Art of Collaborating Podcast

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark och Anna Hedman Jernberg med Martin Fransson som är forskare vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet och knuten till Samhällsnytta, en nationell mötesplats för utforskande av samhällsutmaningar i Sverige. Vi pratar om Martins rapport ”Värdskap för ledning av ägarlösa tjänstesystem” och om hur vi kan arbeta med komplexa samhällsutmaningar som kräver samverkan mellan många aktörer. Vi pratar bland annat om: • Vad ”ägarlösa tjänstesystem” är • Varför ”systemvärdskap” blir viktigt i många frågor idag • Vikten av bredd och höjd i samverkanssystemet • Testande och lärande eller: ”Se vad som händer när skiten träffar fläkten” • ”Systemledarskap” – att ta ansvar för att få in hela systemet i rummet • ”Systemvårdsarbete” – att hjälpa andra att förstå behovet med samverkan • Hur vår kunskapssyn påverkar vad vi lyssnar på • Behovet av ”hissen” mellan nivåer

Vi pratar med Lisbeth Löpare Johansson som är samordnare för Nära vård på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Omställningen till Nära vård syftar till att vården ska komma närmare patienten och bli mer personcentrerad. Detta innebär i praktiken en gedigen och långsiktig förändringsprocess av hela hälso- och sjukvårdssystemet, med ett ökat behov av samverkan mellan organisationer och yrkesområden. Denna omställning kan enligt Lisbeth snarare ses som en ”rörelse” än en vanlig organisationsförändring, vilket får konsekvenser för hur vi ser på processen och hur den kan bedrivas. Här finns mycket att lära av både erfarenheter och design av processen, för alla som arbetar med omställning, även inom andra samhällsområden. Och en fråga vi ställer oss på slutet av samtalet: Vem tar ledarskapet för ett nytt paradigm för styrning och ledning av hela system – vad kommer efter New Public Management? Vi pratar bland annat om • Vad som är komplext inom sjukvårdssystemet • Det viktiga i att föra samtal om ”varför” • Att arbeta med en riktning, utan att veta exakt hur det kommer att bli • Förutsättningar – som uthållighet över partipolitiska gränser • Svårigheten att följa upp effekter i system – och behovet av att sådana utvecklas • Att sprida goda erfarenheter – och att låta alla uppfinna hjulet • Inspirerande resultat och effekter som redan blir synliga • Samverkan som en ny praktikgemenskap • Den mänskliga intuitionens betydelse

I det här poddsamtalet pratar vi med Josefina Johannisson, verksamhetsutvecklare på Region Kronoberg och författare till boken ”Mona: en mamma, ett mord och en dotter” och Olga Person, ordförande för Unizon. I samtalet pratar vi om det väldigt angelägna ämnet som handlar om dödligt våld i nära relationer och det stora behovet av samverkan för att hindra det dödliga våldet mot kvinnor. I samtalet pratar vi bland annat om: -den extrema stuprörsindelningen i Sverige som hindrar att ge stöd och hjälp till kvinnor och barn -vikten av att prata om detta som ett stort samhällsproblem -vikten av en tydlig målbild, en nollvision kopplat till dödligt våld -vikten av kompetensen samverkan i sig för att jobba tillsammans mot gemensamma mål för att hindra våldet -varför ser och agerar vi inte som medmänniskor när vi märker att något pågår -systemfel och vikten av systemsyn och agerande -vikten av att fråga kvinnor och barn om vad som behövs för att stärka samverkan -vikten av att mäta effekterna och att det de fakto blir mindre dödligt våld

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark med Martin Sande från Dialogues. Martin arbetar tillsammans med Bernard Le Roux med facilitering och dialog i svåra och polariserade samhällsfrågor. Martin är starkt engagerad i att involvera och att inkludera, samskapa med andra, föra dialog och att hitta nya sätt att komma framåt i samhällsutmaningarna. Vi pratar bland annat om: - Frågor som blir alltmer polariserade och där avstånd skapas mellan parter - Vikten av att acceptera att det är komplext - Hur spänning och polaritet kan sökas upp i ett tidigt skede och bli en positiv kraft - Dialog i 360 grader och hur vi kan komma framåt tillsammans - Hur beslutsfattare behöver agera när frågorna är som svårast och betyder som mest - Att både visa resultat här och nu och samtidigt arbeta långsiktigt - Grundprinciper i design av en bra dialog - Vikten av att inte vara ”metodfundamentalistisk” och att länka samman beslutsfattandet och kompetensen i facilitering Trevlig lyssning!

I den här podden pratar Anna Zingmark med Maria Grafström och Anna Jonsson, organisationsforskare, om samverkan som praktik. Vi pratar om vikten av själva ”görandet” i samverkan och om deras fina bok ”Kunskapens nyanser. Berättelser om samverkan” där intressanta personer från akademin, näringslivet och offentligheten delar med sig av sitt viktiga samverkansarbete och ”hur” de samverkar. Anna och Maria delar med sig av principer och lärdomar kopplat till görandet. I podden pratar vi bland annat om: - det viktiga kunskapandet i samverkan - vikten av att ge tid för att aktörer ska kunna mötas - friktionens betydelse, att kunna hålla i konflikten och att respektera våra olikheter - "institutional knotting"- att knyta ihop och lösa upp knutar - nyfikenhet, ödmjukhet och förmågan att lyssna som grundläggande förhållningssätt - samverkan som görandet i vardagen - vikten av ömsesidighet i samverkan mellan akademin och det omgivande samhället Och mycket mer... trevlig lyssning!

In this episode, we talk with Sandra Janoff, who has developed (and practiced for decades) the method ”Future Search” together with Marvin Weisbord. We met Sandra in a facilitation training in Berlin in 2024, and were deeply inspired by her way of working systemically with complex issues. Here you can listen to Sandra describing how we can understand systemic change, how we can connect with people's hearts and the situation as it is, creating action that makes a difference for the system as a whole. We are talking about - Sandra's experiences and background developing Future Search - What Future Search is - a strategic action planning meeting - The ”whole system” - what that actually means (parts being interconnected, having a boundary and a purpose) - The power of "getting the whole system into the room", where people are learning together before they act, focusing both on the past, the current situation and the future, finding common ground and identifying future actions - ”Systems experiencing”, making sense of the whole together: Experiencing complexity and what a chaotic world we live in, "mapping the world as it is" - The "theory of change" behind the Future Search method (organic, biologic) ”D-I” Theory, (Differentiation - Integration) : Systems develop through an ongoing process of differentiating and integrating - Why taking a risk in a group - and how we respond to it - makes such a big difference - How to attract and establish a creative planning group - and much more!

