Podcasts about filosofen

Wat als we de mens niet als tragische held, maar als komische klungel voorstellen? De tragedie, met haar helden, zwaarte en bovenmenselijke obstakels, heeft menig denker geïnspireerd. Maar hoe zit het eigenlijk met de komedie? Wat als we erkennen dat de mens maar wat aanrommelt? Luister naar filosofen Ype de Boer en Tim Miechels en leer het leven zien als komedie. Denkwerk 2026 - Zaterdag 7 maart 2026 | De Lindenberg, Nijmegen Radboud Reflects en de Faculteit der Filosofie, Theologie en Religiewetenschappen Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboudreflects Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/rr/nieuwsbrief

Filosofen som stred för kvinnans och barnens rättigheter, men som också retade upp både samtid och eftervärld och fortfarande både provocerar och engagerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är:Cecilia Düringer – programledare och manusMårten Andersson – producent, manus och researchZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Anneli Jordahl, författare till romanen Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet).Vill du veta mer om Ellen Key? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Ellen Key : en europeisk intellektuell av Ronny AmbjörnssonEllen Key 1849-1999, en minnesbok. Redaktör dr Birgit GerhardssonOm kärlek av Claudia LindénFrån upplevelse till tanke 1-4 av Catharina HällströmEllen Keys vänstra öga av Lena Johannesson

Dat we een democratisch land zijn was vanzelfsprekend, maar de laatste tijd staat de democratie van alle kanten onderdruk. Hoe beschermen we onze democratie? Is zij wel het beschermen waard? En wat is het alternatief? Luister naar politiek filosofen Evert van der Zweerde en Bert van den Brink en denk verder over het einde van de democratie. Het einde van de democratie? | Gesprek met politiek filosofen Evert van der Zweerde en Bert van den Brink en muzikale intro van Claudia Cathérine en Jean Paul Pino | Denkwerk 2026 | Zaterdag 7 maart 2026 | De Lindenberg, Nijmegen | Radboud Reflects en de Faculteit der Filosofie, Theologie en Religiewetenschappen Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: https://www.ru.nl/radboudreflects Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: https://www.ru.nl/rr/nieuwsbrief

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nietzsche var ensamheten som människa, men är också ett omistligt sällskap. Poeten Ingela Strandberg berättar om sin mest uppmuntrande följeslagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om han kom gående uppför vägen skulle jag genast känna igen honom. Inte för den mörka buskiga mustaschen, inte för de spänstiga ivriga stegen, inte för stoltheten i gången, inte heller för den mörka rocken med det blå sidenfodret.Nej, jag skulle känna igen honom på den lodande ensamheten. Han har ju själv sagt det: ”Jag är ensamheten som människa”.Om han verkligen skulle komma gående mot mig skulle jag kunna se hans ensamhet som en form, som dels omger kroppens alla sidor, dels lägger sig framför honom som en skugga över gruset. Han skulle, bokstavligt talat, stiga in i sin egen skugga, rakt in i ensamheten och där låta den bestämma riktningen och målet.Om han verkligen kom, om han plötsligt stod där halvvägs uppe på gården… Å, det skulle vara en sen vårkväll! De få återkommande lärkorna skulle ännu hålla sig kvar i skyn med sina darrande kroppar. Jag tänker mig att han skulle stanna till på vägen mellan åkrarna och se ut över det landskap jag kallar mitt. Kanske skulle han lyssna på lärksången.Jag skulle gå mot honom och säga ”Välkommen herr Nietzsche! ”, och han skulle se rakt in i mig, han, genomskådaren, som lärt mig så mycket om människan. Om ”det hyckleri som kallas moral”, hans egna ord. Om makten, viljan, illusionerna. Om smärtan. Ingen har förklarat allts motsatser för mig så bra som han.Jag skulle visa honom in i den gamla ladugården så vackert förfallen, men varifrån man ännu kan höra kornas råmanden utanför tiden, höra tjudrens klang, påminnande oss om det ständiga uppbindandet, om det eviga tillfångatagandet av människa och djur.Jag skulle visa honom ladan, där det fortfarande ligger hö från sextiotalet. Jag skulle visa honom hästräfsan och den röda såningsmaskinen, slåttermaskinen och lien som nu saknar sitt bett.Därinne i halvmörkret satt jag ibland som tonåring och tänkte. Jag hade läst Nietzsche och hittat en mening som jag tyckte stämde in på mig; den om den ”obekväma egenskapen att finna alla ting djupa”.Jag kände denna obekväma dragning mot djupen vad det än gällde. En vetgirig iver att förstå, att undersöka, att inte stanna i det likgiltiga, i det allmänna. Nietzsche lärde mig tidigt att värja mig, för mig själv och för omgivningen, kanske allra mest för omgivningen. Inne i flocken fick jag så småningom se hur farligt det kan vara att lyda. Hur lydnaden kan föra en långt bort från en själv.Att födas är att infinna sig. Till en plats. Till ett klockslag. Till fostrare, anpassning och korrektion. Det var mitt i denna korrektion jag upptäckte Nietzsche. Om han kom till mig i vårkvällen skulle jag berätta det för honom. Vi skulle sitta under den hundraåriga lönnen och jag skulle säga att det under oss i jorden ligger kedjor som klirrat runt vaderna på mina förfäder, inte för att de var slavar men för att de bundits av fattigdom, av herremän, av sedlighet, av lust. Kanske också av skräck för det okända. För kreaturet i sig. Genom Nietzsche lärde jag känna mitt kreatur, hur det vältrar sig och söker sitt.Han lärde mig också att vara försiktig med blygsamheten. ”Att alltför tidigt anpassa sig till en miljö”, skriver han, och ger exempel på vad man ska akta sig för: att anpassa sig till sällskap eller arbetsordningar. Han ger rådet att skaffa sig det han kallar ”vrår och oanade ensamheter för stunder av tröst tills man är stark nog att gå sin väg”.En sån vrå var ladan för mig när vinden for rakt igenom den och det bara var huggormen och jag i livet med nyskördad klöver och ljusa doftande fält av nattvioler utanför väggarna. Jag håller inte med Nietzsche i allt, men han är min mest uppmuntrande följeslagare när jag känner vanmakt inför civilisationen, inför maktmänniskor, inför livslögnerna, förställningarna. förfalskningarna.Jag har svårt för hans eviga återkomst. Ibland tror jag på den, ibland inte. Skulle allt lidande all grymhet, all förtvivlan uppstå igen och igen i samma själ i en aldrig sinande evighet?Om genomskådaren kom, om han satt där med mig under lönnen, skulle nuet vara alldeles uppfläkt, alla svar synliga, flocken utom synhåll.Vi skulle tala om det meningslösa och om det enda riktigt värdefulla. Vi skulle ha olika åsikter om värdena och om rangordningen. Om tro och otro. Jag skulle förhöra honom om vad han menar med skapandet, om konsten. Också om skapandet av oss själva.Han hade inte mycket till övers för diktare, men jag tror att han ändå skulle respektera mig.Vi skulle tala mycket om ensamheten. På ett ställe skriver han: ”Ensamheten dödar om den inte läker…”Hur ska man då tyda ensamheten, undrar jag. Hur blir människan en fri ande?Filosofen, genomskådaren, har själv lika många frågor som bestämda vassa svar. Han talar om oss som djur med drifter och affekter. ”Kanske är det bara ett sken när vi följer moralen?”, säger han. Vad är moral, undrar jag då, och han svarar ”ett teckenspråk för våra drifter”.Jag blir knappast en bättre människa av att följa Nietzsche, snarare tvärtom, och friare, kanske en aning mera på min vakt inför all yta.En sak är vi i alla fall eniga om, Nietzsche och jag, jag citerar: ”Konsten och ingenting annat än konsten är livets stora möjliggörare, den stora förförerskan till liv, den stora stimulansen till liv… ”Där skulle vi tystna. Liksom insekterna i lönnen. Vi skulle skiljas åt av skymningen. Ordlöst skulle vi gå åt var sitt håll, han tillbaka nerför vägen för att upplösas i sin ensamhet och mörkret över landsvägen.Jag skulle bli sittande och tänka på hans grymma öde, hur han, som talat så mycket om frihet, fängslades av vansinnet. Jag går in och läser om hur hans vårdare reste med honom på tåg mot dårhuset, hur de lugnade honom med kloral. Och jag tänker på när jag stod med Ulf Linde framför Nietzsches dödsmask på Thielska Galleriet i Stockholm, vi stod tysta först, lutade över den sista bilden av geniet, men så knackade Ulf på skyddshöljet och sa: ” Dom har pratat mycket strunt om dig, men du klarar dig nog lilla gubben!”Ingela Strandbergpoet

