Podcasts about tidens

Kan läsningen av en dikt liknas vid matematiskt tänkande? Ulf Karl Olov Nilsson funderar över Emmy Noether, Jacques Roubaud och en tid utan tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Emmy Noether var en av det tidiga 1900-talets största matematiker, ibland kallas hon för den moderna algebrans moder. På hennes lika opedagogiska som briljanta föreläsningar på matematiska institutionen i Göttingen hände det att hon vankade fram och tillbaka med kritan i handen framför svarta tavlan, länge länge länge, och muttrade för sig själv, innan hon liksom ur intet, eller kanske snarare ur sitt inre, kastade fram en förtätad och nytänkande matematisk formel, ungefär som en fotograf framkallar en stillbild.Det så kallade Noethers teorem från 1918 var epokgörande. I teoremet sker ett slags abstraktion, ett åsidosättande av omständigheter och kontext; det förklarar vad det innebär att inte vara förankrad i vare sig plats eller tid och det kom att utgöra ett slags grund för vetenskaplig metod, användbar för kvantfysik, relativitetsteori och förståelsen av big-bang.Men bortsett från sin häpnadsväckande användbarhet beskrivs teoremet också som osedvanligt vackert; det är rent, det är abstrakt, det är symmetriskt. I två extremt förtätade utsagor uttryckta i ett par ynka rader, understödda av några siffror, parenteser och matematiska symboler kunde hon sammanfatta rent ofattbara saker: fysikens tidlöshet, naturlagarnas grundläggande villkor.Man undrar: Hur räknade hon ut detta? Hur går ett sådant tänkande till egentligen? Tänker man i siffror? Ja, hur?Jag läser om Emmy Noether i teknikhistorikern Julia Ravanis bok ”Emmys teorem” där populärvetenskapliga beskrivningar och fysikaliska utsagor varvas med kvinnliga erfarenheter ur Noethers och Ravanis egna liv. Noethers biografi var såklart – det är nämligen alla liv – präglat av konkreta livsomständigheter. I början på 1900-talet fanns det knappast några kvinnor i akademin. Och som judinna var hon tvungen att lämna Tyskland för USA på 30-talet. Å andra sidan ägde hennes existens också ett slags abstraktionsgrad; hon tycktes obekymrad om många traditionella jordiska värden såsom karriär, pengar, familj, formell akademisk status och hon gick konsekvent klädd i samma svarta klänningar. Det var på många sätt ett liv i algebrans tjänst. Men även om hon skandalöst nog aldrig utnämndes till professor var hennes informella status odiskutabel. Tidens alla viktiga matematiker insåg Emmy Noethers unika förmåga och hon hade en inte obetydlig skara lärjungar.Ja, hur gick hennes tänkande till egentligen? Julia Ravanis beskriver hur Noether inte gillade långa uträkningar, alltså där man kan följa hur matematikern sida upp och sida ned följer ett resonemang. Hon verkade således inte ha föredragit att tänka och arbeta diakront, alltså att hon räknade fram resultatet läng en tidsaxel. Istället – så uppfattar jag det – arbetade hon samordnat, synkront: hon tänkte så att säga alla siffror samtidigt; hon tänkte matematiken som fotografi snarare än film. Ravanis skriver: ”Om matematiken är ett landskap och beräkningen en väg sökte Emmy Noether fågelvägen.” Noether kunde alltså se hela det matematiska landskapet från en hög utkikspunkt, snarare än att hon arbetade sig fram längs en slingrande landsväg.Jag menar att vi kan finna en likhet mellan den riktigt abstrakta matematiken och en viss typ av poesi där båda tycks arbeta synkroniserat, liktidigt. Generellt sett och bara aningen förenklat så har ju varken matematiken eller poesin någon egentlig handling. Någon som tycks kunna stödja en sådant påstående var just både matematiker och poet, nämligen Jacques Roubaud, som för övrigt föddes den femte december 1932 och avled samma dag, synkront och symmetriskt alltså, den femte december 2024.2016 publicerade han den omfattande boken Poétique Remarques, alltså Poetik Anmärkningar. Den består av en stor mängd, ja faktiskt en fullkomligt enorm mängd, ytterst komprimerade aforistiska anteckningar, närmare bestämt 4755. I ett kort förord skriver Roubaud: ”Varje anmärkning är en bild och läsaren bör ta emot den som en sådan”. Han nämner att de är skrivna under halvsekel men varken daterade eller kronologiskt ordnade utan således tidlösa.Så här lyder den 773:e aforismen: ”En dikt säger inte 'jag är' utan 'är är' och ”jag jag.” Vad kan, undrar man, ett sådant märkligt påstående betyda?För mig visar det just på den synkrona sidan hos litteraturen, i motsats till den diakrona. Textens aspekt av samtidighet; när man läser en viss typ av dikt – företrädesvis en kort dikt – läser man inte nödvändigtvis en rad i taget utan liksom alla rader samtidigt. Alla bokstäver och ord står faktiskt där på en och samma gång.Om vi översätter resonemanget till musik så läser vi inte dikten som vore den en melodi, där en ton följer på en annan som följer på en tredje. Utan som ett ackord, en klang. Flera toner på samma gång. Eller ännu radikalare: tänk att höra alla toner av alla instrument i en pianokonsert av Mozart i ett enda stort ”plonk!” Eller hela sångslingan i en treminuters melodifestivallåt komprimerad till en enda sekundsnabb wailande kvidande utandning! För att sedan i efterhand i huvudet räkna ut hur melodin gick!Det vore som musik utan tid, utan hastighet. Det vore som musik som huvudräkning inuti den teoretiska fysikens tidlösa svarta hål.Ja, kanske Emmy Noether tänkte fram sitt matematiska teorem på det sätt världen var beskaffad före big-bangTiden före tiden. Det stora stillaståendet innan bilden exploderade i bitar och sekvenser.Jacques Roubaud igen, i anmärkning nummer 118: ”Att säga att dikten är 'nu', det är att säga att den presenterar sig för anden som ett föremål som i sin helhet är möjligt att uppfatta i en fullständig inre bild, vars slut går att föregripa redan innan den börjat.”Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturJulia Ravanis: Emmys teorem. Natur & kultur, 2024.Jacques Roubaud: Poétique. Remarques – Poésie, mémoire, nombre, temps, rythme, contrainte, forme, etc. Seuil, 2016.

