Podcasts about stockholm resilience center

Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. I Klotet hörs: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.Programmet är en repris från 8 december 2024.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I måndags kom A-kursen i klimatkrisen och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Victor Galaz som är docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Victor berättar bland annat om hur AI både kan hjälpa och stjälpa oss i klimatkampen, vad man själv kan göra för att skapa förändring och på vilket oväntat sätt som Trumps politik kan ge positiva effekter på klimatet.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots nya värmerekord år efter år verkar turbulensen i världen gjort så att klimathotet fallit i glömska. Hur går det att bekämpa klimatkrisen när vi har fullt fokus på annat och vad kan vi förvänta oss för liv på en allt varmare planet? Det svarar Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, på. Dessutom pratar Emma och Clara om den gamla goda tiden då folk kunde unna sig klimatångest, företagens green hushing i stället för greenwashing och att Trump kanske kommer visa sig vara en ofrivillig miljöhjälte.Klipp och musik:Vetenskapsradion, Därför slogs flera värmerekord 2024TV4 Nyheter, Nya globala värmerekord- ”En dödsdom”SMHI, Anpassa för ett klimat i förändring – hur och varför?MSNBC, ‘Ludicrous'- Elon Musk blames ‘wokeness' for wildfires ravaging Los AngelesKlimathjärnorna, Så smälter isätande alger Grönlands isEnvironmentAmerica, Drill baby drillSarah Palin's 'Drill Baby Drill' Vs. Oil SpillMSNBC, Steele- Trump doesn't understand ‘drill, baby, drill'Deborah Levoy & AshEL - Drill, Baby . . . StillVår tenta i klimatkrisen hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today on Speaking Out of Place I am delighted to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand.  We start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” In our conversation we spend some time talking about how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and we are delighted have Azucena take us into a deep discussion of this, and also to read two poems in Spanish and then in English translation and have Malcom gloss them for us. Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published  an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled  S'aimer la Terre: défaire  l'habiter colonial ( Seuil 2024).

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

In this episode on Speaking Out of Place podcast Professor David Palumbo-Liu is delighted and privileged to be in conversation with Azucena Castro and Malcom Ferdinand. They start with a discussion of what Ferdinand calls the “double fracture”—the environmental division of humans from their connection to the biosphere, and the colonial division instantiated by white supremacism and patriarchy. He insists that we not see these two phenomena as separate, rather as intimately connected. This double fracture makes any attempts to solve either environmental violence or colonial violence ineffective. In her foreword to Ferdinand's Decolonial Ecologies, Angela Y. Davis writes that as she read the book, she “recognized how perfectly his conceptualizations illuminate the frameworks we need for both philosophical and popular understandings of our planetary conditions today.” The conversation covers how art, film, and poetry can manifest some of those frameworks, and Azucena takes us into a deep discussion of this and reads two poems in Spanish and then in English translation and has Malcom gloss them for us.Azucena Castro is assistant professor at Rice University in Houston. Currently, she is a Swedish Research Council Postdoctoral Researcher at the Stockholm Resilience Center, Faculty of Science, Stockholm University. She held positions as a Postdoctoral Researcher in Latin American and Caribbean cultures at Stanford University and cultural geography at the Institute of Geography, University of Buenos Aires. Her scholarly work focuses on 20th and 21st-century Latin American cultural products through the lens of climate and energy justice, multispecies resistance, and anti-extractivist critique in the artivist scenes of South America, particularly, Southern Cone and Brazil. Azucena is the author of the book Poetic Postnatures. Ecological Thinking and Politics of Strangeness in Contemporary Latin American Poetry, Series SubAtlantic at De Gruyter (2025). She has edited the volume Futuros multiespecie. Prácticas vinculantes para un planeta en emergencia (Bartlebooth. Critical Spaces, 2023), and co-edited the Essay Cluster “GeoSemantics: Earthly Memories and Inhuman Becomings in the Global South” at ASAP/Journal. As part of her engagement with community-based research and collaborative filmmaking, she has co-developed the energy justice project “No aire, no te vendas” (Penn Environmental Humanities, University of Pennsylvania) focusing on winds in ancient cosmologies and human communities in the Afro-Wayúu territories of La Guajira, Colombia in the intersection of old and green extractivism.Malcom Ferdinand is an environmental engineer from University College London and doctor in political philosophy from Université Paris Diderot. He is now a researcher at the CNRS (IRISSO/University Paris Dauphine). At the crossroad of political philosophy, postcolonial theory and political ecology, his research focuses on the Black Atlantic and particularly the Caribbean. He explores the relations between current ecological crises and the colonial history of modernity. He published a book based on his PhD dissertation entitled Decolonial Ecology: Thinking of Ecology from the Caribbean World.( Polity 2021) that challenges classical environmental thoughts. He recently published an in-depth study of the pesticide contamination of martinique and Guadeloupe entitled S'aimer la Terre: défaire l'habiter colonial ( Seuil 2024).www.palumbo-liu.comhttps://speakingoutofplace.comBluesky @palumboliu.bsky.socialInstagram @speaking_out_of_place

Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.Programmet är en repris från 13 september 2024. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Användningen av AI kräver enorma resurser i termer av energi och vatten. År 2030 beräknar forskare och techbolag att artificiell intelligens kan stå för 20 procent av den globala energiförbrukningen. Hur kommer det påverka klimatet? Fokus är på möjligheterna och riskerna som kommer med utvecklingen av AI. Gäster är Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center och Olof Mogren som är forskningsledare på Centrum för tillämpad AI på forskningsinstitutet Rise. Sidekick: Ayan Jamal.

Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. I Klotet hörs: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Science shows humans have left the stable patterns of former climates. From the Stockholm Resilience Center, Owen Gaffney explains. As Australia burns with heat, Tasmanian scientist David Bowman reveals great regions of the world where fire will strike.

Det här är överkursen i kostråd, det vill säga hela Emmas intervju med Line Gordon som är professor i hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center. Line berättar bland annat om varför ekologisk mat inte alltid är det bästa för klimatet, vad vi borde äta mindre och mer av och vad hon tror kommer ligga på våra tallrikar i framtiden.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yves Marty, en 2023, lance un blog environnemental et créé un cours sur les limites planétaires, enrichi par les témoignages d'experts qu'il a rencontrés à travers son podcast "Limites Planétaires" avec qui il partage des discussions enrichissantes sur des sujets environnementaux avec des personnes ayant une vision globale des problèmes environnementaux, comme des philosophes, des auteurs, des scientifiques, et des personnes engagées dans des actions locales. Le podcast a été une occasion d'enrichir ses connaissances et de les partager avec un public plus large, tout en mettant en lumière des solutions et des actions concrètes pour relever les défis planétaires. Qu'est-ce que cela veut dire les limites planétaires ? Elles ont été établies par le Stockholm Resilience Center, définissant les paramètres essentiels à la vie sur Terre. Le dépassement de ces limites met en péril la durabilité et l'habitabilité de notre planète, posant des défis cruciaux pour l'humanité. Il est essentiel de prendre des mesures collectives pour réduire notre impact sur l'environnement et préserver la santé de la Terre pour les générations futures. Bonne écoute !

När det kommer nya direktiv på hur vi bör äta mottas dessa sällan med överväldigande glädje, inte minst för att mat hänger ihop med identitet. Men hur länge har egentligen kostråd funnits, varför har vi dem och hur lätt är det egentligen att förändra människors matvanor genom dem? Det har Emma frågat Line Gordon som är professor i hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center medan Clara har läst på om tidiga kostråd och husmorsfilmer.Klipp och musik:TV4 Nyheter, Nya kostråd fokuserar på miljönSR P4 Östergötland, Nya kostråden föreslår mindre kött- "Man kan alltid prova”SR P4 Västmanland, Kristoffer om nya köttsnåla kostråden- ”Fan heller”P1 Morgon, Matexpert- Så här har kostråden förändrats över tidSVT, Carina BergfeldtHusmorsfilm från 1975SR Nyheter (Ekot) - Nervgiftet akrylamid i chipsVår tenta i kostråd hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The ocean plays an important role in our life without us realizing. To keep a sustainable relationship with the ocean is not easy, especially when profits are at stake. To see how we could tackle this challenge and draw connections with many others outside of the ocean, I interviewed Henrik Österblom.Henrik is a professor of environmental science at the Stockholm Resilience Center. He developed the concept of biosphere stewardship to tackle the challenge I mentioned. But as you will hear, he has many other contributions to sustainability outside the ocean. [01:10] Chapter 1 : The importance of the ocean [03:07] Chapter 2 : The biosphere stewardship [1:08:18] Chapitre 3 : Work on marine ecology [1:16:46] Chapitre 4 : Sustainable science [1:31:38] Chapitre 5 : Personal questions  URL pour les notes de l'épisode : https://www.podcastics.com/podcast/episode/the-importance-of-the-oceans-278250/ Inscrivez-vous pour les dernières updates du podcast exergie: http://eepurl.com/hVeLPz   This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.

We all depend on Planet Earth for life and yet as a species, our collective actions are having devastating impacts such as a loss of biodiversity and climate change, among other things. It's literally the definition of insanity, says Lisen Schultz, Associate Professor in Sustainability Science, Deputy Director for the Stockholm Resilience Center, University of Stockholm, Director of Education, and the Programme Director for the center's executive programme in resilience thinking. We humans aren't evil, our problem is we don't see what we're doing as damaging, nor can we see how we could do it differently. Our world is built around a formula of growth, rather than meaningful growth. In this episode of Corporate Unplugged, Lisen discusses the urgency of the climate change challenge, but also the potential opportunities it presents for us individually, as well as for companies, but, in a way that doesn't create a whole new set of problems. To find out more, download and listen to this fascinating conversation. On today's podcast:Climate change impact and human warmingSustainable business practices Sustainability transition and its benefits for societyClimate action and hope for the future Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Public luxury available to all, or private luxury available to some?   Shownotes George Monbiot (Website): https://www.monbiot.com/ George Monbiot bei X: https://twitter.com/GeorgeMonbiot?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Eauthor Communia- Zentrum demokratische Wirtschaft (Website): https://communia.de/ communia & BUNDjugend (Hrsg.) Öffentlicher Luxus. 2023. Karl Dietz Verlag. (pdf deutsch): https://dietzberlin.de/wp-content/uploads/2023/10/Oeffentlicher_Luxus_digital.pdf Let's socialize - Vergesellschaftung als Strategie für Klimagerechtigkeit (Vergesellschaftungskonferenz): https://vergesellschaftungskonferenz.de/ Workshops von Communia: https://communia.de/oeffentlicher-luxus-workshops/   Furter Shownotes Shutdown: How Covid Shook the World Economy. Tooze, A (2021) New York: Viking.: https://www.penguinrandomhouse.com/books/669575/shutdown-by-adam-tooze/ George Monbiot talk on Public luxury at the 2021 ISEE, ESEE & Degrowth International Conference: https://www.youtube.com/watch?v=KWRRPed4Ds0 Planetary boundaries (Stockholm Resilience Center): https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html The grant Banks of Newfoundland (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Grand_Banks_of_Newfoundland Nitrate crisis in the Netherlands (Government of the Netherlands): https://www.government.nl/topics/nature-and-biodiversity/the-nitrogen-strategy-and-the-transformation-of-the-rural-areas Trussonomics (The Guardian): https://www.newyorker.com/news/our-columnists/a-humiliating-end-to-trussonomics NHS funding (British Medical Association): https://www.bma.org.uk/advice-and-support/nhs-delivery-and-workforce/funding/health-funding-data-analysis Red Vienna (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Red_Vienna George Monbiot on NHS funding (The Guardian): https://www.theguardian.com/commentisfree/2023/jan/11/patient-a-and-e-tories-nhs-hospital-government-funding Food crisis (World Food Programme): https://www.wfp.org/emergencies/global-food-crisis UN Resolution; Eliminating World Hunger (UN Website): https://www.un.org/sustainabledevelopment/hunger/ Trends in Global Hunger Development (Global Hunger Index): https://www.globalhungerindex.org/trends.html Quantitative Easing (Forbes): https://www.forbes.com/advisor/investing/quantitative-easing-qe/ Universal Basic Services: https://universalbasicservices.org/ Commons (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Commons Land reform (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Land_reform Democratic socialism (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Democratic_socialism Salvador Allende (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Salvador_Allende William Davies (Website): https://williamdavies.blog/ William Davies (Goldsmith College): https://www.gold.ac.uk/politics-and-international-relations/staff/davies/ Colin Crouch (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Colin_Crouch Chicago Boys (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Chicago_Boys Women's suffrage (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Women%27s_suffrage Murray Bookchin (Wikipedia): ​https://en.wikipedia.org/wiki/Murray_Bookchin Kate Raworth (Website): https://www.kateraworth.com/about/ Rojava (Wikipedia): https://de.wikipedia.org/wiki/Rojava Rojava: https://www.freeocalan.org/main Porto Alegre (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Porto_Alegre Participatory budgeting (Wikipedia): https://en.wikipedia.org/wiki/Participatory_budgeting Goldsmith, William W. and Vainer, Carlos B.  Participatory Budgeting and Power Politics in Porto Alegre. Lincoln Institute of Land Policy. 2001: https://www.lincolninst.edu/publications/articles/participatory-budgeting-power-politics-porto-alegre   Related Episodes S02 | E59 Lemon und Lukas von communia zu öffentlichem Luxus: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e59-lemon-und-lukas-von-communia-zu-oeffentlichem-luxus/ S02 | E57 Jenny Stupka zum Kampf um Vergesellschaftung: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e57-jenny-stupka-zum-kampf-um-vergesellschaftung/ S02 | E48 Heide Lutosch, Christoph Sorg und Stefan Meretz zu Vergesellschaftung und demokratischer Planung: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e48-heide-lutosch-christoph-sorg-und-stefan-meretz-zu-vergesellschaftung-und-demokratischer-planung/   Keywords #GeorgeMonbiot, #JanGroos, #Interview, #FutureHistories, #Podcast, #DemocraticPlanning, #EconomicPlanning, #Markets, #Polycrisis, #ClimateCrisis, #LandReform, #Ecology, #PlanetaryBoundaries, #PublicLuxury, #Socialization, #UniversalBasicServices, #JustStopOil, #FridaysForFuture, #ExtinctionRebellion, #Movements

In these three episodes of World Ocean Radio we are exploring a recent publication entitled “A Forgotten Element in the Blue Economy: Marine Biomimetics and Inspiration from the Deep Sea,” authored by Robert Blasiak from the Stockholm Resilience Center in Sweden. The article identifies seven broad categories of biomimetic design: adhesion, anti-fouling, armor, buoyancy, movement, sensory, and stealth. In this 3-part series we'll discuss each with examples of application, technological invention, and as effective solution models for response to negative human intervention and climate change, and for ocean protection and conservation.

Over the next few editions of World Ocean Radio we will be discussing a recent publication entitled “A Forgotten Element in the Blue Economy: Marine Biomimetics and Inspiration from the Deep Sea,” authored by Robert Blasiak from the Stockholm Resilience Center in Sweden. The article identifies seven broad categories of biomimetic design: adhesion, anti-fouling, armor, buoyancy, movement, sensory, and stealth. In this 3-part series we'll discuss each with examples of application, technological invention, and as effective solution models for response to negative human intervention and climate change, and for ocean protection and conservation.

In these three episodes of World Ocean Radio we are exploring a recent publication entitled “A Forgotten Element in the Blue Economy: Marine Biomimetics and Inspiration from the Deep Sea,” authored by Robert Blasiak from the Stockholm Resilience Center in Sweden. The article identifies seven broad categories of biomimetic design: adhesion, anti-fouling, armor, buoyancy, movement, sensory, and stealth. In this 3-part series we'll discuss each with examples of application, technological invention, and as effective solution models for response to negative human intervention and climate change, and for ocean protection and conservation.World Ocean Radio provides coverage of a broad spectrum of ocean issues from science and education to advocacy and exemplary projects. Hosted by Peter Neill, Director of W2O, World Ocean Radio is a weekly series of five-minute audio essays available for syndicated use at no cost by college and community radio stations worldwide.World Ocean Radio offers five-minute weekly insights that dive into ocean science, advocacy and education, hosted by Peter Neill, Director of the W2O, author, and lifelong ocean advocate. Episodes offer perspectives on global ocean issues, today's challenges, marine science and policy, and exemplary solutions. Available for RSS feed, podcast, and syndicated use at no cost by community radio stations worldwide.

Over the next few editions of World Ocean Radio we will be discussing a recent publication entitled “A Forgotten Element in the Blue Economy: Marine Biomimetics and Inspiration from the Deep Sea,” authored by Robert Blasiak from the Stockholm Resilience Center in Sweden. The article identifies seven broad categories of biomimetic design: adhesion, anti-fouling, armor, buoyancy, movement, sensory, and stealth. In this 3-part series we'll discuss each with examples of application, technological invention, and as effective solution models for response to negative human intervention and climate change, and for ocean protection and conservation.World Ocean Radio provides coverage of a broad spectrum of ocean issues from science and education to advocacy and exemplary projects. World Ocean Radio, a project of the World Ocean Observatory, is a weekly series of five-minute audio essays available for syndicated use at no cost by college and community radio stations worldwide.World Ocean Radio offers five-minute weekly insights that dive into ocean science, advocacy and education, hosted by Peter Neill, Director of the W2O, author, and lifelong ocean advocate. Episodes offer perspectives on global ocean issues, today's challenges, marine science and policy, and exemplary solutions. Available for RSS feed, podcast, and syndicated use at no cost by community radio stations worldwide.

Veckans avsnitt gästas av Lisen Schultz, Deputy Director för Stockholm Resilience Center och författare av boken "Kursen - 10 lektioner för ett hållbart näringsliv". Elsa Ardfors pratar med Lisen om att skapa motivation till hållbarhetsarbete, om att tänka stort men samtidigt inte låta det stå i vägen för att göra här och nu, om vad omställningen innebär på sikt, och om hur klimatarbete ibland går i klinch med andra hållbarhets-aspekter.

A number of activist groups, mostly from developing nations already facing the realities of a changing climate, are taking a new legal approach to climate action. They are arguing that climate change cases are human rights cases and in doing so are wading into unprecedented legal waters. We speak with three scholars about current legal cases tying climate change and human rights together, what these cases might mean for the climate movement and how human rights law can produce real change on the ground.Featuring Niak Sian Koh, postdoctoral researcher in Sustainability Science at the Stockholm Resilience Center at Stockholm University in Sweden; Zoe Nay, PhD candidate with Melbourne Law School at the University of Melbourne, Australia; and Jackie Smith, professor of sociology at the University of Pittsburgh, in the US. This episode was written and produced by Katie Flood. The executive producer is Mend Mariwany. Eloise Stevens does our sound design and our theme music is by Neeta Sarl. Full credits for this episode are available here. Sign up here for a free daily newsletter from The Conversation.Further reading: Biodiversity: one way to help countries stick to their commitments to restore natureThe UN is asking the International Court of Justice for its opinion on states' climate obligations. What does this mean? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

SUMMARY People have become less connected to nature, particularly with increasing urbanization. However, many studies are now clearly demonstrating that nature connectedness is crucial to our physical and mental health, and to the future of our communities' social, cultural, environmental, and economic well-being. Audrey Hystad, farm manager for the Clubhouse Farm in Kelowna, BC and Dr. Holli-Anne Passmore, assistant professor of Psychology at Concordia University of Edmonton, discuss the increasing need for people, and more specifically children, to be outdoors, learn about food and agriculture, and contribute to more resilient communities. They also talk about biophilia, our innate attraction to nature, and eco-anxiety, particularly as it relates to the ongoing degradation of our natural environment. TAKEAWAYS This podcast shows that: Educating children about food and agriculture contributes to resilient communities Outdoor play is essential for the health and well-being of children Studies demonstrate the importance of nature connectedness Connecting with nature is just as important as social connections We all have an innate attraction to nature The physical and mental health of people improve with daily connection to nature Eco-concern and eco-anxiety can lead to increased pro-environmental behaviour SPONSOR   GUESTS  Audrey Hystad, MSc Audrey Hystad holds a Master of Science degree in Sustainable Enterprise from Stockholm University, in association with Stockholm Resilience Center and Stockholm Environment Institute. From the lens of Resilience and Complex Systems Theory, her focus is to take the latest in research and effectively put it to use in practical applications. Her work with land-based learning, policy and procedure development, wildlife safety practice, and identification and use of wild foods, has contributed to fill gaps between our modern societies and the ecosystems services that we rely on to survive. Audrey has worked with toddler to teen programs for over a decade in Sweden and Canada. Her interdisciplinary science education and intent to contribute to a more resilient future for our communities, have led to her work with The Clubhouse Farm project. The Clubhouse Farm is a forest-and-farm-based outdoor classroom that brings children to play, relax, and explore in the natural world while learning about where food comes from. The basics of horticulture, hydrology, architecture, engineering, ethics, interpersonal skills development, and more are lessons that are stealthily disguised as inquiry-based play at a developmentally appropriate level for children of all abilities. Since its 2012 grassroots start, it has successfully benefited thousands of children that have visited, while supporting local food production, acquisition of ecological knowledge, and support of habitat for biodiversity – offering great hope for future design of integrated community spaces that meet the needs of all its stakeholders. Email: audrey.hystad@gmail.com Holli-Anne Passmore, PhD Dr. Holli-Anne Passmore is an Assistant Professor of Psychology at Concordia University of Edmonton (CUE). She is also Director of the multi-university Nature-Meaning in Life (NMIL) Research Lab, an editor of the International Journal of Wellbeing, Science Chair of the Spirituality and Meaning Division of the International Positive Psychology Association, and an invited academic with the Global Wellbeing Initiative (a partnership between the Gallup World Poll and the Wellbeing for Planet Earth Foundation). Holli-Anne collaborates with researchers around the globe on several well-being-based research endeavours, the primary focus of which is the development and validation of practical interventions to enhance well-being, through noticing and engaging with everyday nature close to home. Additionally, she studies the emerging issue of eco-anxiety. Email: Holli-Anne.Passmore@concordia.ab.ca Website: https://nature-mill.org HOST Jo de Vries is a community education and engagement specialist with more than 30 years of experience helping local governments in British Columbia connect with their citizens about important sustainability issues. In 2006, she established the Fresh Outlook Foundation (FOF) to “inspire community conversations for sustainable change.” FOF's highly acclaimed events include Building SustainABLE Communities conferences, Reel Change SustainAbility Film Fest, Eco-Blast Kids' Camps, CommUnity Innovation Lab, Breakfast of Champions, and Women 4 SustainAbility. FOF's newest ventures are the HEADS UP! Community Mental Health Summit and HEADS UP! Community Mental Health Podcast. Website: Fresh Outlook Foundation Phone: 250-300-8797   PLAY IT FORWARD The move toward optimal mental health becomes possible as more people learn about the challenges, successes, and opportunities. To that end, please share this podcast with anyone who has an interest or stake in the future of mental health and wellness. FOLLOW US For more information about the Fresh Outlook Foundation (FOF) and our programs and events, visit our website, sign up for our newsletter, and like us on Facebook and Twitter.   HELP US As a charity, FOF relies on support from grants, sponsors, and donors to continue its valuable work. If you benefited from the podcast, please help fund future episodes by making a one-time or monthly donation. Audrey Hystad, Dr. Holli-Anne Passmore Interview Transcript To come...

This week's show features stories from France 24, Radio Deutsche-Welle, Radio Havana Cuba, NHK Japan, and George Galloway. http://youthspeaksout.net/swr220826.mp3 (29:00) From FRANCE- Germany has begun running the first hydrogen powered train line with many more on the way. The French transportation minister is calling for regulation of private jets which emit 10 times more CO2 per passenger mile than commercial flights. From GERMANY- It has been World Water Week at a time of droughts and heat waves. A researcher from the Stockholm Resilience Center discusses the need to maintain the global fresh water cycle, which is losing its resilience from deforestation and climate change. The last few weeks have seen record heat waves in China and Europe, and could be a preview of the future. From CUBA- Brazilian Presidential candidate Lula da Silva promised to contain the deforestation of the Amazon basin by stopping illegal mining. Lula criticized politicians who use religious faith as a political platform, and that the state must remain secular. A Brazilian Supreme Court judge ordered the arrest of 8 businessmen who are promoting a coup d'etat if Lula wins the election in October. From JAPAN- Large parts of China are engulfed by a record heat wave shutting many industries down. A daily record number of migrants tried to enter the UK by the English Channel. An update on the Iran nuclear deal. Russians are accusing Ukrainian intelligence of assassinating the daughter of a close ally of Putin. From GEORGE GALLOWAY- George spoke with Garland Nixon, an American political analyst and radio talk show host on Pacifica radio station WPFW in Washington DC. They discuss Ukraine and how the rising tensions in the Indo-Pacific region affect it, and why many Europeans feel they are being sacrificed by the American empire. Garland says the European leaders have become puppets for the US.

In this episode I chat with Charlotte Ballard about how to support researchers in their communication activities who have a message on how we can save the planet from processes like climate change and biodiversity loss. Charlotte is a biology major turned science communicator and she can draw from broad experiences not only from Utrecht University but also the Stockholm Resilience Center. Next to this, Charlotte also gives extensive insights on how to find valuable content and how to empower women researchers. Enjoy the episode :-). --- The Science Communication Accelerator Podcast aims to empower scientists, universities, and research organizations to engage publicly and share more science on social media. To do so, the podcast aims to create a knowledge hub for digital science communication by publishing engaging and inspiring episodes with experts in the field of social media and science communication. Please reach out if you are looking for a sparring partner to create your organizational communication or branding strategy (julius@scicomx.com). You find me also on Twitter (@juliuswesche), on LinkedIn, and on Instagram.

In this episode I chat with Charlotte Ballard about how to support researchers in their communication activities who have a message on how we can save the planet from processes like climate change and biodiversity loss. Charlotte is a biology major turned science communicator and she can draw from broad experiences not only from Utrecht University but also the Stockholm Resilience Center. Next to this, Charlotte also gives extensive insights on how to find valuable content and how to empower women researchers. Enjoy the episode :-). --- The Science Communication Accelerator Podcast aims to empower scientists, universities, and research organizations to engage publicly and share more science on social media. To do so, the podcast aims to create a knowledge hub for digital science communication by publishing engaging and inspiring episodes with experts in the field of social media and science communication. Please reach out if you are looking for a sparring partner to create your organizational communication or branding strategy (julius@scicomx.com). You find me also on Twitter (@juliuswesche), on LinkedIn, and on Instagram.

Building a food company and transitioning to more sustainable agriculture takes time and requires more patient capital with a long-term view. Re:food is part of Gullspång Invest, a Swedish family office that operates with an evergreen structure. This means that they can invest for the long term without posing time constraints. Located in Stockholm and San Francisco,  Re:Food invested early in some of the most successful food companies that have come out of the Nordics so far like Oatly and Nick's. The firm focuses on investing across four themes: alternative proteins & fats, regenerative farming, sustainable supply chains, and healthy diets. In this episode, Re:Food's Co-Founder Gustaf Brandberg shares the company's investment thesis, background, and vision for the future food system.  Episode Transcript  Related Links  Oatly's Startup Story with Founder Bjorn Oste Nick's Startup Story with Founder Niclas Luthman  Stockholm Resilience Center on supporting people and the planet More interviews with Nordic VCs Subscribe to the newsletter

This insight episode comes from full episode sixty-two, Michael and Stefan's conversation with Henrik Österblom. Henrik is the Science Director of the Stockholm Resilience Center and a Professor at the University of Stockholm in Sweden. In this episode, Henrik talks with Michael and Stefan about his piece in One Earth, “Unsustainable Science,” which thinks about the idea that being busy is equivalent to doing well. The three look at the pressure produced by the treadmill of papers and funding in academia, and discuss how more productive and sustainable solutions can be created through slowing down and talking with one another, rather than competing for the same end goals.   Henrik's SRC page: https://www.stockholmresilience.org/meet-our-team/staff/2008-01-09-osterblom.html Unsustainable Science: https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322%2819%2930017-X?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS259033221930017X%3Fshowall%3Dtrue   In Common Website: https://www.incommonpodcast.org Connect with us on Twitter: https://twitter.com/InCommonPod Support us on Patreon: https://www.patreon.com/incommonpodcast

On this episode of Investor Connect, Hall welcomes Gustaf Brandberg, General Partner at Gullspång Re:food.  Founded in 2020 and headquartered in Stockholm, Sweden, Gullspång Re:food makes enduring investments in entrepreneurs solving the food system's structural problems for generations to come. Portfolio companies such as Oatly, NICK'S, Planted, Motatos, and Stockeld Dreamery are all driving sustainability shifts in the food system, and Gullspång Re:food backs them with capital, contacts, and competence. By applying systems thinking, they invest in solutions addressing the underlying problems of the food system as opposed to its symptoms. Their investments seek to reverse the food system's pressure on our planetary boundaries while ensuring an ethical foundation for everyone. Gustaf is a tech guy turned food system investor on a mission to support the sustainable transformation of the most fundamental system for human civilization. In 1996, he co-founded and ran a software consulting firm helping companies scale from zero to becoming global leaders of the internet era. After 14 years, he joined his family office Gullspång Invest, as a tech investor (with Klarna being one of their investments). After attending a program at Stockholm Resilience Center, Gustaf realized the urgent need for a sustainable shift in the food system. The following year he invested in Oatly and NICK's et al. In 2020, he co-founded Gullspång Re:food with a 100% focus on backing entrepreneurs developing sustainable food system solutions on a global scale. Gustaf shares what excites him in the sustainable food industry, and discusses its evolution. He advises investors and entrepreneurs and speaks about some of the challenges they face. You can visit Gullspång Re:food at and on LinkedIn at . Gustaf can be contacted at and , on LinkedIn at , and on Twitter at .  _____________________________________________________________________ For more episodes from Investor Connect, please visit the site at:    Check out our other podcasts here:   For Investors check out:   For Startups check out:   For eGuides check out:   For upcoming Events, check out    For Feedback please contact info@tencapital.group    Please , share, and leave a review. Music courtesy of .  

D'après le Stockholm Resilience Center, en Suède, le monde aurait franchit une « cinquième limite planétaire », celle je cite de « l'introduction d'entités nouvelles dans la biosphère ». En clair, il s'agit de pollution chimique et plastique qui n'existent pas à l'état naturel. En quoi est-ce vraiment grave et comment y remédier ? C'est ce que je vous propose de voir dans cet épisode. Avant tout, il faut savoir que cette notion de « limite planétaire » a vu le jour en 2009, portée par le Stockholm Resilience Center lui-même, puis reprise par l'ONU et la Commission européenne. Au total, neuf « limites planétaires » ont été définies, je cite « le changement climatique, l'érosion de la biodiversité, la perturbation des cycles biogéochimiques de l'azote et du phosphore, les changements d'utilisation des sols, l'acidification des océans, l'utilisation mondiale de l'eau, l'appauvrissement de l'ozone stratosphérique, l'augmentation des aérosols dans l'atmosphère et enfin l'introduction d'entités nouvelles dans la biosphère ». Jusqu'à maintenant, quatre limites sur neuf avaient été franchies : le changement climatique, l'érosion de la biodiversité, la perturbation des cycles biogéochimiques de l'azote et du phosphore, les changements d'utilisation des sols... mais comme je vous le disais en introduction, une cinquième l'a également été récemment. D'après les chercheurs, il existe en effet de nombreuses façons pour que les produits chimiques et les plastiques aient des effets négatifs sur l'environnement, de l'exploitation minière à la gestion des déchets. Mais finalement, le franchissement de cette « limite planétaire » n'a rien d'étonnant pour le CNRS vu les taux d'augmentation de produits chimiques et de plastique. En 2016, les humains ont rejeté 11 millions de tonnes de plastique par an dans les océans. Un chiffre qui depuis ne cesse d'augmenter. Pour l'ONU que je cite, « la quantité de ces déchets plastiques solides émis par les villes sont destinés à doubler d'ici à 2040... la quantité de plastique rejetée dans les océans devrait presque tripler et celle de plastique présente dans les océans, quadrupler », tout ça à cause des politiques actuelles. Concrètement, franchir une « limite planétaire » ne se traduit pas par un basculement direct et instantané. En réalité, franchir une « limite planétaire » est surtout considéré comme étant irréversible. Dès lors, quelle solution peut être mises en place pour remédier à la situation ? Pour de nombreux observateurs, il n'y aura rien de plus efficace qu'un changement de mode de consommation, à commencer par un peu de sobriété, comme la réduction des importations, comprenez par là les achats en ligne dans des pays étrangers, mais aussi privilégier les circuits courts, tout en comptant sur les pouvoirs publics pour développer le recyclage. Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Cecilia is the Sustainability Strategy Director at Electrolux in Sweden. Her role includes supporting the continued development of the company's sustainability strategy. She is responsible for implementing the strategy in the various Electrolux organizations, including defining ways of working and establishing relationships. Cecilia is also responsible for governance development and coordination, coordinating development of KPIs and other activities, as well as continuous improvement, assessment and development of the scope of the sustainability framework. Cecilia Joins Sustainable Nation To Discuss: Empowering customers to lead better and more sustainable lives through offering the right products Integrating a sustainability strategy to the point it becomes the strategy Electrolux's approach to circular design: closing the loop in materials, product as a service Electrolux's climate-neutral value chain goal The 50 Liter home Advice and recommendations for sustainability leaders Cecilia's Final Five Question Responses What is one piece of advice you would give other sustainability professionals that might help them in their careers? For a younger person, I would say that an important thing is not to lock on having a career in sustainability, but really to decide what field you want to be active in. Get a good degree in the field that you're interested in and then combine it with sustainability. I think the era of sustainability generalists might be coming to an end. I think the future will need more really good experts in the different fields. We need good industrial engineers to set super energy efficient operations. We need great designers to design products for refurbishment and recycling and for this new circular society we're working in. We need financial experts to work on sustainable finance. Make that combination; that will give you a faster career and I think stronger results in your work. For a person that's sort of come a little further in their career, I think be really true to the materiality analysis that you've done in your company. Even if things are hard or seem hard to solve or will take a long time. There is no way around really focusing on what makes most sense and what is needed to be addressed from a sustainability perspective. What are you most excited about right now in the world of sustainability? After 25 years in this business, I'm really excited; it really seems to be crunch time right now. I see it in my own company. We were the geeks, trying to knock on doors and bring our message to everyone. But now everyone's talking sustainability and we're struggling to keep up with everything with all the activities that are going on and all the interest. I hear the same things from my friends working in sustainability and from other companies. I see it in the news, I hear from my neighbors, and in policymaking. Above all I see it in the financial world, which is the real game changer. Just take an example: Electrolux this year is renewing its long-term incentive program. For the first time, the top two, three hundred managers and key people within Electrolux will be incentivized based on our SBT roadmap. There will not be a full long-term incentive payout for our top management unless we fulfill our science-based targets. That will be a game changer. What is one book you would recommend sustainability professionals read? I'm reading two books in parallel. Right now we're realizing that we won't just have to change our products and tweak our business. We're going to have to rethink our whole society. There is a book by Kate Raworth called Doughnut Economics, and another book called A Finer Future by among others Hunter Lovens and Stuart Wallace and John Fullerton. They're both talking about a new economic concept: the way we value materials, the way we value work. We will have to make new economic models, we'll have to rethink our business models and how we calculate investments. We'll have to redo it all. I think these two books give me a lot of happy thoughts that actually it's going to be possible before we run out of time. What are some of your favorite resources or tools that really help you in your work? By now you've understood that I I'm a stickler for science, so I tend to go to the sources. We have a lot of good resources in Scandinavia; Stockholm Environments Institute, Stockholm International Water Institutes, the Stockholm Resilience Center. They publish a lot of stuff that is really good and front edge thinking. I read a lot of IPPC stuff, WWF stuff and from the Potsdam Institute as well. The other is creativity and turning it into what fits your business, but you really have to stick with the science. Where can our listeners go to learn more about you and the work being done at Electrolux? You'll just have to go to our webpage www.electroluxgroup.com/sustainability. We'll be launching a new sustainability report in just a few weeks covering the 2020 work that we've done, so look out for that. For the Better Living Program: www.betterlivingprogram.com. For the 50 Liter Home: 50Lhome.org. There hopefully will be lots for you to read in the year to come.

Victoria Voss är biolog och miljövetare, och skrev sin doktorsavhandling vid Stockholm Resilience Center om hållbar och hälsosam kost. Hon har arbetat som forskningskoordinator på Gunhild Stordalens organisation EAT och var delaktig i att ta fram den uppmärksammade EAT Lancet-rapporten. Hon har även skrivit kokböcker om klimatsmart mat, bland annat med Johan Rockström. I dag är hon hållbarhetsansvarig på Kavli-koncernen samtidigt som hon ständigt spelar in ny musik i sin studio. Får vi ihop alla trådar? Nästan i alla fall! Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Helio/GT30 i Stockholm. // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se och missa inte vårt fina magasin Framtidens hållbara matsystem, nr 2 ute med Dagens Industri 14 april 2021, samt på http://www.framtidenshallbara.se/

Om planeten ska räcka till jordens växande befolkning krävs att vi ställer om från kött och socker till grönsaker och bönor. Klarar vi det? Och vilken böna ska rädda oss?Premiäravsnittet av Schysst mat gästas av kockstjärnorna Khadija Mahamud och Zeina Mourtada samt Malin Jonell, miljöforskare vid Stockholm Resilience Center. Lyssna på Schysst mat för tips om en mer hållbar matkonsumtion.

Stefan and Michael interview Henrik Österblom. Henrik is the Science Director of the Stockholm Resilience Center and a Professor at the University of Stockholm in Sweden. He has a PhD in Marine Ecology from the Department of Systems Ecology at Stockholm University, and a Master's Degree in Behavioural Ecology from the Department of Zoology at Uppsala University. He is interested in marine ecosystems and ways to improve ocean stewardship. Starting as a seabird ecologist, with a particular interest in social interactions between alcids, he has worked on understanding how the Baltic Sea is managed, how international collaboration emerged to address non-compliance in Southern Ocean fisheries, and how transnational corporations shape the present and future ocean. Ongoing work is focusing on the role of science in society and the cultural evolution of global prosocial behavior. He has worked at the Swedish Museum of Natural History, and as Special Advisor to the Swedish Government in the Secretariat for the Environmental Advisory Council. Österblom has facilitated the Keystone Dialogues, a global co-production project including major private actors in global seafood, which has resulted in the establishment of the Seafood Business for Ocean Stewardship (SeaBOS) initiative, aimed to transform global seafood towards more sustainable practices. This project is funded by the Walton Family Foundation, the David and Lucile Packard Foundation, and the Gordon and Betty Moore Foundation. He is also principal investigator of project New solutions to marine problems, aimed at accelerating marine ecosystem knowledge through the use of autonomous drones and artificial intelligence and funded by the Marianne and Marcus Wallenberg Foundation. Österblom is a member of the Expert Group for the High Level Panel for a Sustainable Ocean Economy and member of the IMBER Human Dimensions Working Group. He serves on the international advisory board of the South American Institute for Resilience and Sustainability Studies (SARAS²), as board member of Race for the Baltic, and as chairman of the SeaBOS Fundraising foundation. He is subject editor for Ecology and Society, and PLOS One. Henrik's SRC page https://www.stockholmresilience.org/meet-our-team/staff/2008-01-09-osterblom.html Seafood Business for Ocean Stewardship project https://seabos.org/   Unsustainable science (extended pdf also includes a Spanish version of the paper): https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322(19)30017-X?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS259033221930017X%3Fshowall%3Dtrue SARAS work on connecting science and art: https://www.ecologyandsociety.org/issues/view.php?sf=112 The keystone actor analysis:  https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0127533 Developing SeaBOS and its initial results: https://www.pnas.org/content/114/34/9038 The “Ocean 100” analysis:  https://advances.sciencemag.org/content/7/3/eabc8041   Give us a rating on your podcast app!   Twitter https://twitter.com/InCommonPod   Instagram https://www.instagram.com/incommonpod/   www.incommonpodcast.org   https://www.patreon.com/incommonpodcast  

Regnskogen brenner fortsatt, selv etter at mediene har dratt - og noen tjener penger på det. 2019 var et rekordår for skogbrann i Amazonas. Satellittbilder viste hvordan striper av grå røyk strakk seg over store deler det søramerikanske kontinentet. Men selv om det i 2020 har vært stille i media om brannene i regnskogen, er 2020 et enda verre rekordår for branner i Brasil. Hvorfor brenner det? I denne episoden skal vi høre at årsakene til brannene er mer komplisert enn bare klimaendringer. Og at det er noen som blir rike når regnskogen svis ned. Gjester i denne episoden er Vemund Olsen, som er rådgiver hos Regnskogfondet og ekspert på avskoging i Brasil, og Victor Galaz, som er forsker og nestleder for Stockholm Resilience Center. I studio var progamleder Peter Ringstad og Ingrid Hjertaker. Miks og musikk av Kristoffer Lislegaard. Bilde: NASA Earth Observatory images by Lauren Dauphin, using MODIS data from NASA EOSDIS/LANCE and GIBS/Worldview and VIIRS data from NASA EOSDIS/LANCE and GIBS/Worldview, and the Suomi National Polar-orbiting Partnership.

In this episode we will explore the notion of thinking at different timescales. We will look at four different time scales: the Great Acceleration (1950-2020), Holocene (last 10,000 years), Anthropocene (current epoch), and the emergence of Homo Sapiens (200,000 years). Some references: On the notion of "crisis" in Chinese meaning danger + "incipient moment" (rather than opportunity), reference is to Sinologist Victor Mair. See http://www.pinyin.info/chinese/crisis.html On the Great Acceleration, the work of Will Steffen and others; graphs depicting different components of the Great Acceleration are first published in 2004, the updated in 2010. (cf. http://www.igbp.net/globalchange/greatacceleration.4.1b8ae20512db692f2a680001630.html) On the notion of a "safe operating space", the phrase comes from Johan Rockstrom and others working out of the Stockholm Resilience Center, two major papers published in 2009 in Ecology & Society and in Nature researching "planetary boundaries". New episodes coming out every Thursday! We'd love to hear from you! Feel free to get in touch with us on instagram @afterthought_podcast, facebook @AfterthoughtPodcastCDK, or by emailing us at afterthoughtpodcast2019@gmail.com

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

A la hora de valorar la necesidad de abordar un determinado problema ambiental conviene tener claras las prioridades. Y para ello surgieron en 2009 los límites planetarios del Stockholm Resilience Center, y que desde 2015 ya cuentan con su segunda edición. Estos deben suponer un marco teórico global para no perder de vista los temas importantes para la habitabilidad de nuestro propio planeta y que muchas veces perdemos de vista ante las urgencias que se nos presentan cada día.Los límites planetarios son un marco conceptual en el que se evalúan 9 procesos fundamentales para la estabilidad de la tierra y se establecen unos límites que ponen en riesgo la habitabilidad de la Tierra. Los 9 límites planetarios son los siguientes:Por debajo del límite (seguros):El consumo de agua dulce y el ciclo hidrológico mundial.Agotamiento del ozono estratosférico.Acidificación de los océanos.Sobrepasado el límite (zona incierta):El cambio climático.Cambios de usos del suelo.Más allá de la zona de incertidumbre:Los flujos de nitrógeno y fósforo hacia la biosfera y los océanos.Pérdida de la integridad de la biosfera.Y nos quedan dos límites para los que no tenemos forma de medir:La contaminación química y la liberación de nuevas sustancias.Carga de aerosoles a la atmósfera.Tengámoslo en cuenta a la hora de valorar los problemas a los que debemos enfrentarnos, sin perder de vista la escala (problemas locales y globales). Y siempre debemos tener mucho cuidado para que lo urgente no nos quite de trabajar en lo importante.Durante el programa he citadoLos límites planetarios del Stockholm Resilience Center: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html Imágenes wikimedia commons https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Planetary_boundaries

July is here, and so is the heat! This month at The AMR Studio we bring you the work of Dr. Peter Jørgensen, from the Stockholm Resilience Center. Listen to this episode to learn about what resilience means, how it is related to AMR and how an evolutionary biology perspective can help achieve a more sustainable future. In the news section, we cover a recent published work looking into the background understanding and explanations of AMR in the public, plus an exciting update on how the promising teixobactin antibiotic works. Special thanks in this episode to Isa Moreno, who did a terrific job editing the interview, and big big congratulations to Jenny, who just had her first kid a week before the release of this episode (and a week after the last recording!). We hope you enjoy this month's episode and to have you back here with us next month! Check relevant links and material at www.uac.uu.se/the-amr-studio/episode20/. Follow our updates on twitter on www.twitter.com/uac_uu with #theAMRstudio hashtag! Theme music by Henrik Niss: www.tinyurl.com/henriknissspotify.

Anna Richert is a Sustainable Food expert at WWF Sweden. One Planet Plate guides the different stakeholders in cities to sustainable meals that take into account the climate and biodiversity - meals for a living planet. Eating within the limits of the planet with One Planet Plate is colorful, healthy and exciting. An easy way to make a difference - one meal at a time!   One Planet Plate is based on science and research. During the development of One Planet Plate, WWF has obtained valuable input from the research community through a scientific council consisting of researchers Elin Röös at SLU, Line Gordon at Stockholm Resilience Center and Ulf Sonesson at RISE. More researchers have contributed through participation in workshops and in fact-gathering. Futerra Communications Agency and sustainability consultants U & We have contributed strategic expertise. All decisions on the concept have been made by WWF.   Follow Urbanistica Podcast on Instagram https://www.instagram.com/urbanistica.podcast/ and subscribe the Youtube Chanel for live videos https://www.youtube.com/channel/UC8msNnlQae3RcIqvjCUjUVA?view_as=subscriber Facebook events https://www.facebook.com/urbanistica.podcast   Visit my homepage for other projects/collaborations https://mustafasherif.com/ Note !  The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe ! For sponsoring citylife.mustafa@gmail.com Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs? OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.  Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen. Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar. Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön? Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med Victor Galaz, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, Svante Axelsson, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.   Programledare: Marie-Louise Kristola

Coronavirus is a huge test of resilience for our modern society. What is the capacity of our socio-economic system to bounce back, adapt and transform under this period of stress and disturbance? I met Albert Norström from the Stockholm Resilience Center a few weeks before the Coronavirus outbreak in Europe. Still his thoughts have peculiar resonnance now that we are more and more to be confined in our homes. Albert defined resilience, underlined the vulnerability of our globalised world where everything is interconnected, stressed the importance of communication and collaboration when countries are facing turmoil, and also talked about the need of providing narratives on better futures to be able to identify and engage on what we are aiming for. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I interviewed Owen Gaffney at the Stockholm Resilience Centre who is the director there and speak to him about the new report they published in September 2019, called Exponential Road 2.0  Link to Youtube https://youtu.be/DInYu7wl-_s Link to report  https://exponentialroadmap.org/exponential-roadmap-2-0/ Link to the Center  https://www.stockholmresilience.org Link to music track on this episode https://soundcloud.com/our-mind/apotheosis Link to the Podcast production company https://www.savethisplace.com  

In next week's episode we will hear from Alina Siegfried a performance poet and impact storyteller.  She read this poem during the interview and so this is a preview of what is to come. I think poetry helps us reimagine our world so appreciate the chance to use this platform to share a poem like this.  This poem was written after Alina read "Big World, Small Planet" by Johan Rockstrom, director of the Stockholm Resilience Center, and Mattias Klum. Alina Siegfried hello@alinasiegfried.com Book website: http://anthropocene.info/bwsp.php Book facebook: https://www.facebook.com/welcomeAnthropocene Website: www.alinasiegfried.com Watch Alina's poetry on YouTube: https://www.youtube.com/playlist?list=PLjSCO6Ra8G4xRKESqks4mmcpdE19JnB7B LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/alina-siegfried-a088a049/ Facebook: https://www.facebook.com/AliJacsWordworker/ For more visit www.theseeds.nz     

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad. En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder. Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det. Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta. Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs. I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.   Reporter: Sara Sällström sara.sällstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi måste ändra vad vi äter och hur vi odlar för att planeten ska kunna hysa allt fler människor. Det blir svårt, men med kreativitet går det, säger nya chefen för Stockholm Resilience Center Line Gordon. Vår diet och sättet vi producerar vår mat på måste radikalt förändras för att förbättra hälsan och för att undvika potentiellt katastrofal skada på planeten, enligt en ny studie från Stockholm Resilience Center. Den handlar om hur alla ska kunna äta både bra och tillräckligt år 2050 när vi förväntas vara 10 miljarder människor på jorden. Ingen tror väl att det blir lätt. Samtidigt konstaterar Line Gordon, som nyligen efterträtt Johan Rockström som chef för centret, att det finns gott om outnyttjande möjligheter. Vi möter henne i en intervju om svåra utmaningar och stora möjligheter Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Årets ekonomipristagare Paul Romer belönas för hur han sett att kunskap och teknisk utveckling driver den ekonomiska tillväxten. Men är teknikoptimismen naiv när det kommer till att lösa klimatfrågan? För närvarande ökar världens klimatutsläpp. Ska vi klara Parisavtalets målsättning på en uppvärmning av planeten med 1.5 grader måste utsläppskurvorna vända neråt de närmaste åren. Utsläppen behöver sedan i stort sett halveras varje årtionde, för att slutligen vara nere på noll 2050. Går det att åstadkomma med teknikens hjälp? I programmet hörs: Paul Romer, 2018 års ekonomipristagare i Alfred Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, Darja Isaksson, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, entreprenör inom hållbarhetsbranschen. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Today’s guest is Line Gordon, the newly appointed director of the Stockholm Resilience Center – EAT’s scientific partner. We talked to Line about why water is the “bloodstream of the biosphere”, the power of consumers and how we need to adjust our eating habits to make them both healthier and sustainable. However, Line is not a believer in cutting meat and dairy out altogether. Livestock has an important role to play in our food system, both from a livelihood and a biodiversity perspective. Instead, she recommends what she calls The Good Shift, key words for which are quality, culture and culinary innovators.

#194. Dr. Andrew Merrie is not a sailor, per se, but is indeed a vocal advocate for the world’s ocean’s. An expat Kiwi living in Stockholm, he works for the Stockholm Resilience Center, a non-profit, independent research institute specializing in sustainable development and environmental issues. We’re releasing this week’s show early because Andrew is launching his latest research project ‘Radical Ocean Futures’ this weekend at the UN Ocean’s Conference in New York City, June 5-9. Andrew & I talk about his background, growing up in New Zealand, his move to Sweden and his ocean’s project, which is part art, part science and part science fiction. You can see his work at radicaloceanfutures.earth. -- On the Wind is presented by Weems & Plath. Visit weems-plath.com to see their full catalog of fine nautical and weather instruments & tools. Go ocean sailing on the Swan 48 Isbjorn. Sign-on to crew at 59-north.com/offshore.

Johan Rockström, Professor and Executive Director at the Stockholm Resilience Center. An internationally recognized scientist who helps guide governments, international organizations and companies that focus on sustainable development. Johan talks about what really drives him to take on one of the world’s most important tasks “to create a mind shift that eventually saves humanity”. And he reveals the best kept insider story that every business leader needs to know. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mongabay’s India-based staff writer Shreya Dasgupta appears on this episode of the Newscast to discuss key votes held at the seventeenth congress of the parties to the Convention on International Trade in Endangered Species, also known as CITES CoP17. Representatives from more than 180 countries gathered in Johannesburg, South Africa for CITES CoP17, which closed on Oct 5. One of the largest environmental agreements regulating the international trade in wildlife, CITES currently regulates more than 5,600 species of animals and 30,000 species of plants. Decisions were made regarding pangolins, African gray parrots, elephants, and rosewood at the recent meeting. Also appearing on the show is Steven Alexander of the University of Maryland's National Socio-Environmental Synthesis Center and the Stockholm Resilience Center. Alexander answers a question submitted by Mongabay reader Duncan Nicol: “What areas or questions in socio-ecological research need the most attention over the next decade?” But first, he explains what socio-ecological research actually entails, and provides a few examples. If you’ve got a question, send it to submissions@mongabay.com and we’ll get you an answer on a future episode of the Mongabay Newscast.  

Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön. Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Imperial Valley i Södra Kalifornien. Rakt västerut på andra sidan bergen ligger San Diego, åt alla andra håll ligger öken. Men här i Imperial Valley är det grönt.  Spikraka rektanglar av gröna fält inramade av kanaler. Marken är platt som en pannkaka. Här odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa hö. AlfaAlfa hö (eller blålusern som det egentligen heter på svenska) ser ut som vanligt hö men är egentligen en baljväxt som passar bra som proteinfoder för nötboskap och får.Men höet Ronnie odlar är inte till för amerikanska kor.Ronnie är hö-exportör.Vi sänder vårt hö till massa länder. Kina och andra länder säljer teknikprylar till oss så det är billigt för oss att fylla de tomma containerna med hö när de ska tillbaka.Transportkostnaden är faktiskt lägre till Kina än till norra Kalifornien.Havsfrakten är nästan gratis. 90 procent av kostnaden är härifrån till hamnen i Long Beach.När jag är här är torkan i Kalifornien inne på fjärde året. Längre norrut måste bönderna borra efter vatten å i städerna får folk inte vattna gräsmattan eller fylla sina pooler.Men vatten är inget problem för Ronnie.Vattnet får de från Colorado floden där världens största vattenreservoarer ligger.Hans farfar började bruka jorden sen innan andra världskriget har så kallade seniora vattenrättigheter och kan ta så mycket de vill långt innan andra får.Vi har väldigt säkra rättigheter. Vi får vatten innan de i Las Vegas eller Phoenix får något så får vi.Alfa Alfa hö kräver mycket vatten, 15  procent av allt vatten som används i jordbruket i Kalifornien  går till Alfa Alfa.Jag bryr mig inte om hur mycket vatten jag använder jag bryr mig om hur mycket produktion jag får. Valet av gröda styrs av en enda sak PENGAR Alla beslut hos oss lantbrukare baseras på vilka intäkter det ger.Coloradofloden rinner genom USAs största vattenreservoar. Lake Mead. Men sjön har förlorat 60 procent av sitt sedan 80 talet. Vattenytan har sjunkit 50 meter.Nästan en tredjedel av all Alfa Alfa som odlas går på export. Det betyder att 400 miljoner ton vatten från Coloradofloden förvandlas till hö och skeppas i väg.Och konkurrensen om Colorado flodens vatten ökar, de växande storstäderna där invånarna inte längre får vattna sina gräsmattor eller fylla sina poler. Andra bönder och naturen:Politikerna gör nya miljöregler som ska rädda en liten fisk säger, Ronnie Leimgruber. Det som händer är att vi tar vatten utanför det område som floden når. Det betyder att floden inte når havet. Coloradofloden är en av de största floderna i USA och den når inte kusten. Det är en stor påverkan på miljön, säger Cedric David som är vattenforskare på rymdstyrelsen Nasa där de med hjälp av satelliter studerar hur vattnet påverkas av det moderna jordbruket.Majoriteten av vattenrättigheterna ägs inte av staten i Kalifornien utan av bönderna i Imperial Valley. Bönderna Exporterar vatten, säger Randall Hanson som jobbar för USA:s geologiska undersökningar håller med. Mycket mer än staten har. Men det är bara en kortsiktig lösning enligt Randy. Till slut tar ju vattnet slut.De exporterar vatten. De lever på lånad tid, säger han.Den globala köttkonsumtionen har dubblats sen 1990, även mjölkkonsumtionen ökar snabbt.Forskarna säger att situationen är helt ohållbar. Vi äter för mycket kött och mjölkprodukter. Och det är foderförsörjningen som är det stora problemet. Hälften av all jordbruksmark i världen går åt till att odla djurfoder. Över hela världen försvinner grundvattenresurserna snabbt. Och det finns en gemensam nämnare.Den gemensamma nämnaren för platser där grundvattnet försvinner är att det sker på samma platser där det bedrivs ett intensivt jordbruk säger Cedric David på Nasa.Hälften av åkermarken i världen går idag åt att odla mat till djur. Att förädla mat genom ett djur är helt enkelt ineffektivt. Det går åt upp till fem gånger så mycket vatten att producera kött som till vegetariska alternativ som bönor och linser. Komjölk kräver tre gånger så mycket vatten som sojamjölk.Vi kan ta ett annat exempel. Utsläpp av växthusgaser.2/3 delar av hela jordbrukets utsläpp av växthusgaser kommer från djuruppfödningen. Men om vi kollar hur stor andel av de kalorier som människor värden över får från kött fisk ägg och mjölk så är det bara en femtedel.  En femtedel av maten vi äter står alltså för 2/3 delar för utsläppen.Omvänt får vi 4/5 delar av vår energi från plantbaserade livsmedel men de står bara för en tredjedel av utsläppen.  Det finns med andra ord ett enormt utrymme för förbättringar. Bara genom att lägga om vår diet.Och inte nog med det. Mycket kött skadar vår hälsa. Särskilt skadligt är rött kött alltså kött från fyrbenta djur som kor och grisar och processat kött alltså korv bacon och skinka.Forskning visar att det ökar risken för cancer hjärt-kärlsjukdomar och övervikt Ronnie Leimgruber har annat att tänka på hans traktor har gått sönder och han är på väg för att träffa släkten i Colorado.Jag har ingen möjlighet att påverka politiken. Jag oroar mig för saker jag kan påverka.Om du var politiker då skulle du tillåta export av Alfa Alfa?Det beror på om man är socialist eller kapitalist. Jag är kapitalist och då låter man ekonomiska krafter styra ekonomin.Vad driver dig?Det är kul att tjäna pengar.Vad är det som du gillar med det?Det är kul att tjäna pengar. Det får ekonomin att fungera och jag kan göra vad jag vill.  Det här är bara ett exempel på hur den ökande globala efterfrågan på kött gör att det blir allt svårare att få djurfodret att räcka till alla djur. Stora delar av världens djur är beroende av importerat foder och ofta, inte bara i Kalifornien skapas stora problem lokalt i de regioner som odlar fodret. (Lyssna gärna på tidigare reportage om Brasiliens sojaodlingar. Makthavarna säger ofta att ansvaret ligger hos oss konsumenter att det är upp till oss att informera oss och göra val i butikerna men det är inte lätt att hålla reda på alla fakta i den globaliserade industriella köttproduktionen. Så vad gör då de valda politikerna? De som har matten. Jo den svenska regeringen håller faktiskt på att ta fram en livsmedelsstrategi för ett mer hållbart jordbruk.Varje land behöver en livsmedelsstrategi. Vad vill vi med våra livsmedel? Det flesta länder har en sådan. Vi borde egentligen ha jobbat med de här frågorna mycket tidigare, säger Sven Erik Bucht, säger Sven Erik Bucht socialdemokratisk landsbygdsminister med tydligt känga åt den förra regeringen. (Den förra regeringen hade visserligen en strategi också, Den hette Matlandet Sverige)Det handlar såklart om fler arbetstillfällen för svenska jordbrukare. Men det är också ett moraliskt ansvar enligt landsbygdsministern.Hur viktigt är miljöaspekterna? - Det är givetvis väldigt viktigt att man har ett hållbart jorbdurk inte minst i vår land men även påverka att det  är hållbart globalt. Och att just djurproduktionen är ett stort miljöproblem det känner landsbygdsministern till:Jag såg en siffra att när det gäller animalieproduktionen på världsnivå, 20 procent av utsläppen. Men att därför själv skippa köttet är inget han kan tänka sig.  Jag äter kött jag tycker om kött.Hur mycket då?Jag har inte vägt det men jag tycker om kött.Du ser inga miljöproblem med att vi äter för mycket kött i Sverige?Nej inte ser jag det inte på det sättet.Men du har ju en livsmedelsstrategi som syftar till att det ska bli bättre miljö och bättre jordbruk?Men det handlar ju mycket om att öka produktionen i Sverige också en hållbar produktion jordbruk där även det ekologiska kommer in. Men jag tror inte det kommer stå att nu ska ni inte äta kött det kommer inte Livsmedelstrategin ska handla om.Inte heller att ni ska äta mindre kött?Nej det tror jag inte. Inte den typen av pekpinnar.Line Gordon är vice forskningschef på Stockholm Resilience Center som är ett av världens ledande miljöforskningsinstitut. Idag är man i forskarvärlden i princip eniga om att ska vi rädda vår värld så måste vi äta mindre mjölk och köttprodukter:Vi behöver kraftigt minska vår köttkonsumtion. Framförallt här i västvärlden. De trenderna som finns i dag är inte hållbaraVarför då?Jo för köttet har en så enorm påverkan på så många av de här aspekterna av hållbar utveckling påverkar vattenanvändning, markanvändning, näringsämnes utsläpp, förlust av biologuisk mångfald etcVad tänker du om att livsmedelsstrategin inte har en målsättning att minska köttkonsumtionen? Det är ju förvånande nu när vi vet vilka effekterna är på hållbarhetsfrågor men också hälsoeffekter som kommer upp på agendan allt mer. Att man överhuvudtaget inte tar i den frågan är förvånandeMen Sven Erik Bucht tycker det räcker att livsmedelsverket har kostråd som att vi ska äta mindre kött: Svenskarna då äter vi för mycket kött?Det måste varje enskild individ själv avgöra. Livsmedlsverket har ju rekommendationer som man ger kring hälsosamt kostråd osv. men sen är det upp till dig att avgöra. Inte att en politiker kommer och pekar pinnar på dig. Det tänker inte jag att göra.Och dessutom är ju svensk köttkonsumtion mer miljövänlig än utomlands, säger han:Om man tittar på FAOs undersökningar så visar det sig att svensk miljöpåverkan från animalieproduktion och mjölkproduktion har minskat väldigt mycket sedan 1990. Så vi är långt framme där. Oerhört långt framme internationellt.Men när jag går till källorna visar det sig vara en sanning med modifikation. Att de svenska utsläppen minskat beror framförallt att det finns färre kor än det gjorde 1990 står det i regeringens egna rapporter.    Det verkar ju inte som att vi är så mycket bättre än andra. eftersom minskningen beror på att vi har färre djur?Jag kan inte de siffrorna i detalj och är inte rätta personen att göra den analysen. Det måste man ju dissekera den som sitter med den kunskapen. Den kunskapen har inte jag att jag kan tränga in mig i det så djupt.Men att det har minskat kraftigt sen 1990 beror ju alltså i princip bara på att vi skaffat färre djur?Det kan jag inte säga jag har inga belägg för det.Hur har den svenska köttkonsumtionen förändrats de senaste 20 åren?Det går ju att man äter mer svenskt kött än tidigare men fortfarande är hälften import från andra länderMen äter vi mer eller mindre kött än tidigare?Jag kan inte exakt den siffran om det är mer eller mindre det törs jag inte säga.Sen 1990 har vi svenskar ökat vår köttkonsumtion med över 20 kilo per person och år.. En uppgång med 45 procent. Tidningar teve och radio har varit fyllda av reportage om att vi äter mer kött det har debatterats skrivits interpellationer och motioner. Den ökade svenska köttkonsumtionen har också behandlats i utredningar från svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.Det finns en rapport som heter Hållbar köttkonsumtion från Jordbruksverket. Känner du till den?Nej det gör jag inte.Utredningarna pekar på att om vi ska bidra till målet på ett klimatsmart jordbruk i sverige och utomlands måste vi svenskar äta mindre kött. Jordbruksverket har räknat ut att om svenskarna skulle äta skippa en fjärdedel av köttet vi äter. Alltså äta ungefär som vi gjorde för 20 år sen då skulle utsläppen av växthusgaser minska med 0,9 Mton om året. Det är mer än alla jordbruksmaskiner i Sverige släpper.Och gemensamt för alla de här rapporterna är att de föreslår politiska, ekonomiska styrmedel, olika former av köttskatter för att få oss äta mindre kött.   Där säger jag nej för man kan inte införa en köttskatt på ett ställe för i såfall måste det göra på globalt plan för annars greppar du inte det problemet.Alla era expertmyndigheter säger att det behövs politiska styrmedel för annars kommer det här inte gå. Har de fel Nej jag ifrågasätter inte deras syn på det här och det de rekommenderar de har säkert rätt men steget att jag som politiker säger att jag som politiker säger att nu ska vi införa en köttskatt det är för långt det är jag inte beredd att göra.Men utan ekonomiska styrmedel kommer det bli svårt att få svenskarna att äta mindre kött tror forskarna. Politiska styrmedel är det mest effektiva för att få till stånd en större beteendeförändring, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Center. Det är akut. Ska vi klara målet om max 2 graders uppvärmning så måste vi börja nu. Det här är en omstyrning som vi måste göra de närmaste 15 åren . Det har man ju gjort genom hela historien, olika styrmedel. Jag tror att politikerna måste använda politiska styrmedel för att styra om konsumtionen. Men det har vi inte ens börjat att göra.Vi subventionerar ju köttkonsumtionen. Styrmedlet har ju varit att hålla låga priser. Det har ju varit ett väldigt viktigt incitament för hur vi har utvecklat hela vår livsmedelsstrategi, säger Line Gordon.Sedan Sverige gick med i EU har priserna på kött fallit dramatiskt. Samma köttbit som kostade 100 kronor 1990 kostar idag 69 kronor om man räknar bort inflationen.Det är den främsta orsaken till att vi äter mer kött.  Men inte heller att köttet blivit billigare kände inte Sven Erik Bucht till. Har köttet blivit billigare eller dyrare  Det kan jag inte säga. Jag har inte gjort någon prisjämförelse där heller.Nu är Sven Erik Bucht långt ifrån den enda politiker som inte vill lägga sig i hur folk äter. Anders Wijkman ordförande i regeringens Miljömålsberedning, har tidigare försökt ta upp frågan men möttes av ett massivt ointresse.Jag kommer ihåg när jag satt i den förra stora statliga utredningen klimatberedningen 2006 -2008 där hade vi frågan uppe faktiskt. Men det var lite som att tala med en vägg. Partierna var väldigt lite intresserade att gå inpå det. Oerhört känslig fråga att diskutera. Och det är lite konstigt. Vi är beredda att beskatta bilismen men att överhuvudtaget lägga sig i hur människor äter det har ju politiken hittills duckat förAnnica Carlsson Kanyama på Försvarets forskningsinstitut tror att politikerna är onödigt rädda för frågan:Det finns ju många som har klimatångest. Och en hel del skulle ju kunna acceptera en köttskatt för att man tycker det är rätt väg att gå så det kanske beror vem man lyssnar på vem man frågar och vilka ens väljare är.  

Ann Bleed - School of Natural Resources, University of Nebraska-Lincoln, leads a panel discussion with Line Gordon of Stockholm Resilience Center; Alex Awiti of Aga Khan University, Nairobi, Kenya; Doug Beard of the National Climate Change and Wildlife Science Center, U.S. Geological Survey; Marty Anderies of Arizona State University; and Craig Allen of University of Nebraska-Lincoln Cooperative Fish & Wildlife Research Unit

Äventyraren Ola Skinnarmo har hunnit till Norges kust på sin seglats mot Svalbard. Skidorna är lagda på hyllan, för nu har Ola beslutat sig för att försöka upprepa sjöfararen Nordenskiölds bedrift, att åka båt genom Nordostpassagen. Kocken Alexandra Zazzi och hennes producent Helene Almqvist bordar Olas 58 fotsskuta, Explorer of Sweden, för att höra hur han resonerar kring klimatet. Olas ambition med trippen är nämligen att sätta fokus på vad den globala uppvärmningen gör med världen i största allmänhet och Arktis i synnerhet. Med sig har Alexandra en påse italiensk spagetti (hur klimatsmart är det att frakta sånt?), vongolemusslor, tomater och renkött. Hon vill nämligen tillreda en spagetti med tomatsås och vongolemusslor (ifall inte Ola fått upp någon fisk, vill säga) och som förrätt, citronmarinerat torkat renkött. I reportagen grubblas det över frågan Har vi rätt till all mat? och vi möter både folk på stan samt Christina Schaffer, från miljöforskningscentrumet Stockholm Resilience Center och Fredrik Johansson från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Dessutom beger vi oss till Zon 6, till bärodlaren Holger Henriksson. Svensk Trädgård har delat upp Sverige i åtta zoner - alla med olika odlingsförhållanden - och Holger kan diverse knep för hur man bäst odlar jordgubbar i hans zon, strax söder om polcirkeln. Och vår krönikör, den stridbara ekokocken Carina Brydling, hon ifrågasätter varför vi tycks tro att vi kan tämja och tävla mot naturen, som har ett försprång på flera miljoner år.

Äventyraren Ola Skinnarmo har hunnit till Norges kust på sin seglats mot Svalbard. Skidorna är lagda på hyllan, för nu har Ola beslutat sig för att försöka upprepa sjöfararen Nordenskiölds bedrift, att åka båt genom Nordostpassagen. Kocken Alexandra Zazzi och hennes producent Helene Almqvist bordar Olas 58 fotsskuta, Explorer of Sweden, för att höra hur han resonerar kring klimatet. Olas ambition med trippen är nämligen att sätta fokus på vad den globala uppvärmningen gör med världen i största allmänhet och Arktis i synnerhet. Med sig har Alexandra en påse italiensk spagetti (hur klimatsmart är det att frakta sånt?), vongolemusslor, tomater och renkött. Hon vill nämligen tillreda en spagetti med tomatsås och vongolemusslor (ifall inte Ola fått upp någon fisk, vill säga) och som förrätt, citronmarinerat torkat renkött. I reportagen grubblas det över frågan Har vi rätt till all mat? och vi möter både folk på stan samt Christina Schaffer, från miljöforskningscentrumet Stockholm Resilience Center och Fredrik Johansson från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Dessutom beger vi oss till Zon 6, till bärodlaren Holger Henriksson. Svensk Trädgård har delat upp Sverige i åtta zoner - alla med olika odlingsförhållanden - och Holger kan diverse knep för hur man bäst odlar jordgubbar i hans zon, strax söder om polcirkeln. Och vår krönikör, den stridbara ekokocken Carina Brydling, hon ifrågasätter varför vi tycks tro att vi kan tämja och tävla mot naturen, som har ett försprång på flera miljoner år.