Podcasts about salongen

I denne episoden møter vi Hanne Barane, som etter mange år valgte å satse på drømmen som fotograf. Ho deler historia om korleis ein barndomsdraume blei lagt vekk og kvifor ho til slutt tok sjansen i vaksen alder etter ein dramatisk fødselsoppleving. Samtalen gir innsikt i både dei tøffe vala Hanne måtte ta, og kvardagen hennar som småbarnsmor og fotograf på Stord. Hanne fortel om både gleder og utfordringar i livet som kreativ frilanser, og korleis ho held balansen mellom familielivet og arbeidslivet. Dette er ei episode for deg som treng inspirasjon til å følgje eigen draum, eller for deg som vil høyre ei ærlig historie om å våge i vaksen alder. Sjekk ut: https://www.hannebaranefoto.com Sponsor: Sans hår & make-up Sans hår & make-up er ein frisørsalong midt i Bremnes sentrum på Bømlo. Her jobbar ni tilsette som verkeleg brenn for faget. Dei deltek på kurs for stadig å utvikla seg, bli inspirerte og halde seg oppdaterte for å yte best mogleg service til kundane sine. Hos Sans hår & make-up ønskjer dei at du skal føle deg vel, bli sett og godt ivareteken når du er innom. På Sans tilbyr dei alt av hårbehandlingar som til dømes: Klipp, farging, foliestriper, permanent, extensions, brudestyling, make-up, øyrepiercing, bryn- og vippebehandlingar og hovudbotnmassasje. Salongen bugnar av flotte gavetips og tilbod no fram mot jul, og dei sel også mange gåvekort. Ønskjer du å sikre deg time før jul, må du vera rask! For timebestilling, ring 53 42 65 66, eller book via Fixit-appen eller sansharogmakeup.no. Visste du at Sans har sitt eige kundefordelsprogram, Sans Lojal? Sjekk det ut, og følg dei gjerne på Instagram og Facebook for å bli betre kjent med gjengen på Sans!

På besök i sitt hemland, 25 år efter flykten, återser berättaren en särskild vän från barndomen. Tiden har gått men minnena finns kvar. Kanske även glaskulorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Gustafsson läser vinnarnovellen ”Och kulorna ska jag ta hand om tills vi ses igen”För första gången i vuxen ålder återvänder berättaren till sitt hemland, som han flydde från med sin familj undan militärstyret. När han och barndomsvännen Dyari möts igen på flygplatsen har de inte setts på 25 år.Zhiwar Rashid är född 1988 i Kurdistan och bosatt i Göteborg. Han romandebuterade 2023 med Under mullbärsträdet.Henrik Gustafsson är skådespelare med flertalet roller för scen, film och teve bakom sig. Han har bland annat medverkat i teveserierna Rebecka Martinsson och Leif och Billy, och i pjäsen Jernbanan på Västerbottensteatern.Lyssnarna röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller har nominerats av en jury som i år bestod av följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna noveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett novellpaket för sina motiveringar till varför just deras favorit skulle vinna. En av vinnarna var Sara Gren i Oskarström som motiverade sitt val av Zhiwar Rashids novell såhär: ”Jag berördes särskilt av denna novell. Levande beskrivning av ett möte, ett återseende, med både hemlandet och en gammal vän. Minnen väcks till liv, minnen av kärlek och kanske även åtrå. Bilden av floden som ett sår genom staden dröjer kvar i mig.”Av: Zhiwar RashidUppläsning: Henrik GustafssonMusik: ”Life Wish”, Mats Bergström, Georg Riedel, Andreas HellkvistTeknik och slutmix: Calle AnderssonProducent: Mattias Timander

Sofia och Pernilla drömmer om att hålla salong och inspireras av kvinnor och rum som samlar människor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur bjuder man på middag om kylskåpet är tomt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ann Petrén läser Åsa Asptjärns nyskrivna radionovellMaude och Peder är de enda kvar av de äldre gardet i villaområdet. Mycket har förändrats på senare tid. Inte bara runtomkring dem, utan också detta att de räknar pengarna som är kvar på kontot när de handlar och dagarna tills pensionen ska trilla in. Så träffar de sina före detta grannar på affären.Åsa Asptjärn är författare och satiriker, som genom samarbetet med Gertrud Larsson i duon Åsa & Gertrud ofta förekommit i radio, t.ex. med serien Utkantssverige i God morgon världen i P1 och som manusförfattare till julkalendern Spero 2021. Som skönlitterär författare har hon exempelvis skrivit ungdomsböckerna Konsten att ha sjukt låga förväntningar och Manifest för hopplösa.Ann Petrén är skådespelare och tillhör Stockholms stadsteaters fasta ensemble. Sedan 80-talet har hon synts i ett mycket stort antal filmer och TV-serier, t.ex. Bröderna Mozart, Bron, Jordskott och Gräns. 2003 tilldelades hon en Guldbagge för sin roll i filmen Om jag vänder mig om.Rösta fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Fem noveller har nominerats av en jury som i år består följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna radionoveller att ta ställning till. Lyssnarna avgör vem som vinner och röstningen pågår till och med 14e april. Vinnaren presenteras i P1 Kultur 17e april.Av: Åsa AsptjärnUppläsare: Ann PetrénTekniker: Christer TjernellProducent: Ludvig Josephson

Två pojkar är ute på fjället för att hålla samman renhjorden, när tät dimma sänker sig över dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En nyskriven radionovell av och med artisten Sofia JannokGuohp'áhkku, Mögelgumman, är en berättelse om två vilsna småpojkar ute på fjället. De är frusna och rädda när de plötsligt får syn en människa i dimman, en mycket gammal kvinna som kommer skidande mot dem.Sofia Jannok är en svensk samisk artist, sångare, låtskrivare och skådespelare. Hon bor dels i Umeå och dels i Rävudden, Luokta-Mávas sameby. Med Guohp'áhkku debuterar Sofia Jannok som novellförfattare.Rösta fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Fem noveller har nominerats av en jury som i år består följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna radionoveller att ta ställning till. Lyssnarna avgör vem som vinner och röstningen pågår till och med 14e april. Vinnaren presenteras i P1 Kultur 17e april.Av och med: Sofia JannokProducent: Agneta KellgrenTekniker: Eskil Lövström

På besök i sitt hemland, 25 år efter flykten, återser berättaren en särskild vän från barndomen. Tiden har gått men minnena finns kvar. Kanske även glaskulorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Gustafsson läser Zhiwar Rashids nyskrivna radionovellFör första gången i vuxen ålder återvänder berättaren till sitt hemland, som han flydde med sin familj undan militärstyret. När han och barndomsvännen Dyari möts igen på flygplatsen har de inte setts på 25 år.Zhiwar Rashid är född 1988 i Kurdistan och bosatt i Göteborg. Han romandebuterade 2023 med Under mullbärsträdet.Henrik Gustafsson är skådespelare med flertalet roller för scen, film och teve bakom sig. Han har bland annat medverkat i teveserierna Rebecka Martinsson och Leif och Billy, och i pjäsen Jernbanan på Västerbottensteatern.Rösta fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Fem noveller har nominerats av en jury som i år består följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna radionoveller att ta ställning till. Lyssnarna avgör vem som vinner och röstningen pågår till och med 14e april. Vinnaren presenteras i P1 Kultur 17e april.Av: Zhiwar RashidUppläsning: Henrik GustafssonMusik: ”Life Wish”, Mats Bergström, Georg Riedel, Andreas HellkvistTeknik och slutmix: Calle AnderssonProducent: Mattias Timander

En berättelse om hur en apa bär en liten flicka genom en sommar av sorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liv Mjönes läser radionovellen Jane av Ia GenbergHon minns sin första sommar utan mamma. En sommar av sorg. Hon är 12 år och bor med sin pappa i ett hus i behov av renovering. Malcolm kommer för att hjälpa till. Och med sig har han Jane, som med sina fantastiska apfötter till tonerna av Velvet Underground dansar in i flickans liv. Ia Genberg är författare och journalist född 1967. Hon har gett ut en novellsamling och fyra romaner, däribland kritikerrosade Detaljerna (2022) som belönades med Augustpriset.Liv Mjönes har i tjugo år gjort roller i film, tv och scen. 2023 nominerades hon till tv-priset Kristallen för sin roll som Barbro i Händelser vid vatten (SVT).Rösta fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Fem noveller har nominerats av en jury som i år består följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna radionoveller att ta ställning till. Lyssnarna avgör vem som vinner och röstningen pågår till och med 14e april. Vinnaren presenteras i P1 Kultur 17e april.Av: Ia GenbergUppläsning: Liv MjönesTekniker: Andreas Ericsson och Sven NordströmSlutmix: Gustaf VilhelmssonMusik: Sweet Jane - The Velvet UndergroundProducent: Mina Benaissa

Plötsligt visar sig ett bekant ansikte i tv-rutan, en person som berättaren inte tänkt på sedan han var barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyskriven radionovell i uppläsning av Jakob Hultcranz HanssonRått-Kuno är en berättelse om en man mitt i livet, som bland chips och vin i tv-soffan plötsligt får syn på en person från barndomen. Det är den mobbade Rått-Kuno som oväntad gör entré.Olle Lönnaeus är journalist och författare. Han debuterade 2009 med spänningsromanen Det som ska sonas och har sedan dess skrivit ett antal deckare, senast serien om Malmöpolisen Jonny Lilja. Olle Lönnaeus arbetar också som politisk reporter på tidningen Sydsvenskan.Jakob Hultcrantz Hansson är skådespelare och har i många år varit knuten till Västanå teater, men har också gjort bärande roller på andra scener, som i Sara Lidmans Jernbanan på Västerbottensteatern. Han har blandannat medverkat i filmerna Avgrunden samt serierna Mattemorden och Midnattssol.Rösta fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Fem noveller har nominerats av en jury som i år består följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "A & E" i Skåne och ” Apropå det” på Gotland. Juryn hade totalt 10 specialskrivna radionoveller att ta ställning till. Lyssnarna avgör vem som vinner och röstningen pågår till och med 14e april. Vinnaren presenteras i P1 Kultur 17e april.Av: Olle LönnaeusUppläsare: Jakob Hultcrantz HanssonTeknik: Sven NordströmProducent: Joseph Knevel och Agneta Kellgren

Forfatter og jeger Svein R. GjemsForfatteren og jegeren Sven R. Gjems fra Grue måtte lure seg til å jakte da han var liten, fant igjen sitt første rådyrtrofé etter 60 år og skjøt den aller største elgen på sin fars gamle jaktmarker.Det spraker i ovnen i Gjemsbu. Opprinnelig bygd av faren Haakon Gjems, legendarisk storjeger. Utenfor er det 20 minus. «For kaldt for både folk og bikkjer» sa Sven da jeg kom. Inne i arbeidsværelset er det rekker med bøker, noen litografier, et par gamle munnladere og flere bøker. Alt i alt et sted mellom 6000 og 7000 stykker. Alle er lest. Og 33 av titlene har Sven skrevet selv. Det blir noen ord etter et liv som journalist, forfatter, kulturarbeider og jeger. Hør episoden med Svein R. Gjems her:SpotifyPodkaster for iPhoneGoogle PodcastsNærsynt og uegnet til jakt -Jeg brukte briller før de oppdaget at jeg var nærsynt. Da bestemte far at det var yngstemann Ulf som skulle lære seg jakt og skyting. Jeg med brillene mine skulle løpe orientering, jeg. Og kom tilbake med et fingerbølstort krus etter å ha slitt meg gjennom 12-15 kilometer løping, mens bror Ulf kom hjem med en 30 cm høy pokal etter å ha ligget på magen og skutt. Det var fortærende. Men jeg hadde en gutt i klassen som hadde fått ei salongrifle av en onkel. og for 15 kroner og 30 Detektivmagasin ble rifla min. Salongen var det for sikkerhets skyld slått en stein inn i løpet på. Våpenet måtte gjemmes i vedskålen så den gamle ikke skulle finne ut av det, forteller Sven. Fant igjen rådyrgeviret etter 60 år– Rådyret hadde begynt å komme på 50-tallet, og siden jeg løp orientering, så jeg gjentatte ganger noen rådyr ved et nedlagt bruk her. Jeg gjemte meg der en tidlig morgen, skaut bukken, men jeg kunne ikke komme hjem med geviret. Kjøttet ga jeg bort. Men jeg hadde lest indianerbøker, og mente at ei maurtue måtte kunne gjøre jobben med å renske skallen. Så bukkeskallen havnet i maurtua rett her borte. Plutselig en dag var geviret borte, og jeg trodde det var far som hadde funnet det. Og glemte alt. Etter 60 år måtte jeg ta en gammel hund og grave ned. Det var tæla mark, så det eneste stedet jeg hadde tro på, var den gamle maurtua. Og hva kommer jeg til litt nedi der? Jo, geviret fra den første bukken fra 60 år tilbake, sier Sven som har jakta rådyr i ni land. – Nå henger den første bukken sammen med de andre og er et flott minne, sier Sven.Hør også: Turglede med Monsen og MattisLev livet villere!Støtt Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett möte mellan två skandinaviska kvinnliga konstnärer i 1880-talets Paris. Venny Soldan agerar modell och Hanna Hirsch målar. Linda Fagerström reflekterar över allt som döljer sig i ett porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 1 november 2017.Det är en januarimorgon i Paris 1887. Fuktig kyla sveper med flodvattnet längs Seines kajer. Drar utmed boulevarderna, förbi trottoarkaféernas skrangliga bord och letar sig fram över golvplankorna inomhus. Kallast är det förmodligen i konstnärsateljéerna i Montparnasse. I en av dem, på Rue Notre-Dame-des-Champs 53, möts konstnärerna Hanna Hirsch, 23 år och Venny Soldan, 24 år.Syftet är att arbeta på ett porträtt. Hanna Hirsch ställer sig vid staffliet. Venny Soldan, som idag tar på sig rollen som modell, sätter sig på golvet. Mattan är tunn och skrynklig, men skyddar från det värsta kalldraget. Bakom henne står en målarduk på sin spännram lutad mot väggen intill en gipsfigur, kanske en halvmeter hög.Venny Soldan är från Helsingfors, där hon gått fyra år på Finska konstföreningens skola. Hennes far är ingenjör och filosof. Hanna Hirsch har hemma i Stockholm utbildat sig i Konstakademins särskilda klass för kvinnor, kallad Fruntimmersavdelningen. Hon är dotter till musikförläggaren Abraham Hirsch. Efter giftermålet med konstnärskollegan Georg Pauli hösten 1887 byter hon efternamn och är i konsthistorien oftast kallad Hanna Pauli.Bägge kvinnorna hade kommit till Paris för att bli elever vid stadens fria konstnärsutbildningar med likvärdig undervisning för både kvinnor och män, en fransk nymodighet. Men den här dagen tillbringas alltså i ateljén.Medan Hanna Hirsch blandar färg på paletten, börjar de bägge kvinnorna prata. Ingen av dem vet ännu, att deras möte kommer resultera i ett porträtt som blir känt och omtyckt, att det samma höst ska ta sig genom nålsögat till den prestigefyllda och jurybedömda Parisutställningen Salongen – och småningom ska hamna i samlingarna på Göteborgs Konstmuseum.Medan Hanna Hirsch blandar färg på paletten, börjar de bägge kvinnorna prata.De diskuterar konstnären de bägge beundrar, Jean Bastien-Lepage, och den franska trenden plein-air-måleri. För dem, likt de andra skandinaviska konstnärer som kom till Paris under 1800-talets slut, var det nytt att arbeta utomhus i friska luften – ”plein air”. På kontinenten var det däremot vanligt att lämna ateljén för att skildra verkliga situationer och vardag. Likt flanörer strosade konstnärer som Jean Bastien-Lepage, Edouard Manet och Claude Monet längs stadens gator för att med skissblocket i hand iaktta det moderna livet. Ånglok, hundpromenader, bordeller och Moulin Rouges dansrestauranger – inget motiv var för simpelt.Som borgerliga flickor hade Venny Soldan och Hanna Hirsch inte riktigt samma möjligheter. Att sitta i hörnet på absinthaket för att teckna stadens larmande nöjesliv var otänkbart för dem. De enda kvinnor som förväntades vara där hörde till arbetarklassen: servitriser och prostituerade. Ingen borgerlig kvinna ville riskera tas för en sådan. Därför kunde de kvinnliga konstnärerna inte skildra de miljöer som i konsthistorien senare skulle kodas som tecken för det moderna: bardisken, cabaretscenen eller revyernas kvällsföreställningar.Vanligare i Venny Soldans och Hanna Hirschs motivkrets blev frukostbordet, verandan eller eftermiddagsutflykter till stranden och parken, alla ögonblicksbilder som vittnar om borgerliga kvinnors begränsade rörelsemöjlighet under slutet av 1800-talet – och som anger vilka situationer och platser Soldan och Hirsch hade att navigera mellan och konstnärligt förhålla sig till.Ändå utmanade de konventionerna på andra sätt; de hade dragit till Paris för att leva fria från föräldrarnas krav och kontrollerande blickar. Sedan 1881, då ogifta kvinnor i svensk lag blev betraktade som myndiga vid 21 års ålder, hade världen öppnat sig för dem. På åtminstone nästan samma villkor som sina manliga generationskamrater kunde de resa och leva självständigt.I den skandinaviska konstnärsgruppen i Paris fanns den självupptagne Carl Larsson, som aldrig missade ett tillfälle att uttrycka sin avsky för kvinnliga konstnärer. En kväll hade han inför gästerna vid en stor middagsbjudning skällt ut hustrun Karin Bergöö – också konstnär – då hon av misstag vält en stol, eftersom hon hade en baby i famnen. Säkert pratade Hanna Hirsch och Venny Soldan även om sådana händelser i vänkretsen under mötet i ateljén på Rue Notre-Dame-des-Champs, men det är också lätt att föreställa sig hur de sinsemellan diskuterar kompositionen, färgerna och vinklarna i målningen som växer fram.Att de kommer överens om att Soldans bekvämt framsträckta ben ska målas just så, trots att det innebär att undersidan på hennes smutsiga sko syns, och nästan trycks upp i ansikten på betraktaren. Att de skrattar åt hur provocerad konstpubliken kommer bli av det. Och, att de enas om att tiden är mogen för ett realistiskt porträtt av en kvinnlig konstnär: i enkla ateljékläder med färg på fingrarna. Inga koketterier, inga tvättade händer.Att de skrattar åt hur provocerad konstpubliken kommer bli av det.Ateljén såväl som konstnärsyrket, av tradition mansdominerad mark, har de erövrat. Men inte bara det: i porträttet möts de bägge kvinnorna också som konstnär och modell. Denna konsthistoriskt belastade konstruktion – ”konstnären och hans modell” – har de också gjort till sin: modellen är ju i det här fallet konstnär själv och allt annat än den namnlösa kvinna som vi i så många målningar sett ligga avklädd där strax bakom konstnären i fråga: en påklädd man, stolt poserande intill sitt objekt, modellen.Att den här modellen, Venny Soldan, istället skildras som ett subjekt är förstås den stora skillnaden. Och naturligtvis att hon inte är naken, utan bär enkel, höghalsad svart blus och en lång, vid kjol i samma färg. Sittande på golvet med benet rakt ut framför sig, verkar hon vara mitt i en tanke. Håret är bortstruket från ansiktet, hastigt uppsatt i praktisk frisyr. I handen klämmer hon en bit lera eller en sudd, som vore hon uppslukad av ett konstnärligt avgörande, koncentrerad inför en skiss. Eller kanske på vippen att formulera ett argument i diskussionen med Hanna Hirsch.I vilket fall som helst är hon alldeles obekymrad över att bli iakttagen och avbildad, helt oberörd över kroppens tyngd mot golvet och ryggens krökning. Hon är ande mer än kropp, helt tagen i anspråk av sin koncentration och inspiration.De upplevelserna bildade klangbotten i mötet mellan Hanna Hirsch och Venny Soldan den där kyliga morgonen. Erfarenheterna av det moderna livet, att leva bortom krav på ordnat liv med rutiner, etiketter och korsetter, delade de. Och då porträttet stod klart några månader senare, kunde det också förnimmas i själva bilden. Kanske särskilt i det djärva tilltaget att skildra Soldan som den yrkesperson hon är, klädd i slitna arbetsplagg sittande på golvet, men också att hon mitt i ett inspirerat ögonblick. Helt ointresserad av att behaga en manlig betraktare är hon istället en kvinna uppslukad av mötet med en annan kvinna, Hanna Hirsch – som för säkerhets skull signerade porträttet med både sitt för- och efternamn i tydliga versaler, mycket synligt helt nära Venny Soldans fot.Helt ointresserad av att behaga en manlig betraktare är hon istället en kvinna uppslukad av mötet med en annan kvinna.Därför kan man säga, att Hanna Hirschs porträtt av Venny Soldan skildrar ett möte mellan två målmedvetna, intellektuella kvinnor, på väg ut i det moderna livet – men också deras möte med detta liv; med Paris och en tillvaro som självständiga individer.Linda Fagerström, konsthistoriker och konstkritiker

I spåren av en försvunnen anteckningsbok uppdagas tystnadskulturen i en hel by. Birthe Wingren läser Radionovellen Lådan av Karin ErlandssonEn kampanj för att främja folkhälsan involverar en stor del av byns kvinnor. Plötsligt försvinner en anteckningsbok vid motionsspåret. Långt senare återspeglar dess innehåll relationerna mellan byns invånare.Den finlandssvenska författaren Karin Erlandsson är uppvuxen i Österbotten och bor nu på Åland. Hennes romandebut ”Minkriket” nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2015 och 2022 var hon återigen en av de nominerade, nu för romanen ”Hem”.Birthe Wingren är skådespelare, tidigare verksam vid bland annat Åbo svenska teater, Stockholms stadsteater och Göteborgsoperan. Våren 2023 ses hon i pjäsen "M/S Tiamantti" på Dramaten i Stockholm.Lyssnarna röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller har nominerats av en jury som i år bestod av följande bokcirklar: ”Svavel” i Jönköping, ”Astrid” i Umeå, ”Salongen" i Göteborg, "Silverrävarna" och "A & E" som båda utgår från Skåne. Juryn hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett novellpaket för sina motiveringar till varför just deras favoriter skulle vinna. En av vinnarna var Gunilla Lidqvist som motiverade sitt val av novellen Lådan såhär:" Griper tag i hjärtat och får en att se på sitt eget sociala sammanhang med nytt perspektiv. "Producent: Anneli Zvejnieks, Tredje Statsmakten MediaTekniker: Johan Hörnqvist

I Ludvig Holbergs 300 år gamle stykke Jeppe på Berget får vi oppleve overklassens brutale lek og harselering med de fattige. I denne salongsamtalen tar vi utgangspunkt i Christian Lollikes regi, som er enda mørkere og farligere - og setter søkelyset på vårt eget samfunn. Hvordan behandles «Jeppene» i dag? De som sliter økonomisk eller med psykisk helse, traumer eller rus – hvordan møter samfunnet deres behov?Salongen er et samarbeid mellom Tankesmien Agenda og Nationaltheatret, der vi ser nærmere på utenforskapet i samfunnet, inspirert av Jeppe på Berget av Ludvig Holberg.Du møter:- Njål Helge Mjøs, leder for dramaturgiatet ved Nationaltheatret.- Trygve Svensson, leder av Tankesmien Agenda og ph.d. om Ludvig Holbergs retorikk.- Inga Marte Thorkildsen, politiker for SV, forfatter og podkastvert.- Hilde Nagell, rådgiver i Agenda og samtalens ordstyrer.Idé: Gunhild Aarebrot KildeLydtekniker: Arne Gamst Sæter Produsent: Hilde Crone LeinebøIntro- og avslutningsmusikk: Gaute Tønder og Olav Waastad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan behandles «Jeppene» i dagens samfunn? De som sliter økonomisk eller med psykisk helse, traumer eller rus – hvordan møter samfunnet deres behov? I Ludvig Holbergs 300 år gamle stykke Jeppe på Berget får vi oppleve overklassens brutale lek og harselering med de fattige. Klassekritikken i stykket virker å være evig aktuell og kanskje spesielt nå i «dyrtid», der begrep som «nyfattige» har dukket opp. I Christian Lollikes regi er Jeppe på Berget blitt mørkere og farligere, og setter søkelyset på vårt eget samfunn. Baronen i stykket kan oppleves som et bilde på maktsystemet i samfunnet; de ressurssterke som behandler de ressurssvake mer og mer brutalt. Er de fattige bare dukker i de rikes spill, slik som Jeppe er på baronens slott? Salongen er et samarbeid mellom tankesmien Agenda og Nationaltheatret, der vi ser nærmere på utenforskapet i samfunnet, inspirert av Jeppe på Berget av Ludvig Holberg. Du lytter til: - Trygve Svensson, leder av tankesmien Agenda og ph.d. om Ludvig Holbergs retorikk. - Njål Helge Mjøs, leder for dramaturgiatet ved Nationaltheatret - Inga Marte Thorkildsen, politiker for SV, forfatter og podkastvert. - Hilde Nagell, rådgiver i Agenda og samtalens ordstyrer.

Ett möte mellan två skandinaviska kvinnliga konstnärer i 1880-talets Paris. Venny Soldan agerar modell och Hanna Hirsch målar. Linda Fagerström reflekterar över allt som döljer sig i ett porträtt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 1 november 2017.Det är en januarimorgon i Paris 1887. Fuktig kyla sveper med flodvattnet längs Seines kajer. Drar utmed boulevarderna, förbi trottoarkaféernas skrangliga bord och letar sig fram över golvplankorna inomhus. Kallast är det förmodligen i konstnärsateljéerna i Montparnasse. I en av dem, på Rue Notre-Dame-des-Champs 53, möts konstnärerna Hanna Hirsch, 23 år och Venny Soldan, 24 år.Syftet är att arbeta på ett porträtt. Hanna Hirsch ställer sig vid staffliet. Venny Soldan, som idag tar på sig rollen som modell, sätter sig på golvet. Mattan är tunn och skrynklig, men skyddar från det värsta kalldraget. Bakom henne står en målarduk på sin spännram lutad mot väggen intill en gipsfigur, kanske en halvmeter hög.Venny Soldan är från Helsingfors, där hon gått fyra år på Finska konstföreningens skola. Hennes far är ingenjör och filosof. Hanna Hirsch har hemma i Stockholm utbildat sig i Konstakademins särskilda klass för kvinnor, kallad Fruntimmersavdelningen. Hon är dotter till musikförläggaren Abraham Hirsch. Efter giftermålet med konstnärskollegan Georg Pauli hösten 1887 byter hon efternamn och är i konsthistorien oftast kallad Hanna Pauli.Bägge kvinnorna hade kommit till Paris för att bli elever vid stadens fria konstnärsutbildningar med likvärdig undervisning för både kvinnor och män, en fransk nymodighet. Men den här dagen tillbringas alltså i ateljén.Medan Hanna Hirsch blandar färg på paletten, börjar de bägge kvinnorna prata. Ingen av dem vet ännu, att deras möte kommer resultera i ett porträtt som blir känt och omtyckt, att det samma höst ska ta sig genom nålsögat till den prestigefyllda och jurybedömda Parisutställningen Salongen och småningom ska hamna i samlingarna på Göteborgs Konstmuseum.Medan Hanna Hirsch blandar färg på paletten, börjar de bägge kvinnorna prata.De diskuterar konstnären de bägge beundrar, Jean Bastien-Lepage, och den franska trenden plein-air-måleri. För dem, likt de andra skandinaviska konstnärer som kom till Paris under 1800-talets slut, var det nytt att arbeta utomhus i friska luften plein air. På kontinenten var det däremot vanligt att lämna ateljén för att skildra verkliga situationer och vardag. Likt flanörer strosade konstnärer som Jean Bastien-Lepage, Edouard Manet och Claude Monet längs stadens gator för att med skissblocket i hand iaktta det moderna livet. Ånglok, hundpromenader, bordeller och Moulin Rouges dansrestauranger inget motiv var för simpelt.Som borgerliga flickor hade Venny Soldan och Hanna Hirsch inte riktigt samma möjligheter. Att sitta i hörnet på absinthaket för att teckna stadens larmande nöjesliv var otänkbart för dem. De enda kvinnor som förväntades vara där hörde till arbetarklassen: servitriser och prostituerade. Ingen borgerlig kvinna ville riskera tas för en sådan. Därför kunde de kvinnliga konstnärerna inte skildra de miljöer som i konsthistorien senare skulle kodas som tecken för det moderna: bardisken, cabaretscenen eller revyernas kvällsföreställningar.Vanligare i Venny Soldans och Hanna Hirschs motivkrets blev frukostbordet, verandan eller eftermiddagsutflykter till stranden och parken, alla ögonblicksbilder som vittnar om borgerliga kvinnors begränsade rörelsemöjlighet under slutet av 1800-talet och som anger vilka situationer och platser Soldan och Hirsch hade att navigera mellan och konstnärligt förhålla sig till.Ändå utmanade de konventionerna på andra sätt; de hade dragit till Paris för att leva fria från föräldrarnas krav och kontrollerande blickar. Sedan 1881, då ogifta kvinnor i svensk lag blev betraktade som myndiga vid 21 års ålder, hade världen öppnat sig för dem. På åtminstone nästan samma villkor som sina manliga generationskamrater kunde de resa och leva självständigt.I den skandinaviska konstnärsgruppen i Paris fanns den självupptagne Carl Larsson, som aldrig missade ett tillfälle att uttrycka sin avsky för kvinnliga konstnärer. En kväll hade han inför gästerna vid en stor middagsbjudning skällt ut hustrun Karin Bergöö också konstnär då hon av misstag vält en stol, eftersom hon hade en baby i famnen. Säkert pratade Hanna Hirsch och Venny Soldan även om sådana händelser i vänkretsen under mötet i ateljén på Rue Notre-Dame-des-Champs, men det är också lätt att föreställa sig hur de sinsemellan diskuterar kompositionen, färgerna och vinklarna i målningen som växer fram.Att de kommer överens om att Soldans bekvämt framsträckta ben ska målas just så, trots att det innebär att undersidan på hennes smutsiga sko syns, och nästan trycks upp i ansikten på betraktaren. Att de skrattar åt hur provocerad konstpubliken kommer bli av det. Och, att de enas om att tiden är mogen för ett realistiskt porträtt av en kvinnlig konstnär: i enkla ateljékläder med färg på fingrarna. Inga koketterier, inga tvättade händer.Att de skrattar åt hur provocerad konstpubliken kommer bli av det.Ateljén såväl som konstnärsyrket, av tradition mansdominerad mark, har de erövrat. Men inte bara det: i porträttet möts de bägge kvinnorna också som konstnär och modell. Denna konsthistoriskt belastade konstruktion konstnären och hans modell har de också gjort till sin: modellen är ju i det här fallet konstnär själv och allt annat än den namnlösa kvinna som vi i så många målningar sett ligga avklädd där strax bakom konstnären i fråga: en påklädd man, stolt poserande intill sitt objekt, modellen.Att den här modellen, Venny Soldan, istället skildras som ett subjekt är förstås den stora skillnaden. Och naturligtvis att hon inte är naken, utan bär enkel, höghalsad svart blus och en lång, vid kjol i samma färg. Sittande på golvet med benet rakt ut framför sig, verkar hon vara mitt i en tanke. Håret är bortstruket från ansiktet, hastigt uppsatt i praktisk frisyr. I handen klämmer hon en bit lera eller en sudd, som vore hon uppslukad av ett konstnärligt avgörande, koncentrerad inför en skiss. Eller kanske på vippen att formulera ett argument i diskussionen med Hanna Hirsch.I vilket fall som helst är hon alldeles obekymrad över att bli iakttagen och avbildad, helt oberörd över kroppens tyngd mot golvet och ryggens krökning. Hon är ande mer än kropp, helt tagen i anspråk av sin koncentration och inspiration.De upplevelserna bildade klangbotten i mötet mellan Hanna Hirsch och Venny Soldan den där kyliga morgonen. Erfarenheterna av det moderna livet, att leva bortom krav på ordnat liv med rutiner, etiketter och korsetter, delade de. Och då porträttet stod klart några månader senare, kunde det också förnimmas i själva bilden. Kanske särskilt i det djärva tilltaget att skildra Soldan som den yrkesperson hon är, klädd i slitna arbetsplagg sittande på golvet, men också att hon mitt i ett inspirerat ögonblick. Helt ointresserad av att behaga en manlig betraktare är hon istället en kvinna uppslukad av mötet med en annan kvinna, Hanna Hirsch som för säkerhets skull signerade porträttet med både sitt för- och efternamn i tydliga versaler, mycket synligt helt nära Venny Soldans fot.Helt ointresserad av att behaga en manlig betraktare är hon istället en kvinna uppslukad av mötet med en annan kvinna.Därför kan man säga, att Hanna Hirschs porträtt av Venny Soldan skildrar ett möte mellan två målmedvetna, intellektuella kvinnor, på väg ut i det moderna livet men också deras möte med detta liv; med Paris och en tillvaro som självständiga individer.Linda Fagerström, konsthistoriker och konstkritiker

En prat om mangt og meget med Iver Kleive i Chesterfield salongen på galleriet før lunsjkonsert i Moss kirke. Ikke minst om det forrykkende duo- og triosamspillet med Reiersrud og Dissing, heltene Bach og Reger, studier og nærkontakt med München og Karl Richter.

Hennes drog är dödsannonser. Hon läser dem ingående och efteråt söker hon efter namnen på nätet. Hon vill veta allt om deras liv och vad de dog av. Linda Wincent läser vinnarnovellen Sorgen i deras ögonEn dag dyker annonsen med de två bröderna upp, Kjell och Erik Aronsson på Snäcke gård. Döda på samma dag. Vad som hänt med dem angår inte Sara, men det skadar väl ingen att hon åker till Snäcke? Malin Wollin är journalist, bloggare, krönikör och författare. 2021 utkom hennes senaste roman "När jag tänker på henne".Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå.Ni lyssnare röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fem bokcirklar: Svavel i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå, Salongen i Göteborg och Läsgemenskapen Bokmannen i Stockholm och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just deras favoriter skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2022. Charlotte Wiktorsdotter vann för sin motivering:Vem har inte haft funderingar och fantasiporträtt efter att ha läst en dödsruna? Malin Wollin tar oss med på denna kittlande och förbjudna resa, i sökandet efter den person som en gång var.  Förutom ett fängslande berättarjag väcker novellen tankar om ensamhet och livets förgänglighet. Vilka avtryck lämnar vi när vi dör? Malin Wollin berör och lyfter vardagsfunderingar till nya nivåer! Producent: Camilla Blomqvist Teknik och slutmix: Sven Nordström Tillgänglig fram till 07 april 2023. 

Du har noll inspiration och kunden vill ha något superkreativt NU! Kunden börjar blöda i nagelbandet och du får inte stopp på det! Du har dubbelbokat och står där med två förvirrade kunder! Utsuget slutar fungera, du spiller ut en hel cleanserflaska, elen dör och geléerna är kalla och hårda. Lugn, "Nagelpoddens Första Hjälpen" är här för att rädda dig.

Varför säger man "ta det piano", varför byggs bilar så de är snabbare än hastighetsbegränsningarna och en gång för alla, får man ta med sig eget snask till bion? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på fragaratenkompis@gmail.com och @thefragaratenkompisofficial

Ett möte mellan två skandinaviska kvinnliga konstnärer i 1880-talets Paris. Venny Soldan agerar modell och Hanna Hirsch målar. Linda Fagerström reflekterar över allt som döljer sig i ett porträtt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången 2017. Det är en januarimorgon i Paris 1887. Fuktig kyla sveper med flodvattnet längs Seines kajer. Drar utmed boulevarderna, förbi trottoarkaféernas skrangliga bord och letar sig fram över golvplankorna inomhus. Kallast är det förmodligen i konstnärsateljéerna i Montparnasse. I en av dem, på Rue Notre-Dame-des-Champs 53, möts konstnärerna Hanna Hirsch, 23 år och Venny Soldan, 24 år. Syftet är att arbeta på ett porträtt. Hanna Hirsch ställer sig vid staffliet. Venny Soldan, som idag tar på sig rollen som modell, sätter sig på golvet. Mattan är tunn och skrynklig, men skyddar från det värsta kalldraget. Bakom henne står en målarduk på sin spännram lutad mot väggen intill en gipsfigur, kanske en halvmeter hög. Venny Soldan är från Helsingfors, där hon gått fyra år på Finska konstföreningens skola. Hennes far är ingenjör och filosof. Hanna Hirsch har hemma i Stockholm utbildat sig i Konstakademins särskilda klass för kvinnor, kallad Fruntimmersavdelningen. Hon är dotter till musikförläggaren Abraham Hirsch. Efter giftermålet med konstnärskollegan Georg Pauli hösten 1887 byter hon efternamn och är i konsthistorien oftast kallad Hanna Pauli. Bägge kvinnorna hade kommit till Paris för att bli elever vid stadens fria konstnärsutbildningar med likvärdig undervisning för både kvinnor och män, en fransk nymodighet. Men den här dagen tillbringas alltså i ateljén. Medan Hanna Hirsch blandar färg på paletten, börjar de bägge kvinnorna prata. Ingen av dem vet ännu, att deras möte kommer resultera i ett porträtt som blir känt och omtyckt, att det samma höst ska ta sig genom nålsögat till den prestigefyllda och jurybedömda Parisutställningen Salongen och småningom ska hamna i samlingarna på Göteborgs Konstmuseum. De diskuterar konstnären de bägge beundrar, Jean Bastien-Lepage, och den franska trenden plein-air-måleri. För dem, likt de andra skandinaviska konstnärer som kom till Paris under 1800-talets slut, var det nytt att arbeta utomhus i friska luften plein air. På kontinenten var det däremot vanligt att lämna ateljén för att skildra verkliga situationer och vardag. Likt flanörer strosade konstnärer som Jean Bastien-Lepage, Edouard Manet och Claude Monet längs stadens gator för att med skissblocket i hand iaktta det moderna livet. Ånglok, hundpromenader, bordeller och Moulin Rouges dansrestauranger inget motiv var för simpelt. Som borgerliga flickor hade Venny Soldan och Hanna Hirsch inte riktigt samma möjligheter. Att sitta i hörnet på absinthaket för att teckna stadens larmande nöjesliv var otänkbart för dem. De enda kvinnor som förväntades vara där hörde till arbetarklassen: servitriser och prostituerade. Ingen borgerlig kvinna ville riskera tas för en sådan. Därför kunde de kvinnliga konstnärerna inte skildra de miljöer som i konsthistorien senare skulle kodas som tecken för det moderna: bardisken, cabaretscenen eller revyernas kvällsföreställningar. Vanligare i Venny Soldans och Hanna Hirschs motivkrets blev frukostbordet, verandan eller eftermiddagsutflykter till stranden och parken, alla ögonblicksbilder som vittnar om borgerliga kvinnors begränsade rörelsemöjlighet under slutet av 1800-talet och som anger vilka situationer och platser Soldan och Hirsch hade att navigera mellan och konstnärligt förhålla sig till. Ändå utmanade de konventionerna på andra sätt; de hade dragit till Paris för att leva fria från föräldrarnas krav och kontrollerande blickar. Sedan 1881, då ogifta kvinnor i svensk lag blev betraktade som myndiga vid 21 års ålder, hade världen öppnat sig för dem. På åtminstone nästan samma villkor som sina manliga generationskamrater kunde de resa och leva självständigt. I den skandinaviska konstnärsgruppen i Paris fanns den självupptagne Carl Larsson, som aldrig missade ett tillfälle att uttrycka sin avsky för kvinnliga konstnärer. En kväll hade han inför gästerna vid en stor middagsbjudning skällt ut hustrun Karin Bergöö också konstnär då hon av misstag vält en stol, eftersom hon hade en baby i famnen. Säkert pratade Hanna Hirsch och Venny Soldan även om sådana händelser i vänkretsen under mötet i ateljén på Rue Notre-Dame-des-Champs, men det är också lätt att föreställa sig hur de sinsemellan diskuterar kompositionen, färgerna och vinklarna i målningen som växer fram. Att de kommer överens om att Soldans bekvämt framsträckta ben ska målas just så, trots att det innebär att undersidan på hennes smutsiga sko syns, och nästan trycks upp i ansikten på betraktaren. Att de skrattar åt hur provocerad konstpubliken kommer bli av det. Och, att de enas om att tiden är mogen för ett realistiskt porträtt av en kvinnlig konstnär: i enkla ateljékläder med färg på fingrarna. Inga koketterier, inga tvättade händer. Ateljén såväl som konstnärsyrket, av tradition mansdominerad mark, har de erövrat. Men inte bara det: i porträttet möts de bägge kvinnorna också som konstnär och modell. Denna konsthistoriskt belastade konstruktion konstnären och hans modell har de också gjort till sin: modellen är ju i det här fallet konstnär själv och allt annat än den namnlösa kvinna som vi i så många målningar sett ligga avklädd där strax bakom konstnären i fråga: en påklädd man, stolt poserande intill sitt objekt, modellen. Att den här modellen, Venny Soldan, istället skildras som ett subjekt är förstås den stora skillnaden. Och naturligtvis att hon inte är naken, utan bär enkel, höghalsad svart blus och en lång, vid kjol i samma färg. Sittande på golvet med benet rakt ut framför sig, verkar hon vara mitt i en tanke. Håret är bortstruket från ansiktet, hastigt uppsatt i praktisk frisyr. I handen klämmer hon en bit lera eller en sudd, som vore hon uppslukad av ett konstnärligt avgörande, koncentrerad inför en skiss. Eller kanske på vippen att formulera ett argument i diskussionen med Hanna Hirsch. I vilket fall som helst är hon alldeles obekymrad över att bli iakttagen och avbildad, helt oberörd över kroppens tyngd mot golvet och ryggens krökning. Hon är ande mer än kropp, helt tagen i anspråk av sin koncentration och inspiration. De upplevelserna bildade klangbotten i mötet mellan Hanna Hirsch och Venny Soldan den där kyliga morgonen. Erfarenheterna av det moderna livet, att leva bortom krav på ordnat liv med rutiner, etiketter och korsetter, delade de. Och då porträttet stod klart några månader senare, kunde det också förnimmas i själva bilden. Kanske särskilt i det djärva tilltaget att skildra Soldan som den yrkesperson hon är, klädd i slitna arbetsplagg sittande på golvet, men också att hon mitt i ett inspirerat ögonblick. Helt ointresserad av att behaga en manlig betraktare är hon istället en kvinna uppslukad av mötet med en annan kvinna, Hanna Hirsch som för säkerhets skull signerade porträttet med både sitt för- och efternamn i tydliga versaler, mycket synligt helt nära Venny Soldans fot. Därför kan man säga, att Hanna Hirschs porträtt av Venny Soldan skildrar ett möte mellan två målmedvetna, intellektuella kvinnor, på väg ut i det moderna livet men också deras möte med detta liv; med Paris och en tillvaro som självständiga individer. Linda Fagerström, konsthistoriker och konstkritiker

I 1700-talets Stockholm hölls salonger där kvinnor träffades och ägnade sig åt litteratur, konst och intellektuella samtal. I Carina Burmans bok "God natt Madame" får vi följa adelsdamen Anna Charlotta von Stapelmohr. Hon var en känd profil under 1700-talet och höll salong i fransk stil i Kammerska huset i Stockholm. Det var en salong som snabbt blev en självklar samlingsplats för huvudstadens kulturella kretsar. Här uppträdde kända poeter och musiker som Bellman och både litteratur, konst och filosofi diskuterades. Men salongen har en längre historia - redan under antikens Grekland fördes samtal om kvinnans rättigheter i arrangerade former. Frilansreportern Irma Norrman har mött författaren Carina Burman och idéhistorikern Elisabeth Mansén.

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Men att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - nu aktuell med romanen Sockerormen.  Som, när hon fick vet att hon vunnit, sa: Det är lyssnarpriser som är roligast att få - det är väldigt fint att känna att det man gör når ut! och på frågan om vad det är för radionovell hon skrivit svarade: Det är en relationsnovell men jag har lite svårt att beskriva vad den handlar om - jag har bara försökt skriva ihop något som kändes bra! Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset. Ni lyssnare röstade fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fyra bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just Missing People skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2021. Yvonne Suter Under ytan och upp i molnen. En fluffig och knivskarp historia med ett språk som svävar och dimper ner i bestick-lådan på köksbänken. Någon saknas, något fattas, ett tomrum att tycka om, ett tomrum att fylla i. Jajamänsann! Ragna Larsson Karin Smirnoff är överjävlig på att skriva så att det som finns mellan raderna blir tydligt. Inget vältrande i detaljer. Inget våld, bara dess verkningar. Helena Messing Missing People innehåller allt - utom svar. Kärlek och förnedring. Värme och iskyla. Humor och spänning! En berättelse det varken går att sluta lyssna på eller sluta tänka på. Vad hände? Och varför? Sinnrika ledtrådar delas ut men lyssnaren måste själv väva ihop dem till en lösning. Eller finns det flera? Detta gör denna radionovell storartad! Monica Sandberg  Spänning, humor och svärta. Tog tag i mej från första ordet. Jajamänsan! Pär Jörgensen Den biter sig kvar efter lyssningen. Det finns ett antal trådar i historien, vissa bara antyds, som får historien att växa långt utöver de dryga tjugo minuterna. Frågetecknen, som de lösa trådarna skapar, är både plausibla i sin vaghet och driver på omfånget till något större än en kort historia. Producent: Joseph Knevel

Áddjá, farfar, sitter plötsligt där i rökkåtan, han har varit borta länge och vår berättare sätter sig ner och börjar prata om allt som hänt. Simon Issát Marainen läser sin egen novell. Nominerad till Sveriges Radios novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Áddjá får höra hur det var att försöka övermanna sömnen, att växa upp med en pappa utan renar och en sjösame till mamma och om att förlora båda sina bröder.En radionovell om att följa sitt hjärta och att leva med vinden!Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Simon Issát Marainen är jojkare, poet och renägare, vi hör honom bland annat i bandet ÁRA och 2021 släpper han ny musik under eget namn.Jojk: Simon Issát Marainen.Tekniker: Helena Sydberg Hinrichsen Slutmix: Glate Öhman Producent: Joseph Knevel

När Leos granne ber om hjälp med en grej så blir det ett välkommet avbräck i Leos kaotiska isolation. Han följer med trots att han inte har en aning om vad det handlar om. Peter Andersson läser. Nominerad till Sveriges Radios novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Björn Runge är regissör, manusförfattare, dramatiker och författare. För sin film Om jag vänder mig om belönades han med Guldbagge i Sverige och Silverbjörnen i Berlin. Och på Oscarsgalan 2019 blev Glenn Close nominerad för bästa kvinnliga huvudroll i filmen The Wife som Runge regisserade. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Peter Andersson är skådespelare utbildad vid Scenskolan i Göteborg. Sedan 1977 har han hunnit med det mesta som hör till yrket, både på scen och framför kameran.Producent: Sammi Nummelin

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Sara Arnia läser. Nominerad till Sveriges Radios novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern.Producent: Joseph Knevel

En oväntad upptäckt får den katastrofala fjällvandringen att ta en helt ny riktning. Sven Björklund läser. Nominerad till Sveriges Radios Novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Peter har länge planerat en vandring tillsammans med kompisgänget från gymnasiet, men en efter en backar vännerna ur och kvar blir bara Peter och Marklund. Vid en fjällsida hittar de plötsligt något de inte räknat med, ett dött mytologiskt väsen som ska komma att förändra allt.Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Gustav Tegby är författare och dramatiker. Han romandebuterade 2019 med ungdomsromanen Beröringen och är även aktuell med en novell för skräckpodden SkymningslandSven Björklund är skådespelare och medlem i humorgruppen Klungan. I radio hörs han bland annat i Mammas nya kille i P4.Producent: Camilla Blomqvist

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Maja Runeberg läser. Maja Runeberg läser vinnarnovellen, Missing PeopleMen att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - nu aktuell med romanen Sockerormen.  Som, när hon fick vet att hon vunnit, sa:Det är lyssnarpriser som är roligast att få - det är väldigt fint att känna att det man gör når ut!och på frågan om vad det är för radionovell hon skrivit svarade:Det är en relationsnovell men jag har lite svårt att beskriva vad den handlar om - jag har bara försökt skriva ihop något som kändes bra!Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset.Ni lyssnare röstade fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fyra bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just Missing People skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2021.Yvonne Suter Under ytan och upp i molnen. En fluffig och knivskarp historia med ett språk som svävar och dimper ner i bestick-lådan på köksbänken. Någon saknas, något fattas, ett tomrum att tycka om, ett tomrum att fylla i. Jajamänsann! Ragna Larsson Karin Smirnoff är överjävlig på att skriva så att det som finns mellan raderna blir tydligt. Inget vältrande i detaljer. Inget våld, bara dess verkningar. Helena Messing Missing People innehåller allt - utom svar. Kärlek och förnedring. Värme och iskyla. Humor och spänning! En berättelse det varken går att sluta lyssna på eller sluta tänka på. Vad hände? Och varför? Sinnrika ledtrådar delas ut men lyssnaren måste själv väva ihop dem till en lösning. Eller finns det flera? Detta gör denna radionovell storartad! Monica Sandberg  Spänning, humor och svärta. Tog tag i mej från första ordet. Jajamänsan! Pär Jörgensen Den biter sig kvar efter lyssningen. Det finns ett antal trådar i historien, vissa bara antyds, som får historien att växa långt utöver de dryga tjugo minuterna. Frågetecknen, som de lösa trådarna skapar, är både plausibla i sin vaghet och driver på omfånget till något större än en kort historia.Producent: Joseph KnevelTillgänglig fram till 22 april 2022. 

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Rösta på Syskonen av Margareta Lindholm här, röstningen avslutas 18 april. Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

När Leos granne ber om hjälp med en grej så blir det ett välkommet avbräck i Leos kaotiska isolation. Han följer med trots att han inte har en aning om vad det handlar om. Rösta på John Lennons glasögon av Björn Runge, röstningen avslutas 18 april. Björn Runge är regissör, manusförfattare, dramatiker och författare. För sin film Om jag vänder mig om belönades han med Guldbagge i Sverige och Silverbjörnen i Berlin. Och på Oscarsgalan 2019 blev Glenn Close nominerad för bästa kvinnliga huvudroll i filmen The Wife som Runge regisserade.  Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Peter Andersson är skådespelare utbildad vid Scenskolan i Göteborg. Sedan 1977 har han hunnit med det mesta som hör till yrket, både på scen och framför kameran. Producent: Sammi Nummelin

Áddjá, farfar, sitter plötsligt där i rökkåtan, han har varit borta länge och vår berättare sätter sig ner och börjar prata om allt som hänt. Rösta på Áddjá och renen av och med Simon Issát Marainen, röstningen avslutas 18 april. Áddjá får höra hur det var att försöka övermanna sömnen, att växa upp med en pappa utan renar och en sjösame till mamma och om att förlora båda sina bröder. En radionovell om att följa sitt hjärta och att leva med vinden! Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Simon Issát Marainen är jojkare, poet och renägare, vi hör honom bland annat i bandet ÁRA och 2021 släpper han ny musik under eget namn. Jojk: Simon Issát Marainen. Tekniker: Helena Sydberg Hinrichsen Slutmix: Glate Öhman Producent: Joseph Knevel

En oväntad upptäckt får den katastrofala fjällvandringen att ta en helt ny riktning. Rösta på Borlängechampagne av Gustav Tegby här, röstningen avslutas 18 april. Peter har länge planerat en vandring tillsammans med kompisgänget från gymnasiet, men en efter en backar vännerna ur och kvar blir bara Peter och Marklund. Vid en fjällsida hittar de plötsligt något de inte räknat med, ett dött mytologiskt väsen som ska komma att förändra allt. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Gustav Tegby är författare och dramatiker. Han romandebuterade 2019 med ungdomsromanen Beröringen och är även aktuell med en novell för skräckpodden Skymningsland Sven Björklund är skådespelare och medlem i humorgruppen Klungan. I radio hörs han bland annat i Mammas nya kille i P4. Producent: Camilla Blomqvist

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Rösta på Missing People av Karin Smirnoff här, röstningen avslutas 18 april. Men att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - aktuell med romanen Sen for jag hem, tredje och avslutande delen i den hyllade serien om Jana Kippo. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset. Producent: Joseph Knevel

For this podcast, I met Andy Buru, an inspiring, well-known, and fun to talk to rope bondage teacher and therapist from Stockholm in Sweden. I met Andy a few years ago at a tantra festival in Ängsbacka, where he also teaches sometimes.  As rope bondage and kink, in general, seem to become more and more popular around me,  I thought it might be interesting getting to know Andy a little better. So I asked him for an interview. In this episode, we talk about a  project that is very dear to Andy: The amazing conscious kink event series "Salongen" ("The Parlour") where BDSM and art meet. These play parties will be taking place in a theatre setting and are a co-production of Andy Buru and colleagues from theatre and opera.  Listen to the interview to discover some of the secret ingredients of this playful artistic project.If you want to know more about Andy Buru, his passion, lessons, and sessions you can find a lot of inspiration and information here: www.andyburu.seThe event series "Salongen" has no official homepage, yet. But if you read Swedish you can catch a glimpse here: https://salongen892898617.wordpress.com/Because we recorded the session on International Women's day, I asked Andy which women were most influential in his life. Here is some nutrition for your brain, body, and soul:Ruby May https://www.know-your-flow.com/Barara Carellas https://barbaracarrellas.com/Judith Lewis Herman https://en.wikipedia.org/wiki/Judith_Lewis_HermanEsther Perel https://www.estherperel.com/Thanks, Andy, for being such a delightful person to talk to.Recorded by Siri Berlin

I denne podcast serien får du møte 10 av butikkene på amfi Ålgård som forteller tiden opp mot jul, og selvfølgelig gode tips til spennende julepresanger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Forfatter Camilla Collett etterlot seg mer enn 1000 brev. Marius Wulfsberg forsker på disse, som bringer oss tett inn på livene til Collett og hennes krets. Brevene viser at vi må slutte å forstå hele livet hennes i lys av ungdomsforelskelsen i Johan Sebastian Welhaven, mener han. Opptak fra Kapittelfestivalen 2020 på Sølvberget. -- Medvirkende: Marius Wulfsberg Produksjon: Åsmund Ådnøy Innspilt i Salongen på Sølvberget lørdag 19. september 2020.

Ukas gjest er RÅ på barbering, fading og herrekultur, han holder også kurs i dette. Han driver Staut barberstue i Tønsberg. Dette er mannfolkas egen hule og herrespa. Her er det fritt for "damejåling". Salongen har en skikkelig cool "herre vintage look", og det har selvsagt også gutta som jobber der. Musikk: Bensound

Frisørene forbereder seg nå på åpning av salongene etter at koronakrisen rammet samfunnet. Foreløpig er det uklart hvilke restriksjoner det vil bli. Vi har snakket med Morten Eiknes hos Hair & There i Karmsundgata i Haugesund.

Hei igjen liberale venner! Vi produserer videre over Google Meet. Først snakker vi om da Ole for noen år siden var radiostjerne i Salongen i P2. Sjekk ut dette, da det finnes i NRK sine arkiver. Her snakket vi om hvordan pressen er politisk påvirket. Dagens skribent på liberaleren.no er Sebastian Damgaard. Han har skrevet om innovasjonen som foregår innen medisinsk forskning i Korona-krisen. Les artikkelen her: https://www.liberaleren.no/2020/04/05/innovasjon-mot-korona/ Bill Gates funder i tillegg 7 ulike prosjekter for å finne en vaksine mot Covid-19. Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut. Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.com https://www.facebook.com/liberalerenpodcast/ https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/ https://twitter.com/LiberalerenP Rate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette! Les dine daglige nyheter på Liberaleren: https://www.liberaleren.no/ Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her: https://www.liberaleren.no/donasjoner/ VIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172 Liberal hilsning fra Ole og Klaus! God påske!

Hei igjen liberale venner!Vi produserer videre over Google Meet.Først snakker vi om da Ole for noen år siden var radiostjerne i Salongen i P2. Sjekk ut dette, da det finnes i NRK sine arkiver.Her snakket vi om hvordan pressen er politisk påvirket.Dagens skribent på liberaleren.no er Sebastian Damgaard. Han har skrevet om innovasjonen som foregår innen medisinsk forskning i Korona-krisen. Les artikkelen her:https://www.liberaleren.no/2020/04/05/innovasjon-mot-korona/Bill Gates funder i tillegg 7 ulike prosjekter for å finne en vaksine mot Covid-19.Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her:liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Les dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/VIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberal hilsning fra Ole og Klaus!God påske! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Salongen med PR-konsulten och författaren Per Schlingmann och journalisten och författaren Louise Boije af Gennäs. Ämnet vi filosoferar kring är "att leva i ovisshet" See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Iris Murdoch (1919–99), britisk forfatter og filosof, var en av sin samtids viktigste tenkere. Selv var Murdoch opptatt av å holde filosofien og litteraturen adskilt fra hverandre. Samtidig var hun både som filosof og som forfatter opptatt av mange av de samme tingene, og innenfor begge disipliner utforsker hun spørsmål som hva det gode er, hvordan moralske verdier blir utformet, og forholdet mellom språk og virkelighet. Hva er forholdet mellom filosofi og fiksjon hos Murdoch? Hva kan filosofien som litteraturen ikke kan, og hva kan litteraturen som filosofien ikke kan? Litteratur på Blå og Salongen - nettidsskrift for filosofi og idéhistorie inviterer til samtale om Murdochs virke som filosof og forfatter og spør hvilken betydning hennes tenkning har i dag, 100 år etter hennes fødsel. I kveldens samtale ser vi på disse spørsmålene med utgangspunkt i den filosofiske essaysamlingen "The Sovereignty of Good" (1970) og romanen "The Sacred and Profane Love Machine" (1974). I panelet: – Elin Svenneby: Filosof og forfatter. Hun er aktuell med «Iris Murdochs velvalgte ord», den første samlede fremstillingen av Murdochs forfatterskap på norsk. – Kaja Schjerven Mollerin: Forfatter og kritiker. – Jakob Lothe: Professor i engelsk litteratur ved Universitetet i Oslo. Samtalen ledes av Hannah Monsrud Sandvik fra Salongen.

Går du forbi denne salongen må du virkelig stoppe opp og beundre den. De startet i det små med tre frisører, og i dag er de hele 20 frisører som holder hjulene i gang. Salongen heter White Studio og ligger i Oslo. Hør deres fantastiske og inspirerende hi...

RB-salongen har vært en tur på Stortinget og møtt Stortingspresident Tone Trøen. 

RB-salongen har vært en tur på Stortinget og møtt Stortingspresident Tone Trøen. 

Denne gangen er det TV-kokk Lise Finckenhagen som er gjest hos Britt og Lars.

Denne gangen er det TV-kokk Lise Finckenhagen som er gjest hos Britt og Lars.

RB-salongen har besøk av ny trener i LSK, Geir Bakke 

RB-salongen har besøk av ny trener i LSK, Geir Bakke 

Kingsford Siayor er gjest i Salongens aller siste sending. Han synes det er vanskelig å ta avskjed, og som skuespiller må han ofte gjøre akkurat det. Hvert teppefall betyr farvel til en rolle, til kollegaer og steder han har blitt glad i. Nå er han med når Salongen tar farvel, fra scena på et fullt Ingensteds i Oslo. Det blir også en siste dans med Frode Grytten, og en salme ved Salongens slutt med Hanne Hukkelberg og Tåsen skolekor.

Siden programmets oppstart for seks år siden har forfatter Frode Grytten og lydkunstner Hans Kristen Hyrve holdt Salongen med nyskrevet poesi. Her er høstens dikt samlet i en førjulspakke til Salongens lyttere.

Torkil Risan er utdannet journalist, tidligere programleder i "Ken eller Torkil" og Miksteip på NRK P3, samt Salongen på NRK P2. Jobber nå som film- og TV-ekspert i kulturstripa på NRK P2. Han er også kjent som mannen bak karakteren "Kompisen til Lars".Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på YoutubeUkentlig Nyhetsbrev (påmelding her) Wolfgang Wee Uncut HjemmesideInstagramFacebookTwitterFor podcast tips, podcast anbefalinger, podtoppen, podcast toppen, podkast og en oversikt over alle episodene med Wolfgang Wee Uncut, besøk https://www.pod-cast.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.