“Costa Del Sol er skrevet om en i min familie.” Komiker Rasmus Wallbridge afslører i ugens Portrætalbum, at C.V. Jørgensens kæmpehit ”Costa Del Sol” meget vel kan være skrevet om en mand, som Rasmus er i ret-så-langt-ude familie med. Men det er ikke det eneste kuriøse familiemedlem, der pryder grenene på komikeren stamtræ. Der er nemlig også en fjern onkel et sted, som måske har leveret ugler til Harry Potter filmene. Alt det kan du høre meget mere om i ugens Portrætalbum, hvor vi dykker ned i en meget lykkelig tid fra Rasmus' liv, hvor han fandt stærke venskaber til tonerne af C.V. Jørgensens bedst sælgende album ”Tiden Tern”. Du kan også blive klogere på hvilke to, meget forskellige, karriereveje som Rasmus blev nødt til at vælge imellem efter den fede gymnasietid. Udsendelse nr.: 164 Vært: Anders Bøtter Klip og lyddesign: Emil Germod Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Produceret af: Bowie-JettSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Denne optagelse er fra arkivet. Hvor sårbar er Novo Nordisk? Når vi iagttager et succesfuldt Novo Nordisk, er der så en advarsel at hente i et kriseramt Ørsted? Niels Lunde diskuterer det spørgsmål ved hjælp af tidligere optagelser her i podcasten, hvor han taler med Lars Fruergaard Jørgensen, topchef i Novo Nordisk. Og med Henrik Poulsen og Mads Nipper, daværende topchefer i Ørsted. 02.57: Novo Nordisk og den industrielle logik. 12.39: Novo Nordisk og det nye marked. 15.40: Novo Nordisk og det store dilemma. 17.42: Ørsted og den perfekte storm. 28.08:: Tidens sårbarhed og de ubekendte ubekendte. Optagelsen blev sendt første gang 12. februar 2024. Producer: Peter-Emil Witt. Få Niels Lundes nyhedsbrev. Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

Tidens hotteste genre hedder 'Romantasy'! Den blander det overnaturlige med stærke kærlighedshistorier og dampende sexscener. I dagens program får lytterne smagsprøver på det hele, når vært, Nanna Mogensen taler med oversætter, Julie Rosendahl om bestseller-bøgerne i 'Empyrien-serien'. De er skrevet af amerikanske, Rebecca Yarros, og fans verden over elsker at dele vilde teorier om karakterer og plot. Redaktør: Hanne Barslund. Værker: 'Empyrien-serien' Forfatter: Rebecca Yarros Musik: Billie Eilish, Lana del Rey, Ruelle.

Frode og Lars skrur tiden tilbake til 2005 og graver frem tre album hver som betydde mye for dem den gangen. Holder de fortsatt stand, eller er det kun nostalgien som gjør at de skinner? Noen låter like sterkt i dag, mens andre har fått nye nyanser med årene. Det blir refleksjoner, musikkglede og en liten tidsreise til en epoke der rock, indie og punk fortsatt hadde en sentral plass i lydbildet. I Pausepraten tar de tak i et nytt spørsmål fra sin trofaste Gen Z-lytter Johannes, som lurer på hvordan TikTok har forandret måten vi oppdager musikk på. Er det en berikelse at gamle låter gjenoppdages og at nye artister kan slå gjennom raskere enn noensinne? Eller går vi glipp av noe når musikkopplevelsen reduseres til 15 sekunders virale klipp? Diskusjonen går fra kritiske refleksjoner til lettbent harselas, som seg hør og bør. Bli med tilbake til 2005 – et år med sterke album, musikalske kontraster og minnerike konsertopplevelser. Hvilke utgivelser står fortsatt som bautaer i samlingen? PS! Spillelistene til musikken det snakkes om ligger lenger ned i beskrivelsen.

Nej til nyt: Trumps grønlændervendingDet nye år har budt på masser af nyt. Ja, det kan synes som om, at hele den gamle verden er kastet i smeltediglen. Ingen ved, hvad der skal komme ud af det hele.Der er med andre ord nok at sige "nej" til. Nej til nyt panelet er derfor vendt tilbage for at sige..."nej til nyt"... og denne gang handler det om Grønlands ønske om selvstændighed, Donald Trumps ønske om Grønland og Elons Musks ønske om... ja... next level trolling. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Under januari har det inträffat i genomsnitt en sprängning per dag på olika platser i landet. Idag gästade P3 Krims programledare Petra Berggren Studio Ett för att berätta vad vi vet just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppsala, Malmö, Eskilstuna, Göteborg och Stockholm, senaste tiden har det varit rekordmånga explosioner på många platser runt om i landet. Under fredagen kallade justitieminister Gunnar Strömmer (M) polisen till möte för att diskutera situationen. P3 Krims programledare Petra Berggren var en av gästerna hos Li Hellström och Mikael Sjödell i Studio Ett i fredags för att berätta vad vi vet om sprängningsvågen. Hör även Studio Etts reporter Emanuel Tillberg på plats i Farsta, där en kraftig explosion inträffade på torsdagskvällen, Karin Hernmark, ordförande för bostadsrättsföreningen och Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm.

Den ene kallas 1900-talets största poet, den andre för samma sekels största filosof. Den ena var överlevare, den andra nazist. Mikel van Reis skildrar mötet mellan Paul Celan och Martin Heidegger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2017-11-02.Det är augusti 1948 i Paris och den 27-årige, rumänskfödde poeten som just tagit sig det nya namnet Paul Celan skriver till en anhörig i Israel. Han är just kommen till staden och ser nu en oerhörd uppgift framför sig.Han skriver i brevet: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.” Europa ligger i ruiner och de förföljda som överlevt Förintelsen irrar hemlöst mot en marginal av fortsatt liv. Förintelsen i Rumänien var skoningslös. 400 000 människor mördades.Vad kan poesin säga om detta tillstånd i tiden? Eller mer precist – hur skall Celan som överlevande poet kunna ge den bråddjupa tidserfarenheten språkets maximalt förtätade rymd av dröm och vaka? Det är vad han gör de kommande åren fram till sin död 1970. Han är rumänsk jude, han skriver på tyska men lever sitt författande liv i Paris. I åtta diktsamlingar ger han – som ingen annan - poesin en svindlande komplexitet med djupa filosofiska förgreningar.Två decennier senare. Det är en mulen sommardag 1967 i södra Tyskland, närmare bestämt i universitetsstaden Freiburg. Tidens störste tänkare skall då möta tidens störste poet. Filosofen heter Martin Heidegger och poeten var alltså Paul Celan.Den förste en urtysk med nazistiskt bagage och den andre en överlevande jude från den tyskspråkiga periferin. Heidegger hade varit nazistisk universitetsrektor 1933 och sedan partimedlem under tolv år.De två är varandras motsatser och ändå fanns här ömsesidiga band vad gäller tänkandet kring filosofi och poesi. Grundades filosofin i poesins heliga uttryck eller var denna grund nu i själva verket en avgrund? Det senare blev Celans insikt. Det poetiska ordet uppenbarade inte Varats väsen utan människans bräcklighet och ändlighet. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna.Det hela började 1951 – samma år som Heidegger tagits i nåder i Freiburg som ”avnazifierad”. Celan möter då den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann som just disputerat på en avhandling om Heidegger. En förälskelse tar fart men som skall bli en olycklig kärlekssaga.Med den förälskelsen börjar Celan att läsa Heideggers verk, bok efter bok. Under femtiotalet får han själv sin poesi utgiven i Tyskland och han prisas högt av det litterära etablissemanget.Poeten och filosofen börjar växla brev och böcker, men efter hand blir Celans relation till Heidegger alltmer inflammerad. Han beundrar filosofens verk, men fylls av agg mot hans obekymrade medlöperi. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna. Nu var han knäpptyst om sin nazism.Skall de träffas? Så sker alltså 1967. Den 24 juli läser Celan sin poesi för auditoriet på Freiburgs universitet. Det är mer än tusen personer i publiken och Heidegger sitter på främsta raden. Det är i samma sal där Heidegger hade hållit sitt beryktade rektorstal 1933.Situationen är mycket spänd. Celan meddelar bryskt att han inte vill fotograferas med den hövlige Heidegger. Poeten hade i flera år härjats av paranoia och skarpa humörsvängningar efter en förtalskampanj i tysk press. Celan såg övervintrande nazister i alla riktningar.Till saken hör även att Celan var tillfälligtvis utskriven från en psykiatrisk klinik i Paris. I januari samma år hade han försökt beröva sig livet med en kniv i bröstet.Efter läsningen i Freiburg inviterar Heidegger Celan till sin skidstuga i Todtnauberg i närliggande Schwarzwald. Där kunde de ju promenera tillsammans - och samtala. Celan tackar överraskande nog ja och dagen efter – den 25 juli – far de i väg i bil. Vädret är regntungt.Vad som nu händer är mycket diskuterat. De flesta beskriver mötet som en stor besvikelse för Celan.Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen?De når den lilla skidstugan med brunnen med den berömda åttkantiga stjärntärningen. De dricker brunn och går in. Celan skriver i gästboken följande rader: ”In i gästboken med blicken på brunnsstjärnan, med förhoppning om ett kommande ord i hjärtat. Den 25 juli 1967. Paul Celan.”Han väntade sig en förklaring av Heidegger för det nazistiska medlöperiet, men de orden kom aldrig över läpparna. Hade filosofen slutit sig inne i självtillräcklighet? Var han en stor filosof men en liten människa? En jättelik dvärg, som Edgar Morin kallade honom.De tar en promenad. De två skall bege sig till en högmosse. De går på kavelstigar över våtmarker. Den botaniskt bildade Celan noterar växtligheten noga, men regnet får dem att stanna och till slut återvända. De når inte fram.Celan är djupt missräknad, men i bilen tillbaka till Freiburg talar han klarspråk med den så tystlåtne filosofen. Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen? Det frågar han lite senare i ett brev till hustrun Gisèle. Celan reser hem från Freiburg till Paris och psykiatrin där. Han skriver en ordknapp dikt med titeln Todtnauberg. Var den ett uttryck för hans djupa besvikelse? Mötet som icke-möte?Kanske är det inte hela bilden. Somliga vittnar om Celans muntra lättnad efter mötet. Som att en spänning löstes upp. Jag tror själv att den dikten uttrycker den djupa klyvnaden mellan beundran och aversion.ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Celan kan inte ge upp Heidegger, han måste replikera på filosofen, men också uttrycka en förhoppning. I dikten läser vi orden från gästboken om brunnen med stjärntärningen och förhoppningen om ”en tänkandes kommande ord i hjärtat”.I hans dikt är orden som gruvgångar. Vi anar att den vandrande poeten befinner sig mellan bergets underjord och himlens regn. Poeten kan floran – ”Arnika, Augentrost”. Arnika och ögontröst var läkeörter. För den sårade Celan? Den första har en gul fläck i kalken, som en judefläck. Den senare vidrör ett ungdomsminne från arbetslägren i Rumänien 1942. Jag noterar att ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Dikten slutar med regn, mycket regn och en känsla av underjord och dolda döda. Namnet på blomman orchis liknar Orkus, romarnas namn för underjorden. Todtnauberg blir här också Dödsberget. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus.Det är dock inte sista mötet. Celan återvänder faktiskt till Freiburg och Heidegger följande år – sommaren 1968. De två gör om sin bergsvandring till högmossen. Men vad som då passerar vet vi ingenting om.När poeten och filosofen möts ytterligare två år senare vid ett Hölderlinjubileum är Celans själsliga tillstånd akut. Poeten brusar upp i vrede över filosofen. Och filosofen säger sedan: ”Han är sjuk – hjälplöst”. En månad senare dränker sig Celan i Seine i Paris. Troligen den 20 april 1970.Man kan då åter betänka den uppgift som han förelade sig i augusti 1948 i ett brev till en anhörig i Israel. Den oerhörda uppgiften som nu ändade djupt tragiskt: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.”Hur kan den djupa skillnaden mellan filosofen och poeten då läsas? Det kan handla om ljuset. Ett nyckelbegrepp hos Heidegger är ”Lichtung” som betyder glänta, en solljus plats i skogen där Varat uppenbaras för den vandrande.Celan vänder på begreppet i sin boktitel "Lichtzwang", ljustvång. Postumt utgiven 1970 med bland annat dikten Todtnauberg. Ljustvånget som motsatsen till solljuset. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus. Lägerljuset.Mikael van Reis, litteraturvetare, författare och skribent

(02:00): Borgerlig debattør: Tidens elitære over-rummelighed har ramt muren nu. Medvirkende: Chris Hvidberg, debattør, musiker og medlem af Liberal Alliance. (14:00): Tidligere ansat på et af Danmarks største bogforlag beskylder ledelsen for at bruge hende som seksuel forfatterpleje til mandlige forfatterstjerner. Medvirkende: Mathilde Friese, tidligere tilknyttet på Lindhardt og Ringhof. (31:00): Israel og Hamas millimeter fra våbenhvile. Kan det gå galt? Medvirkende: Allan Sørensen, mellemøstkorrespondent for Kristeligt Dagblad. (42:00): Formand for Dansk Palæstinensisk Venskabsforening er lykkelig, men skeptisk. Medvirkende: Fathi El Abed, formand og talsmand for Dansk Palæstinensisk Venskabsforening. Værter: Mathias Wissing & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det är nyårsdagen och 1 januari...igen. Tiden tickar på, rinner, vi färdas med den...som Robin förklarar är det genom metaforer vi kan begripa tid. Kan den mätas? Johodå, och på fler sätt än genom kroppens hungers och trötthetskänslor, eller djurens och naturens inbyggda rytm. Det går att konstruera tidmätande klockor, och det har gjorts i historien tills det att det blivit läskigt exakta. Den resan handlar avsnitt 235 från 2018 om och passar lämpligt som nyårsavsnitt även i detta nya år. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politikens asienkorrespondent Sebastian Stryhn Kjeldtoft har set på, hvad det kan komme til at betyde for vores verden, at vi år for år både flere og endnu rigere milliardærer. I det her første afsnit af to fortæller han, hvordan en håndfuld af vor tids tech-milliardærer i de her år får større og større magt og efterhånden er begyndt at ligne fortidens enevældige konger.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Erhvervslivets ledere står over for udfordringer som ingen af dem har prøvet før. Hvordan tænker de netop nu? Niels Lunde samler op på 2024 med lærerige lydklip, og giver et bud på topchefernes værktøjskasse. 02.05: ”Strategisk optionalitet” står øverst på to do-listen. Jacob Aarup-Andersen, Carlsberg, forklarer hvad det går ud på. 07.25: Sårbarhed: Du kan ikke undgå at blive ramt, men du skal kunne tåle at blive ramt. Case: Mads Nipper, Ørsted. 15.07: Kunstig intelligens: Du skal gøre Big Tech til din partner, og ikke til din modstander. Case: Lars Fruergaard Jørgensen, Novo Nordisk. 26.40: Geopolitik: Du skal gøre din forretning mere robust og tænke offensivt. På samme tid. Case: Jacob Aarup-Andersen, Carlsberg. 34.08: Sådan kan ledere tackle tidens krav: Martin Reeves, leder af BCGs tænketank Henderson Institute, og Roger Martin, forfatter. 48.30: Niels' opsamling. Artiklen som omtales i optagelsen: Martin Reeves og Adam Job: ”Harnessing Imagination to Drive Innovation” https://hbr.org/2024/03/harnessing-imagination-to-drive-innovation Producer: Peter-Emil Witt. Få Niels Lundes nyhedsbrev: Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

Morten Messerschmidt har nået sin smertegrænse i Ukraine. Det er vores faste panelister i Nej til Nyt ikke meget imponerede over. Hvordan gik Dansk Folkeparti fra at være et parti, der vægtede vores sikkerhedspolitiske interesser til i stedet at købe Putins analyser? Det usædvanligt reaktionære panel hylder også sindelagskontrol i forbindelse med tildeling af statsborgerskaber og stiller spørgsmålet, hvad Trump egentlig har gang i, når han erklærer krig mod den dybe stat. Ja, og så handler det naturligvis også om populærkultur. Nærmere bestemt Pingviner, unge kvinder i danske sange og så naturligvis Jørgen Leth og kampen mod buffeten. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Ernst Wigforss var finansministern, socialisten och reformisten som lyfte Sverige ur depressionen och la grunden för folkhemmet och välfärdsstaten. Han var en obotlig optimist, men var också känd för sin ”vita ilska”. Wigforss levde ett långt liv och satte ett outplånligt avtryck på samhället och arbetarrörelsen.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: historikern och författaren Henrik Arnstad. Hans biografi ”Den förbannade optimisten Ernst Wigforss”, utgiven av Historiska Media, ligger också till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts, samt Ernst Wigforss memoarer ”Minnen” I-III, utgivna av Tidens förlag.Vissa ljudklipp är hämtade från valfilmer publicerade på Filmarkivet.se, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vores faste Nej til nyt panel har naturligvis ikke kunnet holde snitterne fra Katherine Diez nye bog. Så i dette afsnit svælger den formørkede reaktion i sladder om Adam Price, botox og andet fra Diez’ liv. Det skal også handle om kriminelle indvandrerklaner og den nye flaglov.  Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Vores faste Nej til Nyt-panel har naturligvis ikke kunnet holde snitterne fra Katherine Diez nye bog. Så i dette afsnit svælger den formørkede reaktion i sladder om Adam Price, botox og andet fra Diez liv. Det skal også handle om kriminelle indvandrerklaner og den nye flaglov.  Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Niels Lunde taler med Jacob Aarup-Andersen, Group CEO i Carlsberg, der gør status efter sit første år i spidsen for bryggeriet. 03.30: Om synlighed, kommunikation og hans første mandat. 14.30: Derfor forærede han medlemmerne af Top 80 en brosten fra det gamle bryggeri i Valby. 22.20: Carlsberg skal have en vækstkultur. 31.46: Kompromisløs rekruttering. 37.50: Tidens uforudsigelighed: Sådan arbejder Carlsberg med den nye normal. 44.00: Tidens uforudsigelighed: Med opkøbet af læskedrikproducenten Britvic, er Carlsberg så stadig en ølbrygger? 50.00: Opsamling. https://borsen.dk/nyheder/perspektiv/topchef-er-klar-med-fremtidens-carlsberg-nu-skal-der-eksekveres?b_source=borsen&b_medium=row_3&b_campaign=six_seven_1 Producer: Peter-Emil Witt. Få Niels Lundes nyhedsbrev: Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

Skal vi straffe fraskilte med en særafgift? Eller skal vi nøjes med at beskatte enlige? Må man stadigvæk tale om bananrepublikker i 2024? Er det racistisk at lade være?Og hvad med konservatismen? findes den faktisk på Frederiksberg - eller er det bare noget de siger? Og hvad med Aarhus? Nej til nyt-panellet har endelig optaget deres sommer-særudgave, hvor de svarer på spørgsmål fra lytterne. Det er måske ikke rettidig omhu, men det er reaktionær omhu. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

1922 möttes Albert Einstein, världens mest kände fysiker, och Henri Bergson, tidens mest berömde filosof i en debatt om vad tid egentligen är. Einstein menade att tiden är det vi mäter och Bergson att det är något vi upplever. Vem vann debatten? Och vem hade rätt? Filosofen Ellen Emilie Henriksen berättar om mötet mellan två Nobelpristagare som fortfarande påverkar hur vi ser på vad tiden egentligen är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nogle har nydt stilheden. Andre har vansmægtet i fraværet. Efter en meget lang sommerpause er det faste Nej til nyt-panel tilbage med knivskarpe analyser og sandheder i metermål. Denne gang skal det handle om de helt store spørgsmål. Hvorfor falder Storbritannien fra hinanden? Hvad skal vi stille op med det amerikanske præsidentvalg? Og endnu vigtigere: Hvad i alverden foregår der i Legoland? De sorgmuntre panelister tager os naturligvis også med ind i populærkulturen, hvor de forsvarer en ny woke Disney-produktion, postmodernisme og AI. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)     Intro, tecknat klipp för barn från 1993 som varnade för innehållet i fabriksframställd mat. https://www.youtube.com/watch?v=sjBxu9tqzZ0&t=1s2)     Martin och Patrik reflekterar kring den senaste tidens händelser, vi har bland annat gjort ett återbesök på Onsala Rymdobservatorium, besökt ett föredrag med läkaruppropets Sture Blomberg. Vidare samtalar vi kring det så kallade mordförsöket på Trump, farligheten med växtoljor, forntida avancerade civilisationer, den nya förintelselagstiftningen och terrorklassningen av förgrundsfigurer inom NMR etc.3)     Outro Dia Psalma med låten Tro rätt tro fel https://www.youtube.com/watch?v=gNFxj15qyoU4)     Ljudinspelning från föredraget med Sture Blomberg som hölls i närheten av Mölnlycke den 22:a maj 2024

Denne optagelse er fra arkivet. Foråret 2024 var nogle hidsige måneder i erhvervslivet, men hvad lærte vi undervejs? Niels Lunde fortæller i en lille sommerserie om nogle af de iagttagelser som gjorde indtryk på ham, og hvor han fik noget at tænke over. Fjerde optagelse handler om at sårbarhed er blevet en af erhvervslivets største udfordringer. Hvordan orienterer man sig i en verden som er blevet mere sårbar – og i øvrigt også mere politisk, mere lokal, mere kompleks og mere uforudsigelig? Novo Nordisk vokser så hurtigt, at Danmark som samfund er ved at blive afhængig af virksomheden i Bagsværd. Det rejser spørgsmålet: Hvor sårbar er Novo Nordisk? Hvad nu, hvis der sker noget? Niels Lunde diskuterer det spørgsmål. Det gør han med tidligere optagelser, hvor han talte med Lars Fruergaard Jørgensen, topchef i Novo Nordisk, og Henrik Poulsen, daværende topchef i Ørsted. Der bringes også et klip af Mads Nipper, nuværende topchef i Ørsted, fra kapitalmarkedsdagen i foråret. Når man iagttager et succesfuldt Novo Nordisk, er der så en advarsel at hente i et kriseramt Ørsted? 04.15: Novo Nordisk og det nye marked. 19.00: Ørsted og den perfekte storm. 29.30: Tidens sårbarhed og de ubekendte ubekendte. Sendt første gang: 12. februar 2024. Producer: Peter-Emil Witt. Få Niels Lundes nyhedsbrev. Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

Tidens tand, den brændende sol, skimmelsvamp og skadedyr. Der er mange trusler mod alle de genstande, som museer og arkiver har samlet ind for at bevare vores historie. I dette Kraniebrud besøger vi et gigantisk lager, hvor mere end 20 museer og arkiver har samlet mange af deres effekter. Det kræver både masser af smarte løsninger at gøre det sikkert, energieffektivt og relativt billigt. Deltagere: Lise Ræder Knudsen, direktør ved Konserveringscenter Vejle, Mette Regelsen, konservator ved Konserveringscenter Vejle, og Asger Svane-Knudsen, specialkonsulent ved Rigsarkivet. Vært: Emma Elisabeth Holtet. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sesong 2 rundes av med et slags rart kjærlighetsbrev til rallarane. Lothe kan meddele at han har hatt en campingvogn som stinket så mye at hunden nektet å gå inn og det komponeres nye rallarviser. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

De progressive får krampe i armene af glæde for tiden. Ikke alene er Børsen brændt ned og har efterladt en byggetomt for idéerne og fremskridtet, der er også kommet nye tal, som viser, at hvis man tvangsfordeler barsel i familierne, så tager mænd mere barsel. Men gad vide, om alle disse forbavsende sejre er nok til at begejstre vores faste Nej til nyt panel? Det skal også handle om støtten til Ukraine, Israel og Taiwan – Vestens frontlinjestater – og så naturligvis populærkultur, computerspil, film og Netflix-serier. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, pressechef i Tænketanken Prospekt og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Jessika Gedin, Per Naroskin och Patrik Hadenius i Spanarna i P1. Tidens tecken tolkas och analyseras av den smarta och kluriga panel i Spanarna i P1. Denna vecka har vi bjudit in psykologen Per Naroskin, tv-programledaren och förläggaren Jessika Gedin samt språkvetaren Patrik Hadenius och vi lär oss bland annat att feedback det är en kultur som snart är ett minne blott. Programledare för den synska trojkan är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 med Per Naroskin, Jessika Gedin och Patrik HadeniusSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandMusiken väljs av Berit NygrenTekniker: Brady JuvierSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Wolfgang Wee Uncut #477: Torkil Færø er lege, fotograf og forfatter.

Den borgerlige idédebat blomstrer, og der bliver udgivet et hel vognlæs af bøger. To ud af tre medlemmer af vores faste, reaktionære panel har anmeldt den samme bog til dagspressen og tager den under kærlig behandling. Det skal også handle om Vesterlandets fertilitetskrise. Ingen får børn og derfor skal vi alle dø. Måske. Til gengæld kan vi glæde os over, at de unge – måske den sidste generation – pludselig er blevet meget borgerlige eller i hvert fald liberale. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, pressechef i Tænketanken Prospekt og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise

Bianca på retreat hos Bara Vara. Retreat, kurser och sekter inom andlighet, bra eller dåligt? Tidens tand och den andliga och mediala utvecklingen och vart den är på väg. Helig Magi. mm... Vi önskar er en fin vecka! Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Børneskuespillerne - og deres forældre - mangler en fagforening, de kan gå til, når forholdene ikke er i orden, men måske er Dansk Skuespillerforbund ved at være klar til at lukke børnene ind i foreningen, som ellers frem til nu har været lukket land for børneskuespillere. Forperson Benjamin Boe Rasmussen er i studiet hos Kulturen. Tidens barnestjerner kan ikke undgå af blive præget af, at de lever i en tid, hvor det at blive kendt og optræde på en scene er idealet. Det mener Katrine Pedersen, ekstern lektor på Københavns Universitet og forfatter til flere bøger om digital kultur, bl.a. 'De digitalt udsatte' (2018), der bl.a. undersøger barnestjerner og børneskuespilleres vilkår i den digitale tidsalder. Værter: Karen Secher og Jesper Dein.

Tidens store musiksladderdebat går på Taylor Swifts kærlighedsliv. For er hun i virkeligheden biseksuel? Det påstår en skribent i New York Times i hvert fald. Simon og Pernille analyserer teksten 'Look What We Made Taylor Swift Do', kigger nærmere på nogle af de signaler, Taylor Swift sender i sine sange og videoer og diskuterer, om man overhovedet bør tale om Swifts seksualitet. De er uenige, men noget helt andet, de kan blive enige om, er den nye popstjerne Tate McRae, som i denne uge udgav et album, der er kedeligt. McRae spiller en udsolgt koncert i København til foråret, så den holdning deler Simon og Pernille ikke med alle. De anbefaler selv de koncerter, de glæder sig mest til i de kommende måneder - Simon og Pernille skal både til latinfest, girl punk og pop. Til sidst snakker de om ugens mest interessante sange, som kommer fra store stjerner, der efter flere års pause giver lyd fra sig - blandt andre Ariana Grande, der i sin nye sang kommer med en skarp udmelding: »Don't comment on my body, do not reply/ Your business is yours and mine is mine / Why do you care so much whose dick I ride?«, synger hun på sin nye single.Spotify-playliste:https://open.spotify.com/playlist/444ubeNOdG3Fb8x9DlRNpa?si=414545d1c89b495bPlayliste:Taylor Swift: Lover, ME!, You need to calm down, I did something badTate Mcrae: GreedyJ. Balvin - Mi Gente - original OG remix med BeyonceOlivia Rodrigo: Drivers license, All american bitchBikini Kill - Rebel GirlLil Nas C - J. ChristAriana Grande - yes and Lyt i Politikens podcastapp, på Spotify, i Itunes eller hvor du lytter til dine podcasts. Producer: Sille WestphalRedaktør: Nina KraghDu kan lytte til Musikmakker i Poptillægget i løbet af januar. Tidligere afsnit af 'Musikmakker' kan du finde på podcastens eget site på politiken.dk eller i Politikens podcast-app.

Danmark har fået ny konge. Frederik X har overtaget tronen efter sin mor... som ikke er død. Det er til gengæld Gud. Måske? Og hvad vi det sige, at være konge af morgendagen. Vores Nej til nyt-hold er splittede ind i deres inderste kerne og indbyder til offentlig terapisession i dagens afsnit. Her skal det også handle om Nye Borgerlige og Vermunds abdikation samt om EU, der ikke abdicerer noget som helst, men bare ekspanderer udover sine egne bredder. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, pressechef i Tænketanken Prospekt og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Get real // Presset fra tidens løfter, krav og idealerBibeltekst: Paulus' Brev til Galaterne kapitel 4 vers 8-9 og Esajas' Bog kapitel 40 vers 25-31Forkynder: Peter Isac TechowEn podcast fra Københavnerkirken Vi bliver bombarderet med krav, løfter, drømme og længsler – både menneskeligt og åndeligt. Hvordan finde hoved og hale i det alt sammen? Hvordan få en realistisk tilgang til det hele – og få robusthed til liv og tro?

Äntligen fredag betyder att det äntligen är dags för våra eminenta stigfinnare i etern nämligen Spanarna att guida oss i varsin rask promenad med siktet inställt på framtiden. I panelen hör vi Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström. Redo med karta och kompass för att hålla rätt kurs och riktning på sammankomsten för vår synska trojka är Johar Bendjelloul som alltså är veckans programledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna i P1:Göran Everdahl: Stan drar åt skogenKatarina Barrling: Tidens larmJonathan Lindström: Sverige byter namnProgramledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Brady Juvier.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Olec har begynt å kle seg penere, både av forfengelighet og oppfordring. Per har sluttet å snuse og alle andre må ta konsekvensene for det. Han har felt tårer på flyplassen og kommer med en real kraftsalve om hvor stor frustrasjonen er når han tenker på verden om dagen. Gutta er litt mer kranglete mot hverandre enn vanlig, og de prøver å finne ut grunnen. Velkommen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakob Ellemann har forladt sin formandspost, regeringen og Folketinget. Men løser det Venstres problemer? Nej til nyt-panelet siger ikke overraskende ”nej” også til det. Venstres problem er først og fremmest Venstre. I denne podcast skal det også handle om Israels krig mod terrorbevægelsen Hamas. Den har afsløret en stærkt problematisk holdning blandt en del herboende mennesker af mellemøstlig herkomst. Og så skal det også handle om begrebet ”sober curious”. Nu er det nemlig ikke længere smart at få en lille tår tørsten. Hvad mon vores rystende ædru panel har at sige til det? - Nej til nyt er Nicolaj Bang, fast skribent ved Aarsskriftet Critique og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen Tidens tegn samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen Borgerlig krise.

Hela sändningen är ägnad till våldsvågen i Sverige under september månad som blivit den dödligaste månaden på flera år. Carin Götblad, polischef på NOA om hur den svenska polisen ser på våldet och kommer jobba med det framöver. Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge kommun om en av de drabbade områdena, Jordbro. Frida Chamoun berättar om hennes lillebror som blev ett oskyldigt offer i skjutningarna och hennes liv efter sorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Skådespelaren Johan Ulveson kliver upp på operascenen för första gången med huvudrollen i Folkoperans Tidens Larm. Jenny Teleman har träffat honom, och han blir rörd när han pratar om musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man göra odödlig klassisk musik - som hela världen älskar - i ett mordiskt system?Kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. P1 Kulturs Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.Producent: Anna Tullberg

Der går ondsindede rygter om, at Det Konservative Folkeparti er i krise. Nej til nyt kommer med sin analyse og forsøger at køre rådmand Nicolaj Bang i stilling som ny konservativ formand. Denne gang handler det desuden om Dansk Erhvervs forslag om massiv arbejdskraftsindvandring samt om Socialdemokratiet, der vil have os til at arbejde meget mere – ikke for fædrelandet men for velfærden. Og så er der naturligvis populærkulturelle anbefalinger i form af country, TV og et eller andet mærkeligt fra Mellemøsten. Nej til nyt er Nicolaj Bang, fast skribent ved Aarsskriftet Critique og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen Tidens tegn samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen Borgerlig krise.

Nej til nyt er traditionen tro taget på besøg hos udlændinge og integrationsminister Kaare Dybvad. Sammen holder de messe over den forkætrede udlændingelov af 1983, der forvandlede både Danmark og dansk politik. Men er vi overhovedet ude af dens skygge nu, og er udlændingepolitikken en død sild, sådan som de politiske kommentatorer hævder? Det skal også handle om Alex Vanopslagh og vort kære gamle Dannebrog, københavnsk slumromantik, Barbenheimer samt naturligvis Blockbuster, som nu er kommet på museum. Nej til nyt er Nicolaj Bang, fast skribent ved Aarsskriftet Critique og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen Tidens tegn samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen Borgerlig krise.

Tidens tand gnaver. Den gnaver i alt. Både dig og mig og alt omkring os. Den gnaver i vores kulturarv - alt det der skal fortælle os, hvem vi var, hvem vi er. Det er den vi ser nærmere på - altså kulturarven. Både den faste, den flytbare og den immaterielle. Tidligere i år døde den danske forfatter Henrik Nordbrandt. En af Danmarks største og vægtigste digterstemmer i nyere tid. I dagens Kulturen fejrer vi Henrik Nordbrandt med både hans egne og andres ord. Vært: Jesper Dein.

Det er endelig blevet tid til Nej til Nyts særlige sommerudgave. Det faste panel af sorgmuntre reaktionære besvarer lytternes spørgsmål om alle de ting, almindelige mennesker går op i. Det er bl.a. feministisk tryllesprog, høflighed i tøj og tale, genfortryllelse af den moderne verden og så naturligvis det helt nødvendige opgør med toksisk maskulinitet og meget mere. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, direktør for Kontrast og forfatter til bogen ”Tidens tegn”, Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen

Det er endelig blevet tid til Nej til Nyts særlige sommerudgave. Det faste panel af sorgmuntre reaktionære besvarer lytternes spørgsmål om alle de ting, almindelige mennesker går op i. Det er bl.a. feministisk tryllesprog, høflighed i tøj og tale, genfortryllelse af den moderne verden og så naturligvis det helt nødvendige opgør med toksisk maskulinitet og meget mere. Nej til nyt er Nicolaj Bang, fast skribent ved Aarsskriftet Critique og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen Tidens tegn samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen Borgerlig krise.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019. Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter. Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler? Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Tidens mandeideal er i forandring, endda på randen af kollaps. Det bedste sted at få syn for sagen er i reality-tv, mener kulturjournalist Mads Bager Ganderup, der har set med siden teenageårene. Så hvad er der sket siden »Robinson« og »Paradise Hotel« til nutidens »Bachelorette«?  Er der en forbindelse mellem reality og virkelighed?  Gæst: Mads Bager Ganderup, kulturjournalist ved Berlingske.  Vært: Kaare Svejstrup.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kameran var en uppfinning som ropade efter att uppfinnas. Tidens borgerlighet som ville hitta en ny plats i den nya staden, porträtteras som kungar hade porträtterats. Tidens realism inom konst och litteratur som skapade en efterfrågan på verkligheten.Det var i staden denna apparat kunde finna sin funktion.1838 fotograferade Louis Jaque Mande Daguerre, den första människan, Boulevarde de Temple i Paris, en man som får skorna putsade står så pass stilla under den långa exponeringstiden att han inte, likt alla andra som sannolikt passerade inom ramen, suddas ut. Daguerre fångade också ett stycke Paris före Haussmanns regleringar, det medeltida Paris som var på väg att försvinna.Kameran är en maskin som samlar in det vi ser. Kameran lär oss en ny visuell kod, fotografier förändrar och förstorar vår föreställning om vad som är värt att se på – och vad vi har rätt att se på. Vi behöver inte längre vara konstnärer eller författare för att beskriva verkligheten. Kanske är det mest storartade med hela den fotografiska verksamheten att den ger oss känslan av att vi kan hålla hela världen i våra huvuden – som en samling bilder. Att samla bilder är att samla världen, skriver Susan Sontag.Men frågan kvarstår, hur ska denna teknik, denna maskin bli konst?Det är ögat som blir svaret, ögat och beskärningen, fotografiet har en kant.Det blir fotografen som får i uppgift att beskära världen åt oss.Berättelsen om fotografin och staden är berättelsen om de sökarögon som riktas mot dem.Den som blixtbelyser orättvisor, den som får i uppdrag av staten att skapa en berättelse om ett land, de som arkiverar det förflutna, de som söker upp de ansikten som kan representera samhället och de som vänder sig inåt mot sina relationer och öppnar nya dörrar i det inre av grannskapen och kvarteren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har udvalgt tre artikler til dig fra Politiken, så du kan lytte til dem, hvis du ikke nåede at høre eller læse dem i løbet af ugen.Artiklerne er læst op af os, der har skrevet dem. Først kommer Henrik Palles anmeldelse af sidste sæson af 'The Marvelous Mrs. Maisel', som han kalder en af tidens bedste tv-serier og giver fem hjerter (02:30)Dernæst kan du høre Johanne Lerhards feature om en ny tendens i det københavnske modebillede, hvor det er blevet smart at se fattig ud (10:25)Til sidst er det Kim Skottes anmeldelse en bog om nogle ældgamle visdomsråd, der stadig holder i dag (21:13)Har du allerede læst eller hørt en af artiklerne, kan du altid 'spole hen' til den artikel, du vil gerne vil høre. Se minuttallene ovenfor.Og husk: de tre artikler bare er et lille udvalg af de mange artikler, vi har læst op, og som kan høres direkte i Politikens podcast-app, så snart de udkommer. Her kan du også sammensætte din egen playliste og tage artiklerne med på farten. Det kræver blot, at du er Politiken-abonnent. Og det kan du nemt blive ved at gå ind på politiken.dk/shop

I denne episode taler vi om tilværelsens irrationelle element. Alt det som ingen nytte giver, men som forbinder os med hinanden og livet på jorden. Det at man gør noget, fordi det simpelthen er værd at gøre, ikke for at opnå noget ved det. Vi har fundet en bog fra 1957 og en emmyvindende film fra 2021. De er begge bjergtagende i deres langsommelighed og blik for livets magi. Man kan nemlig ikke opleve det irrationelle i højt tempo.