker hon var väldigt handlingskraftig och stark. Vilken moral hon hade. Jag beundrar henne och tänker på vad hon hade att kämpa emot. Och kanske var hon speciell om den adliga familjen hjälpte henne, för de kunde ju inte ha hjälpt alla som behövde hjälp. Och hade inte hon fått hjälp hade väl min mormor Fredrika blivit piga. Men det blev hon inte. Katarina lyckades lägga undan lite pengar så att Fredrika kunde studera och så småningom bli barnmorska. Och hemma hos Kerstin Scherman hänger ett porträtt av en ung Fredrika.- Det är taget 1864 när hon är fem år och hon är finklädd. När jag var liten trodde jag hon kom från en fin och rik släkt, men sen har jag förstått att man lånade kläder på ateljén.  Catharina kom att flytta till samma hyreshus som dottern Fredrika. Men hur gick det då för fadern, Fredrik Ekwall? Jo, i alla husförhörlängder följer den lilla noteringen med att han är bunden av äktenskapslöfte till Katarina. Han fick alltså inte gifta om sig med någon annan under hela sitt liv.- Under hela sitt liv står det, men han levde ned en annan kvinna och fick flera barn med henne. Men ingen har pratat om det här i släkten, säger Kerstin Scherman.Och kanske är det så att just den här typen av familjeberättelser har blivit nedtystade och inte förts vidare i kommande generationer. Det är inte förrän släktforskare, som Kerstin Scherman börjar leta i arkiven som kan man förstå hela sammanhanget.FattigsakförareNär Catharina gick till tings var det ingen självklarhet att få juridisk hjälp om man inte kunde betala för sig. Långt senare, 1919 kom en ny lag som sa att rättegångar ska ske på statens bekostnad. Det skulle alltså inte vara ekonomin som avgjorde om man kunde få sin sak prövad i domstol eller ej.Men åtminstone i Malmö och Göteborg fanns det redan från slutet av 1800-talet vissa möjligheter att få hjälp av jurister, även om man var fattig. Dom kallades för Fattigsakförare och var anställda av staden. De hanterade allt från enklare ärenden som till exempel tvister om hyran mellan fastighetsägare och hyresgäst till svårare fall som misshandel och faderskapsmål.På stadsarkivet i Göteborg finns Fattigsakförarnas dokument bevarade, och här finns också protokoll från stadsfullmäktigesmöten som visar hur diskussionerna gick när förslaget om att införa fattigsakförare kom upp.Lasse Olsson som är arkivarie på stadsarkivet visar hur frågan om att införa fattigsakförare väcktes. Den 5 september 1872 togs frågan upp i stadsfullmäktige av SA Hedlund, som var chefredaktör för Göteborgs Handels och sjöfartstidning. Vid den här tiden, innan det fanns ett modernt partiväsende och en representativ demokrati, satt stadens rikaste och mest inflytelserika män i stadsfullmäktige. SA Hedlund var en av dem och han argumenterade så här:Det är icke nödigt att inför en samling män, med den erfarenhet i praktiska ting som Göteborgs stadsfullmäktige, utveckla vikten och värdet av sakkunniga och redbara rättegångsbiträden; det lär vara ganska få affärsmän, som inte vid inträffande rättegång därom försäkra sig i känslan av medvetenhet av att målets utgång kan vara därpå i hög grad beroende. Samma behov gäller ock för de mindre bemedlade, och i ännu högre grad, då deras förmåga att själva föra sin talan måste anses vara i allmänhet mindre än de bemedlades. Men nu utsättas de lätteligen för faran att antingen sakna allt biträde, eller falla i dåliga sakförares händer, vilka försämra deras sak och ådraga dem kostnader, vilka kunna vara rent av ödeläggande. Mången ärlig medborgares rätt kan härmed bliva på ett upprörande sätt förspilld. Med anledning härav får jag vördsamt föreslå att herr stadsfullmäktige måtte, till en början för nästkommande år, anvisa ett anslag av 1500 a 2,00 riksdaler riksmynt såsom arvode för nämnde år åt en fattigsakförare för Göteborgs stad. 5 september 1872 S A Hedlund- Han skriver ganska tydligt, han vill uppenbarligen att det ska vara ett enkelt och rakt språk, kommenterar Lasse Olsson. Lasse tar fram en annan sida i protokollet, där en annan person argumenterar emot förslaget.