Podcast appearances and mentions of Athena Farrokhzad

Kvartal har tidigare visat hur Kulturhuset Stadsteatern tog ner en konstutställning som innehöll Israelkritik, av rädsla för negativa reaktioner. Nu kan Kvartals Jesper Andersson berätta att Kulturhuset tillsammans med Vänsterpartiet försökte dölja händelsen i Husby för journalister. Trots beslut i kammarrätten är flera sms fortfarande maskade, bland annat sådana som rör den omdebatterade programansvariga för litteraturscenen, Athena Farrokhzad. Inläsare: Staffan Dopping

Nina Bouraoui är en av Frankrikes mest framträdande litterära röster och sedan länge en mycket älskad författare i Sverige. Den 24 oktober 2024 gästade hon Internationell författarscen för ett samtal om sin nya roman "Grand Seigneur". Nina Bouraoui är född i Rennes 1967. Hon växte upp i Alger, Zürich och Abu Dhabi och är idag bosatt i Paris. Hon debuterade 1991 med "Förbjuden betraktelse", en roman om en flickas uppror mot sin familj. I dag har hon en betydande plats i den franska litteraturen och hennes böcker är översatta till en mängd språk. Ida Linde är tillsammans med Athena Farrokhzad programansvarig för litteraturen på Kulturhuset Stadsteatern. Hon är också verksam som översättare, dramatiker och författare. Hennes senaste bok är "När man sparkar på en hund" (Norstedts, 2023). Samtalet hålls på franska och svenska med Maria Bodner Gröön som tolk. I samarbete med Elisabeth Grate Bokförlag. Från 24 oktober 2024 Jingel: Lucas Brar

Den palestinsk-amerikanska författaren och läkaren Fady Joudahs poesi ges nu ut för första gången på svenska. Diktsamlingen [] har Gaza som utgångpunkt men varför med en titel som inte går att uttala? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fady Joudah, som lever i Houston i USA, är läkare, författare och översättare. Han har gett ut sex böcker, men nu kommer den första på svenska, diktsamlingen […]. Fady Joudah har skrivit dikterna under det han kallar "utplåningens tid", själv har han förlorat 120 anhöriga, vänner och bekanta i de israeliska bombningarna av Gaza. P1 Kulturs litteraturkritiker Daniel Sjölin har läst […] som översatts av Athena Farrokhzad och Johannes Anyuru.NY MUSIKTEATER OM KONSTNÄRSPARET BAUERI dag, den 20 november, har det gått precis 106 år sedan konstnärsparet John och Ester Bauer dog. De drunknade tillsammans med sin lille son i samband med en fartygsolycka på Vättern. Nu på fredag är det urpremiär för musikteaterföreställningen Ester och John Bauer - och då står en av Johns släktingar på scen; sångerskan och musikern Lisa Bauer. I hennes liv har den här berömde konstnären alltid funnits med. Hör Jens Möllers reportage!WIENER WERKSTÄTTE – HANTVERKSLYX FRÅN BÖRJAN AV FÖRRA SEKLETPå Millesgården i Stockholm pågår just nu en utställning med hantverkskooperativet Wiener Werkstätte, som var verksamma mellan 1903 och 1932 i Wien. De började då staden var en huvudstad och kulturell smältdegel i ett kejsardöme med över 50 miljoner invånare och som 1932, när Wiener Werktätte stängde, var ett litet land med 5 miljoner invånare med minimal framtidstro. Nina Asarnoj tog med sig redaktionens främste Wienentusiast Gunnar Bolin till utställningen.MÖT SKAPARNA AV TV-SERIEN HELIKOPTERRÅNETPå fredag är det premiär för den nya Netflixserien "Helikopterrånet" som handlar om ett av de mest spektakulära rånen som genomförts i Sverige. Serien bygger på en bok av Jonas Bonnier, samt samtal med rånarna som genomförde kuppen mot värdedepån i Västberga i Stockholm, då de kom över 39 miljoner kronor. Björn Jansson har träffat seriens manusförfattare Ronnie Sandahl, och regissören Daniel Espinosa.ESSÄ: THOMAS STEINFELD OM SURREALISMEN SOM FIRAR 100 ÅRDet första surrealistiska manifestet skrevs 1924, men rörelsen överlevde sig själv och återfinns inom konst och reklam. Men även inom politiken, där den dock bytt sida, konstaterar författaren och kulturskribenten Thomas Steinfeld i dagens OBS-essä.Programledare: Jenny TelemanProducent: Maria Götselius

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. John Keene, en av den amerikanska litteraturens viktigaste gestalter, besökte Internationell författarscen. Efter två översatta prosaböcker utkommer nu John Keenes diktsamling "Punks” på svenska. Det är en lika storslagen som intim bok, som samlar dikter från mer än tjugo år. Här väver Keene samman historier om kärlek, lust och förlust. John Keene föddes 1965 och växte upp i St Louis. Han är verksam vid Rutgers University i New Jersey och har bland annat belönats med The MacArthur Genius Grant. Kortromanen "Marginalanteckningar" gavs ut 1995 och inledde ett sparsmakat men magnifikt författarskap. Både den och "Motberättelser" finns sedan tidigare på svenska. Athena Farrokhzad är tillsammans med Ida Linde programansvarig för litteraturen på Kulturhuset Stadsteatern. Hon är också verksam som översättare, dramatiker och författare. Hennes senaste bok är diktsamlingen "Åsnans år" (Albert Bonniers Förlag, 2022). I samarbete med Nirstedt/litteratur. Från 28 maj 2024 Jingel: Lucas Brar

Hur kommer det sig att Trump kan låta som en förvirrad uteliggare och ändå gå hem? Ingen minns Theodore Sorensen eller ens Peggy Noonan, JFK:s och Reagans talskrivare. Jimmie Åkesson har större problem när ryssen blir en del av deras tomtefabrik. Björn Linnell skriver utmärkt om sovjetiska hamburgare och får oss att minnas Under strecket i SvD, på den tiden Svenskans kulturredaktion inte var klickstyrd. Iran, kommer vi överens om, är den verkloiga orsaken till blodbadet i Mellanöstern. Följaktligen talar nästan ingen om det. Nu är Iran också sponsorer för svensk maffia. Kungahuset delar ut ordnar och ABBA är värdiga mottagare, även om de inte niger. Rob Hale är ett gott exempel på hur man lär ut filantropi. Striden om Dalslands poesipris mindre så. Athena Farrokhzad är visserligen en vänsteristisk sektledare och politisk kommissarie, men har man sagt att man backar ett pris får man stå för det. Cancellering är aldrig bra. Och Susannas obefintliga lokalsinne motsvaras kanske av Johans obefintliga tidsuppfattning. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Våren 2024 kommer den brittiske författarens debutroman "Synd" i svensk översättning. Det är en ömsint bok om arbete och manlighet, om klass och sexualitet, om arv och att våga bli den man är. Andrew McMillan (född 1988) är en prisbelönt engelsk poet som nu romandebuterar med "Synd". Hans diktsamling "Physical" vann The Guardian First Book Award och har röstats fram som en av de senaste tjugofem årens tjugofem bästa diktsamlingar. Han undervisar i skrivande vid Manchester Metropolitan University och är medlem i The Royal Society of Literature. Ida Linde är tillsammans med Athena Farrokhzad programansvarig för litteraturen på Kulturhuset Stadsteatern. Hon är också verksam som översättare, dramatiker och författare. Hennes senaste bok är "När man sparkar på en hund" (Norstedts, 2023). Skådespelaren Robert Fux läser även ett stycke ur boken "Synd". I samarbete med Norstedts. Från 7 maj 2024 Jingel: Lucas Brar

Samtalet tolkas från koreanska till svenska. Den sydkoreanska författaren Han Kang är sedan romanen "Levande och döda" älskad av läsare över hela världen. Nu är tillbaka på svenska med den efterlängtade romanen "Jag tar inte farväl". Han Kang (född 1970) är en av Sydkoreas största författare. Med sin förmåga att gestalta mötet mellan den lilla människan och de politiska omständigheter hon lever under, har hon blivit en stor läsarfavorit världen över. Athena Farrokhzad är tillsammans med Ida Linde programansvarig för litteraturen på Kulturhuset Stadsteatern. Hon är också verksam som översättare, dramatiker och författare. Hennes senaste bok är diktsamlingen "Åsnans år" (Albert Bonniers Förlag, 2022). I samarbete med Natur & Kultur. Från 14 mars 2024 Jingel: Lucas Brar

Kulturhuset Stadsteatern anklagas för antisemitism efter att programansvariga Athena Farrokhzad uppmanat till global intifada och bojkott av israeliska kulturutövare. – Man förmedlar att Kulturhuset inte är en plats där judar kan känna sig trygga, säger Aron Verständig vid Judiska centralrådet. Kulturhusets ledning avböjer intervju och slår ifrån sig anklagelserna. Av Louise Lennartsson Inläsare: Staffan Dopping