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon.Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?   Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Efter att ha överlevt Förintelsen ville filosofen Emmanuel Levinas tänka om från början. Levinas föddes i Litauen och var verksam i Frankrike. Han utvecklade en filosofi där ansikte mot ansikte-mötet står i centrum. För honom handlar etik om att ta ansvar för den andre, något han själv prövades hårt i under andra världskriget. Genom sin uppgörelse med samtidens tänkare och egna erfarenheter efterlyste Levinas en etik där vi ser varandra som unika och oersättliga individer. Hans idéer har fått stort inflytande långt utanför filosofin.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas.Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon. De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel.Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades?  Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Farshid Jalalvand, skribent, mikrobiolog, tidigare forskare och numera anställd på Läkemedelsverket gästar Jacob och Wille i avsnitt 515 av Tyngre Träningssnack. Det här är ett långt avsnitt som i princip kan delas upp i två olika delar. Den första delen handlar lite om Farshids bok Apan och Filosofen. Här diskuterar vi en del vetenskapsteori och nyttan av att känna till filosofi om man vill bli bra på att förstå vetenskap. I den andra delen så berättar Farshid om sitt arbete på Läkemedelsverket där han för närvarande arbetar med godkännande och uppföljning av vaccin. Du får lära dig hur det går till från det att ett läkemedelsföretag har ett läkemedel som de vill testa i en klinisk studie tills det att ett läkemedel finns på marknaden och man har kontinuerlig uppföljning av det för att se om det dyker upp några ovanliga biverkningar som man inte kunnat fånga upp i studierna före godkännandet. Vi kommer också in lite på debatten kring de redan etablerade vaccinen och då framför allt barnvaccinen. Efter att Kennedy blivit hälsominister i USA så har det här fått mycket större plats i folks medvetenande igen. Farshid förklarar varför det som kan låta vettigt när man hör det första gången i själva verket är antingen helt omöjligt att utföra eller redan utfört och resultaten har visat att det inte finns någon fara. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll och cykling (00:06:43) Veckans gäst, Farshid Jalalvand (00:08:17) Diskusion kring Farshids bok Apan och filosofen (00:09:06) Farshids bakgrund inom akademin (00:14:44) Vetenskapen kommer från filosofin (00:23:23) Utmaningar och fallgropar inom evolutionspsykologin (00:28:55) Vi behöver inte göra det vi tror varit mest naturligt (00:32:20) Cirkelresonemang är vanliga kring evolutionära förklaringar (00:40:26) Att vi har instinkter behöver inte betyda att vi måste följa dem (00:45:26) Behovet av att ta hänsyn till tidigare kunskap när man läser en ny artikel (00:49:50) Farshids arbete på Läkemedelsverket (00:52:42) Rådgivning till företagen innan de börjar en studie så de vet att deras upplägg är rimligt (00:56:10) Framtagande av vaccin där utfallet är en proxy för sjukdom istället för sjukdomen i sig (00:58:59) När sjukdomen är vanlig är det lättare att bevisa en effekt (01:01:43) Hur man bedömer kliniska studier inför ett eventuellt godkännande (01:04:14) Hur godkännande inom EU går till (01:07:37) Vad företagen behöver skicka in för att ansöka om ett godkännande (01:11:54) Fas 1, fas 2 och fas 3 studier på vägen mot eventuellt godkännande (01:15:23) Varför studierna på covid-19 vaccinen var så stora (01:20:31) Förregistrering är obligatoriskt för läkemedelsstudier (01:23:48) Hur kontrollerar man studiernas utförande innan data lämnas in till EMA? (01:27:03) De flesta läkemedelsstudierna utförs inte av läkemedelsföretagen själva (01:33:03) Förebyggande läkemedel är klurigare att testa och utvärdera risk-vinst förhållandet för (01:37:47) Risker och vinster med vaccin är ofta svåra att väga mot varandra (01:38:56) Farshids tankar kring antivaxxdebatten i framför allt USA (01:42:01) Påståenden om att inga vacciner är säkerhetstestade är rent trams (01:53:55) De ovanliga biverkningarna kräver så stora studier så det är inte möjligt i RCTs (02:01:21) De olika ribborna för evidens beroende på om det är vaccin eller kosttillskott

