Podcasts about tidens

Hvordan kan velstående og veluddannede mennesker i Vestens metropoler støtte yderligtgående venstreorienterede som Zohran Mamdani i New York og Enhedslisten i København.Dette spørger vores amputerede, men stadig reaktionære panel i denne Nej til nyt, hvor Nicolaj Bang er ude at føre valgkamp, mens Rasmus Ulstrup Larsen og Christian Egander Skov holder skansen ved mikrofonerne.Det skal ikke kun handle om champagne-socialisme men også om behovet for smukke bygninger og lokalpolitikere, der tør sige nej til pengestærke entreprenører og deres iboende tilbøjelighed til at hærge.Vi er Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".

Frida Franzén släpper sitt andra album Tidens väv - sammanhållet kring temat tid. Musikaliskt besläktad med vad manliga storheter inom rockmusiken brukar syssla med. Unika gästspel på albumet inkluderar spoken word från krigets Ukraina och mandolin av Eric Bazilian från The Hooters. Pierre Näsman träffar Frida i studion. Tyresöradion är såklart först i världen med att få spela albumlåten "Trollbäcken". Missa inte det! Nu kör vi! Frida Franzéns hemsida.

I ugens Radio Information taler vi om Trumps våbenhvile – og hans nye verdensorden. Vi hører, hvordan Socialdemokratiet selv har været med til at skubbe sine egne vælgere ud af København. Og så går vi bag om det tynde kropsideal i slankemedicinens tidsalder --- Der er meget galt med Trumps våbenhvile. Men den er den eneste vej til at få stoppet massakren i Gaza. Samtidig kan våbenhvilen og måden, den er blevet til på, tjene som billede på Trumps nye verdensorden. Det er en verden, hvor personer står over principper, hvor relationer står over institutioner, og hvor magt står over legitimitet. Rune Lykkeberg udlægger i dagens program både våbenhvilen og den nye verdensorden. I forsøget på at forvandle København til en attraktiv storby har Socialdemokratiet skubbet sine egne vælgere ud af hovedstaden. Og nu melder problemerne sig: En ny måling sender partiet ned som kun det tredjestørste i København – efter Enhedslisten og SF. Spørgsmålet er, hvor længe endnu socialdemokraterne kan bevare magten i en by, som ikke længere er deres? Laura Friis Wang fortæller historien om Københavns og Socialdemokratiets forvandling. Og så skal det handle om noget så omskifteligt som skønhedsidealer. For hvad blev der egentlig af den kropspositivistiske bølge? I ved, den der hyldede alle former og størrelser og førte til plus size-modeller på catwalken? Det korte svar er: den er væk. Nu skal kroppen igen disciplineres, moduleres og kontrolleres – med andre ord: være tynd. Og med slankemedicinens fremkomst er der ikke længere nogen undskyldning. Bodil Skovgaard Nielsen aflægger rapport fra sit eget personlige træningscenter.

