Podcasts about medborgarr

Bör vår historia skildras romantiskt och patriotiskt? Leif V Erixell är författare och debattör med inriktning på kultur- och samhällsanalys. Bland hans böcker kan nämnas Om den civila freden, Omstart Sverige, Samhällspolitisk ordbok samt Den svenska statsideologin. Leif är även, när detta sänds, ordförande i Medborgarrättsrörelsen i Sverige. Vi pratar om arkitektur, historia, klimatkrisen, Europa, samhällsutveckling och mycket mer. Sök på Leif V Erixell hos bokhandlare eller följ honom på Facebook för att ta del av hans skrivande, samt besök https://mrrs.se för mer om Medborgarrättsrörelsen i Sverige. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I våras poddade Jonathan och Peter om satsningarna på långsiktigt dialogarbete i kommunens tätorter, nu har snart ett halvår gått och Nulägesdialoger har skett i 3 av 4 tätorter. Dessutom har man följt upp med medborgardialog kring bostadsbyggande i Varnhem och den 28 november kl.18.00 är det dags även i Axvall. Hur har arbetet gått, hur följer vi upp de synpunkter som inkommit och vad händer härnäst? Vad har vi lärt oss? Och hur kan lärdommarna användas när helt nya stadsdelar planeras där merparten av invånarna ännu inte flyttat in? Hör om de pinfärska planerna att tillsätta en medborgarberedning i ”Djurgårdshage” - planprogrammet för en ny stadsdel i södra Skara. Vad är en medborgarberedning? Och varför väljer Skara att bli en av Sveriges första kommuner att inrätta en sådan?

Martin Luther King blev ledare för medborgarrättsrörelsen redan som 26-åring. Med hjälp av metoder kring icke-våld och civil olydnad mobiliserades hundratusentals människor i den största rörelsen i amerikansk historia. Mest känd är han för talet "I have a dream" som han höll 1963. Vad var det egentligen för samhälle som han drömde om? Och hur förändrades hans politiska tankar under hans liv?

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Kennedy och medborgarrättsrörelsen, freedom rides, Kings protester i Birmingham, Kennedys tal till nationen, skotten i Dallas, Lee Harvey Oswald och Warrenkommissionen.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Sanna Ghotbi är expert på medborgardeltagande på Digidem Lab, som erbjuder tjänster och utvecklar metoder och verktyg för framtidens deltagande demokrati.
 För att lyckas genomföra den enorma omställning som vi måste göra är det förstås enormt viktigt att också stärka demokratin. Därför kan medborgarråd vara en avgörande metod för att vanliga människor ska få vara med och forma politiken. Det är ju ganska uppenbart att dagens politiska system inte klarar av att fatta de nödvändiga besluten för att undvika klimatkrisens värsta effekter.

I Godmorgon, världen även kåseri av Emil Jensen, krönika av Katarina Barrling, Panelen och satir med Publc Service. Programledare: Sara Stenholm Producent: Katarina von Arndt

Medborgarrättsrörelser kämpar hårt för makten över den egna representationen, samtidigt matar programmerare artificiell intelligens med bilder och klassificeringar av människogrupper. Tekniken går framåt men gör den visuella representationen det? Insta:bildpodden ww.facebook.com/bildpodden

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 1950 och 1960-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA, Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrosvensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programmet är en repris från den 10 maj 2018.

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 50 och 60-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA , Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrikansk svensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrättsrörelsen flytta fram gränserna för den svarta befolkningens rättigheter. Varför uppstod rörelsen just då? Hur hade arbetet för svartas rättigheter bedrivits tidigare? Hur stor betydelse hade egentligen talespersoner som Martin Luther King och Angela Davis? Och vilket arv har rörelsen lämnat efter sig i dagens USA, ett land fortfarande plågat av ojämlikhet och rasism? Gäster i studion är Gloria Ray Karlmark och Michele Micheletti. Gloria Ray Karlmark är patentingenjör och jämlikhetsförespråkare, född och uppvuxen i USA men bosatt i Sverige sedan 1969. Hon var en av "The Little Rock Nine", de första nio svarta studenter som under stora protester började studera vid den tidigare rassegregerade skolan Little Rock Central High School i Arkansas. Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på frågor om medborgarskap och demokrati. Avsnittsbilden visar Elisabeth Eckford som på sin väg till skolan Little Rock Central High School i september 1957 får utstå glåpord och trakasserier från en upprörd massa. Foto: Getty Images / Bettmann.

Inger Arenander (Washington) och Agneta Furvik (New York) deltar i seminarium om hur polisvåld mot svarta blivit en stor fråga i USA, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Medborgarrättsrörelsen bland afroamerikaner i USA väcktes på allvar till liv efter att 18-årige Michael Brown sköts till döds i Ferguson av en vit polisman förra året. ”Svarta liv spelar roll” skanderar demonstranter och aktivister runt om i landet, men vad har egentligen skett under året? Svarta män löper fortfarande högre risk att skjutas av polis än vita. På årsdagen av Michael Browns död sköts ytterligare en svart man av polis. Möt Sveriges Radios två USA-korrespondenter på scenen under Radiokorrespondenternas sommarturné 2015.

Om dagen då Husby-borna gick för att rösta i EU-valet. Bredvid en vallokal i Husby i Stockholm ska polisen gripa en man. Det blir ett våldsamt gripande, sirenerna på polisbilen tjuter, folk samlas runt omkring, flera filmar händelsen. Enligt polisens beskrivning kastas det sten mot polisen, det syns dock inte på de filmklipp som Konflikt har tillgång till. Polismannen tar upp sitt vapen, mantlar, siktar och uppmanar folk att backa undan. Men de flesta står kvar och fortsätter filma med mobilerna. Till slut avlossar polismannen ett varningsskott. Konflikt om att bygga tillit och förtroende, om delaktighet och demokrati och om vad som då händer när polisen skjuter skarpt. Flera av de som rör sig kring gripandet i Husby filmar med sina mobiler. Konflikt har fått ta del av en mängd filmklipp som visar händelsen ur olika vinklar. Många av de som bevittnade varningsskottet träffade också Konflikts Johanna Langhorst och lät sig intervjuas. Några av dem berättar i hennes reportage om det som hände och om annat som hänt många gånger förut i Husby. Ansvarig för polismannen som avlossade skottet är chefen för ingripande på Västerortspolisen heter Emil Andersson. Han sitter med i Konflikts studio och svarar på frågor. Där möter han Mohamed Abubaker, själv polis men uppväxt i Husby som är kritisk till hur polisen bemötte folket i Husby centrum på EU-valdagen den 25 Maj. Tillsammans med dem sitter professor i kulturgeografi Irene Molina som bland annat säger att om allt fokus är på att bekämpa kriminalitet så stigmatiserar det förorten, det behövs mycket mer än så. I Husby jobbar Mehrako Masifi ideellt med Medborgarrättsbyrån för att stötta frustrerade ungdomar som tycker att samhället vänt dem ryggen. Många ungdomar har fått hjälp att se hur samhället också är till för dem, att de också har rättigheter och möjligheter som de kan ta till vara. Hör henne i Daniela Marquardts reportage berätta om vad som hände henne som gjorde att hon hatade polisen och media och om hur hon sedan kommit tillrätta med det genom att hon gifte sig med en polis. Samma problem som i Husby finns i förorter över hela världen. I Frankrike brann det hösten 2005 runtom i franska städer. Den utlösande faktorn var två unga killar som dog när de flydde från polisen efter ett inbrott. De hade tagit sin tillflykt till en transformatorstation där de brändes ihjäl av kraftiga elstötar. Men trots att problemen var uppenbara långt innan kravallerna har det franska samhället än idag inte lärt sig något av dem. Det berättar Marwan Muhammad, talesperson för organisationen Kollektivet mot Islamofobi. För många som bor i socialt utsatta förortsområden har det omgivande samhällets fördomar, utestängning och misstänksamhet blivit en del av vardagen så till den grad att de inte längre reagerar på att de diskrimineras, det säger Professorn i Sociologi Nacira Guénif-Souilamas. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

P4 Kristianstad. Sören Sommelius har skrivit en bok som heter från King till Obama. Han gästade Morgonen och pratade om vad som hände med medborgarrättsrörelsen när Martin Luther King mördades 1968, hur valet i USA fungerar och vad Barack Obama som president har betytt för svarta i USA. Med Anders Liljeqvist och Johanna Zachhau.