Podcast appearances and mentions of helene almqvist

Torsk, lax, sill och räkor. Det är den sjömat vi främst äter i Sverige. Samtidigt finns det många andra goda matfiskar både från havet och från våra svenska sjöar som skulle passa på tallriken. Det kan till exempel vara siklöja, gös och regnbåge. Men det är ju inte så lätt att få tag i de andra arterna när de är så sällsynta i matbutikerna. Och frågorna vi ställer oss idag är; Varför är det så och vad kan man göra för att fiskdisken ska fyllas med fler firrar. I Landsbygdsnätverkets podd Landet möter Helene Almqvist tre personer som alla kan mycket i ämnet, Peter Linder, kommunikations- och verksamhetsansvarig för Fiskbranschens Riksförbund, Carl Dahlman, Sverigechef för Marine Stewardship Council och Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Inomhus-VM och Vasaloppet är över men Karlavagnen med Helene Almqvist fortsätter på temat vinna och förlora. Vilken är din roligaste vinstmedalj? Din konstigaste förlust? Magplasket som blev en vinst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gångna helgen har inomhus-VM i friidrott pågått i Glasgow och idag kördes det hundrade Vasaloppet. Och nu, när alla priser är utdelade, så vill vi gärna prata om just vinster - men också förluster. Vad har du vunnit och inte vunnit? Hur var det när du åkte ett skidlopp i mellanstadiet och förärades en medalj (vilket alla fick)? Hur kändes det när du ställde upp med din hund i en agilitytävling och hunden somnade mitt i banan? Vad tänkte du när du stod på prispallen i distriktsmästerskapen? Eller vad kände du när du bestämt sig för att, efter en tids sjukdom, klara av att cykla från Umeå till Stöcksjö och lyckades fast det tog sju timmar att cykla de nio kilometerna?Ring och berätta om din roligaste medalj, din knäppaste förlust, den bästa segern, magplasket som blev en vinst, ja, helt enkelt om hur det kändes att vinna eller förlora!Karlavagnen med Helene Almqvist på vinst och förlust.Ikväll drar Karlavagnen igång senare än vanligt pga Radiosportens sändning av inomhus-VM. Men slussen öppnar i ordinarie tid, kl 21:00, även om programmet inte börjar förrän kl 23:05.Så ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Swedish journalist Helene enjoys a friendship with Lucinda Sieger which all started via a Greek connection. What are the ingredients for a real friendship - apart from sharing a bottle of wine

Vi lever i en minst sagt skakig värld och att då försöka göra ekonomiska prognoser för framtiden förefaller svårt. Chefsekonomerna Robert Boije från SBAB och Annika Winsth från Nordea samtalar om hur det varit att under en pandemi bedöma utvecklingen och vad vi kan förvänta oss av 2021 när det handlar om räntor och bostadsmarknad. Både Annika och Robert säger att det i våras var väldigt svårt att bedöma utvecklingen när hela världen befann sig i fritt fall samtidigt. – Det var ingen som hade en aning varken om viruset eller vilka konsekvenser det skulle få på ekonomierna för vi visste inte vad politiker eller centralbanker skulle göra och om det skulle lyckas, säger Annika. Men nu har vi kommit ut ur det akuta krisläget. Nu är det en mer normal konjunkturbedömning med risker som alltid finns runt om. Både Robert och Annika har jobbat med samhällsekonomiska frågor länge och berättar om vad tidigare dramatiska kriser lärt dem som de kunnat ha nytta av nu, de talar om vad Riksbankens reporänta och stödköp av obligationer innebär, hur förvånande stark som bostadsmarknaden varit under denna pandemi och vad vi kan förvänta oss av bl a bolåneräntor 2021. – Vi har haft ett tungt år bakom oss men det var värre i våras, säger Robert Boije. Det finns flera ljuspunkter nu och även om det kommer att ta lite tid så det finns ett ljus där borta i slutet av tunneln. Programmet spelades in den 1 december 2020. Programledare och producent: Helene Almqvist

Folk slogs om biljetter, drottningar satt i publiken & recensenter var i extas när Jenny Lind sjöng runt om i världen på 1800-talet. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Utan att överdriva kan man nog kalla operasopranen Jenny Lind för världens första internationella superstjärna. Hon slog igenom stort år 1838 i Stockholm, när hon som 17-åring debuterade vid Kungliga Teatern. Det dröjde inte länge innan hon upptäcktes av de stora operahusen i Europa. Jenny Lind kallades för the Swedish Nightingale och älskades av kompositörer som Felix Mendelssohn, författaren HC Andersen och drottning Victoria i England. Men hennes barndom var långt ifrån glamorös. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet och hennes mamma lämnade genast bort henne till fosterföräldrar. Vägen till succéerna började av en slump. En tjänsteflicka till en operadansös vid Kungliga Teatern råkade höra Jenny när hon satt i ett fönster och sjöng. Det ledde till att hon, 9 år gammal, antogs som elev vid teatern. I programmet hör vi Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Cathy Haill, curator vid Victoria and Albert Museum i London berätta. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.

Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när ”Den svenska näktergalen” uppträdde. Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar. Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor. I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.

Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när Den svenska näktergalen uppträdde. Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar. Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor. I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.

De förlorade en kvarts miljard på grund av en oärlig styrelse och en mindre uppmärksam ekonomisk förvaltare. Fredrik Eklöf som är ordförande i omtalade Brf Ida i Malmö berättar. Han, liksom den erfarne bostadsrättskonsulten Göran ”Mr Bostadsrätt” Olsson, gästar detta avsnitt av BoPodden. Att välja en bra ekonomisk eller teknisk förvaltare är inte lätt, men en förening kan vinna mycket på att lägga ned tid när de letar efter en sådan. Göran och Fredrik har många tips att ge när gäller vad man bör titta efter, vad ett avtal bör innehålla med mera. Reporter och klippning: Helene Almqvist

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. Jag är ganska lik siffran noll, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.se Vi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne. Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne. Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen. Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater. Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad. av: Helene Almqvist Producent: Håkan Engström Programmet gjordes 2016.

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. Jag är ganska lik siffran noll, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.seVi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne. Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne.Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen.Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater. Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad.Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år.

Nu knäpper vi på megafonen, skanderar Umeå som motståndsstad! - och frågar oss om det ligger något i det påståendet. Umeborna själva säger att; ”Det är mycket som det pratas om i Sverige, men som görs i Umeå. Umeå är en jävla görarstad!” Björkarnas stad, som den också kallas, har i decennier haft ett rykte om sig att vara full av motståndsrörelser, aktivism och människor med ett brinnande engagemang i samhällsfrågor. Programmet Umeå som motståndsstad dyker ner i detta. Producent, reporter & programledare Helene Almqvist

Det hettar till och den röda färgen stiger över halsen och ansiktet. Att rodna är en helt normal stressreaktion, naturlig för människosläktet, men för en del känns färgen för påtaglig och skammen för stor. För Stina blev rädslan för att rodna så svår att det utvecklades till social fobi. Hela hennes liv styrdes av att undvika rodnandet. Hon försökte bränna sönder ansiktet i solarium för att det inte skulle synas, hon övervägde till och med att fräta sönder det med syra för att slippa rodna. Dagens Kropp & Själ handlar om fobi för att rodna och vad man kan göra åt problemet. Gäster i studion är terapeuten Liv Svirsky och kärlkirurgen Christer Drott. Programledare är Helene Almqvist.

När du kommer till en olycksplats där någon är skadad är det viktigt att du snabbt ger första hjälpen. Alla inom polisen, sjukvården och räddningstjänsten är utbildade på det här och vet exakt hur de ska hantera situationen om någon är skadad. Men om personen som behöver hjälp inte är fysiskt skadad utan har en akut psykisk kris, står många rådvilla. En självmordsbenägen eller psykotisk person behöver också första hjälpen för att inte tillståndet ska förvärras. Det kan handla om att säga rätt saker eller lyssna på personen. Dagens program handlar om hur man bör hantera en människa som mår akut psykiskt dåligt. Gäst i studion är Britta Alin Åkerman, suicidforskare från Karolinska Institutet som lär svenska poliskåren första hjälpen vid psykisk sjukdom. Vi träffar också den specialutbildade självmordspatrullen som under två veckor åker på alla självmordslarm som kommer till SOS i Stockholm. Tanken är att de två poliserna Erik och Julia och psykiatrisköterskan Robert ska kunna hantera självmordsbenägna personer på ett sätt som gör att de avstyr sina planer och kommer till rätt vårdinstans. Det här är ett pilotprojekt för att se hur man i framtiden ska jobba för att förebygga självmord. Dessutom handlar det om en klassisk styrketräningsövning som fått ett uppsving på grund av en ny app för mobiltelefoner. Nu är det back to basic som gäller inom styrketräningsvärlden. Glöm avancerade apparater, det räcker med din egen kroppsvikt som arbetsredskap, och armhävningar räcker långt för att träna armar, axlar och bål säger personliga tränaren Pernilla Ohlsson. Och hur har det gått för Marc Davin? I höstas antog han utmaningen och påbörjade ett träningsupplägg för män som fyllt 40 och vill motverka gubbmage och dåligt flås. Vi ringer upp för att se hur det gått med träningsambitionen sedan Kropp & Själ slutat hålla koll på honom. Och så provar vi att dra ner på tempot rejält, slowemotion-artisten Felix Lancelot går tre gånger långsammare än vi andra. I sommar ska han försöka sätta rekord i att gå i ultrarapid över Alvaret på Öland. Kropp & Själs Kicki Möller följde med honom på ett pass långsamhet. Se filmen nedan hur han gör. Programledare är Helene Almqvist.

Äventyraren Ola Skinnarmo har hunnit till Norges kust på sin seglats mot Svalbard. Skidorna är lagda på hyllan, för nu har Ola beslutat sig för att försöka upprepa sjöfararen Nordenskiölds bedrift, att åka båt genom Nordostpassagen. Kocken Alexandra Zazzi och hennes producent Helene Almqvist bordar Olas 58 fotsskuta, Explorer of Sweden, för att höra hur han resonerar kring klimatet. Olas ambition med trippen är nämligen att sätta fokus på vad den globala uppvärmningen gör med världen i största allmänhet och Arktis i synnerhet. Med sig har Alexandra en påse italiensk spagetti (hur klimatsmart är det att frakta sånt?), vongolemusslor, tomater och renkött. Hon vill nämligen tillreda en spagetti med tomatsås och vongolemusslor (ifall inte Ola fått upp någon fisk, vill säga) och som förrätt, citronmarinerat torkat renkött. I reportagen grubblas det över frågan Har vi rätt till all mat? och vi möter både folk på stan samt Christina Schaffer, från miljöforskningscentrumet Stockholm Resilience Center och Fredrik Johansson från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Dessutom beger vi oss till Zon 6, till bärodlaren Holger Henriksson. Svensk Trädgård har delat upp Sverige i åtta zoner - alla med olika odlingsförhållanden - och Holger kan diverse knep för hur man bäst odlar jordgubbar i hans zon, strax söder om polcirkeln. Och vår krönikör, den stridbara ekokocken Carina Brydling, hon ifrågasätter varför vi tycks tro att vi kan tämja och tävla mot naturen, som har ett försprång på flera miljoner år.

Äventyraren Ola Skinnarmo har hunnit till Norges kust på sin seglats mot Svalbard. Skidorna är lagda på hyllan, för nu har Ola beslutat sig för att försöka upprepa sjöfararen Nordenskiölds bedrift, att åka båt genom Nordostpassagen. Kocken Alexandra Zazzi och hennes producent Helene Almqvist bordar Olas 58 fotsskuta, Explorer of Sweden, för att höra hur han resonerar kring klimatet. Olas ambition med trippen är nämligen att sätta fokus på vad den globala uppvärmningen gör med världen i största allmänhet och Arktis i synnerhet. Med sig har Alexandra en påse italiensk spagetti (hur klimatsmart är det att frakta sånt?), vongolemusslor, tomater och renkött. Hon vill nämligen tillreda en spagetti med tomatsås och vongolemusslor (ifall inte Ola fått upp någon fisk, vill säga) och som förrätt, citronmarinerat torkat renkött. I reportagen grubblas det över frågan Har vi rätt till all mat? och vi möter både folk på stan samt Christina Schaffer, från miljöforskningscentrumet Stockholm Resilience Center och Fredrik Johansson från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Dessutom beger vi oss till Zon 6, till bärodlaren Holger Henriksson. Svensk Trädgård har delat upp Sverige i åtta zoner - alla med olika odlingsförhållanden - och Holger kan diverse knep för hur man bäst odlar jordgubbar i hans zon, strax söder om polcirkeln. Och vår krönikör, den stridbara ekokocken Carina Brydling, hon ifrågasätter varför vi tycks tro att vi kan tämja och tävla mot naturen, som har ett försprång på flera miljoner år.