- Titta här, det är en enda lång mening på 30-40 rader. Det är nästan omöjligt att förstå vad han vill. Men han är emot i alla fall, han skriver en reservation.Sven Adolf Hedlund, SA, som han brukade kallas, var alltså en radikal person i det offentliga samtalet i slutet av 1800-talet. Han satt i riksdagen, under några perioder, både första och andra kammaren, och där, liksom i stadsfullmäktige i Göteborg kom han med många förslag som skulle göra livet lättare för människor utan pengar och ställning. Idén om fattigsakförare är faktiskt ett av de förslag från honom som fått minst uppmärksamhet.Han fick förstås mothugg, men ofta fick han, precis som den här gången, igenom sina förslag. Kanske spelade det en viss roll att han kunde berätta för stadsfullmäktige i Göteborg att de inte behövde bekymra sig om ekonomin det första året. -SA Hedlund hade ordnat pengar för anställning av en fattigsakförare under ett år, 2 500 riksdaler från en anonym givare som det står, berättar Lasse Olsson.Man skulle ju kunna tänka sig att det var Hedlund själv som var den anonyme donatorn, och som garanterade att fattigsakförarens lön det första året, men senare stod det klart att det var en annan frisinnad man i staden, en målarmästare som ofta donerade pengar till välgörande ändamål, som låg bakom gåvan.Om det nu var det faktum att det fanns pengar, eller om det var Hedlunds argumentation är svårt att säga, men när man läser vidare i protokollen från Stadsfullmäktige från kan man se hur vindarna vänder till Hedlunds fördel.- Han som var emot, han ändrade sig helt enkelt, säger Lasse Olsson.Den 2 januari 1873 beslöt göteborgs styrande män, med 32 röster mot sexton, att anställa en fattigsakförare, som över sig fick en styrelse som kallades förlikningsnämnden. 12 personer sökte tjänsten och den förste att få jobbet hette Otto Forssell.I hans arbetsbeskrivning står att han ska föra diarium och ta emot sökande varje dag mellan klockan 8 till 9. Stadens tidningar ska annonsera om öppettiderna.I förlikningsnämndens arkiv finns listor över alla ärenden som fattigsakföraren har tagit sig an under året.November månad 1876. Sjömannen Sjöberg rådfrågade sig angående en sjömansbok Arbetaren Efraim Svensson rådfrågade sig angående ett lösöresköp Ogifta Amanda Nilsson rådfrågade sig angående ett hyreskontrakt Arbetaren Emanuel hansson rådfrågade sig angående ett testamente Ogifta Maja-Lisa Persson rådfrågade sig angående fattigunderstöd Hustrun Malvina Bergman rådfrågade sig ett arsskifte Änkemannen Magnus Strömberg fick en ansökan uppsatt Ogifta Tulda Carlgren rådfrågade sig angående ett testamente Arbetaren Vilhelm Hamberg rådfrågade sig angående en fordran Sjömannen Georg Millgren rådfrågade sig angående hemförskaffning. Många ärenden handlar alltså om att få hjälp med att upprätta juridiskt bindande papper. Men man vill också ha hjälp med familjefrågor som att skilja sig eller bryta en trolovning eller det kanske allra vanligaste kvinnor som vill att fäderna till deras utomäktenskapliga barn ska bidra till försörjningen, de vill ha det som i dokumenten kallas barnaföda. Det kommer förstås också fall där det gått mer handgripligt till och där det handlar om till exempel misshandel och missfirmelse, dvs förtal. De allra flesta fallen görs upp i godo och det var också den uttryckliga önskan som SA Hedlund hade haft när han först väckte förslaget.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman, Malin Avenius och Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Podcast med Adam Alsing, Julia Frändfors och Daniel Breitholtz, inspelat som live d v s helt utan efterhandsredigering. Vanessa bortrest den här veckan. Ur innehållet: - Motivationsplagg inspirerar och förändrar sättet vi handlar kläder på. - Sushirestaurang i Fruängen i imageskapande åtgärd. - Julias tänder. - Allt om Freddy Heineken - Pokemonhatet växer sig starkt. - Barnböcker revisited. - Etc. Maila oss på adamochkompani@gmail.com Trevlig lyssning!!