Kjenner du på ubehag ved uenighet og motstand? Dagens gjest kaller det friksjon i hverdagen. Hvorfor er det så viktig å tørre å si fra – og hvordan kan vi gjøre uenighet til en styrke, ikke en trussel? Filosof og professor Øyvind Kvalnes snakker med oss om hvordan motstand og uenighet kan bli nøkkelen til bedre beslutninger, sterkere team og ekte samarbeidsmirakler.Vi snakker blant annet om hva sunn friksjon egentlig er og hvorfor de kan hindre dårlige ideer fra å leve videre. Hvorfor vi ofte lider av "friksjonsangst"  og hvilke  praktiske grep vi kan ta for å trene opp mot til å si fra. Du får gode tips om hva som skal til for å bygge et ytringsklima der motstand blir en ressurs, ikke en trussel._______Om dagens gjest:Filosofen Øyvind Kvalnes er professor i organisasjonsadferd ved Handelshøyskolen BI. Der underviser og forsker han på ytringsklima og samarbeid i organisasjoner. ________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Jag snackar en sväng med Författaren, Filosofen, Talaren och forskaren Erik Angner - om pengar, lycka, ekonomi, filosofi och sånt. PS, ju färre som lyssnar på avsnittet - desto mer filosofiskt.00:00:00 Intro – om boken och varför filosofi spelar roll00:08:00 Knapphet/“scarcity” och hur den påverkar våra beslut00:16:00 Klyftor, semestern och trender – Sverige vs världen00:24:00 Ojämlikhet, rättvisa och kulturreferenser (Eyes Wide Shut)00:32:00 Naturupplevelser, välbefinnande och enkla vanor som funkar00:40:00 Pengar → arbete? Kontantstöd, incitament och jobb00:48:00 AI som “junior kollega” – träning, kvalitet och ansvar00:56:00 Konsumtion, socialt liv och vad som faktiskt gör oss lyckliga01:04:00 Varför du inte kan undvika filosofi (inte ens i AI)01:12:00 Upplevelsemaskinen, sociala medier och medvetna val01:20:00 Att åstadkomma något, originalitet och att läsa filosofi01:28:00 Ödmjukhet, misstag och bättre beslut i företag & livet01:36:00 Företagskultur – hur du börjar med filosofi + boktips

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Anonym asylhandläggare” frågar hur man vet när man överträder sina egna moraliska regler och när det är dags att säga stopp. Hen skriver: Jag kan se att jag följer en lag och att jag kan vara en medmänniska i mötet med personer i utsatthet, men när blir jag, rent krasst, en fångvaktare i Auschwitz som upprätthåller något som är mig så grundläggande främmande?Agnes undrar om det finns en filosofisk förklaring till varför vi människor är så besatta av havet, sjöar och floder. Är det bara frågan om estetik eller något existentiellt? Kalle undrar vad som menas med kulturens egenvärde. Beror detta på att kulturens värde inte går, eller är svårt, att bestämma. Beror det på att kulturens värde sätts av kulturskaparen. Eller är det ett sätt för kulturskaparen att säga till politikerna att hålla sig borta från att styra över kulturen, frågar Kalle.Och Ove frågar: Kan man vilja ingenting? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nicklas fick höra i ett terapisamtal att det han känner bara är känslor, underförstått ofarliga biokemiska processer som kan förklaras och förmodligen medicineras. Han frågar: Vad händer med vår syn på människan, när förklaringsmodeller från evolutionsbiologi och neurovetenskap vinner mark?Frans undrar hur filosoferna tänker på sitt och andra intellektuellas inflytande i världen. Varför lyckas inte världens lärosäten att göra världen bättre, med tanke på all kunskap som finns samlad på våra universitet? Är kunskap verkligen makt? frågar han.Kan en människa uttrycka sig eller uttala sig objektivt när allt kommer från hens egna erfarenheter, kunskaper, tro och uppfostran med mera? Peter frågar: Kan man undvika att uttrycka sig subjektivt?När Karin läser beskriver hon det som att kliva in i en annan verklighet. Hon förstår att det är hennes fantasi som skapar den, men är det inte ändå en verklighet? undrar hon. Vad säger filosofin om detta?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon.Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv.Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande.Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan.Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Tre raringer fekter med funfacts. Den amerikanske staten som ville lovfeste feil verdi av pi. Tenkeren som fant opp dørhåndtaket. Og grunnstoffet som funker best til pranks. Raringer: Heine A. Holmen (@vitalogiker) Jacob Hadler-Jacobsen (@jacob_hadler)Andreas Wahl (@andreas__wahl) 

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Hur ser människans relation till de andra djuren egentligen ut? P1 kultur gästas av fotografen Julia Lindemalm och filosofen Jonna Bornemark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka öppnar Julia Lindemalms utställning ”De andra” på Arbetets museum i Norrköping. Det handlar om djur – i djurparker, med sina kattägare, med bökande trynen, i högre eller lägre grad av fångenskap. Jonna Bornemark är aktuell med boken ”De levande” – i den vill hon undersöka vad som händer om vi förändrar vår relation till djuren.PUBLIC SERVICE-PROPPEN – VAD HÄNDER NU?Regeringen presenterar idag sitt förslag på ny Public service-lag och riktlinjer för verksamheten 2025– 2033. Vad blir konsekvenserna av förslaget?Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och Sveriges Radios stabschef Gabriel Byström kommenterar propositionen.OBS: ATOMVINTERN HÄGRARDet har blivit dags för den fjärde och fristående delen av Dan Jönssons långessä i OBS om atomkraftens årstider, och vi har nu nått atomvintern.STORSLAGEN SVANESÅNG MED WEEPING WILLOWSDet handlar om ödestider och blodröda solar på Weeping willows nya album. Lisa Wall tog en pratstund med sångaren Magnus Carlsson.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Med pennan i handen och pipan i mungipan slogs han för en bättre värld. Filosofen och aktivisten Bertrand Russel gjorde allt med passion. Det ledde till att han både satt i fängelse och senare tilldelades Nobelpriset i litteratur.

In Overal Waar We Komen, de podcast van BN DeStem over NAC, bespreken clubwatchers Jurre van Wanrooij en Dennis Kas het laatste nieuws rondom de club. Deze week over de nederlaag bij Ajax.Support the show: https://krant.nl/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Filosofen, författaren och kompositören Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) förebådade romantiken och skrev några av de mest centrala texterna för den franska revolutionen. Rousseau var en komplicerad person som skrev inkännande om barnuppfostran, men lämnade alla sina fem barn att dö på barnhem.Rousseau kopierade hellre noter än tog emot stipendier från kungar - för att behålla sitt oberoende. Hans skrifter om religion, ojämlikhet och barnuppfostran skulle tvinga honom i landsflykt. Vi kan alla lära oss något utifrån hans vantrivsel i det moderna samhället.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren och essäisten Tatjana Brandt om Jean-Jacques Rousseau. Hon är aktuell med boken Drömmaren Rousseau – Om frihet, fantasi och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle.Jean-Jacques Rousseau kom från enkla förhållanden och skrev några av den västerländska filosofins mest centrala texter. Hans tankar om utveckling, ojämlikhet och barnuppfostran påverkar oss än idag. Han blev en inspirationskälla för både romantiken och upplysningen, men hans egen livsstil och relation till dessa idéer var fyllda av konflikter.Rousseau föddes den 28 juni 1712 i Genève, då en självständig republik. Hans mor avled kort efter födseln, och hans far, en urmakare, lämnade honom när han var tio år. Efter en lärlingstid hos en gravör rymde han vid sexton års ålder och inledde ett kringflackande liv. Han kom snart under beskydd av baronessan Françoise-Louise de Warens, som både blev hans älskarinna och intellektuella mentor.Hans intellektuella genombrott kom i Paris där han umgicks med upplysningens ledande gestalter, som Denis Diderot. År 1749 deltog han i en uppsatstävling i Dijon och vann med essän Discours sur les sciences et les arts (1750), där han argumenterade för att civilisationens framsteg hade korrumperat människans naturliga godhet. Det var här han formulerade den grundläggande motsättningen i sitt tänkande: konflikten mellan naturen och samhället.Rousseaus mest kända skönlitterära verk är Julie, eller Den nya Héloïse (1761), en brevroman som blev en sensation i hela Europa. Romanen, som blandar passionerad kärlek med moralisk och filosofisk reflektion, handlar om kampen mellan hjärta och plikt. Här utvecklar han sin idé om en utopisk harmoni mellan individ och samhälle, men romanen är också en kritisk betraktelse över kärlekens destruktiva kraft.I den pedagogiska romanen Émile, eller om uppfostran (1762) skisserade Rousseau en radikalt ny syn på barnuppfostran. Han argumenterade för att barn borde få utvecklas naturligt, utan tvång och indoktrinering – en idé som revolutionerade pedagogiken och inspirerade moderna utbildningsmetoder.I Om samhällsfördraget (1762) utvecklade Rousseau sina tankar om frihet och politisk rättvisa. Han förespråkade en form av direktdemokrati där folket, genom den "allmänna viljan", kollektivt styrde samhället. Hans idéer kom att påverka den franska revolutionen och har sedan dess varit centrala inom demokratisk teori.Bildtext: Jean-Jacques Rousseau (1712–1778), filosofen som inspirerade allt från romantikens poesi till upplysningens samhällskritik, men som i sitt eget liv ofta bröt mot sina ideal. Porträtt av Jean-Jacques Rousseau, målat av Allan Ramsay 1766, där han är iklädd en armenisk papakha och traditionell dräkt.Musik: Wintertime Overture av Boris Skalsky. Storyblock Audio.Lyssna också på Upplysningen förändrade vår syn på världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Ruben Endendijk in gesprek met filosoof Thomas Crombez (Koninklijke Academie voor Schone Kunsten Antwerpen) over de roes in de filosofie. "De diepte van de roeservaring is niet onder woorden te brengen".-- Bronnen en links bij deze uitzending: - Bestel het boek van Crombez hier: https://www.thema.nl/boek-de-dronken-filosoof/- Bestel Jüngers 'Annäherungen. Drogen und Rausch' hier: https://www.klett-cotta.de/produkt/ernst-juenger-annaeherungen-9783608981582-t-5336- Bestel Jüngers 'In Stahlgewittern' hier: https://www.klett-cotta.de/produkt/ernst-juenger-in-stahlgewittern-9783608960808-t-4526- Bestel Jüngers 'Auf den Marmorklippen' hier: https://www.klett-cotta.de/produkt/ernst-juenger-auf-den-marmorklippen-9783608960655-t-4546- Bestel Friedrich Jüngers 'De perfectie van de techniek' hier: https://www.uitgeverijtenhave.nl/boek/de-perfectie-van-de-techniek/- Over Karl Jaspers (Engelstalig): https://plato.stanford.edu/entries/jaspers/- Bestel Batailles 'De geschiedenis van het oog' hier: https://www.uitgeverijvleugels.nl/franse-reeks/205-georges-bataille-de-geschiedenis-van-het-oog- Over Benjamin Paul Blood: https://en.wikipedia.org/wiki/Benjamin_Paul_Blood- Over William James: https://plato.stanford.edu/entries/james/- Bestel het boek 'Narcokapitalisme' van de Sutter hier: https://epo.be/shop/narcokapitalisme/