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Haytham el-Wardanys poetiska essä "Sömnboken" undersöker sömnens potential och dess koppling till motstånd, förändring och revolution. Haytham el-Wardany (född 1972) är en egyptisk författare, bosatt i Berlin. Med "Sömnboken", en säregen kartläggning av sömnens alla möjligheter, presenteras han för första gången på svenska. New York Review of Books beskriver boken som ett verk "fullt av tankar och känslor, som kristalliserats till märkvärdiga former". Vad är sömn och vad gör den med de sovande? Är den individuell men inte personlig? Kan en kollektiv dröm föras in i sömnens sfär och få ett eget liv? I efterdyningarna av den arabiska våren söker Haytham el-Wardany svar på frågor som blivit akuta under protesterna på Tahrirtorget i Kairo, där demonstranterna sov tillsammans natt efter natt. Vad händer när människor sover på allmän plats, när de blundar inför reklamtavlornas budskap och drömmer sig bort? Eller när de lägger en amulett under kudden, trotsar uppmärksamhetssamhällets krav på ständig tillgänglighet och somnar mitt på dagen? I samarbete med förlaget Nirstedt/litteratur. Från 25 oktober 2023 Jingel: Lucas Brar

Vad minns en stad? Vems liv lyfts fram och vilka erfarenheter är det som vi ska komma ihåg? I Malmö så pågår just nu flera processer som handlar om offentlig utsmyckning och monument som ska stötta oss som bor här i vårt kollektiva minne. "GLÖMSKANS ARKIV" BEVARAR MINNET AV VÅLDImorgon är det premiär för det sceniska körverket "Glömskans arkiv" på Malmö Konsthall. Hör regissör Saga Gärde; författaren Athena Farrokhzad; tonsättaren Tebogo Monnakgotla och medverkanden Kamal Masri i ett samtal om kollektivt minne och rasistiskt våld.ANTIRASISTISKT MONUMENT SKAPAS I MALMÖJust nu pågår arbetet med att skapa ett antirasistiskt monument i Malmö. Frågan om ett minnesmärke för den rasistiskt motiverade seriemördaren Peter Mangs väcktes av Malmöbor för fyra år sedan. Varför är det viktigt att skapa en fysisk plats i stadsrummet för att minnas? Samtal med projektledarna Rena Baledi och Anna Wahlstedt samt Rebecka Katz Thor som forskar kring minne och monument.ESSÄ: URSÄKTA VAR ÄR KLOCKAN? Klockorna var inte bara ett mätinstrument. De förändrade hela vår uppfattning om tid. Thomas Steinfeld funderar på hur det tickar i oss idag.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

UPPLÄSNING: Athena Farrokhzad Första rad: Kom min lilla djurunge, jag ska sjunga för dig JURYNS MOTIVERING: "Åsnans år" av Athena Farrokhzad nomineras för att den i ständigt överraskande språkliga vändningar låter fabeln slå följe med politiken och återupprättar ordstävets bespottade lastdjur. Lika milt som vasst virtuost förenas kärlek och kamp när personliga förluster ställs i relief mot globala strukturer.DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)MUSIK: Roland Junell: RainfulnessEXEKUTÖR: Roland Junell och Geir Sundstöl, gitarr

Steinar Opstad är en av Norges mest omtalade poeter. Han debuterade 1996 med den prisbelönta "Tavler og bud". Han introducerades på svenska 2012 av ellerströms förlag med urvalsvolymen "Den lyckligaste av alla ensamheter". I sin senaste bok "En varaktig längtan", översatt av Marie Lundquist, är det stora temat föräldraskap. I en av de inledande dikterna står det: "Jag ska aldrig bli far / Jag ska avveckla mig själv / och det måste ske på samma sätt som med åkrarna / som sås och skördas varje år: vi är av bondesläkt, fattiga, och döden lyser i oss som små korn". Parallellt med samlingen utkom också Opstads "Kärleksförlusterna", i David Anderssons översättning. I samarbete med ellerströms förlag. Från 26 januari 2023 Jingel: Lucas Brar

Samtale med ​Athena Farrokhzad, Felicia Mulinari og  Saga Gärde ledet av Idun Vik.I denne samtalen inviterer vi et knippe markante skikkelser fra nabolandet til å rapportere fra det svenske scenekunst- og tekstlandskapet. Poetene og dramatikerne Athena Farrokhzad og Felicia Mulinari er aktuelle med GLÖMSKANS ARKIV som presenteres som en iscenesatt lesning regissert av Saga Gärde på festivalen. Teksten er utviklet gjennom produksjonsplattformen Amfi som jobber for å utvikle og utfordre scenekunsten gjennom språket, og invitere progressive forfatterstemmer til å skrive for scenen. I samtalen diskuterer Farrokhzad, Mulinari og Gärde den nye svenske dramatikken, hvilke muligheter og utfordringer de står overfor, og hvilke forskjeller og likheter man ser med det norske feltet. De går også inn på bakgrunnen for prosjektet GLÖMSKANS ARKIV og hvordan det er tenkt litterært og scenisk. Samtalen ledes av Idun Vik, som er kunstnerisk leder for Bergen Dramatikkfestival og Cornerstone som har flere samarbeidsprosjekter med Amfi. 

Warsan Shire er ein kritikarrost og prisvinnande britisk poet. I 2016 vart ho trekt fram av artisten Beyoncé som ei av hennar favoritt-poetar, og ho figurerer på albumet «Lemonade» og i filmen «Black Is King». I 2014 var ho første poet som fekk tittelen Young Poet Laureate of London.Shire er fødd av somaliske foreldre i Kenya og oppvaksen i Storbritannia, og har sagt at ho nyttar si eiga erfaring som innvandrar, så vel som erfaringar frå familie og kjende i det ho skriv.Dei to diktsamlingane hennar, Eg lærer mor mi å føde og Velsigne dottera oppdratt av ei stemme i hovudet, er begge gjendikta til norsk av Camara Lundestad Joof og Kristina Leganger Iversen. Her utforskar ho tema som oppvekst, mødrer og døtrer, svart identitet, migrasjon, familie og tru gjennom eit stilsikkert språk, der både referansar til popkultur og ord og frasar på somali er fletta inn.Athena Farrokhzad er ein svensk poet og forfattar, særleg kjent for debutsamlinga Vitsvit, om migrasjon, kvitheit og vald. På Litteraturhuset møtte ho Shire til ein samtale om poesi og marginaliserte menneske og erfaringar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Warsan Shire is a critically acclaimed and award winning British poet. In 2016, the artist Beyoncé named her one of her favorite poets, and she appears both on the album «Lemonade» and in the film «Black Is King». In 2014, she was the first poet named Young Poet Laureate of London.Shire, born to Somali parents in Kenya and raised in Great Britain, has said that she draws on her own experiences as an immigrant, as well as those of her family and friends in what she writes. Shire has published two chap books, Teaching My Mother How to Give Birth and Her Blue Body as well as one full-length poetry collection, Bless the Daughter Raised By a Voice In Her Head. Her poetry explores themes such as girlhood, mothers and daughters, black identity, migration, family and faith in a striking language, interspersed with both references to pop culture and phrases in Somali.Athena Farrokhzad is a Swedish poet and writer, best known for her debut collection Vitsvit (White Blight), about migration, whiteness and violence. At the Hourse of Literature she joined Shire for a conversation about poetry, marginalized people and their experiences. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den unge franske författare Édouard Louis har gjort sig känd som sin generations kanske främste skildrare av det moderna klassamhället. 2015 fick han ett omedelbart genombrott i ett stort antal länder med den självbiografiska "Göra sig kvitt Eddy Bellegueule". Hösten 2022 var Édouard Louis Sverigeaktuell med romanen "Att förändras: en metod" i översättning av Marianne Tufvesson, utgiven av Wahlström & Widstrand. Édouard Louis (född 1992) ses som en av den yngre generationens mest intressanta och nyskapande författare. Hans självbiografiska debutroman "Göra sig kvitt Eddy Bellegueule" fick ett enormt genomslag när den kom ut, och den nästföljande romanen "Våldets historia" som kom i svensk översättning 2019 rönte även den stor uppmärksamhet. Édouard Louis nya bok tar vid där "Göra sig kvitt Eddy Bellegueule" slutade. Denna självbiografiska berättelse kan, precis som hans tidigare verk, sägas befinna sig i skärningspunkten där skönlitteraturen möter sociologin. Louis är den första i sin släkt som tar studenten och gör sedan ett osannolikt språng när han fortsätter studierna vid prestigefyllda École Normale Supérieure i Paris. I samarbete med Wahlström & Widstrand. Från 22 november 2022 Jingel: Lucas Brar

Uppläsning: Athena Farrokhzad 1a rad: Vad åsnan ser när hon blickar ut över åsen Önskad av: Niklas Kuoppa DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)MUSIK: Fred Cockerham/Clennie Davis/Tommy Jarrell/Liu Tianyi: Weaving medleyEXEKUTÖR: Wu Fei, guzheng, Abigail Washburn, banjoEXEKUTÖR Wu Fei, guzheng, Abigail Washburn, banjo

Uppläsning: Athena Farrokhzad 1a rad: En dag, lovar min moster DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)MUSIK: François Couturier, Anja Lechner: LontanoEXEKUTÖR: François Couturier, piano och Anja Lechner, cello

2.11.2022 im HKW: 18.30h Einlass, 19h Manuel or A Hint of Evil, 20h Pause, 20.30h Schlechte Wörter „Bei Nacht leben, heißt mit dem Ohr leben, und das Auge wird folgen.“ – Etel Adnan Ausgehend von verschiedenen Texten, schafft die Audioserie Schlechte Wörter einen Ort für ein anderes Sprechen über Sprache und Literatur, für die Annäherung an ein neues Sprachgefühl. Aus Gesprächen, Lesungen, Sprachnachrichten, Field Recordings und Musik entsteht ein begehbarer, vielstimmiger Raum mit wechselnden Gästen. An diesem Abend wird dieser Raum das HKW-Auditorium sein, wo alle beteiligten Autor*innen und Musiker*innen der Serie für eine Live-Aufführung zusammenkommen. Die Verabredung lautet: Wir gehen von einem Text aus, damit ein anderer Text beginnen kann. Mit Don Mee Choi, Sophia Eisenhut, Athena Farrokhzad, Joshua Groß, Lama El Khatib, Hanne Lippard, Enis Maci, Thuy-Han Nguyen-Chi, Wouter Rentema, Tanasgol Sabbagh, Fabian Saul, Miriam Stoney, Karosh Taha, Senthuran Varatharajah, Uljana Wolf und mit Texten von Ilse Aichinger und Etel Adnan Eine Audioserie von Fabian Saul in Zusammenarbeit mit Mathias Zeiske Mehr Informationen: www.hkw.de/schlechtewoerter ++++++++++++++++++++++++++++++ Nov 2 at HKW: 6.30 pm Doors open, 7 pm Manuel or A Hint of Evil, 8 pm Break, 8.30 pm Bad Words “To live by night is to live by ear, and the eye will follow.” – Etel Adnan Based on various works, the audio series Bad Words creates a place for a different way of speaking about language and literature, for approaching a new sense of language. From talks, readings, voice messages, field recordings and music, a walk-in space of multiple voices is created. On this evening, it will be HKW's auditorium where all contributing writers, artists and musicians of the series will come together for a live performance. The idea is: We start from one text so that another one can begin. With Don Mee Choi,Sophia Eisenhut, Athena Farrokhzad, Joshua Groß, Lama El Khatib, Hanne Lippard, Enis Maci, Thuy-Han Nguyen-Chi, Wouter Rentema, Tanasgol Sabbagh, Fabian Saul, Miriam Stoney, Karosh Taha, Senthuran Varatharajah, Uljana Wolf and with texts by Ilse Aichinger and Etel Adnan An audio series by Fabian Saul in cooperation with Mathias Zeiske More information: www.hkw.de/badwords

Uppläsning: Athena Farrokhzad 1a rad: Varför skulle jag ha sänts DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)MUSIK: Nils Frahm: ReEXEKUTÖR: Nils Frahm, piano

Uppläsning: Athena Farrokhzad 1a rad: Kom min lilla djurunge, jag ska sjunga för dig DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)MUSIK: Roland Junell: RainfulnessEXEKUTÖR: Roland Junell och Geir Sundstöl, gitarr

DIKT: Terapi ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svarta enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Den svarta enhörningen (Ellerströms, 2022)MUSIK: Mikael Karlsson: Five fourEXEKUTÖR: Claire Chase, flöjt och Mikael Karlsson, piano

DIKT: Dimrapport ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svarta enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Den svarta enhörningen (Ellerströms, 2022)MUSIK: Kim Nyberg: Höstvisa 1EXEKUTÖR: Afenginn

DIKT: Lära sig skriva ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svenska enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Våra döda bakom oss (Ellerströms, 2022)MUSIK: John Zorn: YeruelEXEKUTÖR: Erik Friedlander, cello

DIKT: Till Martha: ett nytt år ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svarta enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Den svarta enhörningen (Ellerströms, 2022)MUSIK: Johannes Kapsberger: Toccata nr 2EXEKUTÖR: Arianna Savall, harpa

„Ich bitte euch, heute Nacht nicht zu schlafen.“ Nachdem die erste Staffel von Ilse Aichingers titelgebenden Essay Schlechte Wörter und ihrer widerständigen Poetik ausging, führt Etel Adnans Bei Nacht leben in die Dunkelheit. Zwischen dem revolutionären Potential des Wachbleibens und den umhüllenden Qualitäten der Nacht, verhandelt die zweite Staffel Sprache als Mittel des Schweigens und die Nacht als einen Ort der lebenden Toten. Ausgehend von verschiedenen Texten, schafft die Audioserie Schlechte Wörter einen Ort für ein anderes Sprechen über Sprache und Literatur, für die Annäherung an ein neues Sprachgefühl. Aus Gesprächen, Lesungen, Sprachnachrichten, Field Recordings und Musik entsteht ein begehbarer, vielstimmiger Raum mit wechselnden Gästen. Die Verabredung lautet: Wir gehen von einem Text aus, damit ein anderer Text beginnen kann. Eine Audioserie von Fabian Saul, in Zusammenarbeit mit Mathias Zeiske. Schlechte Wörter #6 mit Beiträgen von Marica Bodrožić, Athena Farrokhzad, Lama El Khatib, Enis Maci, Tanasgol Sabbagh and Haytham El Wardany www.hkw.de/schlechtewoerter +++ “I am inviting you to not sleep tonight.” After the first season took Ilse Aichinger's titular essay Bad Words and its resistant poetics as its point of departure, Etel Adnan's Night takes us into the darkness. Between the revolutionary potential of staying awake and the shrouding qualities of night, the second season negotiates language as a means of silence and the night as a place of the living dead. Based on various works, the audio series Bad Words creates a place for a different way of speaking about language and literature, for approaching a new sense of language. From talks, readings, voice messages, field recordings and music, a walk-in space of multiple voices is created with changing guests. The agreement is: We start from one written work so that another can begin. An audio series by Fabian Saul, in cooperation with Mathias Zeiske. Bad Words #6 with contributions by Marica Bodrožić, Athena Farrokhzad, Lama El Khatib, Enis Maci, Tanasgol Sabbagh, Haytham El Wardany www.hkw.de/badwords

DIKT: Gå längs våra gränser ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svarta enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Den svarta enhörningen (Ellerströms, 2022)MUSIK: William Walton: Fjärde satsen ur Fem bagateller för gitarrEXEKUTÖR: Anders Miolin, gitarr

DIKT: Från Yemayas hus ÖVERSÄTTNING: Athena Farrokhzad UPPLÄSNING: Fransesca Quartey  Den amerikanska poeten Audre Lorde har haft ett stort inflytande inte bara som författare, utan också som politisk tänkare och aktivist i kampen mot rasism, sexism och homofobi. Själv beskrev hon sig som svart, lesbisk, mor, krigare, poet. Hon föddes i New York 1934 och debuterade 1968 med diktsamlingen The First Cities. Hon var aktiv inom medborgarrättsrörelsen, engagerade sig för hbtq-rättigheter och gjorde sig ett namn också som författare till essäer och prosaböcker. 1980 grundade hon tillsammans med Barbara Smith det första amerikanska förlaget för svarta kvinnor, Kitchen Table: Women of Color Press.Tidigare finns enstaka av Audre Lordes essäer översatta till svenska i antologier och hösten 2022 utkommer hennes mest kända essä, Härskarens verktyg kommer aldrig montera ned härskarens hus i bokform på förlaget Modernista. Hennes poesi har inte funnits tillgänglig på svenska förrän nu, när de två diktsamlingarna Den svarta enhörningen (1978) och Våra döda bakom oss (1986) ges ut av Ellerströms förlag i översättning av Athena Farrokhzad.DIKTSAMLING: Den svarta enhörningen (Ellerströms, 2022)MUSIK: Manuel de Falla: AsturianasEXEKUTÖR: Angela Hewitt, piano

Daan Doesborgh is op Poetry International en geeft een sfeerbeeld met bijdragen van Athena Farrokhzad, Maxime Garcia Diaz, Ilya Kaminski, Ferdy Karto, Paul Keijzer, Myrte Leffring, Nisrine Mbarki, José Semple, Reinier Weers, en Esohe Weijden.

Svetlana Cârstean este scriitoare și jurnalistă. Volumul său de debut individual, "Floarea de menghină", publicat în 2008, a primit numeroase premii și a apărut și în Suedia în 2013, în traducerea poetei Athena Farrokhzad, cu care a și colaborat ulterior la o carte comună, "Trado" (2016). În 2015, a lansat "Gravitație", iar în 2021, după amânări și îndoieli cauzate de pandemie, a publicat volumul "Sînt alta".Dezabatere Procentul convenabil, FILIT 2021. Support the show (https://www.patreon.com/zestpodcast)

Översättning: Athena Farrokhzad och Adam Westman Uppläsning: Saga Gärde Diktsamling: När min bror var aztek (Rámus, 2020) MUSIK Christopher Dicker: Wander/Wonder EXEKUTÖR Christopher Dicker, piano

Begynder begæret efter at skrive altid med begæret efter at forråde? Og hvorfor er tolken en interessant figur? I denne episode af Amulet Podcast er bidragyder i Amulet Magasin 1, Amalie Sehested Rom, taget i Landbohøjskolens Have med forfatter Maja Lee Langvad. Vi taler om oversættelse som vilkår, om skrift og forræderi, tavshed og modstand. Samtalen tager udgangspunkt i Majas bog 'Dage med galopperende hjertebanken', det kommende værk 'Tolk' og værket 'Trado' af Athena Farrokhzad og Svetlana Cârstean, som udkommer på Forlaget Amulet i 2021.  Ressourceliste:Adrian Perera, ”White monkey”. Förlaget, 2017.Athena Farrokhzad, ”Som om katastrofen ikke allerede var her”. Ovbidat, 2017. Hele bogen i pdf: https://drive.google.com/file/d/0BybJE-k6xrCqa1YzLUliRHQ2Mk0/view Athena Farrokhzad & Svetlana Cârstean, ”Trado”. Rámus, 2016. Udkommer på dansk på Forlaget Amulet i 2021Athena Farrokhzad, ”Översättning är min superkraft”. Pedagogiska Magasinet, 2017.Kristofer Folkhammar, ”Jag vänder mig till dig – brevformens litterära potential”. https://sverigesradio.se/avsnitt/1425446, 10. december 2019. Lido Pimienta, ”Miss Colombia”. ANTI-, 2020.Maja Lee Langvad, ”Dage med galopperende hjertebanken”. Gyldendal, 2017.Maja Lee Langvad, ”Hun er vred”. Forlaget Gladiator, 2014. Maja Lee Langvad, ”Tolk”. Uddrag bragt i Amulet Magasin 1, 2020.Ocean Vuong, ”Vi er kortvarigt smukke her på jorden”. C&K, 2020.

Översättning: Athena Farrokhzad och Adam Westman Uppläsning: Saga Gärde Diktsamling: När min bror var aztek (Rámus, 2020) MUSIK Joel Lyssarides: Silent agreement EXEKUTÖR Joel Lyssarides, piano

Vi peppar inför Augustprisgalan som sänds den 23 november. Vi blickar tillbaka i Augustprisets historia och diskuterar årets nominerade böckerna. Ni får höra om ett fullkomligt osannolikt sammanträffande och hur Makz låter när han sträcker ut sina ömma ben efter långa timmar i den hemmabyggda podd-studion.Verk vi nämner i avsnittet:Fatima Bremmer, Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström, 2017.Athena Farrokhzad, Vitsvit, 2013.Lyra Koli (fd. Ekstöm Lindbäck), Ett så starkt ljus, 2014.Oskar Kroon, Vänta på vind, 2019.Kristoffer Leandoer, Längta bort, längta hem: En essä om litteratur på flykt, 2020.normkreativa_barnbocker, konto på Instagram.Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, 2019.Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, 2002.Lydia Sandgren, Samlade verk, 2020.Valerie Solanas, SCUM Manifesto, 1967.Pajtim Statovci, Tiranas hjärta, 2018.Sara Stridsberg, Drömfakulteten, 2006.J. R. R. Tolkien, The Lord of the Rings, 1954-1955.________________________________________Medverkande: Milla Leskinen, Makz Bjuggfält och Rakel Gunnemark.Musik: Anna Hed.Formgivning och illustration: Fred Söderblom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Kärlek & anarki" heter filmregissören Langseths nya dramakomedi, där två av huvudpersonerna börjar med en utmaningslek ett slags vuxenvariant av "Den vita stenen" som till sist får oanade konsekvenser. "Kärlek & anarki" är Netflix andra stora originalsatsning på svenska och för Lisa Langseth, som hittills gjort tre långfilmer, var idén att skapa en serie som utspelar sig "här och nu" något som regissören själv tycker är läskigt, men samtidigt roligt och lustfyllt. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Lisa Langseth tillsammans med huvudrollsinnehavaren Ida Engvoll för ett samtal om den nya serien som har premiär 4 november. VINNAREN AV BARNRADIONS BOKPRIS 2020 För andra gången tar författaren Jenny Jägerfeld hem Barnradions Bokpris! Det stod klart igår då barnjury från Årstaskolan i Stockholm utsåg "Mitt storslagna liv" till årets bästa svenska bok för 912-åringar. Det nya priset är bara ett i raden av många sedan 2010, då hon tilldelades det årets Augustpris  vilken är hennes hemlighet? Hör Jenny Jägerfeld i dagens program. TVÅ DIKTSAMLINGAR OM EFTERFÖLJNINGAR AV KOLONIALISMEN Poeten Burcu Sahin medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal om två utländska diktsamlingar som nyligen getts ut på svenska: Natalie Diaz "När min bror vara aztek", i översättning av Athena Farrokhzad och Adam Westman, samt "Kollektiv minnesförlust" av den sydafrikanska poeten Koleka Putuma som översatts av Kristina Hagström-Ståhl. DAGENS OBS-ESSÄ Tidigare i höstas förlorade vi vad som enligt många var en av Sveriges främsta romanförfattare Carl-Henning Wijkmark. I Lundströms bokradio har hans debutroman "Jägarna på Karinhall" diskuteras och nu ska författaren Helena Granström gräva djupare i hans internationella debutroman "Dressinen". Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Uppläsning: Athena Farrokhzad DIKTSAMLING: I rörelse (Bonniers, 2019) MUSIK Antonio Vivaldi: Andra satsen ur violinkonsert F-dur, Hösten EXEKUTÖR Jeffrey Biegel, piano

Poeten, dramatikern och översättaren Athena Farrokhzad kommer tillbaka till Stora Teatern för ett samtal i serien Konst som motstånd. I samtal med Burcu Sahin. Inspelad live på Stora Teatern i Göteborg.

Fra mandag 4. mai kan du igjen bestille og hente bøker på Sølvberget. Her er åtte anbefalinger fra våre bibliotekarer: - Darwin i byen av Menno Schilthuizen (fagbok om evolusjon i urbane omgivelser) - Inni er vi alltid unge av Sissel Gran (fagbok om det å bli gammel) - Forventning av Anna Hope (roman) - Saints and misfits av S. K. Ali (roman) - Å lage en snøengel av Kristine Helgesen (roman) - Rivers of London/Peter Grant-serien av Ben Aaronovitch (urban fantasy) - Tre dager senere var hun borte av Christian White (thriller) - Hvitverk av Athena Farrokhzad (dikt) Innspilt 24. april 2020 via Microsoft Teams. Mikset i Audacity. Medvirkende: Tomas Gustafsson, Helge Risvand, Carolyn Fjeld, Ingunn Øvrebø, Sofie B. Andersen, Eli-Gunn Rønning Buvik, Ragnhild Nilsen, Mette Langeland og Kristine Aano Oyier. Musikk: Øyvind Berekvam Produsent: Åsmund Ådnøy Følg Sølvberget på https://www.xn--slvberget-l8a.no/

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady.  Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

Nora blir behandlad som ett barn och hon förväntas göra det hon blir tillsagd. Men eftersom Nora både vill vara till lags och agera självständigt, blir hennes liv en omöjlig ekvation. Merete Pryds-Helle är en dansk författare (f 1965) som debuterade med en novellsamling 1990 och sedan dess har skrivit barn- och ungdomsböcker både för sms- och Ipadromaner - såväl som dikter, drama, essäer och vuxenromaner. Folkets skönhet (2018) som skildrar framväxten av det nya Danmark med hjälp av Merete Pryds Helles egna släkthistorier från Langeland gav henne flera priser och utmärkelser. Merete Pryds Helle har lånat Henrik Ibsens rollgestalt Nora i pjäsen Ett dockhem och gjort henne till huvudperson i sin roman. Uppläsaren Gunilla Johansson Gyllenspetz senaste uppläsning i Radioföljetongen var En mörderska bland oss (2016). Gunilla tillhör Backa Teaters fasta ensemble där hon bland annat spelat Eliza i My Fair Lady. Senaste rollen på Backa var i Krigerskan, ett hörspel efter en text av Athena Farrokhzad med premiär januari 2020. Tekniker: Jan-Olof Leandersson Producent: Mia Gerdin

This sound piece is an edited version of a longer four channel sound installation we set up in front of the parliament in Stockholm, Sweden in august 2019 as a part of the festival: "Choreographies of the Social. This chapter deals with the issues and violence of the danish asylum camps and deportation. Our Movements are Loud - 2. Chapter, "Life and resistance in the asylum camps" The sound piece is the 2nd chapter of the Bridge Radio's radio-play 'Our Movements are Loud' which was produced collectively by different people, with and without Danish citizenship, connected with each other through their experience of the Danish asylum system. In our practice the process of working collectively across privileges is both a tool and a theme. The radio play consists of various perspectives, positions and voices that converge towards a narrative of struggles against deportation. These interwoven stories, told by activists operating from within and without the asylum camps, take place within an imaginary scenario. In our work we target the racist structures we experience within Fortress Europe. By focusing on life in the asylum camps – the real-life materialization of aforementioned structures – we reveal how segregation between people with and without European citizenship, with and without rights and privileges, is constructed and maintained. Through the play we want to make visible the daily fight of people being subjected to these policies and think how to build collective strategies to disrupt and break these oppressive structures, without centering on whiteness. The stories in the radio play are based on real events that have taken place in asylum camps, airplanes and in larger protests that The Bridge Radio and its network has participated. And we use both reportage, poetry and real life experiences in our work. The process of creating the radio play started with a workshop in writing and drama for radio with writer Athena Farrokhzad, director Saga Gärde and sound designer Arash Pandi. Contributors: Texts and voices: Laila, Serafin, Cedric, Barly, Kirstine, Arash, Nanna, Arendse, Shakira, Fayeza, Henri, Karima, Nanna, Kathrine and Allan. Sound recordings from the Bridge Radio Archive: Quotes by Audre Lorde, Toussaint L’Ouverture, Nicholas De Genova and Bertolt Brecht. Radio drama workshop: Athena Farrokhzad and Saga Gärde. Recordings and editing: The Bridge Radio. Sound design: Arash Pandi.

Mexican poet Gloria Gervitz has been writing the same poem for over forty years. The epic poem Migrations (Migraciones) is one of the greatest poetic projects of our time – a poem in constant movement through family, religion, death and sexuality, but also through perpetual newly published versions. It is based on the history of Gervitz’s own Jewish family that fled persecution in Eastern Europe in the early 1900s. In this episode you can hear the legendary poet in conversation with the Swedish poet Athena Farrokhzad. Gervitz and Farrokhzad met in a conversation at the House of Literature that took place at the 5th of february 2020.   Lithouse is a podcast from the House of Literature in Oslo, presenting adapted versions of lectures and conversations featuring international writers and thinkers. Music by Apothek.

I denne episoden møtest en mexicanske poeten Gloria Gervitz og den svenske poeten Athena Farrokhzad til samtale. Gervitz har skrive på det same diktet i over førti år. Langdiktet Migrasjonar tek utgangspunkt i historia til Gervitz’ eigen jødiske familie, som flykta frå jødeforfølgingane i Aust-Europa tidleg på 1900-talet. Dette er òg eit av vår tids største poetiske prosjekt – eit dikt i stadig forflytting, gjennom slekt, religion, død og seksualitet, men også gjennom stadig nye utgjevne versjonar. Gervitz blandar ulike tider, tradisjonar, språk, alfabet og røyster og tek lesaren gjennom eit mylder av fluktruter og reiser, draumar, minne og landskap. Skodespelar Iselin Shumba les frå Migrasjonar.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Hold deg oppdatert på Litteraturhusets program. Meld deg på vårt nyhetsbrev.

Athena Farrokhzad om sin första pjäs, svensk teatertradition, grekiska tragedier, skapande, mötet med institutioner, att gå i dialog och det specifika i dramatiskt skrivande. Jingeln är komponerad av Samantha Ohlanders och Staffan Jonsson.

@YouKnowFargo returns to talk about his show My Father, My Martyr, and Me and Solmaz Sharif's LOOK. We also talked at length about Lake Michigan by Daniel Borzutzky, The Life of Poetry by Muriel Rukeyser, A Theory of Birds by Zaina Alsous, All This Burning Earth by Sean Bonney, White Blight by Athena Farrokhzad, and Excess - The Factory by Leslie Kaplan in the context of discussing LOOK. Book Fargo to perform in your town!

Uppläsning: Athena Farrokhzad Diktsamling: "I rörelse" (Bonniers, 2019) MUSIK Fernando Sor: Ur Etyd h-moll EXEKUTÖR Quartetto Prometeo

Säsongens nästsista avsnitt blir ett hyllningstal till Pajtim Statovcis debut Min katt Jugoslavien, som vi enas om att har potential att ses som årtiondets bok. Kaneli funderar över djursymboliken och den absurda humorn, medan Hanna undrar om de mera realistiska partierna ändå är aningen förutsägbara. Europas närhistoria synas kritiskt också genom Athena Farrakhozads diktsvit Brev till Europa. I det nionde avsnittet nämner vi Min katt Jugoslavien, Tiranas hjärta och Bolla av Pajtim Statovci, Brev till Europa, I rörelse och Vitsvit av Athena Farrokhzad, Letter to America av Allen Ginsberg, Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov och Kafka på Stranden av Haruki Murakami. Foto: Eetu Laine, grafisk design: Linn Henrichson, jingel: Ville Kabrell och klipp: Oskar Pullinen. Podcasten görs i samarbete med HBL. Tack till Konstsamfundet för understöd.

Hør utdrag fra Cornerstones iscenesatte lesning av Brev til ei Krigarske av den svenske poeten, dramatikeren og aktivisten Athena Farrokhzad. Teksten fremføres av skuespiller Iselin Shumba i Kjersti Horns regi. Utdraget etterfølges av en samtale med Farrokhzad ledet av Idun Vik, der vi også får høre fra de norske oversetterne Camara Lundestad Joof, Kristina Leganger Iversen og skuespiller Shumba. Les mer på cornerstones.no/athena-farrokhzad.

Möt den franska författaren och dramatikern Alice Zeniter i samtal med Athena Farrokhzad. Zeniter är författare och dramatiker och gav ut sin första roman "Deux moins un égal zéro" redan som sextonåring. "Konsten att förlora" (2019) är Zeniters fjärde bok. Alice Zeniter kan konsten att berätta om såväl stora svepande skeenden som den enskilda människans öde i orkanens mitt. Hon skriver fram ögonblicksbilder som bränner sig fast, med människor man inte vill lämna. Athena Farrokhzad är poet, litteraturkritiker, och lärare vid Biskops-Arnös författarskola. 2013 gav hon ut "Vitsvit", som belönades med bl a Karin Boye-priset. I samarbete med Albert Bonniers Förlag och Franska institutet. Från 7 maj 2019 Jingel: Lucas Brar

Varför behövs en särskild samling dikter för unga? Redaktörerna Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar kommer och förklarar. Dessutom har Gunnar Bolin läst en purfärsk bok om krisen i Akademien. Vi får även höra om Lars Gustafssons postuma roman "Dr Weiss sista uppdrag", som P1 Kulturs Mikael Timm har läst. Dagens OBS-essä är av litteraturkritikern Annina Rabe och kretsar kring den amerikanska författaren Roxane Gays bok "Hunger". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Bara den som sitter i isoleringscell dygnet runt är helt förhindrad att göra ont. Lars Hermansson läser en bok om kvinnliga slavägare och efterlyser fler nyanser i vår berättelse om ondska. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna Att ondskan är en man i en patriarkal världsordning comes as no surprise, kunde man travestera den amerikanska konstnären Jenny Holzers patenterade truism Abuse of power comes as no surprise. Men maktmissbruk är förstås inte uteslutande en manlig defekt. Det saknas inte grymma kvinnor i historien, från Herodias som krävde Johannes Döparens huvud på ett fat till den ökända tyska fångvaktaren i bland annat Bergen Belsen, Irma Grese, som gärna piskade ihjäl sina offer. Jag ogillar verkligen kålsuparteorier som vill relativisera maktmissbruk genom att påtala att inte heller offret var en ängel. Men idealisering av utsatta grupper är lika illa. För att värna gruppens renhet väljer somliga att hymla med att en och annan medlem av den egna gruppen faktiskt inte är helt tadelfri. En strategi som poeten Athena Farrokhzad gav uttryck för i sin recension av den danske poeten Yahya Hassans debutdiktsamling i Aftonbladet när hajpen kring boken var som störst. Hassan beskriver i boken bland annat hur han och hans syskon misshandlas av deras far, som är muslim med ursprung i mellanöstern, en berättelse som Dansk Folkeparti säkert älskade menar Farrokhzad i sin recension. Och sammanfattar att det står var och en fritt att välja strategi, men att hon för sin del aldrig skulle skriva om, citat en förövare som ser ut som jag, det vill säga är mörkhårig och skulle kunna ha sitt ursprung i mellanöstern, antar jag att hon menar. För inte var väl genus en parameter i sammanhanget? Jag tror Farrokhzad har rätt i att danska rasister gillade att Hassan skrev om sin våldsamme muslimske far, eftersom det bekräftade deras världsbild, men jag tvivlar på att boken värvade några nya rasister, jag tror inte bra poesi kan göra det, inte dålig poesi heller, såvida den inte förvandlas till statspropaganda. Däremot tror jag att den sorts strategispel Farrokhzad förordar göder de fördomar högerpopulismens framgångar vilar på. Jag vägrar sluta tro att alla tjänar på öppenhet i längden, och att folk faktiskt kan tänka själva. Att vara ett subjekt, att ha, som det heter, agens, det vill säga makt att agera, inte bara reagera, måste även inkludera möjligheten att göra ont. Jag tänker på det när jag läser den amerikanska historikern Stephanie Jones-Rogers They were her property om kvinnliga slavägare i den amerikanska södern. I bokens inledning redogör hon för det fördomsfulla forskningsläget genom att berätta om ett resereportage från sydstaterna publicerat i New York Tribune 1859, där reportern James Redpath försöker förklara det starka stödet för slaveriet hos söderns vita kvinnor, med att de, bundna som de var vid hemmets härd, aldrig hade bevittnat slaveriets mer motbjudande drag, aldrig närvarat vid auktioner, inte sett hur svarta slavar piskades ute på bomullsfälten. Det är, menar Jones-Rogers, en patriarkal förminskning av kvinnor Redpath ägnar sig åt här, och som historiker, kvinnor som män, fört vidare ända till ända fram till idag, naturligtvis med undantag som Jones-Rogers redogör för. Genom att lyssna till slavarnas egna utsagor i det så kallade Federal Writers Project, före detta slavars berättelser nedskrivna mellan 1936 och 1938 på regeringen Roosevelts initiativ, snarare än till förhärskande föreställningar om kvinnors milda sinnelag, genom att studera lagstiftning och dokument, helt enkelt bedriva forskning, framkallar Jones Rogers en annan bild av den vita slavägande kvinnan i den amerikanska södern. En kvinna som själv håller i piskan, och som med beslutsamhet och sinne för business köper och säljer sin egendom på slavauktionerna. Detta hade bland annat, visar Jones-Rogers, att göra med arvslagstiftningen. Enligt förstfödslorätten, som avskaffades i USA först på 1780-talet, kunde inte kvinnor ärva mark. Så för att inte göra dem helt lottlösa testamenterade föräldrarna ofta sina slavar till dem, eller skrev över dem på dem som vi skulle säga idag, när de giftes bort. Jones-Rogers spårar i denna arvsordning en makt- och arbetsdelning. Männen hanterade marken och dess gröda, kvinnorna hemmet och slavarna. Tidigare forskning har uppmärksammat den avvikande kvinnan, änkan eller den ogifta slavägaren, men Jones-Rogers menar alltså att även gifta kvinnor hade agens när gällde slavhanteringen, många av dem var aktiva såväl i misshandeln som utfordringen av arbetskraften, naturligtvis olika mycket beroende på de unika omständigheterna. En speciell avdelning i maktutövningen var tituleringen av slavägarnas barn. Den slav som glömde att säga Master eller Missis före barnets egennamn straffades ofta hårt. Rebecca Jane Grant glömde en gång att titulera en fyraårig pojke Master Henry, och piskades med en för ändamålet nyköpt piska och sattes sedan i stupstock där hennes matmor bröt flera av hennes ben. Säkert hörde just denna slavägare till de grymmare, men exemplen i boken är tillräckligt många för att eventuella fördomar om att kvinnor inte är förmögna till sadistiskt våld ska upplösas som troll i solsken. Det går verkligen att diskutera begreppet agens, vem har det, och vem har det inte? Bara gud, om hen funnes, och kanske stormrika psykopater i laglösa länder, har väl absolut agens. Alla vi andra är bundna av någonting. Lagar, förordningar, normer, hänsynstaganden, det egna känslolivet. Men handlingsutrymmet, som kanske är ett bättre ord än agens, varierar förstås enormt. Bara den som sitter i isoleringscell dygnet runt är helt förhindrad att göra ont. Vilket bland andra den italienska författaren Primo Levi vittnat om i sin självbiografiska skildring från utrotningslägret i Auschwitz, "Om detta är en människa" även i Auschwitz fanns fångar som brast i solidaritet med sina olycksbröder och systrar, och skodde sig på det som fanns att sko sig på. Är Jones-Rogers studie av kvinnliga slavägare i den amerikanska södern kontraproduktiv för den feministiska kampen? Behöver vi inte veta att även kvinnor kan vara förövare? Jag tror det är precis det vi behöver. Nyansering, gråskalor, motsatsen till demonisering och den lynchjustis som ibland följer i dennas spår. Makt, våld och ondska är inte utbytbara begrepp. Men våld är maktutövning, ondska (om begreppet ens är användbart) förutsätter något slags våld, om inte annat psykiskt sådant. Makt missbrukas dagligen och stundligen, av män såväl som kvinnor. Men just sexualiseringen av offret är kanske ändå en specifikt manlig defekt. I alla fall lyser sexuellt våld med sin frånvaro i Jones Rogers exempelkatalog. Fast kanske var 1930-talet, då merparten av Jones Rogers material samlades in, inte moget för den sortens berättelser. Lars Hermansson, författare och kritiker

Bland dom tusentals språk som pratas, skrivs och tecknas, finns det queera språk? Q-Studion ger en minikurs i hbtqi-emojisarnas skrift, pratar om queerlitteratur, Stjärnor utan svindel och språk som maktmedel. Hur är det att till exempel som hbtqi-flykting sätta ord på sina erfarenheter i ett möte med Migrationsverket? Medverkande bland annat, Joel Mauricio Isabel Ortiz, Athena Farrokhzad och Alle Eriksson.  Producent: Mireya Echeverría Quezada År: 2019

Opplesning og samtale med Athena Farrokhzad. En kvinne skriver til sitt nyfødte barn om å være innvandrer i et samfunn der de ikke er ønsket. Om hatvold og rasisme. Om at alt og ingenting forandres når man blir mor. Om at det å gi liv er det samme som å gjøre noen dødelig. Athena Farrokhzads tekster tematiserer fødsel, morskap, rasisme og identitet med et språk som setter knyttnever av innsikt i mellomgulvet til den som lytter. Farrokhzad er født i 1983 i Teheran og oppvokst i Gøteborg. Hun arbeider som forfatter, dramatiker, oversetter og litteraturkritiker, og hun underviser på Biskops-Arnös forfattarskole. Da hun debuterte med Hvitverk i 2013, vekket det oppsikt både i og utenfor Sverige. Nå kommer hun til Bergen for å fremføre det upubliserte manuset Brev till en krigerska. Musiker og lydkunstner Eirik Havnes lager lydbildet til opplesningen på Litteraturhuset. Etter fremføringen følger en samtale mellom Athena Farrokhzad og Oda Vige Helle om poesi, kjønn og identitet.

Som læsere er vi vant til at litteratur, også lyrik, udfylder nogle bestemte konventioner - fx ved at være at finde i en bog med omslag, sider og ryg. Så hvordan reagerer vi som læser, når digtene ikke er ordnede på den måde? Når de findes i en kjolelomme, i et apotekerskab, et blomsterbed eller en bog, i hvis forside vi kan spejle os selv? Hvad kan vi egentlig genkende som lyrik? Denne episode handler om udtryk. Om de digte og digtsamlinger der ved hjælp af deres udtryk giver læsere et andet indtryk, end vi er vant til. Maria Louise Christensen har interviewet Gerd Laugesen (f. 1979) om hvordan hun har arbejdet med at skabe anderledes, kunstneriske udtryk i sine digtsamlinger og om, hvad hun mener, når hun siger at "digte er ikke svære at forstå, man skal bare tage dem på". I samtale med Sebastian Bune inddrages også eksempler fra en række andre forfattere, herunder Morten Søndergaard og Athena Farrokhzad, der også har benyttet sig af at give deres udgivelser overraskende og spektakulære udtryk.

Korleis les den kvite offentlegheita bøker av ikkje-kvite forfattarar? Korleis forhandlar norske, ikkje-kvite skrivande med ei kvit, norsk lesande offentlegheit? I Sverige og Danmark har ein dei siste åra hatt fleire debattar omkring korleis møtet mellom den ikkje-kvite forfattaren og den kvite lesande ålmenta artar seg. I Sverige argumenterte den svenske litteraturforskaren Magnus Nilsson i boka "Den föreställde mångkulturen. Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa" allereie i 2010 for at den svenske resepsjonen av ikkje-kvite forfattarar hadde klare rasialiserande trekk: Ikkje-kvite forfattarar blei ofte lesne som innvandrarforfattarar, uavhengig av kva bakgrunn dei sjølv hadde, eller kva tema som blei tatt opp i bøkene, på eit vis som ifølgje Nilsson førte til både homogeniserande og eksotifiserande lesnadar. I Danmark hadde ein våren 2014 «hvidhedsdebatten», ein stor debatt om det danske litterære feltet, kvitheit og strukturell rasisme i Danmark, i etterkant av utgivinga av Yahya Hassan og debatten Athena Farrokhzad initierte med si bokmelding av boka i Aftonbladet. Den danske poeten Mette Moestrup skreiv om denne debatten, at den var eit brot på «den larmende tavshed» som til no hadde regjert om emnet, ei forløysing, men også ei årsak til stor motstand. Men korleis står det til i Norge? Er denne tematikken relevant også her – og viss ja, kvifor har samtalen om litteraturen og kvitheita ikkje funne stad, i Norge som i nabolanda våre? Til Litteratur på Blå denne kvelden har vi invitert tre skrivande for å diskutere kvitheitas rolle i det litterære feltet – og korleis ein som ikkje-kvit kan eller må forhandle med ulike forventingar frå ei kvit offentlegheit når ein arbeider med skjønnlitterære prosjekt. Rita Paramalingam debuterte på Oktober Forlag i 2017, med romanen "La meg bli med deg". I boka møter vi femten år gamle Lara som må ta vare på lillebroren Felix, i ein roman som skildrar korleis ei oppvekst prega av prekaritet og omsorgssvikt kan forme både relasjonane ein har og blikket på seg sjølv, andre og verda. For romanen fekk Paramalingam ros i fleire bokmeldingar, og blei nominert til Tarjei Vesaas’ debutantpris. Camara Joof er scenekunstnar, musikar og dramatikar. Joof har tidlegare turnert med den sjølvbiografiske førestillinga "Pavlovs tispe", som er blitt oppført i overkant av 200 gongar på ulike scener i Skandinavia, i tillegg til å ha medverka i ei rekke andre førestillingar som dramatikar og skodespelar, som ofte har til felles at dei tematiserer identitet og kjønn, sexisme og rasisme. Med seg til Litteratur på Blå har jo debutboka si, Under huda, der ho skriv nettopp om desse tema. Nina Bahar er aktivist, styremedlem i Interfem, og skriv på si første bok, eit memoar om oppveksten i Trøgstad og Oslo, om erfaringane med rasisme som møtte familien der, i eit prosjekt som er ei ny litterær skildring av ein norsk oppvekst. Til Litteratur på Blå har ho tatt med seg utdrag frå boka, og tankar om refleksjonar om korleis ein kan forvalte familieerfaringar og erfaringar med rasisme i litterært materiale. Samtalen blir leidd av Kristina Leganger Iversen, som forsvarte avhandlinga "Når dikta tiltalar nasjonen. Kvitheit, kolonialitet og subjektivitet i sju samtidige, Skandinaviske diktbøker." I avhandlinga undersøkte ho rolla kvitheit og kolonialitet speler for korleis subjektet blir danna i diktbøkene, måten dei tiltalar nasjonane på, og korleis diktbøkene blir lesne av bokmeldarane.

Édouard Louis, Athena Farrokhzad and Kristina Leganger Iversen has all written literature challenging and expanding the way we think about identity, language and the body. Together with composer and pop artist Sandra Kolstad, they have created the performance The political body. Commissioned for the House of Literature’s ten year anniversary, it was first performed at the House of Literature October 6, 2017.   Lithouse is a podcast from the House of Literature in Oslo, presenting adapted versions of lectures and conversations featuring international writers and thinkers. Music by Apothek.

Édouard Louis, Athena Farrokhzad og Kristina Leganger Iversen har alle skrevet litteratur som utfordrer og utvider måten vi tenker om identitet, språk og kropp. Sammen med komponist og popartist Sandra Kolstad står de bak forestillingen Den politiske kroppen. Bestillingsverket ble utarbeidet til Litteraturhusets tiårsjubileum, og framført første gang på Litteraturhuset 6. oktober 2017.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Litteratur på Blå inviterer til samtale om «Poesi som slagkraft». Hva slags forhold er det mellom poesi og politikk; hva er poesiens politiske rolle og potensial? Kan poesien ha politisk innflytelse, og burde den det? Hvor ligger i så fall poesiens slagkraft i forhold til andre politiske virkemidler? Vi får besøk av eminente Athena Farrokhzad, poet, dramatiker, oversetter, redaktør, og en av Sveriges skarpeste samfunns- og litteraturkritikere. I sommer skapte hun både furore og jubel i Sverige som gjesteprogramleder i radioprogrammet Sommar i P1. I stedet for den vanlige kosepraten dedikerte Farrokhzad sin tilmålte time på radioen i sin helhet til et knusende, om rolig og velresonnert, oppgjør med temaer som strukturell rasisme og misogyni, fascismens framvekst i Europa, og Europas migrasjonspolitikk og behandling av flyktninger – alt flettet sammen i et vidstrakt nett av poetiske referanser, kun avbrutt av innslag av sosialistiske kampsanger. Programmet, som i løpet av de to første døgnene ble politianmeldt 17 ganger, åpner med et Brecht-sitat: «Hva er det for slags tid, hvor / En samtale om trær nesten er en forbrytelse / Fordi den betyr taushet om så mange ugjerninger?» Farrokhzad sier selv: «Om det ikke var for at Europa igjen brenner, hadde jeg villet snakke med dere om trær. Nå må jeg i stedet snakke med dere om den voksende fascismen.» Samtalen vil ledes av Kristina Leganger Iversen, selv forfatter, kritiker og stipendiat. Leganger Iversen debuterte i 2011 med diktsamlingen Hjartemekanikk. Athena Farrokhzad (f. 1983) har blant annet bidratt til to kollektive diktsamlinger, Manualen (2009) med Tova Gerge og Ett tunt underlag (2009) med poesigruppen G=T=B=R=G. I 2013 gav hun ut sin første solo-diktsamling, Vitsvit, som siden da har vunnet og vært nominert til en rekke priser. Mange vil særlig huske Farrokhzad som en av de få kritiske stemmene i oppstyret rundt Yahya Hassans bestselgende diktsamling fra i fjor. AV OG OM ATHENA FARROKHZAD Vitsvit kan lyttes til her: http://podpoesi.nu/poeter/athena-farrokhzad/ Athenas program i Sommar i P1 er tilgjengelig her: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/403967?programid=2071 Intervju med Athena: http://nojesguiden.se/artiklar/litteraturenkaten-athena-farrokhzad Om Vitsvit i Vagant: http://www.vagant.no/vitskrift-yttre-rost/ Moderat toppolitiker raser mot Sommar i P1: http://www.svt.se/nyheter/val2014/toppolitiker-rasar-mot-sommar-i-p1 Intervju med Athena om sommerprogrammet: http://rummets.se/blog/ja-jag-jag-hatar-peter-wolodarski-intervju-med-athena-farrokhzad-om-sommar-i-p1/

Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad.Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred.Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio! 

Det fria ordet var temat då Nässjö hade litteraturfestival och konstutställning i sitt kulturhus. Kristina Sandberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Jenny Wrangborg, Bo Cavefors m fl framträdde. Hur fritt är ordet? Vems berättelser är det som får komma fram? Detta var grundfrågor i Nässjö Litteraturfestival som även innefattade en konstutställning, "Den kulturelle onanisten",  om och med den kontroversielle förläggaren Bo Cavefors. Kristina Sandberg, Lotta Lundberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Athena Farrokhzad, Jenny Wrangborg är några av författarna som deltog. Mia Gerdin var i Nässjö för att samla röster, intryck och kommentarer.

I det här avsnittet har vi träffat poeten och författaren Mårten Melin och pratat poesi. Och så har vi läst Bruno K Öijers diktsamling "Och natten viskade Annabel Lee"!Du kan lyssna på avsnittet direkt här, genom att trycka play:Eller hämta mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!I avsnittet nämns följande titlar:Och natten viskade Annabel Lee av Bruno K Öijer, Wahlström & WidstrandDikter av Karin BoyeDikter, av Yahya Hassan, NorstedtsOlika dikter av Mattias AlkbergVitsvit, av Athena Farrokhzad, Albert Bonniers förlagDikter av Dorothy ParkerFjärde riket, av Maria Nygren, Bonnier CarlsenMirijam om natten, av Maria Nygren, Bonnier CarlsenSom trolleri, av Mårten Melin, Rabén & SjögrenJävla Lucia, av Mårten Melin, Eriksson & LindgrenDikter av Barbro LindgrenDikter av Siv WiderbergDikter av Lennart HellsingKärlek och uppror, antologi sammansatt av Siv WiderbergJag är världen, av Mårten Melin, HegasNär jag var prins utav Arkadien, av Barbro Lindgren, BrombergsDikter av Bodil MalmstenDikter av Sonja ÅkessonDikter av Kristina Lugn

Stora Teaterns podcast "Konst som motstånd". Detta avsnitt med Athena Farrokzhad, poet, litteraturkritiker och aktivist. Athena Farrokhzad samtalar med Khashayar Naderehvandi, som också är författare, poet och litteraturkritiker. Spelades in 17 februari 2015 på Stora Teaterns Stora scen inför en fullsatt publik.

Poet, dramatiker, översättare Athena Farrokhzad använde i sitt Sommarprogram dikter skrivna av poeter från hela världen för att beskriva hur hon ser på världen och samhället idag. Hon pratade om fascism och rasism och om den antirasistiska kampen. Athena Farrokhzad exemplifierade rasism bland annat genom att berätta om hur hon själv utsatts: Rasism är när jag som fem år gammal kommer fram i glasskön under midsommarfirandet, och hör kvinnan som delar ut glassar till barnen i blomsterkransar, säga till sin kollega: Sådana är de, de äter all glass och så blir det inga kvar till de svenska barnen. Hennes Sommarprogram präglades av blandningen av lyrik och världspolitik. Hon pratade förutom om rasismen också om kampen mellan rika och fattiga och förde fram åsikten att en annan värld är möjlig. Athena Farrokhzad, som själv är poet och översättare, talade också om språket och menade att poetens uppdrag är att undersöka ideologiska förskjutningar i språket. Hon citerade bland andra den svenska poeten Mara Lee, som skrivit ”Vi måste vägra svara när idiotin kallar och istället formulera nya frågor”.  Om Athena Farrokhzad Nominerades förra året till August-priset, Katapultpriset och Borås Tidnings Debutantpris för diktsamlingen Vitsvit, ett körverk om hur revolution, krig, migration och rasism villkorar människors relationer till världen och varandra. Lärare på Biskops-Arnös författarskola. Debuterade som dramatiker förra året med en pjäs på Ung scen/öst. Har sagt att hon tycker att författare skriver för mycket. - På trettiotalet skrev poeten Bertolt Brecht, apropå den politiska utvecklingen i Tyskland: "Vad är det här för tid, när ett samtal om träd nästan är brottsligt, eftersom det innebär tystnad om så mycket grymhet." Många år senare skrev den amerikanska poeten Adrienne Rich: "I denna tid är det nödvändigt att prata om träd för att överhuvudtaget få er att lyssna." I mitt sommarprogram tänkte jag prata om träd, vår politiska samtid och varför poesin har lärt mig allt.  Producent: Bl.a Elin Claeson, Daniel af Klintberg All musik i programmet framfördes av Ylva Karlsson och Maja Karlsson.

Monika Fagerholm pratar om sin nya thriller Lola uppochner med Marie Lundström. Och så blir det gamla rävar och pinfärska debutanter: 50 år av skrivande med Agneta Klingspor och skräckblandad förtjusning när Annakarin Thorburn ger ut sin första bok. Dessutom: ny poesi av och med Athena Farrokhzad och så går Bokcirkeln om Madame Bovary i mål! Marie Lundström fortsätter (efter förra veckans möte med Jörn Donner) att plocka russinen ur den finlandssvenska litteraturen – Monika Fagerholm kommer till studion och berättar om sin nya bok Lola uppochner, en thriller om ett mord i en sömnig småstad. Möte och litterär utgrävning med författaren Agneta Klingspor, aktuell med återutgivningen av två böcker och flera artiklar från sitt 50-åriga skrivande liv. Hur ser författaren till självbekännelseklassikern Inte skära bara rispa på dagens begrepp för självbiografisk litteratur: ”autofiktion”? Vi träffar också en av vårens många spirande debutanter; Annakarin Thorburn berättar naket om glädjerus och rädsla inför recensiondagen av sin roman Jag biter i apelsiner. Sista delen av bokcirkeln om den franska romanklassikern Madame Bovary - Märta Tikkanen och Jens Liljestrand fortsätter att smågnabbas och försonas i sin litterära diskussion också denna vecka. Dessutom: poeten Athena Farrokhzad läser ur sin helt färska diktsamling Vitsvit. Böcker som nämns i programmet: Monika Fagerholm: Lola uppochner (2013). Athena Farrokhzad:Vitsvit (2013) Cora Sandel: Alberte och Jakob (1926), Alberte och friheten (1931), Bara Alberte (1939). Agneta Klingspor: Tji fick du (2013), Dagböckerna 1962-1992 (2013) Annakarin Thorburn: Jag biter i apelsiner (2013) Gustave Flaubert: Madame Bovary nyöversättning av Anders Bodegård (2013)

Om man ser socialdemokraternas verkställande utskott, (VU), som en garderob - hur ska man då tolka vad som just nu är på väg att lyftas ut och vad som hängs in? Är Veronica Palm ett basplagg eller en accessoar, och vad matchar man Leif Pagrotsky med? Vi pratar med den person som har bäst koll på stil och politik - Barbro Hedvall. Och så firar vi Världspoesidagen! Vi får besök av Marie Silkeberg och Khashayar Naderehvandi som bjuder på livepoesi från studio 7, och Athena Farrokhzad som är litteraturkritiker och konferencier när poesin ikväll tar över Södra teatern i Stockholm. Finns det tydliga gränsvärden för när radioaktiv strålning blir farligt för en människa? Och är rädslan inför konsekvenserna av problemen vid Fukushima i Japan befogad eller överdriven? Ann-Christin Hägg på Strålskyddsmyndigheten medverkar. Dagens bisittare är Ülkü Holago.

Gråt inte! Gör motstånd! Var glad! Gå till angrepp! Så löd Grupp 8:s upprop till kvinnorna på 70-talets början. De stred för lika lön, kvinnors rätt till smärtfria förlossningar och abort och mot porrindustrins förnedrade kvinnosyn. Idag är det få som inte bekänner sig till feminismen. Kvinnors lika rättigheter och möjligheter går liksom inte att slingra sig undan. I teorin. Verkligheten är en annan sak. Eller är den det? Vad har hänt med feminismen sedan 70-talet? Hur ser dagens unga debattörer på rödstrumpornas gärningar? Var finns feminismen i valrörelsen, eller har den reducerats till debatten om RUT-avdrag? Håller jämställdhet på att bli en icke-fråga i ett finanskrisande Europa? Nya Vågen läser Ebba Witt -Brattströms bok "Å alla kära systrar" tillsammans med Tinni Ernsjöö Rappe journalist, debattör och författare till boken "Skriet från kärnfamiljen" (tillsammans med Rebecka Edgren Aldén), Athena Farrokhzad poet, översättare och kritiker och Eva Westerberg projektledare på tankesmedjan Timbro. I kritikdelen kurar vi ner oss i skräcksoffan och talar om John Ajvide Lindqvists nya roman Lilla Stjärna. Till studion kommer Jenny Teleman, kritiker i Aftonbladet och i Kulturnytt och Johan Hilton, kritiker på Expressen. Programledare: Naila Saleem

Är paranoian, höstens modetemperament, egentligen ett friskhetstecken? Athena Farrokhzad och Tova Gerge diskuterar med La Lantz och Roger Wilson. Och så får vi besök av Uje Brandelius, som tillsammans med Lina Sälleby och Teet Sirotkin kommer förbi och river av låten "På låtsas och på riktigt". Ta också del av Annikas vädjan till regeringen, apropå förslaget om ökad kontroll vid "vård av sjukt barn"...

Är paranoian, höstens modetemperament, egentligen ett friskhetstecken? Athena Farrokhzad och Tova Gerge diskuterar med La Lantz och Roger Wilson. Och så får vi besök av Uje Brandelius, som tillsammans med Lina Sälleby och Teet Sirotkin kommer förbi och river av låten "På låtsas och på riktigt". Ta också del av Annikas vädjan till regeringen, apropå förslaget om ökad kontroll vid "vård av sjukt barn"...