Podcasts about filosofen

Play Episode Listen Later Jan 23, 2025 11:24

Den ene kallas 1900-talets största poet, den andre för samma sekels största filosof. Den ena var överlevare, den andra nazist. Mikel van Reis skildrar mötet mellan Paul Celan och Martin Heidegger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2017-11-02.Det är augusti 1948 i Paris och den 27-årige, rumänskfödde poeten som just tagit sig det nya namnet Paul Celan skriver till en anhörig i Israel. Han är just kommen till staden och ser nu en oerhörd uppgift framför sig.Han skriver i brevet: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.” Europa ligger i ruiner och de förföljda som överlevt Förintelsen irrar hemlöst mot en marginal av fortsatt liv. Förintelsen i Rumänien var skoningslös. 400 000 människor mördades.Vad kan poesin säga om detta tillstånd i tiden? Eller mer precist – hur skall Celan som överlevande poet kunna ge den bråddjupa tidserfarenheten språkets maximalt förtätade rymd av dröm och vaka? Det är vad han gör de kommande åren fram till sin död 1970. Han är rumänsk jude, han skriver på tyska men lever sitt författande liv i Paris. I åtta diktsamlingar ger han – som ingen annan - poesin en svindlande komplexitet med djupa filosofiska förgreningar.Två decennier senare. Det är en mulen sommardag 1967 i södra Tyskland, närmare bestämt i universitetsstaden Freiburg. Tidens störste tänkare skall då möta tidens störste poet. Filosofen heter Martin Heidegger och poeten var alltså Paul Celan.Den förste en urtysk med nazistiskt bagage och den andre en överlevande jude från den tyskspråkiga periferin. Heidegger hade varit nazistisk universitetsrektor 1933 och sedan partimedlem under tolv år.De två är varandras motsatser och ändå fanns här ömsesidiga band vad gäller tänkandet kring filosofi och poesi. Grundades filosofin i poesins heliga uttryck eller var denna grund nu i själva verket en avgrund? Det senare blev Celans insikt. Det poetiska ordet uppenbarade inte Varats väsen utan människans bräcklighet och ändlighet. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna.Det hela började 1951 – samma år som Heidegger tagits i nåder i Freiburg som ”avnazifierad”. Celan möter då den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann som just disputerat på en avhandling om Heidegger. En förälskelse tar fart men som skall bli en olycklig kärlekssaga.Med den förälskelsen börjar Celan att läsa Heideggers verk, bok efter bok. Under femtiotalet får han själv sin poesi utgiven i Tyskland och han prisas högt av det litterära etablissemanget.Poeten och filosofen börjar växla brev och böcker, men efter hand blir Celans relation till Heidegger alltmer inflammerad. Han beundrar filosofens verk, men fylls av agg mot hans obekymrade medlöperi. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna. Nu var han knäpptyst om sin nazism.Skall de träffas? Så sker alltså 1967. Den 24 juli läser Celan sin poesi för auditoriet på Freiburgs universitet. Det är mer än tusen personer i publiken och Heidegger sitter på främsta raden. Det är i samma sal där Heidegger hade hållit sitt beryktade rektorstal 1933.Situationen är mycket spänd. Celan meddelar bryskt att han inte vill fotograferas med den hövlige Heidegger. Poeten hade i flera år härjats av paranoia och skarpa humörsvängningar efter en förtalskampanj i tysk press. Celan såg övervintrande nazister i alla riktningar.Till saken hör även att Celan var tillfälligtvis utskriven från en psykiatrisk klinik i Paris. I januari samma år hade han försökt beröva sig livet med en kniv i bröstet.Efter läsningen i Freiburg inviterar Heidegger Celan till sin skidstuga i Todtnauberg i närliggande Schwarzwald. Där kunde de ju promenera tillsammans - och samtala. Celan tackar överraskande nog ja och dagen efter – den 25 juli – far de i väg i bil. Vädret är regntungt.Vad som nu händer är mycket diskuterat. De flesta beskriver mötet som en stor besvikelse för Celan.Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen?De når den lilla skidstugan med brunnen med den berömda åttkantiga stjärntärningen. De dricker brunn och går in. Celan skriver i gästboken följande rader: ”In i gästboken med blicken på brunnsstjärnan, med förhoppning om ett kommande ord i hjärtat. Den 25 juli 1967. Paul Celan.”Han väntade sig en förklaring av Heidegger för det nazistiska medlöperiet, men de orden kom aldrig över läpparna. Hade filosofen slutit sig inne i självtillräcklighet? Var han en stor filosof men en liten människa? En jättelik dvärg, som Edgar Morin kallade honom.De tar en promenad. De två skall bege sig till en högmosse. De går på kavelstigar över våtmarker. Den botaniskt bildade Celan noterar växtligheten noga, men regnet får dem att stanna och till slut återvända. De når inte fram.Celan är djupt missräknad, men i bilen tillbaka till Freiburg talar han klarspråk med den så tystlåtne filosofen. Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen? Det frågar han lite senare i ett brev till hustrun Gisèle. Celan reser hem från Freiburg till Paris och psykiatrin där. Han skriver en ordknapp dikt med titeln Todtnauberg. Var den ett uttryck för hans djupa besvikelse? Mötet som icke-möte?Kanske är det inte hela bilden. Somliga vittnar om Celans muntra lättnad efter mötet. Som att en spänning löstes upp. Jag tror själv att den dikten uttrycker den djupa klyvnaden mellan beundran och aversion.ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Celan kan inte ge upp Heidegger, han måste replikera på filosofen, men också uttrycka en förhoppning. I dikten läser vi orden från gästboken om brunnen med stjärntärningen och förhoppningen om ”en tänkandes kommande ord i hjärtat”.I hans dikt är orden som gruvgångar. Vi anar att den vandrande poeten befinner sig mellan bergets underjord och himlens regn. Poeten kan floran – ”Arnika, Augentrost”. Arnika och ögontröst var läkeörter. För den sårade Celan? Den första har en gul fläck i kalken, som en judefläck. Den senare vidrör ett ungdomsminne från arbetslägren i Rumänien 1942. Jag noterar att ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Dikten slutar med regn, mycket regn och en känsla av underjord och dolda döda. Namnet på blomman orchis liknar Orkus, romarnas namn för underjorden. Todtnauberg blir här också Dödsberget. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus.Det är dock inte sista mötet. Celan återvänder faktiskt till Freiburg och Heidegger följande år – sommaren 1968. De två gör om sin bergsvandring till högmossen. Men vad som då passerar vet vi ingenting om.När poeten och filosofen möts ytterligare två år senare vid ett Hölderlinjubileum är Celans själsliga tillstånd akut. Poeten brusar upp i vrede över filosofen. Och filosofen säger sedan: ”Han är sjuk – hjälplöst”. En månad senare dränker sig Celan i Seine i Paris. Troligen den 20 april 1970.Man kan då åter betänka den uppgift som han förelade sig i augusti 1948 i ett brev till en anhörig i Israel. Den oerhörda uppgiften som nu ändade djupt tragiskt: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.”Hur kan den djupa skillnaden mellan filosofen och poeten då läsas? Det kan handla om ljuset. Ett nyckelbegrepp hos Heidegger är ”Lichtung” som betyder glänta, en solljus plats i skogen där Varat uppenbaras för den vandrande.Celan vänder på begreppet i sin boktitel "Lichtzwang", ljustvång. Postumt utgiven 1970 med bland annat dikten Todtnauberg. Ljustvånget som motsatsen till solljuset. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus. Lägerljuset.Mikael van Reis, litteraturvetare, författare och skribent