Jenny Lucander illustrerar drakdrömmar, Susanna Alakoski är aktuell med en pjäs om flyktingar och Luis är en venezuelan i Helsingfors. Jenny Lucander är en finlandsvensk illustratör som nyligen nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för boken Dröm om drakar som hon gjort tillsammans med författaren Sanna Tahvanainen. På sitt arbetsrum beskriver Jenny för Erkki hur hennes illustrationer växer fram med hjälp av blyertspennor, akvarellfärger och bildbehandlingsprogram. Och så pratar vi om skillnader mellan svensk och finländsk barnlitteratur. Jenny anser att i Finland sätts det alltför ofta likhetstecken mellan barnbok och saga, medan det i Sverige finns ett tydligare samhällsperspektiv i barnlitteraturen. Sverigefinska författaren Susanna Alakoski har fastnat i Elin von Wrights finnblick. Den augustiprisbelönade författaren är i full färd med att skriva en pjäs om invandring med ett historiskt perspektiv och både humor och allvar. Susanna slås av att retoriken har sett likadan ut i hundratals år. Enligt henne borde vi blicka tillbaka i historien för att förstå vår samtid. I Haloo Helsinki har vi Luis på tråden  venezuelanen som har bott och trivts i Helsingfors i 1 år, 3 månader och 21 dagar. Varje dag i den nya hemstaden räknas. På utmärkt finska berättar han om att förstå finsk kultur och upptäcka huvudstadens hemligheter. Och härnäst ska driftiga Luis lära sig svenska.Allt detta och massa skön musik i Popula med Erkki Kuronen och Maija Waris! Fredag 10 juni kl 20.40 i Sisuradio

Vi har läst serier! Och barnböcker. Sofia hävdar bestämt att hon har gjort research inför detta avsnitt, men blandar ändå ihop Lost Boys the Tribe och Lost Boys the Thirst. Katta gillar Buffy-serier, men ingen av oss älskar Nemi. Vi fortsätter att sätta oss in i det spännande uttrycket obror, resonerar lite kring om barnböcker var bättre förr, vad vi tycker om Bamse och pappa Åberg egentligen och så avslöjar Kattas sitt framtida karriärval som… ja som vadå? Det får ni minsann lyssna på avsnittet för att få reda på! När nästa avsnitt kommer vet vi inte riktigt, ity ett barn ska födas snart – men den som väntar på något gott har det ju bara trevligt. Eller hur? Recension American Vampire  Lost Boys: Reign of Frogs Elin Lucassi, Jag är den som är den Övriga serier och böcker vi diskuterar Buffy the Vampire Slayer White Trash Vampire Hunter D Socker-Conny Max Andersson Elvis the Comic Nemi Tidningen Galago Bitch Planet Liv Strömquist, Ja till Liv, Prins Charles känsla Cecilia Torudd, Ensamma mamman Ivar Arosenius, Kattresan Sara Granér, Det är bara lite aids Gyo Fujikawa Zdeněk Miler Bloggtips Bokunge Andra tidsfördriv Serieteket Appen Comic Zeal Huset Elliot  Lipstick on your collar Den sjungande detektiven Lost Boys: The Tribe/ Lost... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Storytelpodden pratar vi om ljudböcker och allt som har med böcker att göra. Vi lyfter upp nyheter, plockar fram gamla godingar och ger våra bästa tips! Vi passar dessutom på att bjuda in författare, inläsare och andra spännande personer för intervjuer och diskussioner. Den här gången fördjupar vi oss i Barnböcker. Vi försöker ge tips inför sportlovslyssningen och bena ut vad som gör en barnbok till en bok för barn och vad som avgör om den är bra. Vi intervjuar Maja Lindqvist, ansvarig förläggare på B.Wahlströms och Doris, ett alldeles riktigt barn som tipsar om spännande lyssning inför lovet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En hel podcast ägnad åt barnen. Varför är barnkalas så tidskrävande? Varför slängde Fredrik ut nappen genom fönstret? Och varför är barnböcker hett just nu? Podcast@skavlan.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Klara bor i stadsdelen Kirseberg i Malmö tillsammans med sin mamma Vera Hagen, som skrivit dikten "Gåvan" i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar - men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. (I programmet kallas boken En oönskad rapport - om fattigdom hos ensamstående föräldrar.) Lyssna på Veras dikt! Sen mitten av 2000-talet talar vi om barnfattigdom. Ökar den, minskar den? Och finns det verkligen en speciell sådan? Googlar man på barnfattigdom i Sverige så får man 42.000 träffar. Forskare och barnrättsorganisationer har presenterat olika sorters siffror. Den största, att 250.000 barn, är fattiga i Sverige idag bygger på att man räknar ut vad en medelfamilj i Sverige tjänar och jämför deras löner med familjer som lever på lite mer än hälften, då blir 250.000 barn fattiga idag. Det här är ett sätt att visa hur stora sociala klyftor det finns, hur ojämnlikt livet för barn kan vara i Sverige idag. När forskarna räknar fattigdomen så här kallas det för den relativa fattigdomen. Ett annat sätt att räkna är att se hur många barn som lever i familjer som får ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 2009 blev resultatet 137.000 barn och de bor i 71.000 olika familjer. Och att 137.000 barn har föräldrar som måste söka ekonomiskt bistånd är naturligtvis också ett mått på att det finns stora sociala skillnader mellan olika barn i vårt land idag. I Barnen den här veckan får du höra barnens röster om fattigdom. Malmö är enligt tidningsartiklar och statistik den stad i Sverige där det bor flest människor med låga löner, arbetslöshet och lite pengar. Och en stadsdel som ofta nämns är Rosengård. Hur det är att växa upp i ett bostadsområde som betraktas som fattigt? Fyra ungdomar från Rosengård diskuterar fattigdomsbegreppet. Lyssna på Christians dikter från diktsamlingen Älska den som älskar!  Lyssna på eller ladda ner hela programmet! Sanne Sulanko har också bidragit med en text i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet.  Lyssna på hela Sannes brev till sin son: "Flickan med tomtebloss" är en modern pjäs och bearbetning av HC Andersens klassiska saga, "Den lilla flickan med svavelstickorna". Hör också två tredjeklassare resonerna om pjäsen. Föreställningen spelades på Stockholms Stadsteaters barn och ungdomscen i Skärholmen i våras och kanske kommer upp på repertoaren igen. Enligt Sveriges Riksdags utredningstjänst  har den relativa fattigdomen ökat och 2010 hade gruppen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer ökat till 13,7 procent. De hårdast utsatta är barn till ensamstående föräldrar och barn till föräldrar med invandrarbakgrund. Samtidigt finns det forskning som visar att många familjer som räknas till de fattiga, inte lever år ut och år in under ekonomiskt knappa förhållanden. Det kan vara några år när barnen är små, efter en skilsmässa, eller när familjen håller på att etablera sig i Sverige. Det inger lite hopp. I det här programmet så är de medverkande barnen och ungdomarna i överens - de tycker inte att det finns så många fattiga i Sverige. Barnen jämför med andra länder, de har svårt att se och förstå det som vi kallar den relativa fattigdomen i Sverige. Eller är det så att de inte vill prata om fattigdom. Är för känsligt, för skamligt och för utpekande? Barn är ju så lojala. Varför vi diskuterar vi nu för tiden barnfattigdomen som en speciell slags fattigdom? Är det inte föräldrarna som är arbetslösa, har låga löner eller saknar utbildning som gör att familjerna är fattiga?   Vad bör göras för att minska fattigdomen i barnfamiljerna? Vad tycker du? Litteraturtips: Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. Utgiven av föreningen Makalösa Föräldrar. Finns i bokhandeln i november, 2010. Barnböcker: Tjuvens dotter av Bo R Holmberg, 1994. Vem vill ha Kristin? av Cecil Bodker, 1990. Sanne gatubarn av Mecka Lind, 1989. De fyra hemlösa av Hans Peterson, 1977. Madicken och Junibackens Pims av Astrid Lindgren, 1976. Trälarna av Sven Wernström, 1973. Halvvägs till himlen av Gudborg Wildh, 1970. Pappa Pellerins dotter av Maria Gripe, 1963. Madicken av Astrid Lindgren, 1960. Sunnanäng av Astrid Lindgren, 1959. Rasmus på luffen av Astrid Lindgren, 1956. Kajsa kavat av Astrid Lindgren, 1950. Kulla-Gulla böckerna av Elisabeth Kugelberg, 1946. Den lilla flickan med strykstickorna av Hans Christian Andersen, 1921. Barnen från Frostmofjället av Laura Fitinghoff, 1907

Nya Vågen plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker (2008) och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt? Au contraire: Jenny Teleman om Elsa Beskow. Medverkar gör Pia Huss och Göran Sommardal och programledare är Maarja Talgre. Barnbokskritikern Pia Huss, Göran Sommardal och Maarja Talgre plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt?