Podcasts about matlagning

Ät en sten om dagen, klistra fast osten på pizzan och ha bensin i maten? Det här är bara några exempel på vad Google tipsar om efter att ha implementerat AI i sökresultaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tor har köpt en RISKOKARE som har gett honom en riktigt bra känsla i köket. Vi pratar om sömn, SMYMFJEANS, snuskgubbar i Hollywood och lite annat också. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sidekick: Misha Eriksson. Vågen gör comeback. Gaza. Då för många vinner på att hatet lever. Bojkott inom idrott och kultur. Ett stängsel mellan hjälp och katastrof. Polska gränsvakter. Ukrainska medborgarsamhället. Hjälpen behövs. Öl med hembud. Matlagning och hurtighet. Martin Scorsese som inspiration. Öl i bastun...

Hur hjälper man unga vuxna att maximera sin potential? Salman ”Salle” Khan jobbar med unga vuxna på Fryshuset i Hammarby Sjöstad. Vi pratar om uppväxten i Skåne, hans observationer från 15 års arbete med ungdomar, hur vi kan stärka vår demokrati, varför verbalisering av ens tankar är viktigt, hans stora passion utanför jobbet och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Världens äldsta recept kommer från Mesopotamien. Arim Hawsho gör en kokbok med dem. Vi provsmakar på en soppa, en sallad och en kaka. Och förvånas. I fem år har Arim Hawsho hållit på med en kokbok baserad på världens äldsta recept. Matlagning från det gamla Mesopotamien. Boken ska heta Table of Gods, gudarnas bord. Recepten utvecklades som ett sätt att tillfredsställa gudarna. Maten offrades till dem. Men eftersom de inte åt så mycket så fick människorna också smaka, präster och prästinnor först, och sedan sipprade rätterna ner mot vanligt folk.- Kärleksgudinnan Inanna var väldigt förtjust i den här kakan, berättar Arim och bjuder på en smörkaka fylld med mosade dadlar och valnötter, kryddad med kardemumma och kanel. Efter ett 4000 år gammalt recept.Den är också god för människor kan vi tillägga och påminner om våra kanelbullar.Hela familjen är engagerad — mamma, pappa och de två systrarna. Arim sa upp sig från sitt jobb på bank för att göra boken färdig.- Mitt mål med boken är så mycket mer än bara återskapa världens äldsta recept och världens äldsta kök. Jag vill ta läsarna tillbaka till civilisationens vagga. Och ölens vagga, kokkonstens vagga, säger Arim. De första recepten kommer från Mesopotamien, men också uppfinningar som hjulet, matematiken och skriftkonsten.- Det var ett stort område – Irak, delar av Iran, Turkiet, Syrien och Kuwait. Det var inte en nation, utan mer som Europa, ett område med många kulturer, språk, folkslag och riken. Det är en historia som täcker 4-5000 år. Första kapitlet i Arims bok börjar 3500-4000 år f Kr. Stenålder, bronsålder, järnålder.Som svensk-assyrier tycker Arim att arbetet med kokboken också känns som släktforskning. Han är uppvuxen med mat som påminner om de gamla mesopotamiska recepten.Hur smakar det? 5000 år gamla recept smakar som mat idag.

Minska matkostnaderna. Få matlagandet att gå snabbare. Planering kan vara lösningen. Vad vi kan lära av arbetet på restaurang. Och av den erfarne hemmaplaneraren. När Mats Lindkvist var pappaledig märkte han att han hamnat i ett "köttfärs- och korvträsk".- Jag fick en kokbok och skapade ett femveckors-schema med middagar. - Listorna gjorde att jag kom igång med matlagandet, säger Mats.Senare tog han hjälp av databasprogram i datorn. Sönerna, som då var i yngre tonåren, gick i olika skolor och Mats ville inte servera samma rätt som de redan fått.Mats och hans sambo håller på fortfarande. Allt finns i excel-filer. Vad som finns i kyl, frys och skafferi i såväl lägenhet som på lantstället. Massor med maträtter — en del som funnits med sen starten på 90-talet.- Varje söndag bestäms nästa veckas mat. Vi kollar vad vi har, vad som behöver köpas och vad som erbjuds till extrapriser i butikerna.- Planering är A och O, säger Sofia B Olsson, kock och operativ chef på restaurang Vrå i Göteborg. Har vi inte gjort förarbetet så får inte gästerna mat.Planering finns med på alla tidsplan — år, månad, vecka, veckodag och under en arbetsdag. Det handlar om meny, råvaror och personal. Men man kan aldrig riktigt veta vad gästerna kommer beställa.- Det är stimulerande, säger Sofia. Hon har också samlat på sig mycket erfarenhet, om veckodagarna, olika sorters gäster, och hur man kan styra vad som köps genom prissättning, och formulering och placering på menyn.

Vid en större kris kan vi inte längre räkna med att laga mat som normalt. Störningar på elnätet, uteblivna matleveranser, brist på vatten. Hur löser vi vår matlagning i olika kriser. Vad behöver vi införskaffa i vår hemberedskap för att lösa det på ett bra sätt.

Pokémon Leafgreen/Firered! En och två och tre öar! Giovanni! Ny lottning! Uppsnack för Elitfyran! Dagens pokémon #375! Nördhörnan är magisk, öppen opch lovande! Matlagning!! PATREON: https://www.patreon.com/podemon Jag streamar här: https://www.twitch.tv/otelulle Podémons facebookgrupp är här: https://www.facebook.com/groups/436661607269362 Och gå med i den gemensamma discorden här: https://discord.gg/AmZRcURD

Politik under Almedalsveckan? Groundbreaking Liberalerna går med på återvandring? Friskolor, politiker, lobbyister, näringsliv och skatteparadis i en salig röra. Följ Skolinkvisitionen på Twitter. Vill man bara driva skola för att göra vinst? Ungdomar 18-29 röstar borgerligt pga Tik tok? Nooshi håller truten. Erdogan: Köp min grillade kyckling så förlåter jag allt. Indien och Kina håller Putte med flis. Roe vs. Wade Domare som ljugit sig till sin nominering till högsta domstolen river upp abortlag. Vardagsprajd med handhållning på gågatan? Omvändelseterapi och det djupa samtalet. Gatti vinner val per telefon Matlagning på Youtube när verkligheten ska flys ifrån. Maila dina frågor till cabaretcabernetpod@gmail.com

I det här avsnittet går vi igenom hur vi skulle ha preppat med olika budget.  Vi pratar dels om vattenförvaring och rengöring samt utrustning till matlagning.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Köp vår merch: https://podstore.se/podstore/tombola-podcast/  Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i november 2018.Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker ”sedan” för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål.Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls.I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok ”Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik” som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form – dammfritt och saker på rätt plats – och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls.Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en ”överraskning”. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart.Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube?Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit.Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt.I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara.Elin Grelsson, författareKällorFanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018.Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984.Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

Matlagning är för många en väldigt stor del av jakten. I detta avsnitt möter vi Johan Jureskog som delar med sig av konkreta tips kring hantering och tillagning av kött, en massa inspirerande rätter av vilt och självklart en hel del jaktsnack.

Färgsprakande mat och spektakulära vyer är en stor del av elitlöparsystrarna Lina och Sanna El Kott Helanders vardag. Häng med på en intervju direkt från Alperna, som i alla fall fick oss att vilka dra iväg på en löpsemester nuuuu! 

Amanpreet Singh Sangha gästar Vegopodden och pratar vegetarianism i Indien, hur vanliga Indier äter till vardags samt reder ut missförstånd kring indisk matlagning. Är alla vegetarianer? Äter man alltid med händerna? Använder man verkligen inte gul curry i Indien? Och hur vanligt är det med mango lassi? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

David Batra är aktuell med en gammal bok. Han har faktiskt dammat av och släppt en nyutgåva av sin kokbok med indiska recept och matminnen. Men han har inte lyckats övertyga sin pappa ännu. "Han dömer ut det mesta jag gör", säger den folkkära komikern.

Vad är egentligen skånsk mat? Matskribent Anna Billing har funderat på detta och kom nyligen ut med boken Min skånska kokbok. I veckans avsnitt berättar Anna varför hon fascineras av skånsk matkultur; om spettekakan, fettet, brödet och ålens historiska betydelse och om hur hon tänker kring sin egen matlagning.

Gastronomerna Edward Blom och Mats Ryd möts digitalt för ett poddsamtal som faktiskt nästan är – tro det eller ej – mer naturlyriskt än alkoholromantiskt.Edward berättar om hur hans 50-årsfirande förlöpte häromveckan, med skönsång av såväl en Brummelmankör som en kuplettcharmör – nämligen Mattias Enn – och en rejäl delikatessfrossa. Han inser att epoken då han kan somna i någon fontän förmodligen är över, och Mats befarar att podden framöver kommer att få handla om dahlior, lodenrockar och fotriktiga skor och annat som kan passa en man med grånande tinningar.Pilgrimsvandring med bergsprängare och älgjakt med matlagningsutensilier är Edwards respektive Mats’ sätt att komma ut i naturen, med eller utan tidiga morgnar. Edward imiterar ”Naturmorgon” och Mats ”Teletubbies”, men framför allt talar de vällustigt om hur god mat som tillagas i det fria blir – exempelvis stekt fläsk med potatis från en kolbullspanna, glögg i termosen eller kanske popcorn i skogen. Lyssnarna uppmuntras att skicka in sina favorittips för att laga och äta mat ute i naturen!Mats får oss alla att längta till skogen genom att tala om tjärdoft och solljus som silas mellan trädkronorna, medan Edward rapporterar att det går alldeles utmärkt att prova öl och ha Oktoberfest via nätet.Mårten Gås är en gammal favorit som dyker upp i podden varje år så här års, så även nu – Edward berättar såväl missödesanekdoter som firandets kulturhistoria. Mats förklarar att han nyligen bytt från induktions- till gasspis – för att slippa ”spela TV-spel” och istället få slamra med gjutjärn när han står vid spisen, och Edward har förslag för hur studentlivet i Uppsala skulle kunna Coronasäkras.P S • Studio Ettinslaget om vegoburgare och annat matfusk som Edward fick göra en poddinspelningspaus för att vara med i finns här:https://sverigesradio.se/artikel/7581939• Skriv gärna till poddredaktionen! podden@edwardblom.se• Sponsra gärna våra produktionskostnader! https://www.patreon.com/join/edwardblom See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fermentering att laga mat med mikroorganismer som bakterier, jäst och mögel. Del 1 av 3. Vi letar myror och vildjäst i skogen. Och kollar in myrmiso och bubblande drycker. I tre program kommer Meny att prata och uppleva fermentering tillsammans Nina Mong, som älskar naturen och fermentering. I hennes kylskåp finns mängder av burkar med fermenterat innehåll, allt från chilisåser till olika syrade grönsaker och miso. Ibland fermenterar hon med myror! Jag har testat att använda dem som startkultur, säger Nina. De säkrar en lite sur miljö från början. I Ninas sovrum och i garderoben står burkar med vildjäst henne senaste projekt. Vildjästen samlar hon in från blommor, bär och blad i skogen och med dem jäser hon sedan cider och vin. Menys reporter får ett uppdrag att jäsa vanlig köpeäpplejuice med jäst från blåbär, enbär, och ljung. Så kan du ha det som en liten tamagotchi som du kan följa. Efter en dag eller två brukar det börja jäsa. När du är nöjd med smaken, sila av och häll det på flaska. Efter något dygn har du fått bubbel och en ny karaktär på äpplejuicen. I programmet hörs också Thomas Andlid, mikrobiolog på Chalmers, som förklarar mer om de magiska mikroorganismerna. Och svarar på hur man vet att det inte blir farligt.

Hitta vilda ätbara hälsoväxter och låt oss berätta allt gott du kan laga med dem. Vi pratar i detta avsnitt om dessa och deras användningsområden: Nässlor Kirskål Ramslök Daggkåpa Maskros Fläder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Vad travtränare Svante Båth kan åstadkomma på en travbana vet vi redan, men hur är hans talanger i köket? I det här avsnittet gästas vi av travtränare Svante Båth. Svante får berätta om sin väg in i travsporten och de tidiga åren i karriären tillsammans med Christer Nylander, Lars Lindberg och Ulf Ohlsson. Svante avslöjar även att han har fått ett nytt spännande uppdrag - att bjuda på en 6-rättersmeny med tillhörande dryckespaket i restaurang Kongressen på Solvalla den 11 mars. Svante delar med sig av sitt intresse för matlagning och vad gästerna kan förvänta sig under kans kväll i Kongressen. Medverkande: Anders Malmrot och Markus Myron. Gäst: Svante Båth Intervjun med Svante Båth sker i två delar och den andra delen kommer i nästa avsnitt.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Aldrig blir smaklökarna så patriotiska som under julen. Det är då vi utlandssvenskar dreglar över glasmästarsill, kryddpepprad julkorv, pepparkaksdeg med pomeransskal, och Cajsa Wargs kryddskinka med skånsk senap. Visserligen är jag inte så förtjust i lutfisk, men vad gör man inte för att en gång om året få se apotekarens min här i Kairo. Hej, jag skulle vilja ha två och ett halvt hekto kalciumhydroxid, Ca(OH)2 alltså, och ett och ett halvt hekto natriumkarbonat, Na2CO3. I en region där militanta grupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat kan man inte klandra apotekaren när han tittar misstänksamt på mig och undrar vad jag ska ha detta till. Matlagning känns inte som ett övertygande svar. Jag märker hur nervös jag blir när jag ska försöka förklara att vi lutar torkad vit fisk och sen kokar den och serverar med bechamelsås och ärter. Bechamel, säger apotekaren hänfört. Jag ser att han drömmer sig tillbaka till sin barndoms bechamel, vilket är namnet på stabbig egyptisk makaronipudding med kladdig fet vit sås. Det är inte alls jul här just nu. Egyptens tio miljoner kristna, kopterna, firar jul 6 och 7 januari, en vacker, stram, okommersiell jul, där det man ser fram emot inte är presenter, utan att få äta kött och mjölkprodukter för första gången efter den långa julfastan då många kopter blir veganer, förutom att de får äta fisk. Det är alltså egentligen två veckor kvar till julafton, men eftersom Egypten är ett land där mottot lyder: Everyday is a holiday unless otherwise proven, varje dag är helg och fest så länge motsatsen inte kan bevisas, så har nästan alla mina muslimska vänner julgran hemma. De har uppblåsbara plasttomtar, ljusslingor på balkongräcket. De stora hotellen överträffar varandra i juldekorationer och ljuskreationer på taket där Rudolf drar tomten i en släde över snön. Och från Mosul i Irak till Beirut i Libanon och här i Kairo kan man höra den kända libanesiska sångerskan Fairuz sjunga bjällerklang på arabiska. Men det här är ingen självklarhet, det finns grupper, både bland muslimer i hela Mellanöstern och judar i Israel, som vill förbjuda kristna juldekorationer och extremister som hävdar att det går emot Guds vilja att önska sin kristna granne god jul. Ibland undrar jag om det är av så kallad kulturkänslig rädsla som det stora svenska möbelvaruhuset i sina butiker i Israel och Egypten varken säljer röda servetter, röda ljus, rött omslagspapper eller ens pepparkakor nu i juletid när det trots allt finns många i Mellanöstern som längtar efter just detta. En palestinsk journalist som jag känt länge, han kommer från Gaza, han var i Kairo i förra veckan för att genomgå en komplicerad sköldkörtelundersökning som inte kan göras i Gaza där man får ett radioaktivt ämne insprutat i kroppen för att sen se hur sköldkörteln reagerar. Han hade väntat på utresetillstånd från Gaza för att göra denna undersökning i sex månader och reste sen fram och tillbaka mellan Gaza och Kairo över livsfarliga norra Sinai med IS-terrorceller och så Suezkanalen där Gazabor kan få vänta i upp till tre dygn för att ta färjan över. Det är en resa på fyrtio mil. Förr tog den sex timmar, i dag flera dagar. Min journalistvän tillbringade ett par dagar här i Kairo innan han började längta hem till sina barn. Han sa att han ville hinna hem till jul och att han skulle gå i kyrkan med sina barn. Ja, vi är muslimer, tillade han, men när extremister i Gaza säger åt oss att vi ska avstå från att önska våra kristna grannar god jul, ja, då går jag i midnattsmässan i kyrkan med mina barn för att de inte ska bli inskränkta i isolerade Gaza. I Gaza, där terrorgrupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat, har jag också stött på en tomteskyltdocka med saxofon och gått in i en bokhandel där de spelade Jingle bells på arabiska. God jul Sverige från min journalistvän i Gaza och från mig, Cecilia Uddén, Kairo cecilia.udden@sverigesradio.se

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson Almestad förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i november 2018. Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker sedan för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form dammfritt och saker på rätt plats och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant.  Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en överraskning. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart. Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube? Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit. Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt. I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara. Elin Grelsson Almestad, författare Källor Fanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018. Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984. Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

I detta avsnitt delar vi med oss om vad podden kommer att handla om. Matlagning och populärkultur av alla dess slag, i just detta avsnitt pratar vi lite lätt om Horizon chase turbo, vegetariska hamburgaralternativ och en asiatisk höst i köket. Trevlig lyssning från Manne och PajlenFeedback tas gärna emot på våran Facebooksida "Vänta, jag ska bara dö först", eller på vår meil: vantajagskabaradoforst@gmail.com

Snart är det Kanelbullens dag och därför ska vi lyssna på Mikaela och Sharmin medan de pratar om hur de bakar kanelbullar och vilka ingredienser de brukar använda. Samtidigt lär vi oss nya ord samt om hur man använder adjektiv. Som vanligt finns dialoger och information om grammatik och nya ord i pdf-filen. Ha en …

Snart är det Kanelbullens dag och därför ska vi lyssna på Mikaela och Sharmin medan de pratar om hur de bakar kanelbullar och vilka ingredienser de brukar använda. Samtidigt lär vi oss nya ord samt om hur man använder adjektiv. Som vanligt finns dialoger och information om grammatik och nya ord i pdf-filen. Ha en …

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på Kermit och Ms. Piggy, tar sig an kål-familjen. Med glatt humör och go stämning babblar de sig genom de flesta tänkbara kålsorter och bjuder på både recept och varningar. Talad trädgård när den är som bäst. Trevlig lyssning!  

Vanlife kan se ut på otroligt många olika vis när det kommer till allt ifrån fordon till hur länge en är ute och vad vi prioriterar att ha med oss på resan. Men en sak har vi alla gemensamt - vi måste äta. Därför har vi snackat med kokboksförfattaren Eric som har en mängd bra tips, bl a på hur du kan få saker att hålla längre och hur du kan få med dig mer mat i vanen. Dessutom bjuder han på några riktigt smarriga recept. Vilket är ditt bästa tips för matlagning i van? In och kommentera på vår Instagram @vanlifesverige eller på vår facebooksida "Vanlife Sverige-podden"

Handelsprofessorn Micael Dahlén Mediterar, tränar inför marathon och försöker förgäves få barnen att uppskatta hans matlagning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Månadens bonusavsnitt presenteras i samarbete med Gastrofy, Sveriges smartaste receptmathandel. Denna månad har vi haft vårt fokus på vardagsmatpusslet och testar att bygga en egen matkasse med Fannys hälsosamma paleo- och LCHF-recept som sedan körs hem till Ilas dörr. Vi ger dig våra allra bästa tips för att göra matlagningen smidigare, minska matsvinnet, krympa matkostnaderna och bli mera tidseffektiv i köket.⁣ Vi tipsar bland annat om återvinningsmat såsom soppa, paj, wraps och omelett. Alltså maträtter du enkelt kan göra av dina matrester.⁣ Ett maxat avsnitt du inte vill missa med andra ord! ⁣

I detta avsnitt fördjupar vi oss i oljornas fantastiska värld!  Vi förklarar skillnaden mellan mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror och berättar hur omega 3 och omega 6 fungerar i kroppen. Vi berättar också vilka oljor som är bäst vid matlagning, vilka som tål upphettning, vilka som lämpar sig bättre i dressing och vilka vi undviker. Dessutom får du våra tio bästa tips på hur oljorna ska lagras, hanteras och användas för att inte härskna och bli dåliga.

I vår femte livesändning möter vi Peter Bengtsson som har en stor passion för matlagning. Peter arbetar idag som restauranglärare på Sturegymnasiet i Halmstad och det finns förmodligen inget som Peter någon gång har stekt, kokt, bakat eller friterat. Vilka kökshemligheter skulle du vilja ha svar på? Avsnittet görs i samarbete med Zcreenz.

Trots mindfulnesstider så ser man inga Instagramkonton eller coffeetableböcker om konsten att rengöra en toalett. Författaren Elin Grelsson Almestad förklarar varför och slår ett slag för städandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Pappersinsamlingen i köket väller över. Den har gjort det ett bra tag nu, det är säkert några veckor sedan som lådan för kasserade dagstidningar blev översvämmad. Nu börjar det alltmer likna en utmaning; hur länge kan jag fortsätta bygga på tornet av papperstidningar innan de välter ut i en hög på golvet. Att i stället samla ihop dem och gå till pappersinsamlingen skulle ta max en kvart av mitt liv. Ändå gör jag det inte, flyr in i essäskrivandet och tänker sedan för att nästa gång jag passerar köket återigen titta på tidningstornet och suckande konstatera att jag verkligen måste göra någonting åt den där högen. Vad är det som får vuxna människor att bete sig på det sättet? Ett svar, som jag själv sällar mig till, är motståndet mot det repetitiva. När jag kommer tillbaka från pappersinsamlingen med en tom låda kommer den inom några veckor vara fylld igen. Lika uttråkad blir jag av att tvätta håret, det må vara rent nu men inom några dagar måste ritualen upprepas. Inför tandborstning blir jag som ett barn, kan skjuta upp bestyren inför natten i timmar bara för att slippa göra någonting som jag vet måste upprepas nästa morgon och kväll och pågå resten av livet utan ett mål. Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt [...] Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. I socialantropologen Fanny Ambjörnssons bok Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik som utkom hösten 2018 borrar hon ner sig i frågan varför städningen har så låg status, jämfört med mycket annat i vår vardag. Om inredning, bakning och matlagning blivit livsstilsglammiga hobbyer som både instagrammas och resulterar i snygga, bästsäljande böcker har städningen inte alls gått samma väg. I den mån städningen överhuvudtaget uppmärksammas i den samtida kulturen är det genom avskräckande tv-program där maniska samlare och lortgrisar får besök av professionella städkonsulter. Men konsten att rengöra en toalett som instagrambild eller coffetablebok lyser med sin frånvaro. Ambjörnsson kopplar denna låga status till städningens repetitiva form. Hemmet ska återställas till sin ursprungliga form dammfritt och saker på rätt plats och det är en syssla som du måste återkomma till gång på gång. Matlagning, bakning och inredning producerar någonting nytt; en måltid, bullar att bjuda på eller ett rum som förändras, men städningen erbjuder ingenting sådant.  Som Ambjörnsson konstaterar tolkas därför städning som improduktivt: snarare än att skapa någonting återställer det endast det befintliga och karaktäriseras därför som cykliskt. Som bäst utförd ska städningen inte synas alls. Vad är då egentligen problemet med det repetitiva? Ambjörnsson hänvisar här till den franska sociologen Henri Lefebvre som menade att vardagslivets eviga repetitiva sysslor står i kontrast till det moderna samhällets tro på utveckling och framsteg. Att regelbundet utföra en syssla innebär att den blir en vana, snarare än en överraskning. Städningen bär helt enkelt på en annan temporalitet än vår linjära tidsuppfattning som ständigt blickar framåt och söker framsteg. Den är monoton, upprepande och leder ingen vart. Således upplevs det repetitiva som meningslöst. Därför blir också pappersinsamlingen i mitt kök stående, trots att jag gladeligen lägger samma tid varje dag på att spela spel på min mobiltelefon. En ännu mer meningslös syssla men som, till skillnad från att tömma och fylla återvinningskärl, kommer med en omedelbar belöning i form av att klara nivåer och banor och därmed ger en känsla av resultat, hur fullständigt meningslöst resultatet än må vara. Inför städningen är vi många som blir rastlösa barn som väljer bort det tråkiga. I det moderna informationssamhället med hundratals distraktioner finns det ju ingen anledning att ha tråkigt. Varför dammsuga när du kan se ännu ett kattklipp på Youtube? Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver?  Det verkar onekligen som vi blir alltfler som inte klarar av det där tråkiga repetitiva. Sektorn för hushållsnära tjänster har vuxit stort sedan RUT-avdraget infördes år 2007. Den som har råd betalar gärna någon annan för att hemmet ska upprätthålla sitt städade tillstånd. Förutom skattesubventionerad städning och liknande hushållstjänster har appar där den som har råd lejer ut tråkiga sysslor som att köra sopor till återvinningen vuxit. Utifrån de intervjuer som Ambjörnsson har gjort med människor om hur de uppfattar städning som syssla drar hon slutsatsen att just städningens rutinartade och avgränsbara karaktär gör det mer rimligt för dem som har råd att köpa tjänsten utifrån. Detta kontrasteras mot exempelvis odling, matlagning och aktiviteter med barnen som fyller en annan utvecklande funktion. Samtidigt är det en fråga om vems tid som räknas. Vem kan unna sig lyxen att slippa göra det tråkiga utan betala någon annan för att göra det? I Ambjörnssons intervjumaterial visar det sig tydligt att många inte har ekonomisk möjlighet att leja ut vardagsstädning för pengar, i synnerhet inte de som själva arbetar med städning. Tid upplevs och värderas alltså olika beroende på exempelvis klass. Städerskan städar både sitt eget hem och andras, hur repetitivt det än är, medan den mer välbeställda frigör tid till annat. Men vad är egentligen det där andra som tiden ska läggas på? Och är inte tristessen och repetitionen det vi egentligen behöver? För jämte utvecklingsidén har en annan stark rörelse vuxit fram i väst, som kretsar kring att fånga ögonblicket. Mindfulnesskulturen med appar, meditationer, yoga och övningar i att vara i nuet handlar om att släppa tankarna på både det som ska komma sedan och det som varit. Tankegångar som försöker öva den stressade nutidsmänniskan i väst att tänka mindre linjärt och ägna sig åt de sinnesförnimmelser hon upplever i stunden och att känna ro i att vara icke-producerande och inte låta sig distraheras av all information och lockelser som vi bombarderas med. Att öva sig i att ha tråkigt, helt enkelt. Här borde städningens monotona, återkommande form passa perfekt. I en artikel i tidningen Vice förklarar antropologen Martin Lang att städning kan vara ett sätt reducera stress just på grund av dess välbekanta utförande. När andra delar av livet känns osäkra och oförutsägbara fungerar städningen som en ritual som tryggar oss. Likaså fungerar repetitiva, förutsägbara sysslor bra som kognitivt hjälpmedel i sig, genom att fokusera på de rörelser vi är vana vid släpper stressen. Så kanske finns här en väg för städningen att öka sin status, för såväl stressade manliga mellanchefer som kvinnor som bollar familjeliv med karriär? Känslan av en dammtrasa som långsamt sveps över en bokhylla, glas som omsorgsfullt diskas till genomskinlighet och gamla tidningar som en efter en faller mot återvinningscontainerns golv, likt stenar mot en sjöbotten. Att få uppleva denna nu-känsla en gång i veckan skulle kunna vara en respit, i stället för någonting som måste göras. Ta en paus från stressen, stäng av mobiltelefonen, ta fram dammsugaren och njut av att bara vara. Elin Grelsson Almestad, författare   Källor Fanny Ambjörnsson: Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront förlag, 2018. Henri Lefevbre: Everyday Life in the Modern World. Transaction, 1984. Julie Stewart: Why Cleaning Makes Some People Feel Less Anxious. Vice magasin 2018-10-03.

Det goda franska köket av Simone Beck, Louise Bertholle och Julia Child. Disciplin, lydnad vid grytorna och underkastelse är de tre viktigaste ingredienserna i denna klassiker från 1961. Det finns kockar och det finns kockar. Det finns kokböcker och det finns kokböcker. Och så finns det Julia Child och hennes Det goda franska köket. Julia Child liknar föga dagens arga tv-kockar, men det var hon som satte i gång alltsammans. Hon var inte den första att laga mat i TV, men det behövdes bara några minuter då hon lagade en omelett för att genren skulle leva upp. Och för den som verkligen vill lära sig laga klassisk mat är Det goda franska köket lika grundläggande som notsystemet för en musiker. Därmed sagt att både författaren och boken är i en klass för sig själva. När Julia Child öppnade köksdörren i tv, öppnade hon också dörren till en annan värld och en annan tid, bägge skrivs Europa. Som en Linné ordnade hon smakernas rike så att alla skulle kunna laga mat och förstå vad de åt. Det handlade förstås om djup kunskap men lika mycket smakens centralperspektiv. Julia Child var en Mat-Missionär. En omelett är inte bara en omelett.  Precis som i alla sagor så var de goda féerna tre: Julia Child kom från USA och såg, nästan en och 90 lång, inte ut som reklamens husmoder. Hon hade arbetat som copywriter och sedan under kriget med olika former av underrättelsetjänst. Simone Beck och Louisette Bertholle träffade Julia Child i Frankrike dit hon åkte efter kriget eftersom hennes man hade en lägre befattning på franska ambassaden i Paris. Nu blev den sysslolösa före detta underrättelsebyråkraten kock. Hennes franska väninnor visade riktningen och hon lärde sig snabbt. En station var Cordon Bleus berömda köksskola. Det där var inte Julia Child, det var myten om Julia Child. För hon har förstås porträtterats många gånger, här av Merryl Streep. Det goda franska köket har jag haft länge, den där hemma är alldeles kladdig så nu har ajg skaffat en ny. Speciellt sid 347 återvänder jag till. Lammstek penslad i en slags smet med senap, olivolja som huvudingredienser. Det jag gillar med Det goda franska köket är den passionerade kyligheten. Inget inbjudande tjatter om läsarens personliga smak, inget utrymme för subjektivitet. Det är inte mer improvisation när man tillagar en lammstek än när man monterar en kulspruta. Matlagning är först vetenskap, sedan hantverk, sedan möjligen, om begåvningen finns där konst. Men först vetenskap. På engelska heter boken Mastering  the Art of French Cooking.  Bemästra är nyckelordet. När Det goda franska köket var färdig så refuserades den av ett förlag med motiveringen av att den var mer en uppslagsbok än en kokbok.  Titeln speglar nog Childs ansträngningar att ta sig från salongen till köket, men uppslagsverk är då inte boken. Nej, snarare då en motsvarighet till Shakespeares samlade verk. Här finns allt. Ljud Boeuf Bourgignon Numera är det vanligt med kokboksförfattare som så där lite i förbifarten förandligar maten, gör kulturella kopplingar de näppeligen behärskar. Julia Child sysslar inte med sådant. Hon förmedlar en samlad kunskap från generationer av kockar, en kunskap som är en lika självklar del av fransk kultur som Descartes eller Sartres böcker. Som amerikan fick hon erövra detta enorma kulturarv, som tv-kock måste hon i sin tur erövra publiken. Hon gör det trygg i förvissningen att mat är viktigt.    Naturligtvis var hon en rätt bisarr figur i dåtidens tv. 2009 gjordes ett försök att skildra henne på film i Julie och Julia om en ung matintresserad kvinna som bestämmer sig för att laga sig igenom Julias recept. Julia spelas av Merryl Streep. Här ett par klipp. Först Merryl Streep, sedan den verkliga Julia.  Det är förstås något övermänskligt med Julia Child, hon var liksom i Cinemascope format redan från början. Därför är hon omöjlig att förkroppsliga.  I kokboken avslutar de tre författarna sitt förord med att likt en idrottstränare be läsaren öva sina händer och fingrar de är underbara instrument förklarar de. Det är kombinationen av disciplin och dold sensualism som fascinerar. All denna träning för att framkalla njutning. Och det är förstås värt att tänka på när jag är lite stressad inför helgernas måltider. Matlagning ska ju vara roligt, inget arbete. Fast skulle Julia ha sett det så? Nej, hon gjorde nog ingen skillnad mellan arbete och njutning.   Det märks i henens fulsnygga kök, numera utställt på museum. Också jag har två spisar, professionell fläkt. Diskbänk som man kan skära direkt på osv. Men för Julia Child var köket en scen. Eller kanske ett slagfält. Eller en plats för riter.  Det är något oåtkomligt med hennes sätt att luta sig fram mot tittaren. Något med den där totala övertygelsen om att slaget vid kastrullerna kan vinnas men att det handlar om något annat än mat. Suck Undrar om jag kan ändra lammreceptet och ta mer ingerfära. Nej, då kommer Julia och spökar i natt. OK, så är efterrätten kvar. Det gäller att skärpa sig. Man måste förstå att det som är skrivet som ett matrecept egentligen är ett recept för hur livet ska levas. Kan man inte erbjuda gästerna evig kärlek och lycka bör de åtminstone få chokladmousse. Faen också, den blir inte bra! Det är bara att börja om! Mikael Timm mikael.timm@sr.se

9. Tips och råd i köket – Matlagning by Region Jönköpings län

Denna vecka uppfinner vi ord så som diskhänken. Pratar Iphone smoothies och hur man fixar potatismos med stavmixern! Det handlar alltså om köksredskap och hjälpmedel i köket.    Länkar: Nicer Dicer Youtube Global knivar Sensor soptunna Slowcookers Prisjakt Scanpan CTX28 Kontakt: Prylpodden@gmail.com Facebook Instagram

I veckans första avsnitt reder Jon och Peter ut en dispyt om en skämtsam kommentar från Jon. Eller "reder ut" är en överdrift. Och "dispyt" är en underdrift. Det bråkas och Jon avbryter och Peter är uppgiven och trött. Det här är början på slutet hörni.I andra halvan diskuterar vi fördomar om matlagning. Mest Jons fördomar om vitas matlagning. Vi snackar om okryddad mat, hetsen om att det ska vara starkt och om ketchupens roll i det svenska köket. Fucka med detta avsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En frågepodd inför jul med hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson! Hur får jag bort stearinfläckar från bordsduken? Skall den gravade fisken frysas in? Hur sorterar jag julens eventuella avfall? Hur putsas mässing? Dessa frågor och många fler besvaras i ett juligt avsnitt av Marthapodden.

Den Dummaste Podden goes matlagningsprogram! I detta avsnitt har vi bjudit in Ewha Fleutius som ska laga världens bästa gryta. 

I veckans avsnitt har Öhman har läst Christos Tsiolkas "The Slap" och är besviken på de fumliga sexskildringarna. Måste allt handla om det manliga könsorganet? Jihde har lyssnat på Kakan Hermanssons "Hela kakan". Hon beklagar sig över skolgårdsbeskrivningarna och önskar mer anknytning till strukturer i samhället. Hon har istället blivit ofrivilligt fast i Bengt Ohlssons nya roman Drick värmen ur min hand - Öman nailar givetvis titelreferensen. Öhman har i sin tur lyssnat på Lotta Lundgrens "10 lektioner i matlagning" och förklarar sambandet mellan att hacka lök och kärlek för Jihde. I samarbete med Schildts & Söderströms förlag, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Chef's Table på Netflix är består av personporträtt av världsberömda stjärnkockar. För att dissekera kocken i rutan har P1 Kultur bjudit in Lisa Förare Winbladh och Karsten Thurfjell. En restaurang där man serverar jordgubbar som ser ut som tomater, och tomater som ser ut som jordgubbar. Och där tallriken står på en liten kudde som släpper ut dofter under tiden man äter.Eller en lyxkrog där det inte finns någon traditionell meny, utan där man istället får ett papper med dikter på, där varje rad motsvarar en rätt.Det är två av de matställen som vi får besöka i andra säsongen av serien Chef's Table, en matdokumentärserie som består av personporträtt av världsberömda stjärnkockar.I första säsongen så porträtterade man till exempel svenske Magnus Nilsson och hans restaurang Fäviken Magasinet i Åre.Men i säsong två som nu släpps på Netflix får vi följa med till restauranger i Brasilien, Slovenien, Mexico, Thailand och USA förstås. Och det är redan ytterligare två säsonger planerade fram till våren 2017.För att dissekera kocken i rutan har P1 Kultur bjudit in matskribenten Lisa Förare Winbladh och Karsten Thurfjell från Sveriges Radios kulturredaktion.Programledare: Roger WilsonLyssna på hela fredagens P1 Kultur med Roger Wilson här

PrataMat träffade Bocuse- veteranen Paul Svensson på Gastro Nord och pratade om betydelsen av världens tuffaste kocktävling, om att tävla i mat och vad det betyder för ens karriär och person att ha varit med i Bocuse

I det här avsnittet förklarar Karin Nileskog varför vi har valt att göra en ViktVäktarna podcast och vad det kommer att ha för syfte. Hon intervjuar även ViktVäktarna VD Stefan Ryme. De pratar om hans initiala uppfattning kring ViktVäktarna som företag och varumärke, varför han valde att ta jobbet som VD, och hur hans syn har förändrats efter 3 år på företaget. De diskuterar dessutom hans bästa tips för att gå ner i vikt med ViktVäktarna, och vad han kommer att slänga på grillen i sommar!

I veckans show tittar Marika Carlsson närmare på vår tids vurm för matlagning - i kokböcker, i tv och på nätet. Marie Söderqvist, vd på branschorganisationen Livmedelsföretagen, förklarar varför en kokbok inte längre bara kan vara en receptsamling, utan snarare en statusmarkör. Den legendariska krögaren Leif Mannerström berättar om varför det måste tävlas så mycket i matlagningsprogram nuförtiden och bjuder även på historien om 12 extremt välstekta kycklingar som han begravde. Tv-skribenten och matlagningsprogramfantasten Ida Kjellin guidar till de bästa och knäppaste matlagningsprogrammen som inte sänds i vanlig tv, utan bara finns på nätet. Dessutom får vi höra lyssnarnas värsta köksfadäser. Smaklig spis! Bisittare: Hanna Hedlund Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland Ljudtekniker: Jacob Lalér Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönsson

Det är enkelt att odla örter och kryddor. Weibulls experter Dag Lindahl och Sol-Britt Rundström bjuder på tips gällande jord, näring, vattning med mera. Kocken och trädgårdsmästaren Niklas Karlsson berättar bland annat om hur du syrar och torkar kryddor och örter. Sist i avsnittet hör du ett reportage från tillsammansodlingen Trädgård på spåret vid Skanstull i Stockholm. Växter: timjan, basilika, persilja, dill m.fl. Sökord: odla, odling, stadsodling, skörd, skörda, eko, ekologiskt, mat, matlagning, recept, vegetariskt, vego, vegan, klimat

Om hur tv-kockar och grillkvällar gjort matlagningen maskulin. Med Urban Björstadius. Den här tiden på året ligger grilloset tät över Sverige och vid grillen står ofta en man. Samtidigt startar det ständigt nya matlagningsprogram på tv med manliga stjärnkockar i huvudrollerna. Det här är något nytt eftersom mat och matlagning genom historien har setts som kvinnliga domäner - tv-kockar och utomhusgrillar har gjort en traditionellt kvinnlig syssla till en fråga om maskulinitet. Nicklas Neuman forskar om mat och måltider ur ett maskulinitetsperspektiv vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, och han säger att män oftare lagar mat för att det är roligt, som en kreativ hobby, medan kvinnor tenderar att i större utsträckning se matlagningen som ett arbete i hemmet. Matskribenten och programledaren Lotta Lundgren säger att tv-kockarna ofta är utpräglat maskulina för att distansera sig från bilden av matlagning som en kvinnosyssla. Programledare är Urban Björstadius.