Fråga filosofen: Vad är det för skillnad på religion och konspirationsteorier?

religion varf lyssna gerd vad r det f rummet skillnad sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb

Play Episode Listen Later Dec 28, 2024 44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Fråga filosofen: Går det att tänka på ingenting?

att lyssna ingenting rummet sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb

Play Episode Listen Later Nov 23, 2024 44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingentingVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Fråga filosofen: Vad är verkligheten?

lyssna vilken vad r rummet verkligheten sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb

Play Episode Listen Later Oct 26, 2024 43:30

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

342. Alexander Bard – Vägen till ett lyckligare samhälle: Biofeminism, kvinnors livscykler och mindre maskulina normer

Lyckopodden

Play Episode Listen Later Sep 30, 2024 67:33

Filosofen och författaren Alexander Bard är tillbaka i Lyckopodden för att dyka in i viktiga samhällsfrågor kring hur vi kan skapa ett lyckligare samhälle. Med sina erfarenheter från psykoanalys och filosofi belyser han bland annat hur utbrändhet bland kvinnor hänger ihop med samhällets maskulina normer, han lyfter också biofeminismens potential att förändra kvinnors livscykler och skapa en bättre balans i samhället, och slutligen varför kvinnor är på rätt väg i livet och varför män borde skärpa sig. Utöver det lyfter han också teknikens påverkan på välmåendet och hur AI kommer att påverka framtidens mänskliga interaktioner. En spännande dialog om teknologi, samhälle och kvinnors välmående som du inte vill missa.Läs mer & boka mig som föreläsare till ditt företag här: https://lyckoverkstan.se/lyckoforelasningar/ ♥Patreon: https://www.patreon.com/lyckopodden ♥ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och om du gillade det här avsnittet får du gärna ge oss en tuppe upp eller fem stjänor. ♫ Följ oss här: ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden♥ Hemsida: https://lyckopodden.se♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ai acast med ut tack mindre samh prenumerera alexander bard hemsida normer kvinnors filosofen

Fråga filosofen: Om musik, fri vilja och att förvalta sitt pund

musik att lyssna vilken sitt vilja rummet sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb

Play Episode Listen Later Sep 21, 2024 44:19

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror undrar: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Att tänka kommer alltid ses som misstänkt

Play Episode Listen Later Sep 5, 2024 9:55

Principer och värderingar kan stå i konflikt med viljan att förstå. Lyra Ekström Lindbäck funderar över avsiktslöst tänkande i ljuset av tre personer: Hannah Arendt, Adolf Eichmann och Sokrates. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 12 december 1961 dömdes nazisten Adolf Eichmann till döden. Det var en väntad, rentav given, dom. Men rättegången hade ändå varit rörig. Eichmann hade svårt att minnas vissa saker, som viktiga datum i krigsutvecklingen.Vad han däremot mindes kristallklart var sin egen karriär: de exakta omständigheterna kring varje framsteg. Han hade varit i Slovenien, men kom inte ihåg på vilket uppdrag. Han mindes bara att han hade fått bowla med landets inrikesminister.I polisförhören förklarade han noggrant varför det inte hade varit hans fel att han aldrig nått en högre befordran. Han skröt med sin felfria yrkesutövning inför mannen som frågade ut honom: en tysk jude och förintelseöverlevare.Eichmann var, enligt filosofen Hannah Arendt som bevakade rättegången, inte dum. Inte heller var han ond, i bemärkelsen driven av en diabolisk anda. ”Förutom en extraordinär omsorgsfullhet vad gällde hans personliga avancemang”, skrev hon, ”så hade han inga motiv över huvud taget.”Eichmann var ideologisk antisemit och visste mycket väl att han skickade människor i döden. Men han reflekterade inte så mycket över det. Han koncentrerade sig på att vara en felfri byråkrat. Kan vi förstå att en människa kan agera så, utan att drivas av ett brinnande hat?Ett större mysterium, tycker jag, är Arendts egen brist på känslomotiv. Hon var själv tysk judinna. Hon hade arbetat för en sionistisk organisation, internerats i koncentrationsläger och osannolikt nog lyckats fly. Att hon överlevde Förintelsen var en lycklig slump. Att hon förlorade vänner och släktingar behöver knappast nämnas.Det hade varit så rimligt om hon hade drivits av hämndbegär. Om hon hade idealiserat den unga staten Israel och fallit in i kören som beskrev Eichmann som en djävul. Men hon hade ingen sådan agenda. Hon ville bara förstå.Detta motiv blev svårt för hennes samtid att svälja. När hennes rapporter från rättegången publicerades utsattes hon för dödshot. Hon anklagades för att vara antisemit: för att ha beskrivit de judiska organisationernas avgörande roll för massmorden och för att ha fokuserat på Eichmanns personlighet istället för att bara förklara honom omänsklig.Påbudet om blind fördömelse är en begriplig reaktion på fruktansvärda händelser. Men det finns en motsättning mellan att fördöma och förstå. Det menar den judiska filosofen Judith Butler. Efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 insisterade Butler på att se händelsen i den historiska kontexten av israeliskt övervåld mot det palestinska folket. Kravet på fördömelse, menade hen, innebär ”en vägran att förstå, i rädsla för att kunskap bara kan relativisera och underminera vår bedömningsförmåga.”Butler blev hatad i sociala medier. Samma öde drabbade den rysk-judiska tänkaren Masha Gessen. Efter att hen hade utsetts till vinnare av Hannah Arendt-priset skrev Gessen en artikel som kritiserade hur den tyska minneskulturen tystar samtalet om övervåld i Gaza.”Det är oerhört svårt för människor att förstå att någon kan ha varit ens fiendes fiende men ändå inte en välvillig kraft. Ett offer men ändå en förövare. Eller vice versa”, reflekterade hen. I artikeln liknades situationen i Gaza vid ett ghetto. Stiftelsen som delade ut priset ville ställa in ceremonin. De tyckte att Gessen hade relativiserat Förintelsen.Jag undrar om Hannah Arendt själv hade kunnat vinna Hannah Arendt-priset under de premisserna.Men ändå. Är det inte farligt att tänka som Arendt gjorde, utan en tydlig agenda? Ska man inte hålla fast vid sina värderingar före allt annat? Riskerar man inte att bli som Eichmann annars, en samvetslös kugge i ett nazistiskt maskineri?Faktum är att Eichmann hade ett samvete. Han höll fast vid sina principer. De bestod i att utföra sitt jobb väl, lyda lagen, försörja sin familj och försvara sitt land. Han hade blivit övertygad nazist av karriäristiska skäl och förblev det av rådande samvetsskäl. Som Arendt skriver: ”Ondskan hade i Tredje riket förlorat den karaktär som gör den igenkännlig för de flesta människor: karaktären av frestelse.”Eichmann var, enligt ett halvdussin rättspsykiatriker, helt normal. Som de flesta andra sade han emot sig själv en del och pratade gärna i klyschor. Och som de flesta andra hade han inga problem med att utföra sina arbetsuppgifter utan att ifrågasätta dem. Snarare tvärtom.Problemet var bara att han inte tänkte i onödan.Men vad innebär det att tänka i onödan?Det är att tänka utmanande, obekväma tankar. Det låter väl bra, tycker de flesta. Men i praktiken vill många förbjuda sådana tankar. Enligt socialpsykologen Jonathan Haidt har motståndet mot så kallade ”kränkande” idéer vuxit på universiteten. Studenter vill slippa utsättas för sådant som kan klassas som rasism, sexism eller antisemitism.Haidt kallar den här inställningen för ”ett förkastande av arvet från Sokrates”. Sokrates beskrev sig själv som en bromsfluga på det atenska folkets feta hästkropp. ”Han ansåg det vara sitt jobb att sticka, störa, ifrågasätta och därigenom provocera atenarna till att tänka igenom sina nuvarande uppfattningar och förändra dem som de inte kunde försvara.”Sokrates ifrågasatte alla. Statsmän, retoriker, poeter och sofister. Han ville se om deras resonemang gick ihop. Det värsta som kan hända en människa, enligt Sokrates, är ”att hon hamnar i självmotsägelse och upphör att vara en enhetlig person”. Så formulerar den svenska filosofen Charlotta Weigelt det i sin rika bok ”Sokrates. Filosofens skepnader”.Att vara i samklang med sig själv är inget givet faktum, påpekar Weigelt. Människan är till sitt väsen splittrad. Det är därför vi kan tänka på våra egna tankar. Det är svårt att inse vad man redan tänker, men ännu svårare att förstå vad man inte tänker. Det är ofta det sista man vill tänka på.När Sokrates ställdes inför rätta försökte han begripa vad han egentligen åtalades för. Han erkände sig skyldig till att aldrig ha brytt sig om ”det som de flesta andra har brytt sig om, nämligen affärer, försörjning, militära uppdrag, politiska positioner och andra befattningar”. Han såg att hans motiv var helt obegripliga för vanligt folk. Varför hade han gått runt och stört alla sådär?Det är mycket svårare, insåg Arendt, att förstå vad som drev Sokrates än vad som drev Eichmann. Filosofen var exceptionell. Den nazistiska byråkraten, liksom rådet i Aten som dömde Sokrates till döden, var banala, helt normala. De fokuserade på sina egna liv och arbetsuppgifter. De glömde, eller orkade inte, tänka på något annat.Tänkande är ingen garanti för godhet. Tänkandet är rörligt, opålitligt och kommer alltid att väcka misstänksamhet. Som Arendt skrev om Sokrates: ”Eftersom han inte hade någonting att lära ut, ingen sanning att dela ut, anklagades han för att aldrig avslöja sin egen uppfattning.”Skillnaden mellan att sakna agenda för att man tänker, och att utföra någon annans agenda för att man inte tänker, kan tyckas vara hårfin. Men bara den senare kan se ett folkmord som en möjlighet för att bygga en fin karriär.Lyra Ekström Lindbäckförfattare, kritiker och filosofBibliografiArendt, Hannah. Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil. Penguin Classics, 2022.Arendt, Hannah. The Life of the Mind. San Diego, California: Harcourt Brace Jovanovich, 1981.Butler, Judith. “The Compass of Mourning”. London Review of Books. Vol. 45 No. 20 · 19 Oktober 2023.Gessen, Masha. “In the Shadow of the Holocaust”. The New Yorker. 9 December 2023.Haidt, Jonathan. Lukianoff, Greg. The Coddling of the American Mind: How Good Intentions And Bad Ideas Are Setting up a Generation for Failure. New York: Penguin Press, 2018.Platon. ”Sokrates försvarstal”. I Skrifter Bok 1. Översättning av Jan Stolpe. Stockholm: Atlantis, 2000.Weigelt, Charlotta. Sokrates. Filosofens skepnader. Stockholm: Bokförlaget Faethon, 2023.