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

Vilket lag har sumpat möjligheterna till SM-guld? Vad talar för Växjö Lakers som utmanare? Behöver Sam Hallam vara orolig att förlora jobbet? Är EP40 slut som artist? Och är det boxning eller schack som bäst beskriver livet i ett bottenlag – eller en kombination av båda? I studion: En lidande ponnypappa och en filosof från Lenhovda.

Met dr. Bert van den Berg van de Universiteit Leiden duiken we in de wilde jaren van het denken! In deze aflevering spreken we uitgebreid over de vroeg Griekse filosofen, die je ook zou kunnen kennen als de "presocraten". Van Thales tot Anaximander, Heraclitus tot Parmenides - wie waren deze denkers uit het verre verleden? Hoe kennen we ze, waar kennen we ze van en in welke (Griekse) wereld bewogen ze zich?Shownotes

Den ene kallas 1900-talets största poet, den andre för samma sekels största filosof. Den ena var överlevare, den andra nazist. Mikel van Reis skildrar mötet mellan Paul Celan och Martin Heidegger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2017-11-02.Det är augusti 1948 i Paris och den 27-årige, rumänskfödde poeten som just tagit sig det nya namnet Paul Celan skriver till en anhörig i Israel. Han är just kommen till staden och ser nu en oerhörd uppgift framför sig.Han skriver i brevet: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.” Europa ligger i ruiner och de förföljda som överlevt Förintelsen irrar hemlöst mot en marginal av fortsatt liv. Förintelsen i Rumänien var skoningslös. 400 000 människor mördades.Vad kan poesin säga om detta tillstånd i tiden? Eller mer precist – hur skall Celan som överlevande poet kunna ge den bråddjupa tidserfarenheten språkets maximalt förtätade rymd av dröm och vaka? Det är vad han gör de kommande åren fram till sin död 1970. Han är rumänsk jude, han skriver på tyska men lever sitt författande liv i Paris. I åtta diktsamlingar ger han – som ingen annan - poesin en svindlande komplexitet med djupa filosofiska förgreningar.Två decennier senare. Det är en mulen sommardag 1967 i södra Tyskland, närmare bestämt i universitetsstaden Freiburg. Tidens störste tänkare skall då möta tidens störste poet. Filosofen heter Martin Heidegger och poeten var alltså Paul Celan.Den förste en urtysk med nazistiskt bagage och den andre en överlevande jude från den tyskspråkiga periferin. Heidegger hade varit nazistisk universitetsrektor 1933 och sedan partimedlem under tolv år.De två är varandras motsatser och ändå fanns här ömsesidiga band vad gäller tänkandet kring filosofi och poesi. Grundades filosofin i poesins heliga uttryck eller var denna grund nu i själva verket en avgrund? Det senare blev Celans insikt. Det poetiska ordet uppenbarade inte Varats väsen utan människans bräcklighet och ändlighet. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna.Det hela började 1951 – samma år som Heidegger tagits i nåder i Freiburg som ”avnazifierad”. Celan möter då den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann som just disputerat på en avhandling om Heidegger. En förälskelse tar fart men som skall bli en olycklig kärlekssaga.Med den förälskelsen börjar Celan att läsa Heideggers verk, bok efter bok. Under femtiotalet får han själv sin poesi utgiven i Tyskland och han prisas högt av det litterära etablissemanget.Poeten och filosofen börjar växla brev och böcker, men efter hand blir Celans relation till Heidegger alltmer inflammerad. Han beundrar filosofens verk, men fylls av agg mot hans obekymrade medlöperi. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna. Nu var han knäpptyst om sin nazism.Skall de träffas? Så sker alltså 1967. Den 24 juli läser Celan sin poesi för auditoriet på Freiburgs universitet. Det är mer än tusen personer i publiken och Heidegger sitter på främsta raden. Det är i samma sal där Heidegger hade hållit sitt beryktade rektorstal 1933.Situationen är mycket spänd. Celan meddelar bryskt att han inte vill fotograferas med den hövlige Heidegger. Poeten hade i flera år härjats av paranoia och skarpa humörsvängningar efter en förtalskampanj i tysk press. Celan såg övervintrande nazister i alla riktningar.Till saken hör även att Celan var tillfälligtvis utskriven från en psykiatrisk klinik i Paris. I januari samma år hade han försökt beröva sig livet med en kniv i bröstet.Efter läsningen i Freiburg inviterar Heidegger Celan till sin skidstuga i Todtnauberg i närliggande Schwarzwald. Där kunde de ju promenera tillsammans - och samtala. Celan tackar överraskande nog ja och dagen efter – den 25 juli – far de i väg i bil. Vädret är regntungt.Vad som nu händer är mycket diskuterat. De flesta beskriver mötet som en stor besvikelse för Celan.Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen?De når den lilla skidstugan med brunnen med den berömda åttkantiga stjärntärningen. De dricker brunn och går in. Celan skriver i gästboken följande rader: ”In i gästboken med blicken på brunnsstjärnan, med förhoppning om ett kommande ord i hjärtat. Den 25 juli 1967. Paul Celan.”Han väntade sig en förklaring av Heidegger för det nazistiska medlöperiet, men de orden kom aldrig över läpparna. Hade filosofen slutit sig inne i självtillräcklighet? Var han en stor filosof men en liten människa? En jättelik dvärg, som Edgar Morin kallade honom.De tar en promenad. De två skall bege sig till en högmosse. De går på kavelstigar över våtmarker. Den botaniskt bildade Celan noterar växtligheten noga, men regnet får dem att stanna och till slut återvända. De når inte fram.Celan är djupt missräknad, men i bilen tillbaka till Freiburg talar han klarspråk med den så tystlåtne filosofen. Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen? Det frågar han lite senare i ett brev till hustrun Gisèle. Celan reser hem från Freiburg till Paris och psykiatrin där. Han skriver en ordknapp dikt med titeln Todtnauberg. Var den ett uttryck för hans djupa besvikelse? Mötet som icke-möte?Kanske är det inte hela bilden. Somliga vittnar om Celans muntra lättnad efter mötet. Som att en spänning löstes upp. Jag tror själv att den dikten uttrycker den djupa klyvnaden mellan beundran och aversion.ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Celan kan inte ge upp Heidegger, han måste replikera på filosofen, men också uttrycka en förhoppning. I dikten läser vi orden från gästboken om brunnen med stjärntärningen och förhoppningen om ”en tänkandes kommande ord i hjärtat”.I hans dikt är orden som gruvgångar. Vi anar att den vandrande poeten befinner sig mellan bergets underjord och himlens regn. Poeten kan floran – ”Arnika, Augentrost”. Arnika och ögontröst var läkeörter. För den sårade Celan? Den första har en gul fläck i kalken, som en judefläck. Den senare vidrör ett ungdomsminne från arbetslägren i Rumänien 1942. Jag noterar att ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Dikten slutar med regn, mycket regn och en känsla av underjord och dolda döda. Namnet på blomman orchis liknar Orkus, romarnas namn för underjorden. Todtnauberg blir här också Dödsberget. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus.Det är dock inte sista mötet. Celan återvänder faktiskt till Freiburg och Heidegger följande år – sommaren 1968. De två gör om sin bergsvandring till högmossen. Men vad som då passerar vet vi ingenting om.När poeten och filosofen möts ytterligare två år senare vid ett Hölderlinjubileum är Celans själsliga tillstånd akut. Poeten brusar upp i vrede över filosofen. Och filosofen säger sedan: ”Han är sjuk – hjälplöst”. En månad senare dränker sig Celan i Seine i Paris. Troligen den 20 april 1970.Man kan då åter betänka den uppgift som han förelade sig i augusti 1948 i ett brev till en anhörig i Israel. Den oerhörda uppgiften som nu ändade djupt tragiskt: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.”Hur kan den djupa skillnaden mellan filosofen och poeten då läsas? Det kan handla om ljuset. Ett nyckelbegrepp hos Heidegger är ”Lichtung” som betyder glänta, en solljus plats i skogen där Varat uppenbaras för den vandrande.Celan vänder på begreppet i sin boktitel "Lichtzwang", ljustvång. Postumt utgiven 1970 med bland annat dikten Todtnauberg. Ljustvånget som motsatsen till solljuset. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus. Lägerljuset.Mikael van Reis, litteraturvetare, författare och skribent

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingentingVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror undrar: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Torsdagen den 25 februari 2010 kör den norska polisen förbi det lilla värmländska samhället Skillingsfors. Med sig har de en person som visar ut dem på en liten skogsväg och pekar mot en snötäckt slänt intill vägen. När polisen börjar undersöka platsen hittar de en död man, delvis nedgrävd. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Andreas Jamsheree. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Dom från Nedre Romerike tingrett, Dom från Eidsivating lagmannsrett, Nordisk Kriminalkrönika 2016, Romerikes Blad, Forskning.no, Nya Wermlands-Tidningen, Värmlands Folkblad, podcasten “Alle våre dager” och manusförfattarens intervju med ”Håkons” son Eskild.

The philosopher and professor Nick Boström is one of the world's leading experts when it comes to artificial intelligence, neuroscience and human enhancements. He's been working at Oxford University for many years, he's a TED speaker, he's the author behind over 200 publications and books, and he's been on “Foreign Policy's Top 100 Global Thinkers” list twice. Together we talk about the future of artificial intelligence and what impact it will have on our life. Nick shares his perspectives if AI and superintelligence fundamentally will change our societies for the better, or be the reason for human extinction. We also discuss the possibilities for AI to have a soul and when we might be able to upload our minds in a computer – in order to live forever. Thank you for listening! __________________ Filosofen och professorn Nick Boström är en av världens ledande experter när det kommer till artificiell intelligens och neurovetenskap. Han har under flera år varit verksam vid Oxfords Universitet, han har hållit Ted Talks, han är författaren bakom över 200 publikationer och böcker, och han har två gånger blivit utsedd till en av världens 100 främsta tänkare av ”Foreign Policy”. Tillsammans pratar vi om framtiden för artificiell intelligens och vilken påverkan det kan ha på våra liv. Nick delar med sig av sina perspektiv om AI och superintelligens fundamentalt kommer att förändra våra liv till det bättre, eller bli anledningen till människans undergång. Vi pratar också om möjligheterna för AI att ha en själ och när det kommer att bli möjligt att ladda upp sin hjärna i en dator – för att leva för allt. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Nick Boströms hemsidaNick Boström - Deep UtopiaNick Boström - Superintelligence Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The philosopher and professor Nick Boström is one of the world's leading experts when it comes to artificial intelligence, neuroscience and human enhancements. He's been working at Oxford University for many years, he's a TED speaker, he's the author behind over 200 publications and books, and he's been on “Foreign Policy's Top 100 Global Thinkers” list twice. Together we talk about the future of artificial intelligence and what impact it will have on our life. Nick shares his perspectives if AI and superintelligence fundamentally will change our societies for the better, or be the reason for human extinction. We also discuss the possibilities for AI to have a soul and when we might be able to upload our minds in a computer – in order to live forever. Thank you for listening! __________________ Filosofen och professorn Nick Boström är en av världens ledande experter när det kommer till artificiell intelligens och neurovetenskap. Han har under flera år varit verksam vid Oxfords Universitet, han har hållit Ted Talks, han är författaren bakom över 200 publikationer och böcker, och han har två gånger blivit utsedd till en av världens 100 främsta tänkare av ”Foreign Policy”. Tillsammans pratar vi om framtiden för artificiell intelligens och vilken påverkan det kan ha på våra liv. Nick delar med sig av sina perspektiv om AI och superintelligens fundamentalt kommer att förändra våra liv till det bättre, eller bli anledningen till människans undergång. Vi pratar också om möjligheterna för AI att ha en själ och när det kommer att bli möjligt att ladda upp sin hjärna i en dator – för att leva för allt. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Nick Boströms hemsidaNick Boström - Deep UtopiaNick Boström - Superintelligence Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wat kunnen we leren van dieren in deze tijden van ecologische crisis? Hoe werken ze samen? Hoe gaan ze om met hun omgeving? Wij mensen denken alle wijsheid in pacht te hebben, met ons denkvermogen en politieke systemen, maar intussen koloniseren we de leefgebieden van dieren met onze olieplatforms, mijnen of ontbossing. Leer van filosofen Bas van Woekum-Rooker en Gerard Kuperus hoe we de intelligentie van dieren het beste kunnen begrijpen en wat we daarvan kunnen leren. Wat kunnen we leren van dieren? | Radboud Reflects @Nimma aan Zee door filosofen Gerard Kuperus en Bas van Woerkum-Rooker | Maandag 17 juni 2024 | 20.00 – 21.30 uur | LUX, Nijmegen | Radboud Reflects en Nimma aan Zee. Lees het verslag: https://www.ru.nl/services/sport-cultuur-en-ontspanning/radboud-reflects/nieuws/wat-kunnen-we-leren-van-dieren-radboud-reflects-nimma-aan-zee-door-filosofen-gerard-kuperus-en-bas-van-woerkum-rooker Bekijk de video: Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboud-reflects/ser…ief-radboud-reflects

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research: Therése Lager

Wie was de Amerikaanse filosoof Daniel Dennett en hoe belangrijk was hij voor de filosofie en daarbuiten? De invloed van de onlangs overleden Dennett reikte ver. Hij zette op een unieke manier diepgaande filosofische concepten, zoals vrije wil, bewustzijn en kunstmatige intelligentie, in een nieuw licht. Hij verwierp het dualisme tussen lichaam en geest en probeerde in al zijn werk deze concepten in een wetenschappelijk wereldbeeld te passen. Zijn werk begaf zich onder meer op het raakvlak met neurowetenschappen, biologie en informatica. Leer van filosofen Marc Slors en Jolien Francken over wat we van Dennetts gedachtegoed kunnen leren. Wie was filosoof Daniel Dennett? | Gesprek met filosofen Marc Slors en Jolien Francken | Woensdag 15 mei 2024 | 20.00 – 21.30 uur | Collegezalencomplex, Radboud Universiteit | Radboud Reflects Lees het verslag: https://www.ru.nl/services/sport-cultuur-en-ontspanning/radboud-reflects/nieuws/wie-was-filosoof-daniel-dennett-gesprek-met-filosofen-marc-slors-en-jolien-francken Of bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=Q9hDvAs8xtg Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: https://www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: https://www.ru.nl/radboud-reflects/services/nieuwsbrief-radboud-reflects

Vi snackar tur, otur, tur i oturen, otur i turen, otur i oturen och tur i turen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Det blir otursgubbar och turgummor ikväll. Tänk bara att hitta en vinstlott när man verkligen som mest behöver det, till exempel.Finns tur? Filosofen förklararIbland känns det som att tur och otur bara är begrepp man slänger sig med. Filosofen Karim Jebari berättar om hur vi förhåller oss till det.I extramaterialet behöver vi reda ut lite grejer. Hur svettiga är Hannas ben till exempel? Och om man hittar en fyrklöver som redan är plockad, vems är turen då? Lyssna för viktiga och korrekta svar.

Christopher Garplind i en svensk Curb your enthusiasm, hur låter det? Och när har det gått åt helvete mitt i din glädje? Hanna Hellquist har missat veckans filosofs födelsedag! Filosofen heter Alex Letic och testar sin moral i Vardagsfilosofiska rummet. Maria Bornhöft från P3 Nyheter rapporterar demonstrationerna mot Eurovision i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Jezelf kennen, hoe doe je dat? Loop een willekeurige boekhandel binnen en je struikelt over de zelfhulpboeken. We lijken allemaal op zoek naar zelfkennis, zelfontplooiing en onze plek in de wereld. De Vlaamse filosoof Tinneke Beeckman gaat op zoek naar de grote vragen van het leven en gaat hiervoor te rade bij de klassieke filosofen. Leer van filosoof Tinneke Beeckman hoe filosofie ons kan helpen bij de zoektocht naar onszelf. Ken jezelf | Lezing en gesprek met filosofen Tinneke Beeckman en Annemarie van Stee | Maandag 22 april 2024 | 20.00 – 21.30 uur | LUX, Nijmegen | Radboud Reflects en Uitgeverij Boom Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboud-reflects/nieuws/ken-jezelf-lezing-en-gesprek-met-filosofen-tinneke-beeckman-en-annemarie-van-stee Of bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=g8aBY_aIL4I&t=2s Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: https://www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: https://www.ru.nl/radboud-reflects/services/nieuwsbrief-radboud-reflects

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner. Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

We kúnnen veranderen. Filosoof Jan Bransen steekt ons een hart onder de riem in tijden waarin de ene crisis op de andere lijkt te volgen. We kunnen wel degelijk anders denken en leven en daarmee tot een oplossing van de klimaatcrisis komen. We kunnen ons onderwijs substantieel anders vormgeven zodat we niet langer jongeren opleiden die bezwijken onder de druk die ze voelen, maar creatieve open geesten, die in staat zijn de samenleving bewust vorm te geven. Luister naar filosoof Jan Bransen, sociaal milieukundige Riyan van den Born en filosoof Elize de Mul hoe een houding als debutant ons helpt om uit de crisis te komen. Denkend uit de crisis | Lezing en gesprek door filosoof Jan Bransen, sociaal milieukundige Riyan van den Born en filosoof Elize de Mul Dinsdag 5 maart 2024 | 20.00 – 21.30 uur | Collegezalencomplex, Radboud Universiteit Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboud-reflects/nieuws/denkend-uit-de-crisis-lezing-en-gesprek-door-filosoof-jan-bransen-sociaal-milieukundige-riyan-van-den-born-en-filosoof-elize-de-mul Bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=YCpSgG5YPV4 Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboud-reflects/ser…ief-radboud-reflects

VANLIG EPISODE - Jacques Rousseau var en av 1700-tallets viktigste filosofer, blant annet ettersom tankegodset hans inspirerte noen av lederne for Den franske revolusjon. Men når han ikke filosoferte om politikk, samfunn og oppdragelse, så var ikke Rousseau mors beste barn. For allerede i ung alder fikk han smaken på ris - men ikke av den spiselige sorten.

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan.2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner.Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag?”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever”2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda. Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”.I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hør om Jeremy Bentham og andre favorittfilosofer! Hør episoden i appen NRK Radio

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Filosofen, bonden og økonomen diskuterer. Og blir ikke helt enige. Hør episoden i appen NRK Radio

Han är en av filosofihistoriens giganter, den store grekiske tänkaren som under medeltiden kort och gott gick under namnet Filosofen. För kanske har ingen annan haft större inflytande på den västerländska kulturen än han. Det han skapade var något enormt, ett helt nytt sätt att tänka, kraftfullt, övertygande. Idag är vi så inbegripna i hans filosofi att vi knappt märker det.  Samtidigt finns det något djupt problematiskt här. För det kraftfulla innebar också en enorm begränsning som i långa loppet tömde världen på liv.  Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Filosofen, musikern och TV-stjärnan Alexander Bard gästar gänget. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se  Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.