Med okonventionellt och söndersprängt bruk av språket gör den asemiska skriften revolt. Thomas Millroth lyfter fram en okänd pionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den franske tänkaren Roland Barthes hävdade att de företeelser han kände igen och kunde sätta namn på inte berörde honom, det var det han inte kunde beskriva som var viktigare; det obeskrivliga var ett tecken på en oro som grep djupt in i känslorna.Det finns vissa böcker som består av bokstäver eller krumelurer som ligger till synes huller om buller. För läsaren är det ovant, ja till och med obegripligt vid första ögonkastet. Men om vi följer Barthes så bör vi visa dem intresse. Denna visuella konstform eller poetiska praktik har till och med ett namn: Asemisk skrift. Det påminner om språk, men saknar semantik, mening – åtminstone i vanlig mening. Ofta liknar det ett slags attentat. Som hos dadisterna eller det lite mer estetiskt väluppfostrade 1960-talets söndersprängda språkbilder och skrivmaskinsdikter.Men den asemiska skriften är mer än ögonblickets estetiska chock. För jag måste ju ta själens oro på allvar då alfabetet och grammatiken kollapsar.Tag som exempel Åke Hodell och Jarl Hammarberg från 60-talets avantgarde.År 1966 skapade Hodell ett häfte om någonting så obeskrivligt som Förintelsen. Som titel valde han en fiktiv koncentrationslägerfånges tatuerade identitet, CA 36715 (J). Svarta linjer krängde sig som böljande klotter sida upp och sida ner. Det gick inte att beskriva det obeskrivliga på annat sätt än som en suddig spegelbild av det förflutna. Det var många i kulturlivet i mitten på 60-talet som närmade sig Förintelsen, de flesta använde dokumentära detaljer. Men Hodell valde fiktionen – Resultatet var minst lika skakande.För poeten Jarl Hammarberg gällde skriften och fiktionen Livet. Allt han gjorde red spärr mot samhällets konventioner. 1965 fälldes han för uppvigling efter sin utställning Vägra Döda Vägra Värnplikt. Han hade fyllt hela Galleri Karlsson med krängande protesterande bokstäver. Alfabetets konventioner förvandlades till protest. Och i ett seriehäfte från 1993 avlägsnade han allt från själva rutorna och fyllde dem med krossade ord och lustiga krumelurer. Hos honom gick kaos och uppror hand i hand. Och när jag läser Hammarberg tänker jag ofta att den asemiska skriften har rötter i tungotalande och magiska riter. Det är ett sätt att svära mot nutiden och hoppas på framtiden - och han mässade: AJNAJNAJNAJNAJNAJN….En andlig revolt med språk och liv som ett. Magi och besvärjelse.Men vilken ordschaman står bakom den här besvärjelsen?”fffööörrrstttaaa,gggååånnnngggernnnn”iiiwwwååårrr”H”errreeessstttjjjääännnssstt.”Författaren hette Sone Daniel Sonesson. Intagen 1932 på mentalsjukhus. På 1940-talet lyckades han få tag på en liten anteckningsbok som han fyllde rad för rad. Bokstäverna hackades sönder, drogs ut i en ström av ren och skär – asemisk skrift. Men kan jag tala om asemisk skrift och jämföra med Hammarberg och Hodell. Sonessons häfte gjordes ju ett par årtionden före dem, han själv var outbildad karl från Västra Ströö med sexton syskon, en olycklig inspärrad patient utan minsta kontakt med kulturlivet. Det spelar ingen roll. Precis som hos Jarl Hammarberg var hans energiska skrift ett slags magi och besvärjelse - av sin egen existentiella ovisshet. Och redan etiketten på notisboken pekar mot ett okonventionellt men sammanhållet innehåll. Sonesson har med sin vackraste handstil blandad samman sitt eget namn med en barndomskamrat från hembyn: Herr o Fröken Daniel o Berta Ericsson Sonesson. Hur viktig den här legeringen av de två namnen, en man och en kvinna, var för honom, förstod jag när jag långsamt läst igenom häftet. Jag ska återkomma till det.De skrivna raderna är frågande inför sakernas tillstånd och den allmänna moralen: och här använde han precis som Hammarberg den asemiska skriftens kärnegenskap - att undvika visshet. Med bläckpennan i staccato utplånade Sonesson det mesta i det konventionella språket och bollade vildsint med skiljetecknen. Det liknar en obarmhärtig utplåning av språket och bär tecken på förtvivlan. Glöm inte att han är inspärrad, av och till blir han rasande och svär över ” denna Djävliga Wäärld” för att sedan förtvivlat viska efter sin ”lilla flicka”, det vill säga den nämnda barndomsvännen Berta.En gammal kärlek eller inte? Årtionden hade gått sedan de träffats och hennes namn blev nu en bärare av hans egen kluvna identitet. Regelbundet dyker skärvor av manligt och kvinnligt upp. Och det är en av nycklarna till hans dikthäfte. Läkarna på det första mentalsjukhus han hamnade på, Maria i Helsingborg, noterade i journalen att han sade sig vara ”hälften man och hälften kvinna och talade som man med grov basröst och som kvinna med pipig röst”. Och när han nämnde barndomsvännen Berta Ericssons namn var det kanske en längtan till en försvunnen tid – och frihet – men framför allt står hon för den kvinnliga delen i hans splittrade person. Han plågades av sin kluvenhet, att han samtidigt var två kön, man och kvinna, men inte förmådde förena de båda sidorna hos sig själv. Raderna och rollerna böljar fram som saknadens vågor sida efter sida i häftet. Han försöker fläta samman namnen: Sone Daniel Berta Sone Ericsson, Daniel och så vidare. När jag läst klart Sonessons häfte kvarstår den hopplösa livssituation han attackerade med sitt sprängda språk. För Sonesson fanns ett naturligt slut; häftet var fullskrivet. Och på de sista sidorna upphör den asemiska skriften men inte den magiska besattheten, raseriet och sorgen. Med vacker skrivstil drömmer han om sin begravning – den enda upprättelse han kunde fantisera fram:”Det är visserligen sant i denna värld var det en så god man och kvinna som hetter (!) Dalle Berta eller Daniel Berta Sonesson Ericsson I denna jordmån vill jag en gång viga mig med min Frändesjäl.”Man bör förstås fråga sig om inte inträngandet i den asemiska skriften riskerar att förflytta den från Barthes kategori av obeskrivlighet och in i det avförtrollade, tydbara. Men orden räcker inte, språket kollapsar inför det obegripliga och ogripbara hos både Sonesson, Hodell och Hammarberg. I stället återstår den asemiska skriftens besvärjelser mot tidens tanketvång och moral.Thomas Millrothkonsthistoriker och kritiker

Ugens Popsmart lægger den romantiske komedie i graven. Tidens sandeste kærlighedsfilm findes i gysergenren, og hvad siger det om vores syn på parforholdet? Vi skal også høre om turisme-kollaps ved Mount Everest og den israelske filmindustris livtag med det nationale traume 7.oktober. Vært: Morten Runge Medvirkende: Sarah Iben Almbjerg: Filmredaktør på Berlingske Maria Brønden: Parterapeut Lene Gammelgaard: Forfatter og tidligere bjergbestiger Jakob Egholm Feldt: Professor i moderne jødisk og israelsk historie, RUC Producer: David Jacobsen Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

