Podcast appearances and mentions of anna davour

Man brukar säga att det bara är fantasin som sätter gränserna. Fantasi finns det gott om här i världen och många kreatörer inom fiktionen fantiserar gärna om material med olika mer eller mindre fantastiska egenskaper. Hur kan fiktionen ge inspiration till forskningen och tvärt om? Vilka material önskar vi skulle finnas? Ser vi några trender i de material som författare fabulerar fram? Materialperspektivet diskuterar detta med Anna Davour, som är vetenskapsjournalist, fysiker och SciFi-entusiast.

Josephine Rubys ”Daphne and Velma: The Vanishing Girl” är en Scooby Doo-roman för unga vuxna som Johan Wanloo och Magnus Dahl läst. Och pratar om i det här avsnittet. Johan har även - äntligen - förstått vad folk pratar om kultursidorna, och Magnus har hackat sin hjärna. I nästa LÄS HÅRT... Vi går tillbaka till rötterna. Före Belgarion (men efter barnmisshandeln) skrev David Eddings en thriller, ”High Hunt”. Den kommer Johan och Magnus prata om i nästa avsnitt, som kommer månadsskiftet november/december. Annat som nämns  Göteborgs filmfestival, James Woods, Videodrome, Nick Carter, Lisa Förare ”Varken”, Noelle Stevenson ”She-Ra och prinsessrebellerna” + ”Nimona” + ”The Fire Never Goes Out” + ”Lumberjanes”, Revenge of the Nerds, Curtis Armstrong ”Revenge of the Nerd: Or the singular adventures of the man who would be Booger”, Ernest Goes to Camp, Polisskolan, Joe Abercrombie ”The trouble with peace”, Tade Thompson ”Rosewater”, Anna Davour, Lee Child, John Gardner, Peter Bergting & Anders Fager ”Kråkorna”, Peter Bergting ”Skräck” + ”Drakar”, Klas Östergren ”Renegater” + ”Gentlemen”, Lydia Sandgren ”Samlade verk”, Stephen King, Dean R Koontz, NK Jemesin ”How long til black future month?”, Ray Bradbury, HP Lovecraft, Robert Jordan ”The Great Hunt”, Vampire the Masquerade 2nd Edition, Scooby Doo, Godzilla, Barry Mann ”Who Put the Bomp (in the Bomp, Bomp, Bomp)”, Lill Lindfors ”Igenkottaskinn”, Hanna-Barbera, View-Master, Freddy Prince Jr, Sarah Michelle Gellar, ”Scooby Doo: Monstren är lösa”, The 13 Ghosts of Scooby Doo, Riverdale, Terry Pratchett, Smalville, Buffy the Vampire Slayer

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia. I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Lotta Linde-Rahr

David och Nina med Anna "Åka" Davour ger ScienceFiction-boktips och pratar om boken Urtidsbilder av Anna Davour och Simon Stålenhag. Länkar:Anna Davour på twitter: @landetannienTidskriften Anna Davour jobbar för: fof.sehttps://www.sfbok.se/produkt/urtidsbilder-186637 Förlaget som givit ut Urtidsbilder är här: https://frialigan.se/ Simon Stålenhags webbplats: http://simonstalenhag.se/ (urtidsdjurenligger under Paleoart-länken).

I avsnitt sju av Beredsam gästas Herman Geijer av Anna Davour som jobbar med P3 Dystopia. Samtalet handlar lite om katastrofscenarion och varför vi fascineras så av apokalypsen men även om katastroftankar, att stirra rädslan i vitögat och hur katastrofer egentligen går till. Och såklart om P3 Dystopia och hur de arbetar med att skapa intressanta och spännande program och fortfarande behålla hopp om att hindra scenarion. Podden stöds av studieförbundet ABF. Läs mer om ABFs preppingsatsning här. Musik: Häxhammaren.

Den 22:a mars gästades stockholmsbutiken av Anna Davour, Simon Stålenhag och Johan Egerkrans, samtliga författare till olika böcker om dinosaurier och andra urtidsdjur. David ledde ett samtal inför publik där de tre gästerna diskuterade urtidsdjur i både vetenskap och media och naturligtvis besvarade frågan om vilket urtidsdjur som var deras personliga favorit. Samtalet har vi spelat in, och här kommer det i form av ett extrainsatt livepoddprogram!

Hej! I det här avsnittet reser Johan Wanloo och Magnus Dahl tillbaka till urtiden och diskuterar dinosaurier och andra galna varelser från förr. Hur kan de ens ha funnits på riktigt?  Litteratursveriges egna Tango & Cash pratar även om bokreor, hur värdelöst det är med internet, ”fina” författare som försöker skriva genre, och hur förvirrad man kan bli av ett omslag.  Till nästa gång läser Johan ”Black Mad Wheel” av Josh Malerman, och Magnus ska ge sig i kast med Alan Moores ”Jerusalem”. Andra saker som nämns Battlestar Galactica, Månbas Alfa, Joseph Conrad, Alex Schulman, Johan Egerkrans, Oakley Hall, Neil Gaiman, Daniel Defoe, Tomb Raider, Marlon James, Alan Dean Foster, Johan Kling, Erik Granström, Stephen Donaldson, Alexandre Dumas d.ä.  

I vilket vetenskapsjournalisten och fysikern Anna Davour pratar med Erik och Jesper om mörk materia, science fiction, fandom och mimiografer; men framför allt hur intresset för kunskap kan omsättas i populärvetenskapliga texter om forskning och framsteg.

Till ljudet av kaffebryggarens puttrande samlades ett gäng fans i Uppsala för att planera inför nästa års Swecon, den nationella svenska sf- och fantasykongressen, som denna gång kommer att heta Kontur Efteråt stannade några av oss kvar och spelade in ett avsnitt av Fandompodden: Anna Bark Persson, Nahal Ghanbari och Anna Davour.

Lagom till premiären av den nya Star Wars-filmen utforskade Roger Wilson och resten av Sveriges Radios kulturredaktion science fiction-genren i en programserie i P1. Nu kan ni höra programmen igen. Må kraften vara med dig! I det första av tre program om science fiction försöker Roger Wilson hitta svaret på den science fiction-våg som vi befinner oss i just nu. "Star Wars The Force Awakens" var fjolårets mest hajpade premiär, men har föregåtts av filmer som till exempel "The Martian" och "Mad Max" på biorepertoaren.Vad ligger bakom högkonjunkturen för science fiction inom populärkulturen just nu? Varifrån kommer vår fascination för rymden? Och varför har science fiction-genren aldrig blivit riktigt rumsren i Sverige?Medverkande: Jerry Määttä, forskare vid Uppsala universitet som skrivit avhandlingen "Raketsommar", Anna Davour, vetenskapsjournalist och nördbloggare, kulturredaktionens Maria Edström och Henrik Tornberg, SR-medarbetare som bloggar om science fiction på sajten Rymdfilm.

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Bandyspelarna har numera en rosa boll att fästa ögonen på, och ögonforskaren Karin Nordström på Uppsala universitet förklarar vad det är som gör att den kan vara lättare att följa med blicken. Reporter Lars Broström. Största djurögonen har jättebläckfiskarna. Varför de måste ha det berättar ögonforskaren Eric Warrant vid Lunds universitet, som själv mött en jättebläckfisk. Reporter Lena Nordlund. Hur påverkar privatvård forskningen? Den försvårar, menar Karolinsika institutets rektor som nu hoppas ha rättat till problemen. Reporter Annika Östman. Skruvade radiovågor kanske kan höra framtiden till. Anna Davour reder ut begreppen. Redaktör Annika Östman annika.ostman@sr.se