Filosofen

Svenska Mordhistorier

Play Episode Listen Later Aug 2, 2024 28:52

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Torsdagen den 25 februari 2010 kör den norska polisen förbi det lilla värmländska samhället Skillingsfors. Med sig har de en person som visar ut dem på en liten skogsväg och pekar mot en snötäckt slänt intill vägen. När polisen börjar undersöka platsen hittar de en död man, delvis nedgrävd. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Andreas Jamsheree. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Dom från Nedre Romerike tingrett, Dom från Eidsivating lagmannsrett, Nordisk Kriminalkrönika 2016, Romerikes Blad, Forskning.no, Nya Wermlands-Tidningen, Värmlands Folkblad, podcasten “Alle våre dager” och manusförfattarens intervju med ”Håkons” son Eskild.

dom med forskning programledare podme torsdagen filosofen per johansson manusf eskild originalmusik podme premium podmes

7 wijsheden van Johan Cruijff en andere filosofen - Sander Loos

Tandarts Podcast

Play Episode Listen Later Jul 19, 2024 34:57

Deze aflevering van de 7 Dynamics is Sander Loos te gast. Sander is Tandarts-Endodontoloog, hoofdredacteur van TP (het blad 'de TandartsPraktijk') en host van de succesvolle Tandartspraktijk Podcast. Hij werd geboren in Amsterdam en groeide daar ook op. Ging naar het mooie Cartesius Lyceum aan het Frederik Hendrikplantsoen. Studeerde Tandheelkunde aan de Universiteit van Amsterdam en ontving in 1987 daar zijn bul. Na zijn verhuizing van zijn praktijk naar Soest, specialiseerde Sander zich in 2008 in de Endodontologie. Vandaag bespreken Sander en ik de 7 wijsheden van Johan Cruijff en andere grote filosofen. Het is een openhartig gesprek over het verlies van zijn tweelingbroer, de verwerking daarvan, de 7 Year Itch en filosofische teksten en de raakvlakken daarvan binnen de tandheelkunde. Luister naar de 7 wijsheden van Johan Cruijff en andere filosofen. Johan Cruijff "Als ik jou vraag te laten zien wat je kan, zou je laten zien wat je kan. Maar dan weet ik meteen ook wat je niet kan, want dat laat je niet zien." Johan Cruijff "Ik hou van werken, zolang het werken is waarvan ik hou.” Socrates "Ik weet slechts één ding: dat ik niets weet”. Socrates "Acht niet hen hoog die al uw woorden en daden prijzen, maar hen die u welgemeend op uw fouten wijzen.” Socrates "Onwetendheid is de bron van alle kwaad.” Epictetus "Er is slechts één weg naar geluk en dat is op te houden met je zorgen maken over dingen waar je geen invloed op hebt.” Boeken: Marcus Aurelius - 'Meditations' (Overpeinzingen) ----------------------- Ik ben Ron Steenkist. In de inspirerende wereld van de tandheelkunde ben ik tandarts en bovenal Tandarts Business Mentor. Als Mentor koester ik de diepe overtuiging dat elke tandarts in staat is om een succesvolle praktijk op te bouwen. Een praktijk met een solide winst en een praktijk die zich naadloos aanpast aan jouw levensstijl en omgeving, in plaats van andersom. Ben je geïnteresseerd in een kort intake gesprek om te onderzoeken of ik, Ron Steenkist, je kan helpen als Tandarts Business Mentor? Boek dan een call-in via de agenda van Calendly. Maak een connectie met mij op LinkedIn. Bezoek ook mijn website. Connect met de gast Sander Loos op LinkedIn. Deze podcast wordt ondersteund door Oase Dental. Voor contact kun je op deze pagina terecht.

amsterdam dynamics andere maar voor deze hij luister sander vandaag tp maak calendly ging boek universiteit bezoek loos year itch soest johan cruijff filosofen van johan

812. Nick Boström - Artificial intelligence: A savior for society or the reason for human extinction?, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Jul 17, 2024 27:57