Stor i Tyskland och bannad i Sverige, på tvärs mot sin tid och typiskt för densamma. Ann Lingebrandt reflekterar över den motsägelsefulle Ola Hansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Våren 1901 skriver Ola Hansson ett anklagande brev till prins Ludwig av Bayern, den blivande Ludwig III. Det inleds en utredning, som kommer fram till att brevskrivaren är ”ofarlig”. Men det fortsätter postas klagomål från den skånske författaren och hans hustru Laura Marholm, med beskyllningar om svek, spionage och konspirationer. Kungligheter har gaddat sig samman för att ruinera paret Hansson; ett påvligt sändebud ska rentav ha försökt förgifta författaren. I en polisrapport stämplas både mannen och hustrun som sinnessjuka och det konstateras att de knappt har pengar till mat, men dricker 8 liter öl om dagen. Så småningom, sedan Laura Marholm först tvångsinternerats, utvisas de ur Bayern. Deras folie-a-deux blir föremål för en tysk fallstudie i samtidens psykiatriska litteratur och diagnostiseras som ”kombinatorisk paranoia”.Hur kunde det gå så här illa? Det såg ju ändå ganska ljust ut – efter att Ola Hansson 1889 flytt Sverige och gett sig på att erövra Tyskland. Han lyckades faktiskt bli så inflytelserik att en skeptisk tysk kritiker tog sig för att lansera begreppet ”hanssonism”. Unga beundrare samlades i parets hus i Friedrichshagen i Berlins utkant, där också Strindberg bodde ett tag. Särskilt som essäist gjorde sig Ola Hansson ett namn och han introducerade inte bara skandinaviska författare. Med hjälp av lite fulspel blev han den som sålde in det tyska geniet Nietzsche hos tyskarna.Men den tillbakadragne bondsonen från Hönsinge hade svårt att hålla sig vän med folk särskilt länge. Snart vände vindarna, också i Tyskland fick han allt svårare att publicera sig, och till slut måste han försörja sig på att skriva humoresker.Att vara ett Ola Hansson-fan kan vara en prövning. Visst är det lätt att ömma för en nyskapande författare som gick i otakt med sin samtid. Som hypersensibel stämningslyriker stod Ola Hansson ganska ensam i realismens och samhällsdiskussionernas artonhundraåttiotal. Istället för att, som idealet löd, sätta problem under debatt skrev han svindlande vackra dikter där natur och sinnestillstånd flöt samman. I Notturno hittade han på nya ord, som ”drömsövd” och ”eldstårar”, prövade på fri vers och blommade ut som svensk prosadiktpionjär – och blev som tack hånad av kritikerna. Men han sög också åt sig av tidens allra grumligaste idéer. Den som plöjer hans prosa möter en säregen stilist som kunde skriva mästerliga noveller, men får även vada i svulstiga övermänniskotankar, grova antisemitiska utfall och kvinnofientliga attacker, och det osar ofta av bitterhetens gift.Det går att söka efter sociala och psykologiska förklaringar till Ola Hanssons fall. Men man kan också följa ett litterärt spår. Litteraturhistorien framställs ju ofta som en rak väg framåt, där djärva utmanare på sikt triumferar över konservativa losers. Men den är förstås också full av sidospår, sjaskiga bakgator och – återvändsgränder.För Ola Hansson befann sig den svenska litteraturen hopplöst i bakvattnet och med utblick mot kontinenten hade han ambitionen att modernisera den. Hos franska författare som Guy de Maupassant och Paul Bourget tyckte han sig hitta ”det fundamentalt nya”. En psykologisk konst, som borrar sig ned i individens djupaste schakt. Nu skulle naturalismens människouppfattning, med sin enkla summering av arv och miljö, väck!Den känslige skildraren av senhöstbladens skälvande nerver vände så sina instrument mot människans hemliga inre processer. Och för den uppgiften kunde författaren likna sig vid en vetenskapsman, som lägger upp sina studieobjekt på ett dissektionsbord.Detta gjorde han i den svenska litteraturens kanske mest dekadenta och definitivt mest utskällda verk, Sensitiva amorosa från 1887. Här beslutar sig en relationsfobisk berättare att, istället för att inlåta sig i verkliga förbindelser, på distans ”studera och njuta könet”. ”En litterär smutsfläck”, blev kritikernas dom. Och efter det kunde Hansson inte längre publicera sig i Sverige ens om han betalade ur egen ficka.I sin nästa novellsamling Parias var det de irrationella impulserna till kriminella handlingar han sökte svar på, i en blandning av true crime-spekulation, pseudovetenskaplig protokollprosa och ett starkt stråk av mystik. August Strindberg blev så begeistrad att han skrev en enaktare utifrån en av historierna – typiskt nog blev den mer känd än förlagan.Hansson grunnade på hur han skulle kunna driva sin själsanatomi än längre. Resultatet blev en bukett psykologiska betraktelser, som skrevs 1891 men inte kom på svenska förrän 1914 under titeln ”Tidens kvinnor”. Här vänder han blicken mot före detta vänner och bekanta. Mer eller mindre maskerade skärskådas de moderna kvinnorna som exempel på den fördärvliga tidsandan, med ingående spekulationer kring deras erotiska liv.Tanken var att berättandet skulle fungera som ett ”sänklod” in i personlighetens centrala punkt, och det krävde en radikal estetisk form. Bort med dialog och intrig, men däremot gärna långa utläggningar utifrån en ”psykofysiologisk mystik”: idén att man genom en persons yttre kan avläsa hennes inre historia.Med författaren i rollen som forskare testade Ola Hansson gränsen för hur långt litteraturen kunde sträcka sig in på vetenskapens, och verklighetens, område – han var själv en smula osäker på i hur hög grad han lyckades.Vad han nådde fram till är i en sentida läsares ögon kanske framför allt tidstypiska fördomar, tarvliga fantasier och inte minst ett spritt språngande kvinnohat. Misogynin slår ut i full blom i en grotesk slutvision där kvinnorna, håriga som djur, nakna och jamande, firar häxsabbat.Tiden brukar mildra det skandalösa i litterära personangrepp. Men ”Tidens kvinnor” ångar otäckt efter mer än ett sekel – vilket förstås inte gör den mindre fascinerande. Att Ola Hansson med sitt intresse för psykets irrvägar själv skulle bli föremål för en psykologisk fallstudie är såklart en ödets ironi – eller kanske predestinerat, som han själv skulle ha kunnat anse. Trots sina högt ställda ambitioner skrev han in sig i en både konstnärlig och personlig återvändsgränd. Men med sitt försök att lägga könet under lupp gav han en avslöjande spegelbild av fin-de-sièclets föreställningar om kvinnor på väg mot frigörelse. Och han blickade samtidigt framåt, mot Freuds fallbeskrivningar några år senare, och, med sitt hänsynslösa sätt att använda verkliga personer som litterärt material, rentav mot 2000-talets autofiktion. Ja, hans spekulativa nyckelporträtt kan få vår tids verklighetslitteratur att framstå som finkänsligheten själv. Det ligger i experimentets natur att det kan misslyckas. Ola Hansson försökte tänja litterära gränser och betalade ett högt pris för det. I sin tid blev han en paria, i litteraturhistorien har han hamnat i ett smått undanskymt hörn. Men det är inte alltid den tidlösa och klanderfria konsten som säger mest om det trassliga mänskliga livet.Det finns en hel del att förundras över också i återvändsgrändernas skuggor. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker och producent för Dagens dikt i P1

Mordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik. Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn. Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder – og i givet fald for hvem? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Skuenotitser Pilgaard og Leth på tur Vil du danse med mig Bestil Årsskriftet Critique for 199 kr. 

Nej til nyt: Mordet på Charlie, konservative regeringsdrømme og det barnløse venstreMordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik.Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn.Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder - og i givet fald for hvem?Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".

Saturnus var mer än en planet och en gud i det antika Rom. Myter, symboler och konspirationer pekar på en uråldrig kult som fortfarande sägs styra världen i det fördolda. Följ med in i tidens mörkaste hemlighet.

Sommeren er forbi nu, og Nej til nyt kan endelig følge med igen. Denne gang skal det handle om Gaza. Hvorfor? Fordi alt skal handle om Gaza – ikke mindst det danske kommunalvalg. Det er der i hvert fald dem, der mener. Men handler det bare om at mobilisere islamist-stemmer? Et andet tema i kommunalvalgkampen bliver parkering og biler. I København bliver Liberal Alliance kritiseret for at presse fattigmands biler ud af byen og i Aarhus er det en af panelisterne, der står i skudlinjen. Hvorfor er borgerlighed egentlig lig med biler? Ja, og så skal det naturligvis handle om åndelig oprustning (igen), for vi ved stadigvæk ikke helt hvad det mon betyder. Og så er der naturligvis populærkulturelle anbefalinger i form af Thomas Helmig, Ebbe Kløvedal Reich og Les Miserables. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Skuenotitser Les Miseerables Ebbe Kløvedal Reichs Mands minde foredrag

Sommeren er forbi nu, og Nej til nyt kan endelig følge med igen. Denne gang skal det handle om Gaza. Hvorfor? Fordi alt skal handle om Gaza - ikke mindst det danske kommunalvalg.Det er der i hvert fald dem, der mener. Men handler det bare om at mobilisere islamist-stemmer? Et andet tema i kommunalvalgkampen bliver parkering og biler. IKøbenhavn bliver Liberal Alliance kritiseret for at presse fattigmands biler ud af byen og i Aarhus er det en af panelisterne, der står i skudlinjen.Hvorfor er borgerlighed egentlig lig med biler? Ja, og så skal det naturligvis handle om åndelig oprustning (igen), for vi ved stadigvæk ikke helt hvad det mon betyder.Og så er der naturligvis populærkulturelle anbefalinger i form af Thomas Helmig, Ebbe Kløvedal Reich og Les Miserables.Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".

Vi dyker in i en ny influencer-tid, en ny styling-trend, en ny demonisk musik-besatthet bland barn och avhandlar allt från tennis-mode till kvinnoversionen av Pete Davidson. Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma och Frida är tillbaka i ditt öra med ett rykande färskt Beauty och Bubblor! I veckans avsnitt så blir det dels lite snack om beautyboken Flawless, som skickas väg till till tryck när som helst, och dels lite snack om hur sommaren har sett ut för Frida och Emma. Det blir såklart svar på de stora frågorna som kommer efter varje sommar: vilken ansiktsvård, vilka sminkprodukter och vilken hårvård har kommit till användning de senaste månaderna? Och – vilken beauty kommer att få följa med i höst-necessären?Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma och Frida är tillbaka i ditt öra med ett rykande färskt Beauty och Bubblor! I veckans avsnitt så blir det dels lite snack om beautyboken Flawless, som skickas väg till till tryck när som helst, och dels lite snack om hur sommaren har sett ut för Frida och Emma. Det blir såklart svar på de stora frågorna som kommer efter varje sommar: vilken ansiktsvård, vilka sminkprodukter och vilken hårvård har kommit till användning de senaste månaderna? Och – vilken beauty kommer att få följa med i höst-necessären?Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har nått fram till roadtrips ände. Sommarens sista djupdyk är här och det ägnas åt tid. Klockans annars så obönhörliga gång kan i spelen brytas upp för att stärka narraitv och slöas ner för att skapa mekaniker. Tidens tand kan forma hela spelupplevelser eller sömlöst byta dag mot natt. I det här avsnittet tar vi oss tiden att lista de bästa exemplen spelvärlden har på att leka med den fjärde dimensionen.  Nästa vecka är vi tillbaka igen med helt vanliga avsintt av Speljuntan. Vill du stötta oss in i den nya säsongen? Gör det på www.speljuntan.se.  Spel som nämns i avsnittet: Stardew Valley, World of Warcraft, Forager, Baldur's Gate, Immortality, 13 Sentinels: Aegis Rim, Zero Escape, Outer Wilds, The Forgotten City, I Was A Teenage Exocolonist, 12 Minutes, Death Stranding 2, Assassin's Creed, Fire Emblem: Three Houses, Onimusha 3, What Remains of Edith Finch, Dragon Age: The Veilguard, Final Fantasy VIII, The Past Within, Max Payne, F.E.A.R, Mario Kart, Singularity, Superhot, Braid, Prince of Persia: Sands of Time, The Legend of Zelda, Dishonored 2, Clair Obscur: Expedition 33, Animal Crossing: New Horizons, Assassin's Creed: Shadows, Super Mario 3D World + Bowser's Fury, Dead Rising, Resident Evil, Disco Elysium, The Alters, Kingdom Come: Deliverance II, Deathloop, The Sexy Brutale, Hugo, Persona, Metaphor Re:Fantazio, Overwatch  