I det här avsnittet pratar vi om den intressanta metoden ”Future Search” som är framtagen av Sandra Janoff och Martin Weisbord. Den väl beprövade metoden skapar förutsättning för systemförändring på ett konkret och kreativt sätt. Med det här avsnittet försöker vi ge en bild av den här metoden och tankarna bakom. I podden pratar vi bland annat om: • Varför vi tycker metoden Future Search är så spännande • Varför vi behöver andra sätt att ta oss an komplexa samhällsfrågor • Vad det innebär att ta ett systemperspektiv • Vad som menas med förändring och förflyttning av ett system • Hur kan systemförändring faktiskt skapas? • Hur genomförs metoden Future Search rent praktiskt? • Vilka är effekterna som kan skapas av metoden? Lyssna om du vill bli inspirerad kring hur vi kan ta oss an dagens utmaningar på ett mer kreativt och praktiskt sätt!

I den här podden pratar vi med med Pia Andersson, forskare i kommunikation, konfliktlösning och gruppfacilitering på Göteborgs universitet. Vi pratar om Pias forskningsområde: facilitering i komplexa samhällsfrågor. Pia är engagerad i hur forskning kan möjliggöra för praktiken, jämna ut marken mellan forskare och praktiker och hur vi ska kunna mötas över perspektiv och intresseområden. Vi pratar bland annat om: • Hur forskning och praktik kan mötas • Hur vi kan prata om komplexitet för att stärka samverkansprocesser • Facilitering och medveten processledning i svårlösliga frågor • Förståelse som föränderlighet och processen i att skapa kunskap • Vikten av att ha en vokabulär i osäkerheten • Vikten av ”byggnadsställningar” eller ”scaffolding” för att hjälpa oss i processen • TIP-metoden som ett sätt att arbeta med komplexa frågor och orsakssamband i en stegvis process • Forskning och praktik inom facilitering, skillnader och likheter samt vikten av möten däremellan Trevlig lyssning!

I den här podden pratar Karoline och Anna (äntligen) om utvärdering av samverkan. I samverkan bryter vi ju ny mark och befinner oss i ett okänt landskap, på en expedition med flera olika organisationer. Att intressera oss för hur vi utvärderar samverkan kan vara viktigt utifrån flera olika aspekter. För att få viktig information kring hur samverkansprocessen kan utvecklas men också för att se att vi faktiskt kommer framåt i den viktiga frågan vi samverkar kring. Det skapar värde att kunna fånga både väntade och oväntade resultat och effekter. Vi pratar bland annat om: - Gemensam förändringsteori som ramverk för utvärdering i samverkan - Begreppet processuell utvärdering - Vikten av att fånga förändring i det gemensamma, i våra organisationer och i samverkanskontexten - Att ställa frågor till en samverkansprocess kan påverka utvecklingen - Hur vilken fas av samverkan vi är i påverkar vad vi kan fråga kring - Hur vi kan fånga framgång i processen och i produktiviteten av samverkan

I det här avsnittet pratar Karoline med Monika Neukirchen – en av flera aktörer som finns i vårt ”ekosystem” av personer, ansatser och perspektiv med fokus på att navigera i samtidens omställningsprocesser. Monika driver ledarskapsprogrammet ”Banbrytande ledarskap” och två poddar med fokus på banbrytande ledarskap, varav en har särskilt fokus på ledarskap inom hälso- och sjukvården. I samtalet utforskar vi vad samverkan och banbrytande ledarskap har med varandra att göra, och framför allt: Har med oss som människor att göra. Vi kommer in på: - Omställning och paradigmskifte – vad är det för tid vi befinner oss i just nu? - Det talas om transformation i flera sammanhang, men vad menas egentligen med det, hur kan vi tolka det? - Metaforen om larven som blir en fjäril, men som inte vet om det och därför försöker motverka denna förändring - Hur kan vi sträva efter en framtid som vi inte känner till ännu och som vi inte kan planera för? - En nyckel: Att ha kontakt med en djupare, ”sannare” och visare del av sig själv, något bortom rädslan, bortom egot - Betydelsen av meditation och en ”inre hygien” - Att känna till sitt syfte för att kunna se det högre syftet och för att 1+1 kan bli 3 - Robert Kegans teori om vuxenutveckling och hans metodik ”Immunity to Change” som hjälper till att identifiera och möta egna rädslor som hindrar oss i vårt arbete - Hur vi tillsammans i våra organisationer kan bli mer självmedvetna som människor – och vad som då kan hända Trevlig lyssning!

Vi pratar om förståelsemodellen och metoden Samverkanstrappan. Trappan är uppskattad av många för att den skapar en bild av vad som krävs när vi samverkar mellan organisationer och perspektiv. Den illustrerar den koordinering som krävs för att vi ska ta oss framåt in samverkan. Den synliggör också att vi ofta kommer in med helt olika ambitioner för hur ”djupt” eller långt vi vill nå med vår samverkan. Vi (och många andra samverkansledare med oss) tycker att Samverkanstrappan, ursprungligen utvecklad av Arne Eriksson, är väldigt användbar och vi hoppas att du kan inspireras av den. Vi pratar bland annat om: -Samverkanstrappan och bakgrunden till varför Arne tog fram trappan -Hur Samverkanstrappan hjälper oss att förstå en samverkansprocess -Varför vi behöver intressera oss för hur vi koordinerar oss i samverkan -Vad de olika stegen i trappan betyder (mötesplats, samtal, samsyn, samverkan och samhandling) -Hur du kan använda trappan för att till exempel prata om de olika ambitionsnivåerna olika aktörer har. Trevlig lyssning!

I den här podden pratar vi med Håkan Spjuth, chef för Grants and Innovation Office på Karlstads universitet, och Anders Olsson, strateg forskning och innovation på Region Värmland. Temat är den världsunika samverkan som utvecklats i Värmland mellan klusterorganisationer, region och universitet i Akademin för smart specialisering. En samverkan som redan inspirerar andra delar av Sverige och världen. Här finns mycket att lära av framgångsfaktorer för att mobilisera många aktörer i en gemensam riktning på lång sikt. Vi är övertygade om att Insikterna går att överföra på många andra stora samhällsutmaningar vi behöver samverka kring idag. Vi pratar bland annat om: Att hitta vinsterna både för respektive organisation och för den gemensamma strategin Den goda samverkanskulturen som har skapats i Värmland, vikten av spindlar i nätet och långsiktigheten i att bygga tillit och relation Hur olika drivkrafter och behov kan samspela, hur processen skapar strategin Hur många kan bära den ”röda tråden” och vikten av samtalet Betydelsen av nätverk och samverkan regionalt, nationellt och internationellt för att utveckla styrkeområden Det avgörande i att två personer från Region och Universitet kunnat arbeta så nära under så lång tid och därmed kan förstå respektive organisations utmaningar och förutsättningar Nätverk och tillit som grund för framgångsrik omställning Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar Karoline med Christina Frimodig, en mycket erfaren samverkansledare och även samarbetspartner. Christina har faciliterat komplexa samverkansprocesser inom en rad olika frågeställningar, och har även drivit ett arbete med att stärka samverkanskapaciteten internt inom en myndighet. Vi pratar om allt detta, med särskilt fokus på rollen som samverkansledare och Christinas erfarenheter av att fylla den rollen. Detta är ett peppande samtal för alla som kommer att leda, leder eller har lett samverkansprocesser. Det handlar om det ”dolda” och ganska ”osynliga” jobbet en facilitator gör, som är helt avgörande för processens framdrift. Mer specifikt kommer vi in på: - Facilitatorsrollen – varför är den så viktig och vad handlar den om? - Olika sorters samverkansprocesser, ”lättare” och ”svårare” – olika förutsättningar och behov av olika sorters facilitering - Vikten av förberedelse och medvetenhet: det tar tid! - När det blir viktigt att stå fast själv och peppa andra att fortsätta - Att vara ”neutral”, eller ”lika mycket på allas sida”. Fördelar och nackdelar med att vara samverkansledare och samtidigt representera en organisation - Vikten av att kontinuerligt lära tillsammans var vi står och vad vi har lärt oss. Att våga lyfta blicken tillsammans leder ofta till nya lösningar - Erfarenheter av att sprida samverkansförmågor inom en organisation – vad är det för förhållningssätt som bidrar till en samverkanskultur? - Det demokratiska samtalet – betydelsen av dialoger som tas på allvar, för att utveckla dagens samhälle, och hur kan vi skapa dessa? Och mycket mer. Trevlig lyssning!

Vi pratar om en väldigt kär och användbar modell som handlar om tre ”språkliga domäner”: Estetikens, reflektionens och produktionens domän. Modellen handlar om att det språk vi väljer säger något om vilken domän eller ”logik” en person befinner sig i. Vi tycker den här modellen är otroligt användbar och vi pratar om: - Vad de olika domänerna innebär och hur de kommer till uttryck - Dynamiken som uppstår när de olika domänerna möts i ett samtal - Varför det är viktigt att locka fram och lyssna in alla tre domäner - Hur dagsformen och olika sammanhang (tex vilken verksamhet vi arbetar med) kan påverka vilken domän vi hamnar i - Hur vi kan använda oss av domänerna när vi planerar möten och när vi befinner oss på möten där vi ”pratar förbi varandra” eller blir frustrerade på andras domäner - Hur modellen kan hjälpa oss att vara mer självreflekterande Trevlig lyssning!

I komplexa frågeställningar och i samverkan mellan olika logiker är nyfikenhet en central förmåga och förhållningssätt. I det här samtalet pratar Anna Zingmark med Peder Söderlind som är författare och entreprenör och som är särskilt inriktad på nyfikenhet. Peder intresserar sig för och är en viktig ambassadör för nyfikenhetens strategiska roll i våra organisationer och i vårt samhälle. Samtalet handlar bland annat om: -Varför vi behöver vara nyfikna i dagens frågeställningar och vikten av lärande -Nyfikenhet som vår inre motivation att lära och som en kollektiv rörelse mot det nya -Hur vi ser på nyfikenhet i vårt samhälle -Nyfikenhetens roll i förändringsfaser -Vikten av att odla psykologisk trygghet för att kunna stanna i frågorna -Nyfikenhet i fokus för att bygga våra organisationer -Att vara förälskad i känslan av att inte ha en aning74

I samband med att Länka firar 9 år reflekterar vi kring våra insikter och lärdomar hittills. Vi kommer in på några viktiga samverkansförmågor som ligger oss varmt om hjärtat, och pratar bland annat om vikten av att ta ett system- och helhetsgrepp, att förstå varandras kontexter, ”det högre syftet”, betydelsen av relationsbyggande och tillit, samt det stora värdet med lärande reflektioner. Att lyckas i samverkan kräver en hel del av oss, det är ingen quick fix, utan ett stort och brett kompetensområde. Och vi är lika taggade på att sprida samverkansförmågor som vi var i början av dessa 9 år i Länkas regi. Den kanske viktigaste insikten: Vi blir aldrig fullärda i samverkan. Och vi behöver vara många fler som sprider samverkanskompetenser för att stärka vår förmåga att ta oss an komplexa samhällsutmaningar. Kanske är samverkan rentav en livsstil?

Anna Zingmark pratar med Brita Hermelin, forskare och professor i kulturgeografi på Linköpings universitet. Brita forskar kring governance, samverkan och strategisk planering för lokal och regional utveckling och är särskilt inriktad på kommuner och kommuners roll i samverkan. Samtalet kommer också in på samhällsförändringen i Skellefteå i och med Northvolts etablering och den samverkan som detta har inneburit för att ta tag i alla frågor som behöver lösas. Vi pratar bland annat om: - vad det kulturgeografiska perspektivet på samverkan innebär - varför samverkan blir så angeläget idag - kommuners särskilda förutsättningar för samverkan - behovet av dialogytor för att samverkan ska fungera - Northvolts etablering i Skellefteå och all samverkan som krävs i etableringen - kommuners aktörskap, legitimitet och resurser som förutsättningar för samverkan - långsiktiga dialogprocesser för lokal utveckling - behovet att kommuner är strategiska och proaktiva i val av samverkan samt det stora behovet av mer intern samverkan inom kommuner

I detta avsnitt pratar vi med Kristina Alsér, en riktigt erfaren och hyllad ledare och samverkansledare. Kristina har erfarenhet från många ledande positioner och styrelsearbeten och har bland annat varit landshövding för Kronobergs län. Vi träffade Kristina när hon var styrelseordförande för Smart Housing Småland, ett samverkansinitiativ mellan företag, regioner, universitet och forskningsinstitut. Vi slogs då av Kristinas samverkande ledarskap – och det är också temat för vårt samtal. Samtalet kretsar bland annat kring: - Betydelsen av att samlas över gränser för att lösa svåra samhällsproblem - Att det är processen som är det viktigaste och att processer tar tid - Att 10 hjärnor tänker bättre än 1 - Mod och tillit - Långsiktig finansiering som skapar förutsättningar för att innovation kan uppstå - Hur resultaten i samverkan mest kan liknas ringar på vattnet – de sker i det kringliggande systemet i högre grad än i det direkta samverkansarbetet - Styrelseordförandes roll i långvarig samverkan – att vara facilitator och ”hålla i snöret” - Kraften i samtal och dialoger – det enda sättet att lösa konflikter och svåra frågor Och mycket annat! Trevlig lyssning!

Vi pratar med Mikael Lundström som har lång erfarenhet som samverkansledare i många olika sammanhang, som till exempel stora samverkansprojekt inom byggbranschen, säkerhetsarbete i näringslivet och från Försvarsmakten. Mikael är mycket engagerad i att få samverkan att lyckas och har identifierat tre framgångsfaktorer som han menar alltid fungerar för en lyckad samverkan: - Skapa goda och trygga relationer. På riktigt! - Öppen och tydlig kommunikation - Gemensamt överenskomna spelregler för konkreta beteenden, gällande samarbeten, möten, kommunikation. Vi kommer också in på den utvecklande aspekten av kristräning, vikten av en närvarande och kompetent samverkansledare i byggbranschen, och mycket annat.

Vi pratar med Johann Packendorff, professor i Industriell ekonomi och organisation med specialisering mot industriell projektledning. Hans forskningsintressen inbegriper ledarskap, entreprenörskap, organisationsutveckling och projektledning, ofta studerade ur perspektiv såsom genus, identitetsskapande och socialkonstruktionism. Vi pratar med Johann om frågor som till stor del handlar om mätning och styrning i våra samhällsfrågor – och vad mätningen exempelvis kan få för konsekvenser. Vi pratar bland annat om: -Hur kultur och struktur, styrning och mätsystem samspelar och hur det blir i samverkan -”Organisatoriska rum” för att få nya saker att hända - Vikten av helhetssyn kring samhällsfrågor - Hur mäter vi i samverkansprocesser - Taylorismen 2.1 - Vikten av tvärvetenskapligt samarbete och förmågor som krävs

”Gnuggzonen” är en översättning av det engelska begreppet ”groan zone”, som Sam Kaner beskriver ingående i boken ”Facilitator's Guide to Participatory Decision Making”, och som är en fas i samverkan som kan upplevas som frustrerande och svår. Samtidigt är den avgörande för att ta tillvara den kreativa potentialen i samverkan och komma fram till riktigt bra och hållbara lösningar. Karoline och Anna pratar om teorin bakom och egna erfarenheter av att vara i gnuggzonen. Vi kommer bland annat in på: - Samverkansprocessen enligt Sam Kaner – bestående av en divergent konvergent fas, och däremellan gnuggzonen - Varför gnuggzonen kan upplevas som så jobbig - Vår tendens att undvika och avbryta gnuggzonen för tidigt och därmed skapar mindre bra lösningar - Hur vi kan förstå konflikt som blockering, med inspiration från Thomas Jordan - När engagemanget är starkt blir gnuggzonen oundviklig – och är ett bra tecken! - Att lösningen är att stanna kvar, bli nyfiken och se vad som uppstår, i stället för att kämpa för sitt eget perspektiv - När gnuggzonen är över – hur vet vi det? - Hur vi kan lägga en grund för att våga möta gnuggzonen när den uppstår - Några tips för hur vi kan facilitera när vi väl hamnat i gnuggzonen - Det stora värdet med gnuggzonen – kunskapsintegrering, kreativitet och tillit!

I det här avsnittet pratar Karoline Bottheim med Anna Hedman Jernberg om frågors betydelse , varför frågor är viktiga och varför det är viktigt att lära mer om frågor. Vi kommer bland annat in på - Frågor som ett kraftfullt verktyg i komplexa frågeställningar - Hur frågor hjälper oss att ta oss ur det linjära som ”pockar på och att se det större sammanhanget - Cirkulära frågor - Modet att stanna kvar i frågorna - Hur frågor mobiliserar och skapar delaktighet - ”Hängande” frågor som följer med över tid och inte alltid behöver svar - Frågor som ett sätt att ge erkännande till någon annan - Hur frågor bidrar till trygghet och stärker den egna nyfikenheten - Medvetenheten om att frågor aldrig är oskyldiga - Exempel på djupa frågor (inspirerade av Daniel Christian Wahl) - Integrerande frågor, hur relaterar olika perspektiv till varandra? - Frågor som leder oss ur låsta lägen - Vilken fråga behövs just nu?

I det här avsnittet, lagom till starten på det nya året 2024, pratar Anna och Karoline om visioner i samverkan – vad är egentligen en vision, varför är visioner viktiga och vilka är framgångsfaktorerna i ett visionsarbete? Vi kommer bland annat in på - Vad vi behöver tänka på i visionsprocesser när många aktörer samverkar - Tid – visionssamtal behöver få ta den tid de tar - Vikten av att koppla an till, och bottna i, allas drivkrafter - Några fallgropar i visionsarbeten - Hur vi kan facilitera visionssamtal i samverkan - Det paradoxala i att både ha en vision och att vara öppen och flexibel för att ändra den - Kärnan i visionsarbetet: Mobilisering

Många av våra metoder och tankesätt vilar på den systemiska ansatsen och är inspirerade av tillvägagångssätt inom systemisk familjeterapi. I det här samtalet pratar Karoline och Anna med Johan Sundelin, psykolog och familjeterapeut om varför de systemiska metoderna är så kraftfulla och hur de kan bidra när vi tar oss an samverkan. Det blir en påminnelse om hur viktigt samspelet mellan oss människor blir för hur vi lyckas i komplexa frågor. Vi kommer också in på konceptet ”Internal Family Systems” (IFS) som fokuserar på vårt ”inre” familjesystem som påverkar oss och som kan hjälpa oss att navigera i vårt komplexa inre. Vi pratar bland annat om: -Vad är egentligen ”systemiskt”? -Hur vi ”organiserar” vårt samspel och skapar mönster för vad som blir möjligt -Vad systemiska metoder har att göra med samverkan -”Managers”, ”firefighters” och ”exiles”, delar av våra inre familjesystem -Vad våra inre delar har att göra med hur vi tar oss an aktuella samhällsutmaningar

I det här poddavsnittet pratar Karoline Bottheim och Anna Zingmark om det värdefulla med att göra en time-out i samverkansmöten och i längre processer. Time-out är ett facilteringsverktyg som hjälper oss att skapa involverande sammanhang där alla perspektiv får plats. Podden är för alla som vill få till mer meningsfulla möten där vi tar vår samverkan framåt. I podden gör vi även själva en time-out på vårt eget samtal vilket hjälper oss att förstå varandra. Vi pratar bland annat om: -Värdet och effekterna av att göra time-out -Vad är en time-out -Hur kan vi göra en time-out i möten och processer -När kan man göra en time-out -Varför gör vi det inte mer?

I den här podden pratar vi, Karoline Bottheim och Anna Zingmark om att checka ut på möten. Vi fördjupar oss kring varför det är så viktigt och hur metoden kan genomföras. Den här podden är för alla som vill få till mer involvering och samskapande i möten samt mer engagemang och långsiktighet i samverkan. Vi pratar bland annat om: -Hur metoden check-ut hjälper oss att ta tillvara våra olika tolkningar -En rad olika värden som kan skapas med metoden -Olika praktiska sätt att göra en check-ut -Vad som hindrar oss från att använda metoden -Hur check-ut bidrar till bättre kultur och långsiktighet i samverkan

I den här podden pratar vi, Karoline Bottheim och Anna Zingmark om att checka in på möten som en avgörande metod för involverande möten och för långsiktig samverkan. Vi fördjupar oss kring varför det är så viktigt och hur metoden kan genomföras. Den här podden är för alla som vill få till bättre och mer samskapande möten och samverkan i slutändan. Vi pratar bland annat om: -Vad metoden check-in är för något -Värden och effekterna som skapas av att deltagare på ett möte checkar in -Riskerna med att inte checka in -Olika typer av frågor och form för check-in -Hur vi ställer frågor som passar sammanhanget och processen -Check-in i små och stora grupper -Varför vi inte gör check-in i så många sammanhang fastän det är så viktigt

I det här avsnittet pratar Karoline med Märit Bodaxell, samverkansledare med lång erfarenhet som varit med att ta fram den svenska översättningen av ISO 44001: Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk. Standarden ger insikt i vad som är viktigt att lyckas med när en organisation samverkar med en eller flera andra och innehåller en mängd checklistor och användbart stöd. En gedigen resurs alltså för alla organisationer som måste samverka med andra för att skapa den nytta de strävar efter. Vi pratar bland annat om: - Varför och hur standarden kom till - Hur organisationer praktiskt kan arbeta med standarden - Betydelsen av att börja i den egna organisationen med utgångspunkt i den egna ledningsstrukturen - Vikten av att involvera högsta ledningen i samverkansstandarden - Hur vi kan arbeta med ”professionella” relationer - Principen ”värdeskapande”: Att se bortom syftet med samverkan är avgörande för att komma till 1 + 1 = 3 - Varför det blir viktigt att ta ett ansvar för den andra organisationens framgång - ”Det finns inte win-win i samverkan, det finns bara ett win” (något att fundera på!) - Varför det är så bra att arbeta med riskhantering och exitstrategi i samverkan

I samverkan blir gemensamt lärande avgörande för att utveckla och förflytta en frågeställning. I den här podden pratar Anna Zingmark med Jon Ohlsson, professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Jon har skrivit och varit redaktör för boken ”Kollektivt lärande i arbetslivet” tillsammans med Otto Granberg. I podden pratar vi bland annat om: -det anpassningsinriktade lärandet och det utvecklingsinriktade lärande -begreppen kollektivt lärande, kollaborativt lärande och kollegialt lärande -framgångsfaktorer i det gemensamma lärandet och mellan logiker -vikten av den gemensamma reflektionen -vad är effektivitet egentligen? -var forskningen befinner sig kring det interorganisatoriska lärandet

Det krävs mer av ett helhetsagerande och samverkan för att utveckla en hållbar stad. Det behövs fler systemagenter. I den här podden pratar Anna Zingmark med Katarina Scott och Emily Wise om Future by Lund som innovationsplattform och samverkansarena för nya lösningar kring samhällsutmaningar. Vi pratar bland annat om: -Behovet av systemagenter och vad det innebär -Vad som krävs för att arbeta med samhällsutmaningar i en stad -Arbetssättet i att ta oss an utmaningar i samverkan mellan aktörer -Vikten av att träna samarbete och samverkan -Vikten av att fånga och visualisera effekter av samverkansinitiativ

Allt fler av dagens samhällsfrågor anses vara komplexa. Många har idag uppdrag att leda den sortens utvecklingsprocesser, och det kan kännas utmanande i praktiken. En paradox vi behöver förhålla oss till är tex att både driva processen framåt enligt plan, samtidigt som vi behöver stanna upp och ändra i planen utifrån det som uppstår. När vi leder komplexa processer kan vissa förståelseramar och arbetssätt hjälpa oss mer än andra. I det här avsnittet pratar vi om detta, med utgångspunkt i vår nya bok: ”Att lyckas leda en komplex process – mellan plan och icke-plan” (2023) Vi pratar bland annat om: - Hur kan vi förstå komplexitet lite mer konkret? - Vad är skillnaden mellan projekt och process och varför är det viktigt? - Att det linjära och det cirkulära alltid går hand i hand - Exempel på olika aspekter av en inledande, en mitt-i och en avslutande och omdanande fas - Förhoppningen att ta tillvara mer klokskap när vi arbetar med komplexa frågor

Samhällsutmaningar kräver samverkan och gemensamt utforskande mellan kommuner och universitet. I den här podden pratar Anna Zingmark med Marie Mörndal, forskare om hennes bok ”Att takta: om organisering av samverkan mellan organisationer”. I samtalet pratar vi om den långsiktiga samverkansplattformen Samhällskontraktet och om vad som skapar framgångsrikt taktande. Vi pratar bland annat om: -Alla samtal som krävs mellan organisationer -Olika utvecklingsfaser och lärandet i en långsiktig samverkansplattform -Begreppet att takta som ett värdefullt ord i samverkansvokabulären -Dimensioner som till exempel den tidsrelaterade, den symboliska och den holistiska -Processledarens viktiga roll och förutsättningar -Ensamheten i processledarollen fast man kommunicerar med så många

Det finns mycket att säga om samverkan. Bland annat att det är svårt. Varför det kan vara bra att säga att det är svårt, och varför det faktiskt är bra att det är svårt, det pratar Karoline Bottheim med Priyanka John om. Priyanka har lång erfarenhet av komplex samverkan och har tillsammans med andra skrivit boken ”Samverkan över sektorsgränser. Möjligheter, utmaningar och förutsättningar”. Vi är alltså två riktiga samverkansnördar som fördjupar oss i våra olika erfarenheter och lärdomar av samverkan. Vi pratar bland annat om: - Makt och varför det är viktigt att prata om makt i samverkan - Varför ”vi måste baka en tårta tillsammans” – i stället för att nöja oss med att vara ”olika tårtbitar som passar ihop” - Betydelsen av att kliva fram som människor, något vi tvingas att göra i samverkan - Vikten av rum som tillåter samtal och ”sensemaking” – och därmed större förflyttningar – över tid - Vår tids fråga: Den hållbara människan, som är lite mer hel och inte behöver stänga av för många delar av sig själv Och mycket mer.

I det här avsnittet pratar vi med två dialogexperter: Marianne Döös och Lena Wilhelmson skrev för många år sedan boken ”Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle” (senaste utgåva 2023) och den är fortfarande högaktuell – dialog hjälper oss både att tänka klokare och att förstå andra och oss själva lite bättre. Vi pratar bland annat om - Vad dialog är – en särskild överenskommelse och ett förhållningssätt - Dialogkompetens, något vi kan lära oss och träna på - Fördelning av tid – tid att tala, tid att lyssna - Varför friktion ingår i det goda samtalet (dialog är inte gullig) - Dialogkompetens som basförmåga för problemlösning - Skillnader mellan kvinnlig och manlig dialog – eller integrerande och differentierande dialogstilar - Behovet av att metaprata för att få till goda dialoger

Hypotesbildning är ett begrepp som kan hjälpa oss att synliggöra vad som ligger bakom våra tolkningar, vårt agerande, våra föreställningar om saker och ting. Hypotesbildning sker hela tiden och styr mycket av det vi ser som möjligt eller omöjligt att göra. Begreppet hypotesbildning kan med fördel användas för att öppna upp för större medvetenhet om vad som styr oss – och därmed öppna upp för ett vidare handlingsutrymme än vi har när hypoteserna finns i det dolda. Samverkansprocesser brukar vara fulla med hypoteser, både om andra aktörer och om samverkansprocessen som sådan. Här kan begreppet verkligen hjälpa oss att konkret komma längre och ta tillvara vår samlade klokskap.

Vi samtalar om begreppen ”linjärt” och ”cirkulärt” som beskriver två helt olika tankesätt, förhållningssätt, ageranden. I tankesätten ingår nämligen mycket mer än bara tankar. Vi skulle kunna säga att dessa två tankesätt handlar om hur vi väljer att ”vara i världen” på. Att bli medveten om dessa tankesätt kan hjälpa oss att förstå bättre och därmed välja hur vi förhåller oss i samverkan, i våra projekt och på våra arbetsplatser. Och i våra liv.

Det här är ett annorlunda poddsamtal. Vi har spelat in en lärande reflektion vi gjorde efter ett samverkansprojekt vi var en del av under ca 2 år. Projektet (Accelerera) handlade om komplexa frågor och vi var många aktörer inblandade. I det här samtalet deltar några representanter för de aktörer som var djupast involverade i projektet. Det är Marie Andervin (DigJourney), Anna Fjällström (Transformation Capacity), Harald Rohracher (Linköpings Universitet), Ewa Svensson (Crearum), Anna Zingmark och Karoline Bottheim (Länka). Vi tror på vikten av lärande reflektioner och detta samtal stärker oss i det. Särskilt i komplexa utvecklingsprocesser finns ett stort värde i att sätta ord på vad vi har varit med om och vilket värde vi har skapat tillsammans. Samtalet ger både nya insikter men också bekräftelse på vad som har hänt i det gemensamma arbetet. Detta samtal är alltså ett exempel på hur vi praktiskt kan föra ett reflekterande lärande samtal.

”Människors och gruppers förmågor, kompetenser, resurser och potential är den mest outforskade kapacitet vi har” skriver Kicki Oljemark i boken ”Att leda i förändring: Ledarskap, Appreciative Inquriy och samskapandets kraft” (2022). Boken är en omfattande sammanställning av vad som enligt aktuell forskning fungerar på riktigt i praktiken för att mobilisera människor och grupper till förändring. När vi står inför komplexa utmaningar som tex den rådande klimatkrisen kan vi lätt drabbas av en känsla av makt- och hopplöshet. Vi pratar i det här samtalet om hur styrkebaserade metoder kan hjälpa oss att ta utgångspunkt i de resurser och kompetenser vi har för att lyckas med den förändring vi önskar. Vi bland annat pratar om: - Förändringsledning som ett sätt att ta tillvara på människors drivkrafter, motivation och kompetens - Uppskattande utforskande och Appreciative Inquiry (AI) som filosofi och metod - Hoppets betydelse - Kraften i frågor för att mobilisera större system - Vikten av att titta bakom problemet och prata om det på ett annat sätt - Värdighetsbroar och hur vi kan skapa mer gynnsamma positioner - Kickis arbete med styrkebaserad utveckling i Nepal och Tanzania - Varför vi inte använder dessa metoder mer i Sverige - Att byta ut traditionella SWOT analyser mot SOAR analyser (Strenghts, Opportunities, Aspirations, Results)

Vi pratar om rollerna ”facilitator” och ”systemarkitekt” – två centrala förmågor när vi leder samverkansprocesser. Vi tror att dessa två roller och kompetenser blir avgörande när vi ska ta oss an dagens komplexa utmaningar, och när vi möts för att samverka mellan organisationer, kunskapsområden och perspektiv. Om vi tar våra komplexa frågor på allvar, behöver vi också tillsätta rätt kompetens som krävs för att komma djupare och längre. Vi pratar bland annat om: - Bakgrunden till facilitatorskompetensen i 60-talets San Fransisco - Facilitering som hantverk med bland annat design av möten, riggning av mötet, att lösa saker som uppstår. Att vara förberedd och att vara i stunden med fingertoppskänsla - Facilitatorn som processledare, tillhandahållare av metoder och verktyg, som neutral part, processutbildare - Vad rollen som systemarkitekt innebär - Vikten av att vara proaktiv kring att ta ett helhetsperspektiv och driva systemisk förändring i komplexa frågor

Vi pratar om de så viktiga gränsgångarna och gränsgångarpraktiken, de som är avgörande för att vi ska lyckas agera emellan organisationer, ta ett helhetsgrepp kring frågor och mellan delar av organisationer och kompetensområden. Vi samtalar med Heiti Ernits som skrivit ”Ledarskap i mellanrummen- fallstudie av gränsgångare och gränspraktiker i en komplex samverkansmiljö” och ”Omgiven av gränsgångare” och Carola Samuelsson som länge verkat som gränsgångare. Vi pratar bland annat om: -Vikten av att gå över gränser för att lösa de komplexa samhällsutmaningarna -Att vara lojal mot helheten och kunna gå utanför sitt uppdrag -Vad det faktiskt innebär i vardagspraktiken att vara gränsgångare -Friktionen och framgångarna, nystandet och trasslandet i samverkan -Samvärkan, om att vara i olikheter och att det gör lite ont -Det härliga och kreativa med att vara i det oförutsägbara -Att sätta ord på gränsgångarnas vikt men samtidigt behålla magin för de som agerar gränsgångare -Gränsarrangemang och mycket annat…

Vi pratar om tillit, detta så viktiga ämne. Öppenhet och tillit blir nämligen helt avgörande när vi tar oss an komplexa frågor. Hur kan vi förstå tillit och hur skapar vi förutsättningar för tillit? Vi samtalar med de två tillitsexperterna Kerstin Rodell Lundgren och Anders Wendelheim som har skrivit boken: ”Öppenhet och Tillitsspiralen. Utveckling på riktigt” (2021). Följ med oss när vi tillsammans vandrar genom den ”engelska trädgården”! Vi pratar bland annat om - Vad tillit egentligen är - Hur öppenhet och tillit hänger ihop - Vad mötesagendor enligt den ”franska trädgården” gör med oss - Vikten av sårbarhet och mod att säga det som måste sägas - Hur kontroll minskar nivån av tillit - Stavmixern som rör om kultur och struktur - Vårt ansvar att utvecklas och ”expandera jaget” i våra arbetsgrupper - Medvetandegörande av det talbara och det knappt talbara i grupper

Att det är smart att samarbeta smart skulle väl ingen säga något emot. Men vad innebär smart samarbete egentligen? Vi pratar med Alexander Löfgren som har skrivit boken ”Smart samarbete – mot meningsskapande mikrosystem” (2022). Boken beskriver på ett praktiskt sätt hur vi kan se på organisering och samarbeten på nya sätt. Här hittar du både teoretisk bakgrund och många konkreta tips och modeller för hur du kan gå tillväga för att stärka samarbeten. Vi pratar bland annat om - Hur begreppet ”mikrosystem” kan hjälpa oss att ta oss an samarbete på nya sätt - Varför det är gynnsamt att prata om intelligent organisering (verb) i stället för organisation - ”Smarta samarbetstillfällen” - Den ”magiska mixen” av kontroll och kreativitet - Det läskiga med att släppa fram dialogen – och det vi kan vinna på det - Hur vi kan förenkla för dialogen – för att kunna ta hand om de komplexa frågorna - Värdet av visualisering - Om att våga trigga saker och repetera - Mikrosystemsvanor – träning ”i steget”

”Jag lyssnar gärna på dig när du tänker – och lovar att inte avbryta”. Detta löfte kan verkligen leda framåt och hjälpa oss att bli klokare. I det här avsnittet pratar vi med My Schüldt som har skrivit boken ”Genialiskt. Så låser du upp den kollektiva intelligensen och skapar goda relationer” (2022) och som arbetar med och utbildar i ”tänkande miljöer”. Detta är en metod och ett förhållningssätt som hjälper oss att bli klokare tillsammans, genom att vi ger varandra lika mycket tid att tänka – och ger vår odelade uppmärksamhet till den som tänker. Vi pratar om värdet med tänkande miljöer som tex leder till att vi effektivare kommer fram till klokare beslut och lösningar, att vi får till bättre och lugnare samtal, skapar en positiv gruppdynamik, att var och en får bli sitt klokare jag och vi tar tillvara vår kollektiva intelligens. Tänkande miljöer kan också motverka polarisering genom att vi får hjälp att lyssna och skapa förståelse för en annans perspektiv, och genom att vi skapar närhet trots meningsskiljaktigheter. Vi blir klokare genom att någon ger oss uppmärksamhet när vi tänker, OCH: Den här metoden hjälper oss dessutom att bli nykära i vår partner! I det här samtalet kan du lyssna på hur vi genomför flera ”tänkande rundor” och på slutet gör vi även en så kallad ”tänkarstund”. Om du är intresserad av att lära mer om tänkande miljöer och utbildningar inom ämnet kan du titta på Mys hemsida www.klarhet.se

Hur vi lyssnar på varandra har stor betydelse för hur vi lyckas i vår samverkan. Men hur medvetna är vi om vårt eget lyssnande? Vi pratar med Annika Telléus som har skrivit boken ”Konsten att lyssna”. Det här avsnittet inleds med att Annika läser sin poddbön – något hon har med sig från sin egen podcast ”Konsten att lyssna” och som verkar ha fått en påverkan på vårt samtal. Vi upplevde i alla fall att samtalet blev lite annorlunda än många andra, kanske lite lugnare än vanligt. Vi kommer in på olika grader av lyssnande, lyssnarbeteenden, lyssnarmössan och vilka effekter lyssnandet kan skapa. Så välkommen att lyssna!

Philip Runsten är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och har tillsammans med Andreas Werr skrivit boken ”Kunskapsintegration. Om kollektiv intelligens i organisationer” (2016). Vi pratar med Philip bland annat om: - Kunskap och kunskapsintegration – vad är det egentligen? - Intelligens – ett begrepp vi borde befatta oss mer med - Varma och kalla grupper - Olika sorters lyssnarbeteenden - Kollektiv intelligens som består av reflektionsförmåga, representationsförmåga, relationsförmåga, integrationsförmåga - Varför det inte räcker att sätta ”rätt” personer i samma rum - En fråga vi måste ställa oss: Vad är komplexitet och varför är det mer komplext idag än förr? - Behovet av ny organisering utifrån komplexiteten vi möter idag - Hur dåligt det är med stress och rädsla på arbetsplatser

Länka har gett ut en ny bok: ”Att lyckas hindra utvecklingskraften”. Boken tar upp fallgropar som kan hindra oss från att låta utvecklingskraften ta plats i de komplexa uppgifter vi står inför. Dessa fallgropar är: - Vi låter ett perspektiv dominera - Vi pratar om och inte med - Vi behåller våra stuprörsindelningar - Vi låter linjäriteten styra - Vi följer stigberoenden - Vi tror att frågan kan isoleras från våra relationer och oss som människor - Vi söker trygghet i ”fixandet” Vi pratar om varför vi har skrivit boken, vad vi menar med utvecklingskraften och vad vi hoppas att boken kan skapa.

Vi samtalar med Jan Torége som i många år har fördjupat sig i begreppet och fenomenet ”socialt kapital”. Jan är ekonom med inriktning på statistik och nationalekonomi och arbetar på Sveriges Kommuner och Regioner. Det är intressant hur socialt kapital sätter fokus på det relationella och ömsesidigheten i det mellanmänskliga och därmed är nära besläktad med samverkan. Vi pratar bland annat om: - Vad socialt kapital är: de mellanmänskliga resurserna, hur vi samspelar och organiserar våra samhällen - Inbundet och överbryggande socialt kapital - Betydelsen av tolerans som komplement till tillit - Hur olika samhällen kan förklaras med hjälp av socialt kapital – med exempel som Ryssland och Costa Rica - Hopajola – ett ord som handlar om hur vi tillsammans tar ett ansvar för jorden vi lever med - Betydelsen av socialt kapital för kommuner och deras arbete - Socialt kapital som platsbunden resurs Du kan läsa mer om och av Jan Torége på www.socialtkapital.nu

I det här avsnittet pratar vi med Susanna Alexius, docent i företagsekonomi och verksam vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Susanna forskar om moderna styrideal och styrformer och leder utbildningar för chefer och ledare inom offentlig och ideell sektor. Vi pratar om hennes bok ”Att leda komplexa uppdrag” som kom ut 2021. Vi tycker att boken är mycket relevant för alla som leder komplex samverkan och har komplexa uppdrag. Vi pratar bland annat om: - Betydelsen av att ”hedra” komplexiteten i våra uppdrag och vilka förhållningssätt som gynnar detta - ”Snuttefilten mål- och resultatstyrning” som behöver utmanas i komplexa sammanhang - Betydelsen av reflektion och lärande - Stuprörsmentalitet som även kan uppstå i samverkan - Varför mellanrum, tomrum och luft i kalendern blir så viktigt för att skapa utrymme för något nytt - Vad vi kan lära om organisationer och arbetssätt av att jämföra västerländsk och österländsk filosofi - Att uppgradera praktiken och vardagen i stället för att jaga ouppnåeliga ideal

Vi pratar med Sanna Halfdan, som tillsammans med Fanny Eklund har skrivit boken ”SIP – samordnad individuell plan. Mötet, planeringen, processen”(2021). Boken handlar om hur vi kan lyckas samverka runt en individ som har utmaningar som ”ligger utanför” en organisations uppdrag. Sanna Halfdan har lång erfarenhet som socialsekreterare och arbetsledare och har de senaste åren arbetat med samordning och förebyggande socialt arbete. Boken riktar sig främst till personer som arbetar med ”Samordnad Individuell Plan” som ett verktyg för att lyckas med samordningen av stödinsatser runt en individ. Vi pratar bland annat om - Varför det är så viktigt att lyckas med samverkansmöten runt individer - Varför det blir viktigt att strukturera upp en samordnad individuell plan - Varför det kräver en hel del av oss att hålla möten som blir bra - Vikten av att involvera personen i centrum och hur vi kan göra det under mötet - Konkreta tips på vad som gör att möten blir bra. Vi rekommenderar boken starkt till alla som håller i möten runt individer där många olika aktörer med sina olika uppdrag och perspektiv deltar.

Vi pratar med Mariah Ben Salem Dynehäll, som tillsammans med Leif Denti har skrivit den praktiska och användbara boken ”Tookig: att leda i osäkerhet” (2020). Mariah är vd på Drivhuset i Göteborg och har lång erfarenhet av att coacha ledare och projekt som leder i komplexitet och osäkerhet. Vi pratar med Mariah om boken hon har skrivit men också om den nya boken om agila processer som hon snart kommer att publicera tillsammans med andra. Vi kommer bland annat in på - Vad ”Tookig” står för och varför vi behöver ägna oss åt ett annat ledarskap i komplexa och osäkra projekt - Varför vi behöver skilja på målsökande och målstyrda processer - Metoder för att förstå kontexten för uppgiften tillsammans - Praktiska tips för hur ledare kan lyckas skapa trygghet till processen - Två saker (projekt)ledare behöver ha särskilt fokus på i osäkra processer - Vikten av att testa och utveckla med målgrupper och användare Vi rekommenderar boken varmt till alla som driver projekt som kräver ett annat, ”icke-linjärt” eller ”agilt” tillvägagångssätt. Här finns mycket bra konkreta metoder och tips för hur vi kan gå tillväga.

Vi pratar med Karin Nygård Skalman som har lång erfarenhet som samverkansledare i olika klusterinitiativ, både i Sverige och internationellt. Karin har varit verksam i småföretag, storföretag, forskningsinstitut, nationell myndighet, universitet och klusterorganisationer och är därför en riktig ”gränsgångare”, dvs. har god förståelse för olika aktörers drivkrafter och logiker. Gränsgångarkompetensen är viktig att lyfta fram och ta tillvara i samverkan, eftersom den kan hjälpa oss att framgångsrikt driva frågor i multiaktörssystem. Vi pratar bland annat om: - att vara gränsgångare och hur sammanhanget vi verkar i påverkar oss som personer - att utgå från olikheter i förutsättningar och kapacitet bland aktörer (tex akademi, storföretag, småföretag) - att ”kroka i” alla aktörers drivkrafter och koppla det till en gemensam ambition - hur vi bygger tillit genom samtal både i samverkansgruppen och vid sidan om - vikten av att ta sig tid för reflektion, både i samverkan och i våra organisationer - hur erfarenheter av samverkan hänger ihop med vuxenutveckling