The philosopher and professor Nick Boström is one of the world's leading experts when it comes to artificial intelligence, neuroscience and human enhancements. He's been working at Oxford University for many years, he's a TED speaker, he's the author behind over 200 publications and books, and he's been on “Foreign Policy's Top 100 Global Thinkers” list twice. Together we talk about the future of artificial intelligence and what impact it will have on our life. Nick shares his perspectives if AI and superintelligence fundamentally will change our societies for the better, or be the reason for human extinction. We also discuss the possibilities for AI to have a soul and when we might be able to upload our minds in a computer – in order to live forever. Thank you for listening! __________________ Filosofen och professorn Nick Boström är en av världens ledande experter när det kommer till artificiell intelligens och neurovetenskap. Han har under flera år varit verksam vid Oxfords Universitet, han har hållit Ted Talks, han är författaren bakom över 200 publikationer och böcker, och han har två gånger blivit utsedd till en av världens 100 främsta tänkare av ”Foreign Policy”. Tillsammans pratar vi om framtiden för artificiell intelligens och vilken påverkan det kan ha på våra liv. Nick delar med sig av sina perspektiv om AI och superintelligens fundamentalt kommer att förändra våra liv till det bättre, eller bli anledningen till människans undergång. Vi pratar också om möjligheterna för AI att ha en själ och när det kommer att bli möjligt att ladda upp sin hjärna i en dator – för att leva för allt. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Nick Boströms hemsidaNick Boström - Deep UtopiaNick Boström - Superintelligence Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

tiktok ai society artificial intelligence savior acast ted talks oxford university extinction foreign policy tillsammans bes tusen framg global thinkers bostr alexander p filosofen nyhetsbrevet

812. Nick Boström - Artificial intelligence: A savior for society or the reason for human extinction?, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Jul 17, 2024 70:46

tiktok ai society original artificial intelligence savior acast ted talks oxford university extinction foreign policy tillsammans bes tusen framg global thinkers bostr alexander p filosofen nyhetsbrevet

Wat kunnen we leren van dieren? | Filosofen Gerard Kuperus en Bas van Woerkum-Rooker

Play Episode Listen Later Jun 24, 2024 72:32

Wat kunnen we leren van dieren in deze tijden van ecologische crisis? Hoe werken ze samen? Hoe gaan ze om met hun omgeving? Wij mensen denken alle wijsheid in pacht te hebben, met ons denkvermogen en politieke systemen, maar intussen koloniseren we de leefgebieden van dieren met onze olieplatforms, mijnen of ontbossing. Leer van filosofen Bas van Woekum-Rooker en Gerard Kuperus hoe we de intelligentie van dieren het beste kunnen begrijpen en wat we daarvan kunnen leren. Wat kunnen we leren van dieren? | Radboud Reflects @Nimma aan Zee door filosofen Gerard Kuperus en Bas van Woerkum-Rooker | Maandag 17 juni 2024 | 20.00 – 21.30 uur | LUX, Nijmegen | Radboud Reflects en Nimma aan Zee. Lees het verslag: https://www.ru.nl/services/sport-cultuur-en-ontspanning/radboud-reflects/nieuws/wat-kunnen-we-leren-van-dieren-radboud-reflects-nimma-aan-zee-door-filosofen-gerard-kuperus-en-bas-van-woerkum-rooker Bekijk de video: Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboud-reflects/ser…ief-radboud-reflects

leer gerard bas wij lees lux kunnen leren zee bekijk schrijf dieren rooker filosofen

Filosofiska rummet: Fråga filosofen #2

Lateralt og medialt - en podcast om fysioterapi

Play Episode Listen Later Jun 7, 2024 44:03

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research: Therése Lager

lager lyssna rummet 2: sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb filosofiska rummet

Episode 23 - Filosofen og fysioterapeuten

Play Episode Listen Later May 29, 2024 94:27

Til stadighet kan fysioterapeuter få følelsen av å befinne seg i et slag krysningspunkt mellom det vitenskapen mener bør gjøres for å hjelpe pasientene, og det faktiske møtet med disse ulike, og unike, individene. I dette krysningspunktet kan det dukke opp spørsmål som: Skal vi nøye oss med det nåværende evidens-hierarket? Kan egentlig resultater fra forskning overføres til praksis? Og hvor unik er egentlig akkurat denne pasienten?Med oss i episoden har vi filosof Rani Lill Anjum og professor emerita Eline Thornquist. Samtalen går blant annet inn på hvordan den tradisjonelle forståelsen av kausalitet ikke nødvendigvis er optimal i våre møter med unike individer. Er paradigmet som omfatter dagens vitenskapelige metode kanskje modent for forandring?Programverter: Joakim Moestue Halvorsen og Martin Moum Hellevik.

er med skal samtalen filosofen fysioterapeuten

George Eliot, Spinoza och alltings samhörighet

Play Episode Listen Later May 22, 2024 9:32

George Eliot var mycket filosofiskt bevandrad och översatte bland annat Spinozas Etiken. Eliotforskaren Sara Håkansson reflekterar över det djupa sambandet mellan författaren och filosofen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2020-09-23.År 1856 skrev en man vid namn George Henry Lewes till förläggaren Henry Bohn: ”Eftersom jag utan förbehåll undanbeder mig vidare affärer med en människa som uppvisar en sådan fantastisk talang för glömska och en sådan förnekelse av ingångna avtal så ber jag Er skicka tillbaka manuskriptet och betrakta hela affären som avslutad”. George Henry Lewes ville ha £75 för den engelska översättning av Baruch Spinozas filosofiska klassiker ”Etiken”, som hans klient Mr Kelly färdigställt; Henry Bohn menade att överenskommelsen var £50.”Etiken” i översättning var inte en självklarhet vid mitten på 1800-talet. Spinoza var kontroversiell. Filosofen växte upp i en portugisisk-judisk miljö i 1600-talets Amsterdam och blev med sitt rationalistiska, mångfacetterade och systematiska tänkande en föregångare till upplysningen. Men hans strikta determinism, som inte lämnade utrymme för någon fri vilja, och hans synbara jämställande mellan Gud och världsalltet, gjorde att många betraktade honom som ateist.Den engelska tolkningen blev hursomhelst inte publicerad och översättaren Mr Kelly, som i verkligheten var George Henry Lewes livskamrat Mary Ann Evans, la sin karriär som översättare åt sidan och inledde istället ett skönlitterärt projekt under pseudonymen George Eliot.Det skulle visa bli en mycket framgångsrik satsning. Eliot blev en av sin tids stora författare och hon blev det genom sin fallenhet för att återge realistiska livsöden såväl som sin förmåga att gräva djupt i människans inre.I mästerverket ”Middlemarch”, som utsetts till den främsta engelska romanen genom tiderna, meddelar berättaren sin uppgift: ”att reda ut några bestämda människoöden, se hur de är vävda och sammanvävda med varann, att allt det ljus [hon] kan förfoga över måste koncentreras på just denna speciella väv”. Det är också vad som sker. En rad till synes separata handlingar sammansätts till en helhet. Till väven knyts politiska, religiösa och vetenskapliga trådar som bidrar till komplexiteten men samtidigt skänker förståelse för personer och skeenden. Läsaren befinner sig i en märklig situation där hon genom fantasin ingår i väven samtidigt som hon kan betrakta den utifrån.Eliot intresserade sig för fler filosofer och fritänkare än Spinoza. Redan innan hon träffat George Henry Lewes hade hon översatt David Friedrich Strauss ”Jesu liv” och Ludwig Feuerbachs ”Kristendomens väsen”. Även dessa verk ansågs vid den tiden vara högst problematiska. De ifrågasatte Bibelns trovärdighet och kopplade uppfattningar om övernaturliga religiösa fenomen till mänskliga psykologiska behov.Dessa psykologiska behov utgör ett tema i Eliots romaner. Och inflytandet från Spinoza är påtagligt. I hennes texter är det mänskliga och det gudomliga, precis som hos honom, sammanvävt i ett deterministiskt universum. Alla delar i skapelsen är sammankopplade och inget existerar isolerat från något annat – mänskliga öden utgör en komplex väv; dåtid, nutid och framtid kan endast förstås i relation till vartannat.Eliots karaktärer mognar i medvetenhet om att Gud och skapelsen är en och densamma, att alla människor är del av det gudomliga som är komplett och perfekt.Men om Spinoza var snål med att tillskriva människan fri vilja, lämnar Eliot öppet för att vi kan styra något över våra livsval och att förnuftet kan ta makten över känslorna. Det går illa för de romanfigurer som drivs och uppfylls av känslor. Deras handlingar har sitt ursprung inte i en förståelse av hur väven fungerar utan i en villfarelse om att de själva utgör ett universellt epicentrum. De har inte kunnat frigöra sig från vad de känner och kan därför aldrig bli lyckliga.Det är ungefär samma tidsliga avstånd mellan Spinoza och Eliot som mellan Eliot och vår tid. Men deras tankar om tillvaron knöts samman över århundradena. De var båda högintellektuella skribenter som led av och levde med konsekvenserna av att vara före sin tid, progressiva och kontroversiella; de tog avstånd från konventionella föreställningar om Gud och människans plats i universum och utsattes båda för fördomar och utfrysning av sin egen samtid. Ingen av dem hade en dragning till rampljuset: Spinoza tackade nej till utmärkelser och akademiska tjänster och försörjde sig på att putsa optiska glas. Eliot hade gärna förblivit anonym bakom sin pseudonym om inte märkliga omständigheter tvingat henna att avslöja sin identitet; en fifflare vid namn Joseph Liggins tillskrev sig äran för hennes första roman och beklagade sig i en av Londons största dagstidningar att han inte fått betalt för boken.Men medan Spinoza levde i kyskhet och skapade skandaler genom skrifter och uttalanden, så väckte Eliot uppseende genom att förälska sig i och leva med en gift man. Och genom att vara missklädsamt intelligent för en kvinna i sin tid.I vår tid har Eliot retat upp feministiska kritiker för hur hon till stor del ger sina kvinnliga romanfigurer möjlighet att nå lycka genom självförnekelse. Kanske är det en motiverad kritik. Kanske inte. Alla tolkningar görs utifrån olika perspektiv. Den spruckna spegeln är den metafor Eliot använder. Spegelbilden ändras beroende på från vilket håll vi närmar oss sprickorna.Det skulle dröja till 1981 innan Salzburgs universitet gav ut hennes översättning av Spinozas ”Etiken”, tryckt i ett par hundra exemplar och främst avsedd för en redan insatt akademisk målgrupp. I januari 2020, drygt 200 år efter Eliots födelse, publicerades äntligen en ny upplaga av Princeton University Press. Inte långt därefter gavs ”Middlemarch” ut för första gången under namnet Mary Ann Evans, det namn hon fick vid födseln. På något vis tycks hon förutbestämd att ständigt återkomma och ge nya perspektiv på ett ständigt växlande nu, samtidigt som hon aldrig står helt i samklang med sin tid, alltid lite avig, lite motsägelsefull. Men dit hon går bär hon Spinozas ande med sig, tätt sammanbundna i den stora väven.Sara Håkansson, universitetslektor i engelska

Wie was filosoof Daniel Dennett? | Gesprek met filosofen Marc Slors en Jolien Francken

Play Episode Listen Later May 21, 2024 72:03

Wie was de Amerikaanse filosoof Daniel Dennett en hoe belangrijk was hij voor de filosofie en daarbuiten? De invloed van de onlangs overleden Dennett reikte ver. Hij zette op een unieke manier diepgaande filosofische concepten, zoals vrije wil, bewustzijn en kunstmatige intelligentie, in een nieuw licht. Hij verwierp het dualisme tussen lichaam en geest en probeerde in al zijn werk deze concepten in een wetenschappelijk wereldbeeld te passen. Zijn werk begaf zich onder meer op het raakvlak met neurowetenschappen, biologie en informatica. Leer van filosofen Marc Slors en Jolien Francken over wat we van Dennetts gedachtegoed kunnen leren. Wie was filosoof Daniel Dennett? | Gesprek met filosofen Marc Slors en Jolien Francken | Woensdag 15 mei 2024 | 20.00 – 21.30 uur | Collegezalencomplex, Radboud Universiteit | Radboud Reflects Lees het verslag: https://www.ru.nl/services/sport-cultuur-en-ontspanning/radboud-reflects/nieuws/wie-was-filosoof-daniel-dennett-gesprek-met-filosofen-marc-slors-en-jolien-francken Of bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=Q9hDvAs8xtg Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: https://www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: https://www.ru.nl/radboud-reflects/services/nieuwsbrief-radboud-reflects

zijn hij leer gesprek amerikaanse bekijk schrijf daniel dennett dennett filosoof jolien filosofen

Kvällspasset i P4 med Christer Lundberg: Tur och otur

Kvällspasset i P4

Play Episode Listen Later May 13, 2024 48:45

Vi snackar tur, otur, tur i oturen, otur i turen, otur i oturen och tur i turen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Det blir otursgubbar och turgummor ikväll. Tänk bara att hitta en vinstlott när man verkligen som mest behöver det, till exempel.Finns tur? Filosofen förklararIbland känns det som att tur och otur bara är begrepp man slänger sig med. Filosofen Karim Jebari berättar om hur vi förhåller oss till det.I extramaterialet behöver vi reda ut lite grejer. Hur svettiga är Hannas ben till exempel? Och om man hittar en fyrklöver som redan är plockad, vems är turen då? Lyssna för viktiga och korrekta svar.

med ett lyssna finns tur p4 christer hannas sveriges radio play filosofen otur christer lundberg

Adorno bevarade glöden i sina våldsamma och erotiska drömmar

Gott Snack med Fredrik Söderholm

Play Episode Listen Later May 13, 2024 10:07

Theodor Adornos nedtecknande av sina drömmar bär på en imponerande återhållsamhet. Det kritiska filosofen undviker nämligen att tolka. Aris Fioretos följer med honom in i natten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tomas Tranströmer har lärt oss att uppvaknandet är ett ”fallskärmshopp från drömmen”. Drömlivet äger rum någonstans ovanför den sovande, i en viktlös och luftig, ja, eterisk sfär. När den anonyma huvudpersonen i hans berömda dikt ”Preludium” lämnar sömnen, sjunker ”han” därför nedåt ”morgonens gröna zon”. Plötsligt hejdas ”denna lodräta färd genom ögonblicket” och mannen som är på väg att vakna breder svävande ut vingarna som över ”strömmande vatten”. Så landar han mjukt; med fötterna på marken är han med ens klarvaken. Stående under ett lövverk några timmar senare undrar han om ”ett stort ljus [skall] vecklas ut över hans huvud”.Det är lätt att känna igen sig. Då vi drömmer tycks jaget, eller om det är själen, sväva några meter upp medan kroppen blir kvar under filtarna. Inte konstigt att fallskärmshopparen funderar över vad han varit med om när gruset väl gnuggats ur ögonen. På diktens sista rad är han en nybliven uttydare, väntande på att ljuset bokstavligt talat skall gå upp och drömmen prisge sina hemligheter. Nattens skimrande händelser och varelserna som befolkade medvetandet, bristen på konsekvenstänkande eller tvärtom den ödesbundna logik med vilken allt tycktes ske, de ömsom lustfyllda, ömsom fasansfulla stämningarna, skiftningarna i ljussättning och kulisserna som växlar – allt verkar på ett lika undanglidande som betydelsedigert sätt rymma intima budskap om livet. Eller som den tysk-judiske filosofen Theodor W. Adorno konstaterar, även han förstås en falskärmshoppare: skeendena pekar mot ”den fåfängliga existensens innersta hemlighet”.Adorno nedtecknade sina drömmar så fort han vaknat – inte för att tolka dem, utan för att bevara deras efterglöd. Därför blev uppvaknandet avgörande. Strax efter landningen i en värld av hårda fakta, där gravitationen är lag, förbinds vi ännu med drömmen på samma sätt som fallskärmshopparen som via bärlinor hänger ihop med polyestern som så hastigt skrynklas samman över huvudet. Det finns något i detta ömtåliga ögonblick som senare tolkningsinsatser inte kommer åt. Drömtydningen lägger tillrätta. Nu har selarna lossats och fallskärmen skall packas ned i förklaringarnas fodral – som om den väldiga sfären som bar oss fortfarande liknade en glödlampa och inte en manet på torra land. Uppvaknandet sker innan denna efterbehandling, som oavsett om den är varsam eller hårdhänt söker göra drömmens egenart tillgänglig för begrepp. Vi är fortfarande förenade med vad som höll oss uppe, till synes viktlösa och fria från avsikt. Om drömmen skulle ha en sensmoral, stickad på kudden som vi vilat vårt huvud mot, kunde denna lyda: ”Jag vet inte vad som händer mig”.Redan före sin flykt från hemlandet, undan nazisterna, började Adorno protokollföra drömmar. Han som skulle bli Efterkrigstysklands främste representant för ett ungt och kritiskt förnuft, ja, för en ny upplysningstid som ville verka för den sortens klarhet som Tranströmers resenär tycks vänta på, var inte intresserad av att tolka de nattliga visionerna. Tvärtom gällde det, som han skriver, att betrakta dem inte bara som ”'våra', utan de utgör också ett kontinuum, [de] tillhör en enhetlig värld”. För Adorno var uppvaknandet ett avbrott i detta större förlopp, ett flöde i vilket drömtillvaron fortsatte även då vi inte sov.Hur vaknade han själv? Den första anteckningen från året efter nazisternas maktgripande, i januari 1934, bådar illa. Filosofen drömmer att han tillsammans med Gretel Karplus, som han skulle gifta sig med tre år senare, råkar ut för en trafikolycka. Bussen som paret färdas med störtar ned i en ravin i schweiziska Alperna, lyckligtvis kan båda resa sig ur vraket: Jag kände hur jag grät när jag sa: Jag hade så gärna fortsatt att leva med dig. Först då insåg jag att min kropp var fullständigt sönderslagen. Jag vaknade med döden. Adornos första protokoll slutar bokstavligt talat med döden. Ja, även drömmen i vilken denna död får sista ordet dör, för i samma ögonblick som ordet faller slår han upp ögonen och incidenten förflyktigas likt ont mörker då ljuset tänds.I december 1940 vaknade Adorno med en känsla av främlingskap i New York, dit han flytt med sin nyblivna hustru. Året därpå öppnade han ögonen ”av skräck och bävan” under palmerna i Los Angeles, dit paret flyttat vidare. Under de sista krigsåren vaknade han ”utan förhoppningar”, senare ”med kväljningar” och ytterligare några år därefter ”full i skratt”. Ena gången ter sig övergången till vakenlivet lustfylld, andra gången smärtsam, på gränsen till traumatisk. Adorno drömmer om bordeller, fast också om koncentrationsläger.Det kan förvåna att denne tänkare, som mer än någon annan förknippas med ”den kritiska teorin”, knappt nagelfar sina nattliga upplevelser. På några ställen undslipper honom visserligen en tolkning. 1948 konstaterade han att drömmens ”verkliga betydelse ligger i öppen dag”: vad han just erfarit innebar att han ville ”återvinna det europeiska liv som gått förlorat”. Trots våldsamheterna som drabbar Adorno i drömmarna, vilka till antalet nog bara överträffas av gångerna då han umgås med kvinnor i olika stadier av avkläddhet, månade han dock om att bevara dem så intakta som möjligt.Den som tar del av dessa protokoll, som finns i en fin och finurlig svensk översättning med den lätt missvisande titeln Drömdagbok (det handlar ju just inte om att föra bok över sitt dagliga liv), får svårt att inte imponeras av Adornos återhållsamhet. När han på annat ställe understryker att drömmarna är av ”väsentlig betydelse för begreppet” är det denna deras ofrivilliga, liksom oformade eller ännu begreppslösa karaktär som han önskar lyfta fram. De markerar, som litteraturvetaren och sociologen Jan Philipp Reemtsma framhåller i sitt kloka fast krångliga efterord, ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet”. Vi tar om det där: ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet” … Vad Reemtsma menar är att drömmen, i likhet med exempelvis litteraturen, utgör en uttrycksakt, i vilken personen vars blick rör sig bakom ögonlocken kan omfatta hela tillvaron, även de delar som ligger bortom sociala regelverk och egna intentioner.För Adorno gjorde drömmen det till och med möjligt att uppleva döden utan att dö. Åter tillbaka i Frankfurt, i november 1956, noterade han: Jag drömde om en förfärlig värmekatastrof. I glöden – en kosmisk glöd – flammade alla döda än en gång upp i sin forna gestalt under några sekunder, och jag visste: först nu är de helt och hållet döda. Genom att avstå från tolkning ville Adorno bevara drömlivets efterglöd. Allt annat vore en hädelse mot dess miljöer, stämningar, invånare. På sitt sätt är protokollen ett rekviem. Eller som denne nattexistensens trogne bundsförvant skriver i en av sina sista rapporter: ”Med tanken: vi får be för att det blir något kvar, vaknade jag.”Aris Fioretosförfattare, översättare och professor i estetikLitteraturTheodor W. Adorno: Drömdagbok. Svensk översättning av Anna Petronella Foultier med efterord av Jan Philipp Reemtsma. Nirstedt/litteratur, 2024.

Alex Letic i fillo, mitt i glädjen-jao och simma lugnt Christopher!

Eftermiddag i P3

Play Episode Listen Later May 9, 2024 48:55

Christopher Garplind i en svensk Curb your enthusiasm, hur låter det? Och när har det gått åt helvete mitt i din glädje? Hanna Hellquist har missat veckans filosofs födelsedag! Filosofen heter Alex Letic och testar sin moral i Vardagsfilosofiska rummet. Maria Bornhöft från P3 Nyheter rapporterar demonstrationerna mot Eurovision i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

eurovision curb lyssna malm mitt p3 simma sveriges radio play filosofen lugnt hanna hellquist eftermiddag p3 nyheter christopher garplind letic

SPECIALAVSNITT: Fredsforskaren Brendan Ciaran Browne möter filosofen

Play Episode Listen Later Apr 29, 2024 27:20

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast browne ciaran specialavsnitt filosofen

Ken jezelf | filosofen Tinneke Beeckman en Annemarie van Stee

Play Episode Listen Later Apr 25, 2024 74:02

Jezelf kennen, hoe doe je dat? Loop een willekeurige boekhandel binnen en je struikelt over de zelfhulpboeken. We lijken allemaal op zoek naar zelfkennis, zelfontplooiing en onze plek in de wereld. De Vlaamse filosoof Tinneke Beeckman gaat op zoek naar de grote vragen van het leven en gaat hiervoor te rade bij de klassieke filosofen. Leer van filosoof Tinneke Beeckman hoe filosofie ons kan helpen bij de zoektocht naar onszelf. Ken jezelf | Lezing en gesprek met filosofen Tinneke Beeckman en Annemarie van Stee | Maandag 22 april 2024 | 20.00 – 21.30 uur | LUX, Nijmegen | Radboud Reflects en Uitgeverij Boom Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboud-reflects/nieuws/ken-jezelf-lezing-en-gesprek-met-filosofen-tinneke-beeckman-en-annemarie-van-stee Of bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=g8aBY_aIL4I&t=2s Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: https://www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: https://www.ru.nl/radboud-reflects/services/nieuwsbrief-radboud-reflects

loop leer lux jezelf bekijk schrijf de vlaamse stee lezing filosofen

Filosofiska rummet: Fråga filosofen

men myndigheten filosofen wikforss

Play Episode Listen Later Apr 12, 2024 44:32

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner. Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

stockholm lager lyssna rummet sveriges radio play filosofen filosofiska jonna bornemark lindb filosofiska rummet

Så bemöter du kunskapsresistens

Fabriken

Play Episode Listen Later Mar 15, 2024 28:30

Det sägs ofta att fake news och alternativa fakta ska motverkas med hjälp av ökad kunskap. För att inte bli lurad rekommenderar Myndigheten för psykologiskt försvar att man ska verifiera viral information från en ”trovärdig nyhetskälla”. Men vad hjälper det när allt fler svenskar tvivlar på etablerad media? Filosofen Åsa Wikforss gästar för att prata om kunskapsresistens och hur det kan påverka demokratin.

Denkend uit de crisis | Filosofen Jan Bransen en Elize de Mul, sociaal milieukundige Riyan vd Born

men rousseau elsket filosofen

Play Episode Listen Later Mar 12, 2024 74:31

We kúnnen veranderen. Filosoof Jan Bransen steekt ons een hart onder de riem in tijden waarin de ene crisis op de andere lijkt te volgen. We kunnen wel degelijk anders denken en leven en daarmee tot een oplossing van de klimaatcrisis komen. We kunnen ons onderwijs substantieel anders vormgeven zodat we niet langer jongeren opleiden die bezwijken onder de druk die ze voelen, maar creatieve open geesten, die in staat zijn de samenleving bewust vorm te geven. Luister naar filosoof Jan Bransen, sociaal milieukundige Riyan van den Born en filosoof Elize de Mul hoe een houding als debutant ons helpt om uit de crisis te komen. Denkend uit de crisis | Lezing en gesprek door filosoof Jan Bransen, sociaal milieukundige Riyan van den Born en filosoof Elize de Mul Dinsdag 5 maart 2024 | 20.00 – 21.30 uur | Collegezalencomplex, Radboud Universiteit Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboud-reflects/nieuws/denkend-uit-de-crisis-lezing-en-gesprek-door-filosoof-jan-bransen-sociaal-milieukundige-riyan-van-den-born-en-filosoof-elize-de-mul Bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=YCpSgG5YPV4 Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboud-reflects/agenda Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboud-reflects/ser…ief-radboud-reflects

crisis luister bekijk schrijf mul sociaal elize lezing filosofen riyan denkend

Filosofen som elsket å få ris

Historiepodden

Play Episode Listen Later Feb 20, 2024 31:03

VANLIG EPISODE - Jacques Rousseau var en av 1700-tallets viktigste filosofer, blant annet ettersom tankegodset hans inspirerte noen av lederne for Den franske revolusjon. Men når han ikke filosoferte om politikk, samfunn og oppdragelse, så var ikke Rousseau mors beste barn. For allerede i ung alder fikk han smaken på ris - men ikke av den spiselige sorten.

Åsa Wikforss – om filosofin, Akademien och Trump

Söndagsintervjun

Play Episode Listen Later Feb 16, 2024 47:09

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan.2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner.Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag?”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever”2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda. Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”.I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

united states donald trump men stockholm lyssna alternativa sveriges radio play svenska akademien akademien filosofen wikforss svenska akademin filosofin

RULE BRITANNIA #75 - FILOSOFEN

Tutto Live Weekend

Play Episode Listen Later Feb 8, 2024 57:31

Var det Belle Silva som gav Pochettino blodad tand och var det ändå ett tecken på karaktär att Chelsea var påslagna på alla cylindrar i Birmingham? Enzos början på den långa avbetalningsplanen och hans ovana att orkestrera en målgest. Phil Foden var måndagens man och med fullt manskap tillbaka i City finns det kanske inget som kan stoppa dem - eller? Lilla varningstecknet för svårigheten med att hålla nollor. Programläggarna har dessutom lyckats med den perfekta (?) PL-helgen och så funderar vi kring hur stabil Brooklyn Bridge hade varit om Garnacho varit arbetsledare på bygget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

pl acast birmingham var brooklyn bridge pochettino phil foden garnacho rule britannia filosofen enzos

Filosofen som ble utstoppet

Verdibørsen

Play Episode Listen Later Jan 7, 2024 16:34

Hør om Jeremy Bentham og andre favorittfilosofer! Hør episoden i appen NRK Radio

nrk jeremy bentham nrk radio filosofen

Meningen med samtal

Play Episode Listen Later Dec 29, 2023 43:48

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

yale med ett lyssna dessutom vilket kierkegaard samtal warszawa lunds meningen rummet peter g sveriges radio play apan filosofen filosofiska lars mogensen

122. Marcus Aurelius - Kejsaren & Filosofen

Skeveriet Podcast

Play Episode Listen Later Nov 6, 2023 91:19

I veckans avsnitt av Skeveriet Podcast pratar Alexander och Charlie om Kejsaren Marcus Aurelius, en romersk kejsare som var mer intresserad av filosofi än makt. Vem var denna man och varför är han ihågkommen idag som en av Romarrikets främsta kejsare? Allt detta i veckans avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem allt marcus aurelius filosofen kejsaren romarrikets

Kunskap som kan rädda världen

lyssna rummet kunskap sveriges radio play filosofen wikforss filosofiska

Play Episode Listen Later Oct 20, 2023 44:08

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

OBS 60 år: Bertrand Russell ger världen 50 procents chans att bli förnuftig (1967)

wales att bland lyssna obs bertrand bli bertrand russell chans nobelpriset sveriges radio play filosofen nobelpristagaren

Play Episode Listen Later Aug 12, 2023 12:18

Filosofen, Nobelpristagaren och aktivisten Bertrand Russell beskrev nationalismen som det största hotet när OBS träffade honom 1967. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bertrand Russell betraktas allmänt som en av 1900-talets största tänkare. Under sitt drygt 97 år lång liv gjorde han avgörande insatser inom matematisk logik, var en ledande figur inom utvecklingen av den analytiska filosofin och en inflytelserik aktivist för fred och mot kärnvapen.Bland hans cirka 75 böcker finner man också titlar om moral, politik, religion med mera.1950 tilldelades han Nobelpriset i litteratur "som ett erkännande åt hans mångsidiga och betydelsefulla författarskap, vari han framträtt som en humanitetens och tankefrihetens förkämpe”.OBS träffade honom i hans hem i Wales 1967, knappt tre år före hans död, när han just skulle utkomma med sina memoarer.

Bewustzijn. De kennis van nu | Cognitiewetenschapper Jolien Francken en cognitiefilosoof Marc Slors

Play Episode Listen Later Apr 24, 2023 74:14

Wat is bewustzijn? Filosofen en neurowetenschappers buigen zich sinds jaar en dag over deze vraag. Maar wat is de huidige stand van zaken in het denken over bewustzijn? Zijn er inmiddels nieuwe theorieën en inzichten? Wat maakt het denken over bewustzijn zo prangend in deze tijd? Kom luisteren naar cognitiewetenschapper Jolien Francken en cognitiefilosoof Marc Slors die een actueel overzicht geven van de belangrijkste overwegingen, argumenten, theorieën en experimenten in het denken over bewustzijn. Bewustzijn. De kennis van nu | Lezing en gesprek door cognitiewetenschapper Jolien Francken en cognitiefilosoof Marc Slors | Donderdag 20 april 2023 | 20.00 – 21.30 uur | Collegezalencomplex, Radboud Universiteit Radboud Reflects en Faculteit der Filosofie, Theologie en Religiewetenschappen Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboudreflects/terugblik/terugblik-2023/map-terugblik-2023/20-04-23-bewustzijn-kennis-lezing-gesprek/ Of bekijk de video: Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboudreflects/agenda/lezingen/ Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboudreflects/nieu…ef-radboud-reflects/

maar zijn wil kom bekijk theologie schrijf kennis filosofie bewustzijn jolien lezing filosofen faculteit

Alles van waarde is weerloos | Filosofen Marjan Slob en Lisa Doeland, Tim Miechels en Ype de Boer

nrk mindre jobbe nrk radio filosofen

Play Episode Listen Later Apr 24, 2023 77:34

Is alles van waarde weerloos? De natuur, de aarde, de mens en ons denken; hun waarde is moeilijk te vatten en niet in geld uit te drukken, maakt dit ze weerloos? De aarde lijkt weerloos tegen de vernietiging door de mens. De mens lijkt weerloos tegen zijn eigen sociale mechanismen. En ons denken lijkt weerloos tegen post truth. Eind maart wordt de naam van de nieuwe Denker des Vaderlands bekend gemaakt. Kom luisteren naar de nieuwe Denker des Vaderlands Marjan Slob en filosofen Lisa Doeland, Tim Miechels en Ype de Boer over de filosofische denkbeelden die van waarde zijn in onze samenleving en de vraag of deze wel zo weerloos zijn. Alles van waarde is weerloos | Gesprek met De nieuwe Denker des Vaderlands Marjan Slob en filosofen Lisa Doeland, Tim Miechels en Ype de Boer | Maandag 17 april 2023 | 20.00 – 21.30 uur | LUX, Nijmegen | Radboud Reflects en Faculteit der Filosofie, Theologie en Religiewetenschappen Lees het verslag: https://www.ru.nl/radboudreflects/terugblik/terugblik-2023/map-terugblik-2023/17-04-23-waarde-weerloos-gesprek-nieuwe-denker-des/ Of bekijk de video: https://www.youtube.com/watch?v=J0UZlGR1NCI Like deze podcast, abonneer je op dit kanaal en mis niks. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboudreflects/agenda/lezingen/ Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/radboudreflects/nieu…ef-radboud-reflects/

alles wil kom lux boer gesprek deboer eind bekijk denker theologie schrijf waarde marjan slob filosofie vaderlands filosofen faculteit ype

Hvordan jobbe mindre?

Ekko

Play Episode Listen Later Apr 12, 2023 43:47

Filosofen, bonden og økonomen diskuterer. Og blir ikke helt enige. Hør episoden i appen NRK Radio

108. Aristoteles

Myter & Mysterier

Play Episode Listen Later Mar 10, 2023 97:23

Han är en av filosofihistoriens giganter, den store grekiske tänkaren som under medeltiden kort och gott gick under namnet Filosofen. För kanske har ingen annan haft större inflytande på den västerländska kulturen än han. Det han skapade var något enormt, ett helt nytt sätt att tänka, kraftfullt, övertygande. Idag är vi så inbegripna i hans filosofi att vi knappt märker det. Samtidigt finns det något djupt problematiskt här. För det kraftfulla innebar också en enorm begränsning som i långa loppet tömde världen på liv. Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

idag samtidigt swish aristoteles filosofen

#94 - Raves & Riots! (Gäst: Alexander Bard)

Sista Måltiden

Play Episode Listen Later May 22, 2022 66:31

Filosofen, musikern och TV-stjärnan Alexander Bard gästar gänget. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

tv shop riots obs raves alexander bard tryck filosofen

251. Tredje specialen med Farshid

MÅNDAG

Play Episode Listen Later Feb 6, 2022 118:15

Här kommer ett till sånt avvikande specialavsnitt där vi bjudit in den populäre och efterfrågade mikrobiologen Farshid Jalalvand för att svara på lyssnarnas frågor som rör pandemin och vaccinering. Bland annat får vi reda på hur det verkligen ligger till angående myten om att virus alltid muterar till det snällare och Farshids lite lösa men logiska teori om varför de ursprungliga Covid-19-vaccinen är precis lika effektiva som uppdaterade varianter som är anpassade efter de senaste mutationerna. Men också sidospår om varför du aldrig ska dricka kamelpiss och varför det kan vara bättre att gurgla bröstmjölk än att dricka den som vuxen. Dessutom blir det mer filosofiskt när vi pratar om Farshids kommande bok ”Apan och Filosofen” som du kan läsa mer om samt förbeställa signerad här: https://fritanke.se/bestall-apan-och-filosofen/ Stötta MÅNDAG ekonomiskt på https://www.patreon.com/mandag så får du tillgång till massa Patreon-exklusivt material som t.ex. förra veckans avsnitt av MÅNDAG och alla avsnitt av den Patreon-exklusiva podden MÅNAD.

covid-19 men bland dessutom tredje apan m ndag filosofen specialen

Sokrates – den fredlige filosofen som blev samhällets fiende

Historierummet i Barnradion

Play Episode Listen Later Nov 23, 2021 15:00

Han var mannen som ville att alla skulle tänka ett varv till. Och ett till. Sokrates älskade att filosofera över livets krångliga och svåra frågor. Ifrågasättandet och envisheten gjorde honom både älskad och hatad och till slut blev det hans fall. MEDVERKANDESkådespelare: Jakob ÖdmanBerättare: Love KahnlundManus: Sofia LantzInspelning och ljuddesign: Emil AspegrenMix: Frida Claeson JohanssonProducent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Per Palmqvist, BarnradionIllustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.

blev samh sveriges radio sokrates ifr fiende filosofen barnradion exekutiv munck studios

Sokrates - den fredlige filosofen som blev samhällets fiende

Historierummet i Barnradion

Play Episode Listen Later Nov 23, 2021 15:00

Han var mannen som ville att alla skulle tänka ett varv till. Och ett till. Sokrates älskade att filosofera över livets krångliga och svåra frågor. Ifrågasättandet och envisheten gjorde honom både älskad och hatad och till slut blev det hans fall. MEDVERKANDESkådespelare: Jakob Ödman Berättare: Love Kahnlund Manus: Sofia Lantz Inspelning och ljuddesign: Emil Aspegren Mix: Frida Claeson Johansson Producent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Per Palmqvist, Barnradion Illustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.

blev samh sveriges radio sokrates ifr fiende filosofen barnradion exekutiv munck studios

Friedrich Nietzsche – filosofen som aldrig slutar vara aktuell