Nyheterna Radio 08:30

Nej til nyt er draget ud til integrationsminister Kaare Dybvads sommerhus for at tage en alvorssnak med ham om statsborgerskaber, udlændingepolitik og internationale konventioner.Til gengæld kommer panelet også ind på det kildne område, der hedder borgerligt samarbejde. For hvordan går det egentlig med det? Ja, og så er det blevet muligt at selvfirmere sig, hvis man er ugudelig og ikke kan sige sit "ja" i vores gode danske folkekirke.Gad vide, hvad panelet mener om det?Sikkert er det i hvert fald, at Nej til nyt også denne gang har skarpe populærkulturelle anbefalinger fra de elektroniske mediers fortryllede fremtidsverden.Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus.Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen "Tidens tegn"Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".Og så naturligvis Kaare Dybvad Bek, udlændinge- og integrationsminister Hans Majestæts regering.

Nej til nyt er draget ud til integrationsminister Kaare Dybvads sommerhus for at tage en alvorssnak med ham om statsborgerskaber, udlændingepolitik og internationale konventioner. Til gengæld kommer panelet også ind på det kildne område, der hedder borgerligt samarbejde. For hvordan går det egentlig med det? Ja, og så er det blevet muligt at selvfirmere sig, hvis man er ugudelig og ikke kan sige sit »ja« i vores gode danske folkekirke. Gad vide, hvad panelet mener om det? Sikkert er det i hvert fald, at Nej til nyt også denne gang har skarpe populærkulturelle anbefalinger fra de elektroniske mediers fortryllede fremtidsverden. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Og så naturligvis Kaare Dybvad Bek, udlændinge- og integrationsminister Hans Majestæts regering.

Om tidens slut reflekterar prästen Joanna Kölsch från Göteborg idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Vad skulle du göra om det var din sista dag i livet och med var den sista dagen på jorden?Jag minns veckorna efter 11 september. Hur man pratade om reaktionerna på planet. Några gråter, några gör allt för att ge sig på våldsmännen, många skriker, och väldigt många ringer samtal från telefonerna i armstöden, eller de sätter på sina mobiler fast man inte får, det är ändå för sent och de ringer sina anhöriga och säger, jag älskar dig. Jag älskar dig, en sista gång.Text:Luk 2:8-11Musik:Tröstevisa av och med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I det här avsnittet har andliga klubben mycket att prata om. Maria berättar om sin resa till Bosniens pyramider och Katri har varit iväg till Ingelstad och deltagit i en shamansk ritual och bland annat upplevt hur det är att lämna kroppen. Helen berättar kort om sin avhandling, men även om ett härligt sommarerbjudande på regressionshypnos. Anders och Sofie berättar om de avsnitt de spelat in där de pratar om andlig utveckling samt svarar på frågor runt ämnet.Kontakta Helene på helene@andligaklubben.se för att boka regression till sommarpris.Medverkande: Helene Carlind, Anders Ahlin, Maria Dupal, Katri Kingstedt och Sofie Langeborg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den europæiske civilisation har tabt sin modstandskraft, men vi kan genvinde den. Sådan lyder det i den nye bog De grænseløse af professor i filosofi Bent Meier Sørensen.Nej til nyt har inviteret ham med i podcasten for at tale om, hvorfor det helt sikkert er sådan. Og så handler det også om influenter på Instagram, som undergraver demokratiet og forgifter kvindesindet, og ikke mindst om Morten Dahlin, der mener vi skal kæmpe for kristendommen – utvivlsomt en god idé. Afsnittet skal også handle om Lars Boje, havearbejde, populærmusik og YouTube videoer.Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.Og så naturligvis Bent Meier Sørensen, professor ved Handelshøjskolen i København og forfatter til bogen ”De grænseløse – Hvorfor den europæiske civilisation tabte sin modstandskraft, og hvordan vi genvinder den.”

Den europæiske civilisation har tabt sin modstandskraft, men vi kan genvinde den. Sådan lyder det i den nye bog De grænseløse af professor i filosofi Bent Meier Sørensen. Nej til nyt har inviteret ham med i podcasten for at tale om, hvorfor det helt sikkert er sådan. Og så handler det også om influenter på Instagram, som undergraver demokratiet og forgifter kvindesindet, og ikke mindst om Morten Dahlin, der mener vi skal kæmpe for kristendommen – utvivlsomt en god idé. Afsnittet skal også handle om Lars Boje, havearbejde, populærmusik og You Tube videoer. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Og så naturligvis Bent Meier Sørensen, professor ved Handelshøjskolen i København og forfatter til bogen »De grænseløse – Hvorfor den europæiske civilisation tabte sin modstandskraft, og hvordan vi genvinder den.«

Denne optagelse er fra arkivet. Den amerikanske præsident Donald Trump har skabt kaos i erhvervslivet med told og handelskrig. Men i en uforudsigelig tid bør man udfordre sin måde at tænke på. Hvordan gør man det? Hvordan ser man nye tendenser og nye muligheder før sine konkurrenter? Niels Lundes interview med forfatteren Roger Martin fra december 2022 er endnu mere aktuelt end dengang, og derfor genudgiver vi det. Roger Martin er en af verdens bedste business-tænkere. Han er tidligere professor, han skriver fast i Harvard Business Review, han har skrevet en række strategibøger, blandt andet Playing to Win, som mange lyttere vil kende, og så rådgav han i mange år danske Lego og Kirkbi. Hør Roger Martin: 03.25: Om erhvervslivets vanetænkning. 06.12: Eksempel 1: Om en overdreven tro på data. 11.05: Eksempel 2: Om en forkert forståelse af kunder. 17.25: Om tidens uforudsigelighed: Tro ikke, at det er ekstra svært nu. Det har altid været svært. 23.45: Om virksomhedernes sårbarhed: Hvorfor så vi den først, da det var for sent? 37.30: Om topchefers kompetencer: Tro ikke, at du lærte alt det rigtige på studiet. Du har brug for nye kompetencer. Genudgivelse fra december 2022. Producer: Peter-Emil Witt. Få Niels Lundes nyhedsbrev. Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

Andra dagen på Byggmässan bjuder på nya historier från våra hantverkare! Betongaren Janne och plåtslagaren Jesper berättar om detaljerade ritningar på könsorgan i A3-format, att växla kontanter hos kunder och hur man på bästa (eller sämsta) sätt transporterar ventilationsrör! 

Året er 1888 og engelske Albert Mummery vil forsøge at blive den første, der når toppen på det mere end 5200 meter høje bjerg Dykh Tau - det stejleste og næsthøjeste bjerg i Kaukasus. Tidens sidste store udfordring. Mummery var kernen af The Silver Age of Mountaineering og repræsenterede den nye tid og de bjergbestigere, der ønskede at klatre på egen hånd. Og ad de mest vanskeligste ruter. Men i London sad der en gruppe ældre hærdede bjergbestigere og fulgte med i Mummerys bedrifter. De var samlede i verdens første bjergbestigerklub; den hæderkronede Alpine Club. Hvorfor mødte Mummery så meget modstand fra de gamle i klubben? Og fik han overbevist de ældre om, at hans tilgang var fremtiden?Medvirkende: Søren Smidt, medlem af Eventyrernes Klub. Søren er fascineret af Kaukasus og har klatret flere bjerge dernede, blandt andet det højeste bjerg i Europa, Mount Elbrus, hvor han har været på toppen tre gange.

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Men hur ska vi förstå de tecken som Skriften talar om? Denna första del handlar om vad den ”den sista tiden” och hur ska vi förstå profeternas och Jesu tal om den. En övergripande undervisning med några konkreta nedslag i Matteusevangeliet kapitel 24

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Men hur ska vi förstå de tecken som Skriften talar om? Denna första del handlar om vad den ”den sista tiden” och hur ska vi förstå profeternas och Jesu tal om den. En övergripande undervisning med några konkreta nedslag i Matteusevangeliet kapitel 24

«Water remembers. It is humans who forget.»En vanndråpe finner veien fra oldtidens Mesopotamia til en gategutt i London på 1840-tallet, så videre til en yazidisk familie i dagens Irak. Tre personers liv og skjebner bindes sammen gjennom to elver – Themsen og Tigris – og vannet som renner gjennom dem.I romanen Det er elver på himmelen (til norsk ved Bente Klinge) vever Elif Shafak sammen svunne riker, kolonitidens plyndringer, moderne konflikter og læren om vannets kretsløp, i en handling som strekker seg fra oldtiden og frem til dagens konflikter i Midtøsten. Med spenning, humor og et dyptloddende språk, er Det er elver på himmelen en bok som begeistrer og fascinerer, og har blitt hyllet av forfattere som blant annet Ian McEwan, Arundhati Roy og Mary Beard.Tyrkisk-britiske Elif Shafak er en av verdens fremste forfattere av historiske romaner. Gjennom sine fjorten romaner på tyrkisk og engelsk, har hun utforsket kulturelle spenninger og sosioøkonomiske ulikheter mellom øst og vest. Hun har i tillegg vært en aktiv stemme i kampen for ytringsfrihet og kvinners rettigheter, en samfunnsaktivisme som preger både skjønnlitteraturen og sakprosaen hennes. Hun bor i selvvalgt eksil i London, etter stadige rettslige trusler i Tyrkia mot virket hennes som forfatter.På Litteraturhuset møtte Shafak journalist og forfatter Marte Spurkland til en samtale om tid, aktivisme og vannets hukommelse.Samtalen er på engelsk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Bibeltexter: Matt 24:1-8, 2 Pet 3:3-4, 8-15

Genom Bibeln blir vi förberedda på att tiden innan Jesu återkomst kommer att vara skakig och vi uppmanas att vara vaksamma och förberedda och inte låta oss skrämmas. Bibeltexter: Matt 24:1-8, 2 Pet 3:3-4, 8-15

9. mars 2025 - Eva Olsvold Sundar avslutter møtehelgen med tema "De siste dager og tidens tegn" på formiddagsmøtet vårt.

Tidens hotteste genre hedder 'Romantasy'! Den blander det overnaturlige med stærke kærlighedshistorier og dampende sexscener. I dagens program får lytterne smagsprøver på det hele, når vært, Nanna Mogensen taler med oversætter, Julie Rosendahl om bestseller-bøgerne i 'Empyrien-serien'. De er skrevet af amerikanske, Rebecca Yarros, og fans verden over elsker at dele vilde teorier om karakterer og plot. Redaktør: Hanne Barslund. Værker: 'Empyrien-serien' Forfatter: Rebecca Yarros Musik: Billie Eilish, Lana del Rey, Ruelle.

Under januari har det inträffat i genomsnitt en sprängning per dag på olika platser i landet. Idag gästade P3 Krims programledare Petra Berggren Studio Ett för att berätta vad vi vet just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppsala, Malmö, Eskilstuna, Göteborg och Stockholm, senaste tiden har det varit rekordmånga explosioner på många platser runt om i landet. Under fredagen kallade justitieminister Gunnar Strömmer (M) polisen till möte för att diskutera situationen. P3 Krims programledare Petra Berggren var en av gästerna hos Li Hellström och Mikael Sjödell i Studio Ett i fredags för att berätta vad vi vet om sprängningsvågen. Hör även Studio Etts reporter Emanuel Tillberg på plats i Farsta, där en kraftig explosion inträffade på torsdagskvällen, Karin Hernmark, ordförande för bostadsrättsföreningen och Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm.

(02:00): Borgerlig debattør: Tidens elitære over-rummelighed har ramt muren nu. Medvirkende: Chris Hvidberg, debattør, musiker og medlem af Liberal Alliance. (14:00): Tidligere ansat på et af Danmarks største bogforlag beskylder ledelsen for at bruge hende som seksuel forfatterpleje til mandlige forfatterstjerner. Medvirkende: Mathilde Friese, tidligere tilknyttet på Lindhardt og Ringhof. (31:00): Israel og Hamas millimeter fra våbenhvile. Kan det gå galt? Medvirkende: Allan Sørensen, mellemøstkorrespondent for Kristeligt Dagblad. (42:00): Formand for Dansk Palæstinensisk Venskabsforening er lykkelig, men skeptisk. Medvirkende: Fathi El Abed, formand og talsmand for Dansk Palæstinensisk Venskabsforening. Værter: Mathias Wissing & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det är nyårsdagen och 1 januari...igen. Tiden tickar på, rinner, vi färdas med den...som Robin förklarar är det genom metaforer vi kan begripa tid. Kan den mätas? Johodå, och på fler sätt än genom kroppens hungers och trötthetskänslor, eller djurens och naturens inbyggda rytm. Det går att konstruera tidmätande klockor, och det har gjorts i historien tills det att det blivit läskigt exakta. Den resan handlar avsnitt 235 från 2018 om och passar lämpligt som nyårsavsnitt även i detta nya år. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politikens asienkorrespondent Sebastian Stryhn Kjeldtoft har set på, hvad det kan komme til at betyde for vores verden, at vi år for år både flere og endnu rigere milliardærer. I det her første afsnit af to fortæller han, hvordan en håndfuld af vor tids tech-milliardærer i de her år får større og større magt og efterhånden er begyndt at ligne fortidens enevældige konger.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Morten Messerschmidt har nået sin smertegrænse i Ukraine. Det er vores faste panelister i Nej til Nyt ikke meget imponerede over. Hvordan gik Dansk Folkeparti fra at være et parti, der vægtede vores sikkerhedspolitiske interesser til i stedet at købe Putins analyser? Det usædvanligt reaktionære panel hylder også sindelagskontrol i forbindelse med tildeling af statsborgerskaber og stiller spørgsmålet, hvad Trump egentlig har gang i, når han erklærer krig mod den dybe stat. Ja, og så handler det naturligvis også om populærkultur. Nærmere bestemt Pingviner, unge kvinder i danske sange og så naturligvis Jørgen Leth og kampen mod buffeten. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Vores faste Nej til nyt panel har naturligvis ikke kunnet holde snitterne fra Katherine Diez nye bog. Så i dette afsnit svælger den formørkede reaktion i sladder om Adam Price, botox og andet fra Diez’ liv. Det skal også handle om kriminelle indvandrerklaner og den nye flaglov.  Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Vores faste Nej til Nyt-panel har naturligvis ikke kunnet holde snitterne fra Katherine Diez nye bog. Så i dette afsnit svælger den formørkede reaktion i sladder om Adam Price, botox og andet fra Diez liv. Det skal også handle om kriminelle indvandrerklaner og den nye flaglov.  Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Skal vi straffe fraskilte med en særafgift? Eller skal vi nøjes med at beskatte enlige? Må man stadigvæk tale om bananrepublikker i 2024? Er det racistisk at lade være?Og hvad med konservatismen? findes den faktisk på Frederiksberg - eller er det bare noget de siger? Og hvad med Aarhus? Nej til nyt-panellet har endelig optaget deres sommer-særudgave, hvor de svarer på spørgsmål fra lytterne. Det er måske ikke rettidig omhu, men det er reaktionær omhu. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

