Podcasts about damma

Äntligen kliver vi in i nyårsveckan och lämnar julen, ilskna drömmar och tentapanik bakom oss! I år firar Billgren Wood tillsammans i Norrköping och självklart behöver vi reda ut en del saker. En meny ska sättas, outfits planeras och dukning bestämmas. Sofia har köpt nytt porslin och Elsa har ett nytt jobb. Vi trendspanar på nästa stora visuella stil efter ”rustikt”, dreglar efter hockeyfrillor och kastar oss över Provence och räkcocktail. Damma av farmors gamla soppterrin, ta fram kinakrogsporslinet och de mönstrade stuvbitarna, fira in nyåret med oss!

Filip Elg och Peter Wibrån pratar igenom den senaste veckans matcher och har även ett samtal med Alvesta GoIF:s unge tränare Jonathan Mattsson.

Damma av damaskerna och vässa ansiktet: Ett nytt avsnitt av Flashback Forever är här! I veckans avsnitt berättar Ina om varför svenskar har slutat gilla Internet, Mia dyker ner i subkulturen ha jättemånga jobb och Emma lär oss allt om de allra konstigaste sakerna som folk har hemma.Största tacket till våra patroner på: https://www.patreon.com/FlashbackForeverInas grejer:https://pluralistic.net/2023/01/21/potemkin-ai/#hey-guyshttps://catvalente.substack.com/p/stop-talking-to-each-other-and-starthttps://medieakademin.se/fortroendebarometern/https://www.flashback.org/t3513817Boken The Chaos Machine av Max FisherMias trådar:https://www.flashback.org/t3398220https://www.reddit.com/r/overemployed/comments/pzjp2s/hello_from_isaac_founder_of_overemployed/https://www.reddit.com/r/overemployed/comments/w8uurb/my_manager_caught_me_with_a_mouse_jiggler_and_put/https://www.reddit.com/r/overemployed/comments/s12c8l/i_start_job_5_on_monday_12_mil_a_year_heres_my/https://www.reddit.com/r/overemployed/comments/zs7d1c/how_to_survive_a_recession_oe_style/https://www.reddit.com/r/overemployed/comments/119mzy7/please_dont_be_too_obvious_sincerely_your_manager/Emmas tråd:https://www.flashback.org/t3503841 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt försöker Hanna och Jessica lösa gåtan som är barnens språk! Det snackas även om Hannas debut i Parlamentet och status på Jessicas skinkor. Ställ en fråga eller önska ett ämne på aandrasidan.se

Retreat at Jhana Grove 2014 - thayo damma sutta - Venerable Wagadapola Wimalagnana Thero https://animiththa.org

1. Santé-vous bien : "Le tabac" avec le Dr Jean Lindsay 2. Episthéo : "La prière" avec Alexis Masson 3. Vers d'autres Cieux : "Le mal vient-il de Dieu" avec Pierre Péchoux, pasteur, conférencier La Voix de l'Espérance - IEBC - BP 100 - 77193 Damma

1. Santé-vous bien : "Le tabac" avec le Dr Jean Lindsay 2. Episthéo : "La prière" avec Alexis Masson 3. Vers d'autres Cieux : "Le mal vient-il de Dieu" avec Pierre Péchoux, pasteur, conférencier La Voix de l'Espérance - IEBC - BP 100 - 77193 Damma

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i november 2018.Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker ”sedan” för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål.Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls.I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok ”Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik” som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form – dammfritt och saker på rätt plats – och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls.Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en ”överraskning”. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart.Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube?Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit.Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt.I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara.Elin Grelsson, författareKällorFanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018.Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984.Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

117. Hur smakar pengar? Som Jäger tydligen. I alla fall enligt den karl som på 70-talet gjorde om den gamla tyska kryddlikören med det svåra namnet till en festdryck för 20-åringar över hela världen. Vilken j-vla stjärna. Likören funkar för övrigt riktigt bra som drinkingrediens också, vi har testat åt dig! Damma av shotsbrickan och följ med oss in i dimman.

1. Santé-vous bien : "Le tabac" avec le Dr Jean Lindsay 2. Episthéo : "La prière" avec Alexis Masson 3. Vers d'autres Cieux : "Le mal vient-il de Dieu" avec Pierre Péchoux, pasteur, conférencier La Voix de l'Espérance - IEBC - BP 100 - 77193 Damma

1. Santé-vous bien : "Le tabac" avec le Dr Jean Lindsay 2. Episthéo : "La prière" avec Alexis Masson 3. Vers d'autres Cieux : "Le mal vient-il de Dieu" avec Pierre Péchoux, pasteur, conférencier La Voix de l'Espérance - IEBC - BP 100 - 77193 Damma

Für die Erwachsenen sind die beiden manchmal richtige Nervensägen, der Xaver und der Hansi aus dem bayerischen Fischbachsgreuth. Echte Lausbuben halt, immer gut für ein Abenteuer auf dem Land.

Damma av kvittona och excelarken och skriv en budget, se över sparandet, lånen, pensionen – ja you name it. Nu är det dags för storrensning i finanserna, lagom till vårens intåg. Gäst är den ekonomiska rådgivaren Fatima Waizy som jobbar på SEB till vardags. Hon är en riktig allroundexpert med rätta redskapen att städa upp den stökigaste av ekonomier. Vad kan man tjäna på att göra en genomlysning av sin ekonomi?– Att städa upp sin ekonomi kan leda till att du hittar många bovar där. Kostnader och utgifter du inte använder i forma av prenumerationer eller ett autogiro som ligger kvar och dras. Man kan se hur mycket du lägger på nöjesutgifter - så kallade villhöver-utgifter. Man kanske ser att shit, jag kanske inte behöver lägga 5 000 på utemat i månaden. Sådant kan man se tydligare, plocka bort och sätta upp en budget att hålla sig till. Var startar man?– Det lättaste är att se över kontotransaktioner. Skriv ut tre månaders kontoutrdag. Sotera utgifterna: mat, shopping, nöjen, vill/behöver/villhöver. Fånga upp det onödiga du kan sluta med. Se över avtal och prenumerationer. Jämför om din hemförsäkring blir billigare via facket eller jobbet till exempel, säger Fatima Waizy. När man tittar på sparande på kort tid, är ett villkorat låst sparkonto med ränta ett bra alternativ?– Du ska alltid ha en buffert. Sen har du kanske 300 000 på ett konto som ska användas till ett bostadsköp om två år, då kan du lägga på ett sånt konto. Det är ofta nischbankerna som har sådana. Då får du lite för det i alla fall. Men i och med att du låser upp dig så är det bra att du har en buffert ifall du akut behöver pengarna. När man utvärderar sitt fondspar, vad är viktigt att titta på då?– Det handlar om vad fonden placerar i, stämmer det överens med dina värderingar och vad du tror på? Läs på om fonden och produktinformationen. En annan viktig punkt är fondavgiften. Vad kostar fonden hos bank A och jämför det med bank B. Vilka aktiefonder kan vara passande om man vill spara på längre sikt? – Jag ger inga köprekommendationer. Men några fonder som jag tycker har gått bra är Spiltan aktiefond investmentbolag, Handelsbanken hållbar energi, Proethos fond, TIN ny teknik, Öhman etisk emerging markets och Länsförsäkringar tillväxtmarknad indexnära. De har presterat fint. Vilka är bästa hacksen för en stark privatekonomi? – Se över dina inkomster och utgifter. Bygg upp en buffert på minst 1-2 månadslöner. Betala av skulder. Sätt upp sparmål. Investera kapital på börsen. Gå igenom dina räntor. Sätt upp en budget och håll dig till den – det går så mycket bättre när du har en plan att förhålla dig till, säger Fatima Waizy.Bra och dåliga lån, pension och massa annat stök reds upp i Smarta cash avsnitt #19 Vårstäda ekonomin med Fatima Waizy. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Damma av dina Jimmy Choo's, fram med dina tyngsta nittiotals-martiniglas och på med det finaste du har i klädväg - vi ska ut på galej och dricka några Cosmo's! Vi reder ut denna ikoniska drinks brokiga historia och skakar en hel uppsjö recept. Ända från 1930-talet, genom det nattklubbssvettiga åttiotalet, det självmedvetna nittiotalet och ända fram till den tidiga cocktailrevolutionens allra mest nervösa år då Cosmopolitans i stort sett var bannlysta. En hejdundrande tidsresa och givetvis nämns allas våra vänner Carrie, Samantha, Miranda och Charlotte - men även Madonna, Lou Reed och Andy Warhol. Det ni.

Ädamma Glosses is owned by Jenayaa Williams based out of Milwaukee, Wisconsin, 53210 United States. Her business is about self love and promoting girls natural beauty. My business is also about royalty & natural products. (414) 698-1413 adammaglosses@gmail.com https://adammaglosses.bigcartel.com/ Instagram: @adamma_glosses --- Support this podcast: https://anchor.fm/anotherblackownedbiz/support

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson Almestad förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i november 2018. Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker sedan för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form dammfritt och saker på rätt plats och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant.  Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en överraskning. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart. Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube? Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit. Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt. I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara. Elin Grelsson Almestad, författare Källor Fanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018. Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984. Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

Maha Sathipattana Suthra - 42

Maha Sathipattana Suthra - 43

2019-10-12 Vassana Damma Desana 12

2019-09-28 Vassana Damma Desana 11

2019-09-21 Vassana Damma Desana 10

Maha Sathipattana Suthra - 39

Vassana Damma Desana 09

Maha Sathipattana Suthra - 38

2019-09-07 Vassana Damma Desana 08 Vassana Damma Desana Held at Texas Buddhist Meditation Center

Damma Desana At Metta Vihara

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 18

2019-08-31 Vassana Damma Desana 07 Held at Texas Buddhist Meditation Center

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 17

2019-08-24 Vassana Damma 06

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 16

2019-08-17 Vassana Damma 05

2019-08-10 Vassana Damma 04

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 15

2019-08-04 Vassana Damma 03 Held at Texas Buddhist Meditation Center

2019-07-27 Vassana Damma 02 Held at Texas Buddhist Meditation Center

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 14

2019-07-20 Vassana Damma 01 2019-07-20 Vassana Damma 01 Held at Texas Buddhist Meditation Center

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 13

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 12

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 11

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 10

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 9

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 9

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 8

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 7

How do you get the attention when you speak? It is not your small vocal chords that makes the magic, it is something else. Listen to this episode and find out. Read more about your voice and get tips and pieces of advice in Carina's blog posts (in Swedish): Kroppen – din egen Marshall amplifier Damma av rösten Rösten – den vassaste kniven i lådan Here you find Carina's books in Swedish. Related episode: The Power of Your Voice

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 6

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 5

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 4

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 3

Maha Sathipattana Suthra - dammanupassanawa 1

Hur farligt kan det bli om myndigheterna får tag på vårt DNA? Tyder photoshoppade kartbilder på att jorden faktiskt är platt och är verkligheten så som vi upplever den eller lever vi alla i en fantasi eller kanske till och med i ett spel? Dags att plocka fram den igen: foliehatten. Damma av den, sätt den på huvudet och så åker vi. Fall: DNA-register, Flat Earth Theory, Simulering Tips hos Viaplay: Jumanji: Welcome to the Jungle & Four Hands menu KontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenSnapchat: spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.comMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson Almestad förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker sedan för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form dammfritt och saker på rätt plats och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant.  Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en överraskning. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart. Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube? Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?  Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit. Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt. I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara. Elin Grelsson Almestad, författare   Källor Fanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018. Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984. Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

Nu är premiäravsnittet äntligen ute. I utbyte mot en timme av din tid får du Sveriges oklaraste men kanske roligaste fotbollspodd.

Damma, putsa, skrubba och feja, städningen är ett evigt sisyfosarbete som fortfarande är laddat med många starka känslor. Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation till städning. Hon har genom intervjuer och enkäter frågat människor om när och hur de städar och vad de tänker kring detta eviga sisyfosarbete, och hon har bland annat sett att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till just städningen. Att skillnaderna ändå minskar beror inte så mycket på att männen idag städar mer utan på att kvinnorna städar mindre än förr, och städningen leder ofta till konflikter i de svenska hemmen.Programledare är Urban Björstadius.