1922 möttes Albert Einstein, världens mest kände fysiker, och Henri Bergson, tidens mest berömde filosof i en debatt om vad tid egentligen är. Einstein menade att tiden är det vi mäter och Bergson att det är något vi upplever. Vem vann debatten? Och vem hade rätt? Filosofen Ellen Emilie Henriksen berättar om mötet mellan två Nobelpristagare som fortfarande påverkar hur vi ser på vad tiden egentligen är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nogle har nydt stilheden. Andre har vansmægtet i fraværet. Efter en meget lang sommerpause er det faste Nej til nyt-panel tilbage med knivskarpe analyser og sandheder i metermål. Denne gang skal det handle om de helt store spørgsmål. Hvorfor falder Storbritannien fra hinanden? Hvad skal vi stille op med det amerikanske præsidentvalg? Og endnu vigtigere: Hvad i alverden foregår der i Legoland? De sorgmuntre panelister tager os naturligvis også med ind i populærkulturen, hvor de forsvarer en ny woke Disney-produktion, postmodernisme og AI. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)     Intro, tecknat klipp för barn från 1993 som varnade för innehållet i fabriksframställd mat. https://www.youtube.com/watch?v=sjBxu9tqzZ0&t=1s2)     Martin och Patrik reflekterar kring den senaste tidens händelser, vi har bland annat gjort ett återbesök på Onsala Rymdobservatorium, besökt ett föredrag med läkaruppropets Sture Blomberg. Vidare samtalar vi kring det så kallade mordförsöket på Trump, farligheten med växtoljor, forntida avancerade civilisationer, den nya förintelselagstiftningen och terrorklassningen av förgrundsfigurer inom NMR etc.3)     Outro Dia Psalma med låten Tro rätt tro fel https://www.youtube.com/watch?v=gNFxj15qyoU4)     Ljudinspelning från föredraget med Sture Blomberg som hölls i närheten av Mölnlycke den 22:a maj 2024

De progressive får krampe i armene af glæde for tiden. Ikke alene er Børsen brændt ned og har efterladt en byggetomt for idéerne og fremskridtet, der er også kommet nye tal, som viser, at hvis man tvangsfordeler barsel i familierne, så tager mænd mere barsel. Men gad vide, om alle disse forbavsende sejre er nok til at begejstre vores faste Nej til nyt panel? Det skal også handle om støtten til Ukraine, Israel og Taiwan – Vestens frontlinjestater – og så naturligvis populærkultur, computerspil, film og Netflix-serier. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, pressechef i Tænketanken Prospekt og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.

Jessika Gedin, Per Naroskin och Patrik Hadenius i Spanarna i P1. Tidens tecken tolkas och analyseras av den smarta och kluriga panel i Spanarna i P1. Denna vecka har vi bjudit in psykologen Per Naroskin, tv-programledaren och förläggaren Jessika Gedin samt språkvetaren Patrik Hadenius och vi lär oss bland annat att feedback det är en kultur som snart är ett minne blott. Programledare för den synska trojkan är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 med Per Naroskin, Jessika Gedin och Patrik HadeniusSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandMusiken väljs av Berit NygrenTekniker: Brady JuvierSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Wolfgang Wee Uncut #477: Torkil Færø er lege, fotograf og forfatter.

Tidens store musiksladderdebat går på Taylor Swifts kærlighedsliv. For er hun i virkeligheden biseksuel? Det påstår en skribent i New York Times i hvert fald. Simon og Pernille analyserer teksten 'Look What We Made Taylor Swift Do', kigger nærmere på nogle af de signaler, Taylor Swift sender i sine sange og videoer og diskuterer, om man overhovedet bør tale om Swifts seksualitet. De er uenige, men noget helt andet, de kan blive enige om, er den nye popstjerne Tate McRae, som i denne uge udgav et album, der er kedeligt. McRae spiller en udsolgt koncert i København til foråret, så den holdning deler Simon og Pernille ikke med alle. De anbefaler selv de koncerter, de glæder sig mest til i de kommende måneder - Simon og Pernille skal både til latinfest, girl punk og pop. Til sidst snakker de om ugens mest interessante sange, som kommer fra store stjerner, der efter flere års pause giver lyd fra sig - blandt andre Ariana Grande, der i sin nye sang kommer med en skarp udmelding: »Don't comment on my body, do not reply/ Your business is yours and mine is mine / Why do you care so much whose dick I ride?«, synger hun på sin nye single.Spotify-playliste:https://open.spotify.com/playlist/444ubeNOdG3Fb8x9DlRNpa?si=414545d1c89b495bPlayliste:Taylor Swift: Lover, ME!, You need to calm down, I did something badTate Mcrae: GreedyJ. Balvin - Mi Gente - original OG remix med BeyonceOlivia Rodrigo: Drivers license, All american bitchBikini Kill - Rebel GirlLil Nas C - J. ChristAriana Grande - yes and Lyt i Politikens podcastapp, på Spotify, i Itunes eller hvor du lytter til dine podcasts. Producer: Sille WestphalRedaktør: Nina KraghDu kan lytte til Musikmakker i Poptillægget i løbet af januar. Tidligere afsnit af 'Musikmakker' kan du finde på podcastens eget site på politiken.dk eller i Politikens podcast-app.

Äntligen fredag betyder att det äntligen är dags för våra eminenta stigfinnare i etern nämligen Spanarna att guida oss i varsin rask promenad med siktet inställt på framtiden. I panelen hör vi Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström. Redo med karta och kompass för att hålla rätt kurs och riktning på sammankomsten för vår synska trojka är Johar Bendjelloul som alltså är veckans programledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna i P1:Göran Everdahl: Stan drar åt skogenKatarina Barrling: Tidens larmJonathan Lindström: Sverige byter namnProgramledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Brady Juvier.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv