Landet Podcast

Tänk dig att det är mitt i vårbrukstider på en bondgård, men traktorn står still. Inte för att lantbrukaren är sjuk eller marken frusen utan för att utsädet inte kom med båten. I ett samhälle där vi är beroende av att importera mycket av det som behövs för att kunna producera mat, där kan en kris snabbt bli något mer än bara ett störningsmoment det kan hota hela vår matförsörjning. Mot bakgrund av detta så har Jordbruksverket nu tagit fram konkreta förslag för hur Sverige kan bygga upp en livsmedelsberedskap så att det ska finnas mat på bordet även vid kriser och krig. Och målet är att säkra att vi alla då ska kunna få i oss 3 000 kalorier per person och dygn. Men hur ska det gå till? Medverkande Saranda Daka Beredskapshandläggare vid Beredskapsenheten på Jordbruksverket. Kristina Nigell Beredskapshandläggare vid jordbruks- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Det börjar inte med en kris. Det börjar med samarbete och det är vad den nybildade ideella föreningen Gröna Kluster i Sverige vill fokusera på för att stärka vår livsmedelsberedskap. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet pratar vi om vad som är nödvändigt för att vi - i fredstid – ska kunna säkra vår framtida försörjning så att vi kan agera snabbt i kristid. Gröna Kluster i Sverige vill koppla samman och utbilda kommuner, lantbrukare, måltidsverksamheter och beslutsfattare - innan krisen kommer. Gäster är Emma Hansson, VD för det gröna klustret Agroväst, Helene Oscarsson, senior projektledare på Vreta kluster i Östergötland och Håkan Landström, landsbygdsutvecklare och projektledare i Hushållningssällskapet Norrbotten Västerbotten och i gröna klustret Öjebyn Agro Park. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Torsk, lax, sill och räkor. Det är den sjömat vi främst äter i Sverige. Samtidigt finns det många andra goda matfiskar både från havet och från våra svenska sjöar som skulle passa på tallriken. Det kan till exempel vara siklöja, gös och regnbåge. Men det är ju inte så lätt att få tag i de andra arterna när de är så sällsynta i matbutikerna. Och frågorna vi ställer oss idag är; Varför är det så och vad kan man göra för att fiskdisken ska fyllas med fler firrar. I Landsbygdsnätverkets podd Landet möter Helene Almqvist tre personer som alla kan mycket i ämnet, Peter Linder, kommunikations- och verksamhetsansvarig för Fiskbranschens Riksförbund, Carl Dahlman, Sverigechef för Marine Stewardship Council och Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

För att utveckla jordbruket och göra det än mer hållbart så behöver kunskapsflödet mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer förbättras, eller som Jordbruksverket uttrycker det; ”Spridningen av kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen”. Och det är vad AKIS vill bidra till. AKIS står för Agriculture, Knowledge and Innovation Systems, fritt översatt Kunskaps- och Innovationssystem för lantbruk. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet - podden bortom storstan, pratar vi om vad det är, hur det hittills fungerat och hur utvecklingen kan stärkas av Sveriges nya strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken MEDVERKANDE Lisa Blix Germundsson Forskare och projektledare vid SLU i Alnarp. Hon har utvärderat de första avslutade EIP Agri-projekten samt skrivit en nationell rapport om AKIS i Sverige. Magnus Börjeson Ordförande i Landsbygdsnätverkets AKIS analysgrupp, ordförande i Agro Öst samt lantbrukare som driver Högåsa gård i Östergötland Maria Adenfelt Docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och senior konsult i verksamhetsutveckling på Sweco. Har utvärderat den strategiska planens bidrag till lantbrukets kunskaps- och innovationssystem, på uppdrag av Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Den urbana normen vill få oss att tro att staden befolkas av innovativa och pålästa människor medan boende i landsbygder och mindre orter är bakåtsträvande och faktaresistenta. Och fördomar runt attityden kring klimatfrågan är inget undantag. Går det att förändra den förlegade bilden? Och vad får vi veta efter 200 intervjuer med personer i mindre orter och på landsbygderna om hur de ser på sina möjligheter att ställa om klimatsmart? Intervjuer som genomfördes av Lisa Pelling och Marika Palmér vilket resulterade i boken 'Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen'. Medverkar gör: Lisa Pelling Chef för tankesmedjan Arena Idé och ledarskribent på Dagens Arena. Har tillsammans med Marika Palmér Rivera skrivit boken Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen. Marika Palmér Rivera Utredare inom rättvis klimatomställning på LO:s enhet för samhällspolitik. Terese Bengard Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska leva (och landsbygdsinfluencer). Har skrivit boken Världens mittpunkt, till landsbygdernas försvar. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Sedan 1991 så har Leadermetoden varit en hörnsten i EU:s arbete för landsbygdsutveckling. Den stolta parollen är att metoden bygger på lokalt engagemang, underifrånperspektiv och samverkan. Men vad betyder det i praktiken? Och vad händer när EU:s strategier och de som jobbar med lokal utveckling av landsbygden möts i verkligheten? I det här avsnittet får vi bland annat höra om Leaders så kallade mervärden och om vad två nya rapporter kommit fram till i frågan. En på nationell nivå och en på regional nivå. Medverkar gör Marion Eckardt, Kerstin Hallenborg och Göran Hallin. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Tång – en råvara som inte bara kan förnya våra matvanor utan också bidra till en friskare planet. Fler svenska tångodlingar växer fram, och forskare, entreprenörer och politiker ser en enorm potential i algbaserade livsmedel för både hälsa och klimat. I länder som Japan och Korea är tång redan en självklarhet på matbordet, så kan det bli vardagsmat även här? Och vad krävs för att göra havets superfood tillgänglig för alla? I detta avsnitt av podden medverkar tre personer som alla arbetar med just tångodlingar och tångprodukter, Kajsa Olsson, marknadschef på Nordic Seafarm, Trygve Zierul, medgrundare av KOASTAL och Cajsa Torell, VD för Kobb. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Har du någon gång övervägt att helt byta yrkesbana, kanske till en karriär inom de gröna näringarna? Här är behovet av kompetens stort, och branschen söker både unga talanger och de som vill ta steget till ett nytt yrke senare i livet. Idag finns många vägar in i det gröna näringslivet – från universitet och yrkeshögskolor till fortbildningskurser och entreprenörskap. Eller varför inte genom den praktiska lära-genom-att-göra-skolan? I det här avsnittet fokuserar vi på livslångt lärande och möjligheterna för alla som drömmer om en nystart i en grönare bana. Gäster idag är Emelie Fällgren, som driver Björkenäs Ost, Filip Gustafsson, blivande agrotekniker och anställd på ett lantbruk samt Karolina Muhrman, docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Ett av våra viktiga livsmedel i Sverige är fisk men av alla fiskar som konsumeras här idag så importeras runt åttio procent. I tider som dessa, när livsmedelsberedskap hamnat i fokus, så menar många att det är hög tid att se till att en större andel i butikerna faktiskt är fångad i våra egna vatten. Men vad krävs för att fisket ska blomstra och bidra till både lokal ekonomi och nationell säkerhet? Och vilka möjligheter finns? I detta avsnitt av Landet - podden bortom storstan så riktar vi in oss på småskaligt fiske, som är ett prioriterat område i fiskeripolitiken. Medverkar gör tre personer som alla jobbat en hel del med just beredskapsfrågor med koppling till fisket - Riina Noodapera, Joakim Eriksson och Jonny Ståhl. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Att unga vill bo i olika landsbygder är en viktig framtidsfråga i hela Sverige. Men vad behövs för att de faktiskt ska vilja det? Och varför känner många att det inte finns förutsättningar för att göra det utan att de behöver flytta till större städer för att få det som de vill ha det. I detta avsnitt av Landet träffar vi både några som jobbar med att öka ungas möjligheter att stanna kvar i - eller flytta till - platser utanför tätorterna och en som forskat på vad som spelar roll för ungas beslut att lämna eller bli kvar i landsbygderna. Gäster är sociologen och forskaren Lotta Svensson vid FoU Hälsingland, Eli Mårtensson som leder projektet Landsbygdens Hjältar i Småland, en satsning på att få unga att engagera sig i sitt samhälle, samt Zaio Hellgren som är med och driver projektet Nöteriet i Skåne. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Är det svårt att få de under trettio att ta en aktiv roll i att forma framtiden för sina landsbygder? I somras hölls den allra första omgången av nätverket Young Leader Forum som organisationen Leader Youth Community står bakom. Över 200 unga deltagare från 26 EU-länder var med för att hitta vägar att öka engagemanget. Hur kan fler vara med och påverka? Och finns det utmaningar som unga stöter på när de vill engagera sig? Medverkande Annie Linsemark, kommunikatör Lokalt ledd utveckling Halland och den europeiska Leaderorganisationen ELARD Elsa Fällström från Ung LAG i Leader Östra Skaraborg, ledamot i Ung-LAG och deltagare i ungdomsprojektet och utbytet med finska leaderområdet Liiveri. Emma Stigson, ungdomscoach, Leader Östra Skaraborg Clara Jonsson, gymnasieelev och ledamot i Ung i Östra Skaraborgs ungdomsstyrelse Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Varje år drivs hundratals spännande innovations- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Och alla har det gemensamt att de vill få fram sådant som kan göra nytta för oss och förbättra saker i landsbygder och inom jordbrukssektorn. Men en annan sak som många också har gemensamt, är svårigheter med att överleva efter projekttiden. Så vad behövs för att allt inte bara ska självdö när EU-pengarna tar slut? Lisa Blixt Germundsson, forskare och projektledare med fokus på jordbruk och trädgårdsnäringen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och Mats Holmqvist, filosofie doktor i arbetsvetenskap, tidigare verksam vid Högskolan i Halmstad berättar om de olika projekt, studier och utvärderingar av olika projekt Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Gröna kluster är en slags regionala utvecklingshubbar för de gröna näringarna. Det finns en rad kluster runtom i Sverige. Det de alla har gemensamt är att där samlas bland andra lantbrukare, forsknings- och innovationscenter, utbildningar och teknikutvecklare för att nämna några. Och klustrens främsta mål är att hitta nya lösningar och att skapa konkurrenskraft i det gröna näringslivet. Så hur fungerar de gröna klustren och vilken roll spelar de för framtidens hållbara samhälle? Medverkande: Jesper Lindström, driver företaget Tistelvind i Boxholm i Östergötland och har tidigare arbetat med utvecklingsfrågor på Vreta kluster i Östergötland. Kristina Rådkvist, VD på det gröna klustret Gotland Grönt Centrum. Richard Johansson, möjliggörare till Gröna klustret Nuntorp i Dalsland. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Nya smarta idéer behövs för att lösa de utmaningar som finns inom jordbruket. Och det är här som innovationsstödet EIP-Agri spelar roll. En halv miljard kronor är avsatta för innovationsprojekt inom jordbruk, trädgård och rennäring fram till 2027. För den med rätt idé och rätt partners finns stora möjligheter att göra skillnad. Under de tio år som arbetet varit igång har långt över 100 projekt godkänts. Allt från AI som reducerar ogräsfrön till digital stängselövervakning och algbaserat fodertillskott har fått finansiering. Så på vilket sätt gör det här nytta och varifrån kommer alla idéer? Medverkar gör: Ragni Andersson, agronom som driver konsultfirman Agrigera och som sitter i Landsbygdsnätverkets Innovationssupport för stödet i EIP-Agri. Pelle Johansson, matkonsult på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten som byggt upp företaget Arctic Winery som tillverkar ett mousserande vin med champagnemetoden och svarta vinbär som bas. Björn Lagerman, innovatör som tagit fram appen BeeScanning för att rädda bisamhällen från att dö ut. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Av all fisk som svenska yrkesfiskare drar upp, så består runt 90 procent av så kallade pelagiska arter. Det vill säga sådana fiskar som simmar i stim ute i den ”fria vattenmassan”, med andra ord i havet. Det kan handla om exempelvis sill, skarpsill, makrill och tobis med flera. Men bara knappt hälften av den fisken äts av oss. Resten blir djurfoder till bland annat odlad lax. Men de senaste årens kriser, krig och pandemi har väckt frågan om det inte börjar bli dags att faktiskt använda mer av den fisken till människoföda. Inte minst med tanke på att vi behöver förbättra vår livsmedelsberedskap i händelse av kris. I detta avsnitt av Landet så samtalar vi med Peter Linder från Fiskbranschens Riksförbund, Lina Waara, fiskeripolitisk utredare vid Jordbruksverket och Anton Paulrud, VD för Swedish Pelagic Federation. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Regeringen har bestämt sig för att se över och uppdatera den nationella landsbygdspolitiken. I detta avsnitt vill vi veta mer om varför det behövs en samlad översyn och vad regeringen vill åstadkomma med den. Är det några möjligheter som öppnats som inte var lika tydliga förut? Och vilka är utmaningarna? Medverkande: Dan Ericsson, statssekreterare till landsbygdsminister Peter Kullgren på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de 21 produkter i Sverige som fått en för företag mycket eftertraktad så kallad skyddad EU-beteckning, en sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Det bubblet uppfyller vissa villkor som gör att bara det får kalla sig så. Men vad mer exakt är en skyddad EU-beteckning egentligen? Och vad har den för betydelse för producenterna, för landsbygdsutveckling och för oss konsumenter? Medverkande: Anna Hegethorn, konsult som arbetar med Jordbruksverkets satsning på att öka kännedomen och kunskapen om skyddade EU-beteckningar. Sven-Erik Larsson, konsult på företaget Saporibus AB, som hjälper producenter och producentföreningar att ansöka om en skyddad EU-beteckning samt jobbar för att skapa ett nätverk för producentföreningar och producenter. Riina Myrsell, verksamhetschef vid knäckebrödsbageriet Skedvi Bröd i Dalarna som erhöll en skyddad geografisk beteckning (SGB) i november 2023. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Att vi får mat på bordet är beroende av att hela kedjan i livsmedelssystemet hänger ihop. Från lantbrukens produktion av råvaror, via processindustrin, handeln och hela vägen fram till oss konsumenter. Men på senare år har vi upptäckt att kedjan inte alltid hänger ihop det. Det finns glapp här och där. Covid-19-pandemin, extremväder och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har uppdagat brister som behöver åtgärdas för att vi ska få ett hållbart livsmedelssystem och en stärkt livsmedelsberedskap. Men hur kan vi nå dit? Vad säger forskningen? Och vad kan svenskt lantbruk göra? Det ska vi prata om den här gången.. Medverkande: Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och programchef för forskningsprojektet Mistra Food Futures. Carl-Johan Bertilsson, lantbrukare som driver olika verksamheter inom de gröna näringarna, bland annat ett kopensionat. Hanna Karlsson Potter, forskare vid institutionen för energi och teknik (lantbrukets teknik och system) samt forskare vid Mistra Food Futures. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

För hundra år sen var strömmingsfisket, men också fisket efter till exempel torsk och lax, en naturlig del för bönder och fiskare längs Östersjön. Fisket där levererar idag stora mängder sill och skarpsill som foder till laxodlingar. Samtidigt vill yrkesfiskare längs ostkusten satsa på produkter gjorda på fisk från just Östersjön. Miljöarbetet förbättrar situationen, men utmaningar kvarstår. Vad säger experterna om miljögifter? Är fisken säker att äta, och hur kan vi nyttja dessa resurser smartare? Kan miljöarbetet och utvecklingen av fisket i Östersjön göra gemensam sak? I detta avsnitt samtalar vi om tillståndet för Östersjöfisken, inte minst sillen som, enligt Jordbruksverket, är vår mest outnyttjade livsmedelsresurs. Medverkande: Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, som forskar på olika djurs genetik bland annat på sill och strömming. Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers i Göteborg där hon leder forskning som bland annat handlar om att bättre ta till vara och förädla underutnyttjade marina råvaror till livsmedel Gustaf Almqvist, utvecklingsledare för fiske och skärgård vid Länsstyrelsen Stockholm Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Vill du veta hur man formar en hållbar utveckling där landsbygderna spelar en viktig roll? Lyssna på hur Leader Upplandsbygd leder vägen med en modell för rådgivning, bedömning och pedagogisk förklaring av hållbarhet i projekt. Lär dig mer och få praktiska tips för att delta i omställningen. Gäster: Emma Mattila projektledare, Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling Ulrik Wärnsberg ordförande, Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling Ellen Johansson Wiss, regionkonsulent på Uppsala läns 4H

Vi kikar på lantbrukets utmaning att locka unga talanger i en tid där konkurrensen om uppmärksamhet är intensiv. Är lantbruket rustat för att möta framtidens krav och bli en drömarbetsplats för generation Z? Vad säger generationsforskningen deras värderingar och val? I detta avsnitt tittar vi på branschens attraktionskraft, som är avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion. De gröna näringarnas framtid som arbetsgivare alltså. Gäster: Henrik Svensson, lantbrukare och arbetsgivare, Labbarps gård Anders Parment, generationsforskare, Stockholms universitet Anna Ross, projektledare Jobba Grönt

Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn? Lyssna på våra gäster: Janne Bark - Musselkrögare och entreprenör Linda Dahl - Matskribent, matetnolog, kock och föreläsare Daniel Oddhammar - Kock och grundare av Generation Waste

Hur skapar vi landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det är en framtidsfråga för landsbygdskommuner i hela Sverige. För att ta reda på det startades 2020 Youth Up North. Målet; att tackla utmaningen lokalt i norra Sveriges inland och hitta nya vägar och metoder för att inkludera unga. Nu går satsningen in i sitt slutskede och har goda resultat i samtliga kommuner. Så vad har lyckats bra och vad har de kommit fram till?

Kanske känner du igen begreppet AKIS som vi kommer prata om nu? På svenska säger vi kunskaps- och innovationssystemet för lantbruk. För att göra vårt samhälle och jordbruk mer hållbart behöver vi öka flödet av kunskap och innovationer mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer.  I EU-länderna finns krav på just AKIS-samordning. Så vad innebär det? Och var hittar man inspiration? Landsbygdsnätverkets AKIS-grupp har varit på studiebesök i Danmark och i Finland för att lära mer. Medverkande: Marie Gidlund, verksamhetsledare, Sweden Food Arena Jørgen Korning, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion, RISE Ulrik Lovang, vd och odlingsrådgivare vid Lovang lantbrukskonsult AB och ordförande i Branschrådet för lantbrukets rådgivningsföretag

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp. Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska. Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans? Medverkande: Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn. Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll.

För att vi ska kunna äta svenska råvaror behövs fler unga som väljer att jobba inom de gröna näringarna. Tidigare har vi hört att ägarskiften måste få ta tid, och att det till stor del handlar om mjuka värden som att få en bra lösning för alla inblandade. Den här gången pratar vi om så kallade ”hårda” frågor såsom investeringar, ekonomi och konkurrenskraft - delar som är avgörande för den som vill starta en verksamhet och som kanske inte har så mycket kapital med sig. Hur ser möjligheterna till finansiering ut? Vad kan vi lära oss från forskningen inom området? Medverkande: Filip Axelsson, Lantbrukare från Stora Aby i Småland. Ledamot i styrelsen för LRF Ungdomen, Helena Hansson, Professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, SLU Helena Silvander, VD för Tillväxtbolaget

Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen? Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll. För hela 30 procent av den mat vi äter, äter vi på restaurang. Av restaurangmaten är en femtedel snabbmat - som hamburgare, falafel och korv med pommes frites. Medverkande: Jacob Ektander, potatisodlare, EW Potatis Skänninge Wiveca Andreasson, Sales & Operational Manager Atria Sweden Håkan Jönsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, matetnolog Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

År 2040 ska Europas landsbygder vara starkare, uppkopplade, motståndskraftiga och ännu mer välmående. För att nå den visionen lanserar EU nu en landsbygdspakt som olika aktörer kan ansluta sig till – i internationella sammanhang känd som Rural pact. Här hänger till exempel jordbruk och annan landsbygdsutveckling ihop och visionen och pakten är till för helheten. Livsmedelsförsörjning, miljö och unga är viktiga delar i arbetet. I veckans podden #Landet svarar vi på vem som kan vara med, vad vi i Sverige kan göra och vad som är skillnaden mot hur vi jobbar redan nu. Medverkar gör: Marion Eckardt, Verksamhetsledare Lokalt Ledd Utveckling Halland och vice ordförande för European LEADER Association for Rural Development – ELARD Ronja Björkqvist, vice ordförande i LRF Ungdomen Sydost och ledamot i LRF Ungdomens riksstyrelse Maria Ahlsved, Ämnesråd på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Ett av målen med landsbygdspolitiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i landsbygder. Digitalisering är ett sätt att komma åt en del av de utmaningar som finns. Hur kan då exempelvis en ny modell för digital nära vård lösa problem i Västerbotten? Och hur använder Vingåkers kommun digitaliseringen till sin fördel för hemtjänsten och ett hälsosamt åldrande? Hör mer i #PoddenLandet I detta avsnitt medverkar: Virginia Zazo,läkare och projektledare Västerbotten utan gränser Regina Westas-Stedt, projektledare Digitalt- socialt ekosystem för smart landsbygdsutveckling i Vingåkers kommun Freddy Ehrenholm, digitaliseringsstrateg på företaget Digalog Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

På vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas även åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel? Och vilka produkter skulle bli aktuella om den blev det? Hör mer i #Landet I detta avsnitt #poddenLandet medverkar: Teija Aho, vice ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) samt yrkesfiskare och fiskodlare Wenche Hansen, VD Matfiskodlarna AB Lina Waara, jordbrukspolitiskutredare på Jordbruksverket Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Den gröna vågen som blomstrade under 1970-talet är nu tillbaka och har blivit föremål för ett forskningsprojekt. Det ska titta närmare på hur den nya gröna vågen ser ut, vilka som är med i den, och varför människor väljer att flytta från städer till landsbygderna. Så vad är det för ideal och värderingar som driver den här rörelsen? Och vad kan den nya gröna vågen säga oss om hållbar landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning? Hör mer i #Landet I detta avsnitt #poddenLandet medverkar: Emil Sandström, forskare vid Avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU Nora Wahlström, doktorand vid Avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU Petter Bergström, redaktör för Tidningen Åter och driver forumet alternativ.nu Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Landsbygderna måste vara digitala. Det är ett mantra som hörs ofta men vad innebär det rent konkret för invånare och företagssatsningar? Digitalisering är så klart inte ett mål i sig, utan vilka problem kan den lösa. Så hur kan man nyttja tekniken? Och vad finns på gång? I #Landet ska vi bland annat prata om ett digitaliseringsprojekt som jobbar med lösningar för att leverera mat. I detta avsnitt #poddenLandet medverkar: Ann-Margreth Hammar, Region Västmanland, regional digitaliseringskoordinator och Cecilia Strokirk, RISE, projektledare maritima transporter och logistik Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Sverige är världsledande på ekologiskt. Vi tillhör de länder som har störst andel ekologisk jordbruksmark, högst andel ekologisk konsumtion per capita, tillsammans med världsrekord när det gäller att servera ekologisk mat i offentliga kök. Ekologiska lantbrukare är oftast yngre och har större gårdar än resten av lantbrukarkåren. I Landet denna gång tar vi reda på vad som driver unga bönder att välja eko. Vad krävs för att de ska kunna fortsätta och vad tänker de om framtiden när det krisar både ekonomiskt och klimatmässigt?

I oroliga tider hamnar svensk livsmedelsförsörjning högt på agendan. Det är viktigt att producera den mat vi behöver utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder. En tredjedel av maten vi äter, äter vi på restaurang. Vilken roll kan då landets restauranger spela för att öka den svenska matproduktionen? Och hur kan branschen i större utsträckning bidra till vår krisberedskap? I detta avsnitt #poddenLandet medverkar: Patrik Ohlsson, ordförande i LRF Värmland och lantbrukare som bedriver växtodling och köttsproduktion i Kil Ylva Gustafsson, processledare för livsmedelsstrategin på Länsstyrelsen i Värmland Alexander Dal, ägare av Pizzeria Alpina i Skövde. Programledare är Sandra Neergaard-Petersen.

Ett par välslipade geografiska glasögon - är det vad som behövs för att kommuner, regioner och statliga myndigheter bli bättre på att lyfta landsbygdsperspektivet? Tillväxtverket har nu tagit fram ett metodstöd för den som vill få en bättre förståelse för frågor som berör landsbygderna och stärka landsbygdsperspektivet i sitt arbete. I det här avsnittet ska vi titta närmare på metodstödet och vad krävs för att man ska sätta på sig sina geografiska glasögon - och sen inte tappa bort dem? Medverkar gör Evelina Selander, Tillväxtverket, Björn Ohlén, Västra Götalandsregionen och Eva Petrén, Hållbar platsutveckling i Dals-Rostock. Samtalet leds av Håkan Montelius

Visste du att lukt och smak är våra äldsta sinnen? Och att det är på dem vi bygger våra minnen och känslor. Den här gången ska vi prata mat och hur vissa matvaror förknippas med olika platser. Det som kallas geografiska matvarumärken. Du känner kanske till Västerbottenost, Hönökaka, Kalix löjrom och Hernö gin. Närproducerade livsmedel blir allt mer populära. Och de är en outnyttjad potential för Sveriges olika landskap att utveckla sitt varumärke, stolthet och känsla genom mat och livsmedel. Men hur kan man arbeta för att utveckla fler svenska, regionala matvarumärken? Vad krävs för att det ska bli framgångsrikt? Och hur kan lokala matproducenter dra nytta av kopplingen till den egna hembygden?

Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julbordsklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller kan det vara så att sjömaten är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbullar, kunna bli framtida julklassiker? Medverkande: Håkan Jönsson, universitetslektor på avdelningen för etnologi, Lunds Universitet Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs Universitet Samtalet leds av Håkan Montelius

De är mellanhanden som vi matkonsumenter inte alltid tänker på: grossisterna. De som köper in råvaror från livsmedelsproducenter och säljer vidare till restauranger och butiker. En viktig länk i kedjan från jord till bord. Men hur fungerar egentligen det svenska grossistledet? Kan stora och små grossister komplettera varandra? Och vad behövs för att fler svenska råvaror ska nå ut på tallriken? I podden Landet medverkar bland andra Sveriges största och minsta grossister och diskuterar utmaningarna i livsmedelskedjan. Medverkande: Per Idlund, sortiment- och inköpschef på Martin & Servera Jens Thulin, köttbonde och operativ chef på Mylla Hannah Wendin, agronom och rapportförfattare

För samhället i stort, och speciellt för landsbygderna, kan sociala innovationer spela en stor roll. En social innovation kan vara en idé i en lokal förening, ett företag eller en kommun som löser ett konkret samhällsproblem. Så vilken nytta har vi av dem och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst? Medverkande Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare vid Mötesplats Social innovation Ylva Lundkvist Fridh, vd, Mikrofonden Sverige Tim Lager, samordnare på Utvecklings- och kontrollenheten, Jordbruksverket

I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare? Medverkande Per Hansson, verksamhetsledare Kompetenscentrum företagsledning, SLU Gordana Manevska-Tasevska, docent Agrifood Economics Centre SLU, Cissi Klasson, vd och ägare Annelövsgrisen AB Samtalet leds av Håkan Montelius

Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv. Så hur väl stämmer berättelsen in på verklighetens Höör? Vad är sant och vad är påhittat i denna moderna landsbygdsskildring? Medverkande Maria Maunsbach, författare Samtalet leds av Håkan Montelius

Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygderna när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det saknats fasta mottagningar. Andra exempel på sociala innovationer är bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter. Men är det här smarta sätt att upprätthålla och bevara landsbygdernas samhällsservicen eller blir de ett sätt att dölja bristerna i välfärden? Medverkande: Johanna Axelsson Mattsson, verksamhetschef för Skånes ungdomsmottagningar Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet Samtalet leds av Håkan Montelius

Hur kan små kommuner bättre dra nytta av Leaderprojekt? Landsbygdsprogrammet går ju mot sitt slut och kommer nu ersättas av den så kallade strategiska planen. Den gäller för programperioden 2023-2027 och som vanligt innehåller det en lång rad satsningar. För mindre kommuner i glesbygd och landsbygd finns här en hel del stöd att söka, i synnerhet inom Leader, något som många kommuner ibland missar. Så vilka möjligheter finns för små kommuner och hur gör man för att lyckas med sitt Leaderarbete? Medverkande: Charlotta Haskovec, verksamhetsledare SmåKom Emma Gröndahl, kommunchef Hylte kommun Niclas Hökfors (S), kommunalråd Överkalix kommun Samtalet leds av Håkan Montelius

Vad innebär det egentligen att vara en Landsbyggare? Konceptet Landsbyggare utvecklades i Höga Kusten som ett sätt att lyfta fram det lokala engagemanget, drivet och entreprenörskapet som många gånger genomsyrar en plats - men som alla kanske inte alltid ser. Idag har Landsbyggarkonceptet spridit sig till flera platser i Sverige och till och med uppmärksammats utomlands. Så vad gör en landsbyggare? Varför ska man bli det, hur går man tillväga och vilken nytta kan en plats ha av det? Medverkande: Jenny Edvinsson, verksamhetsledare Leader Höga Kusten Helene Göthe Lorenz, projektledare Leader Gästrikebygden Katarina Petersson, lokal eldsjäl, Årets Landsbyggare 2021 i Gästrikebygden Samtalet leds av Håkan Montelius

Kan kläder göras av vilket material som helst? Och vilken skillnad gör nya material och nya innovationer i en av världens mest förorenade branscher? Och vad har skog med det hela att göra? Modeindustrin står idag för runt 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och bidrar även till en lång rad miljöproblem. Samtidigt pågår arbete och forskning för att hitta lösningar på branschens problem, bland annat forskning om nya klädmaterial som exempelvis träfibrer och fibrer från återvunna textilier. Här ligger KTH i Stockholm i framkant. I samarbete med modeindustrin har de tagit fram flera nya innovationer som kan bidra till ett mer hållbart mode i framtiden. Medverkande: Gunnar Henriksson, professor i träkemi, KTH Lisa Bäckman, Marketing & Communications Manager, KTH Innovation Samtalet leds av Håkan Montelius

Intresset för att köra olika långsamtgående fordon har ökat bland unga de senaste åren. Inte minst i våra landsbygder där det ofta finns en stark motorkultur. I takt med att allt fler fordon dyker upp växer också irritationen hos de som bara tycker att motorungdomarna väsnas, bråkar och skräpar ner. Så hur ser egentligen kulturen ut kring dessa fordon? Vilken betydelse har motorintresset för ungdomarna utanför storstan? Och kan en mer organiserad motorkultur bidra till större acceptans från övriga samhället? Medverkande: Maja Heller, nationell projektledare Motorintresserad Ungdom, Fryshuset Michelle Axelsson, projektledare Motorburen ungdom Avesta Saga Forslund, medlem i Motorburen ungdom Avesta Linnea Simonsen, medlem i Motorburen ungdom Avesta Samtalet leds av Håkan Montelius

Podden Landet gästar Landsbygdsriksdagen i Jönköping där hundratals politiker, tjänstemän, lobbyister, journalister och landsbygdsaktivister samlats för att prata landsbygdsfrågor. Men hur mycket pratar man egentligen om ungdomar i landsbygderna? Och hur mycket pratar man med de unga? Är det till och med så att unga glöms bort i den allmänna debatten? Vi har samlat några av de yngre deltagarna på Landsbygdsriksdagen för att höra deras tankar om landsbygdernas framtid. Medverkande: Ellen Lundkvist, Ordförande arbetsgruppen för ungas inkludering, Landsbygdsnätverket Nathalie Eriksson Elimä, Youth 2030 Movement Olivia Steen, Ungdomskonsulent Bodens kommun

Världsläget har förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Helt plötsligt blev frågan om Sveriges beredskap mer aktuell än någonsin. Så hur god är egentligen vår beredskap? I avsnitt #143 av podden Landet har vi samlat in frågor från Landsbygdsnätverkets medlemmar till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) som bland annat får svara på hur hon ser på beredskapen i våra landsbygder och vilka planer som finns för att förstärka den. Vi frågor också hur regeringen arbetar för att underlätta och främja civilsamhällets, näringslivets och myndigheternas arbete för en stärkt beredskap i Sveriges landsbygder. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Hur gör vi för att skapa en levande svensk skärgård? Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla våra stora insjöar. Karaktäristiskt för svensk skärgård är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice till exempel skola, vård, omsorg och kommunikationer. Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva ett fungerande öliv? Hur kan man locka fler att bli fasta öbor? Och hur ser framtiden ut för skärgårdslivet? Medverkande: Lotten Hjelm, ordförande Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) Joar Sandström, styrelsemedlem Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) och Holmöns Utvecklings Forum Anna Ågren, boende på Stora Dyrön Samtalet leds av Håkan Montelius.

Vad är egentligen poängen med att nätverka? Landsbygdsnätverket är ju ett väl etablerat nätverk med många delaktiga medlemmar och det finns gott om andra framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men varför ska man nätverka? Vilken nytta ger det? Och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk? Medverkar gör Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth, båda f.d. samordnare på Landsbygdsnätverket, som delar med sig av sin långa erfarenhet för framgångsrikt nätverkande. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Hur klimatanpassar vi Sveriges landsbygder? Den sista februari släppte FN:s klimatpanel IPCC sin klimatbedömning. Rapporten lyfter bland annat det ökade behovet av just klimatanpassning - åtgärder vi kan göra för att hantera klimatförändringarna. Men det konstateras också att det finns gränser för anpassningen – vi kan inte anpassa oss till allt - och att det också finns risk för missanpassning. I avsnitt #140 av podden Landet diskuterar vi vad IPCC-rapporten betyder för Sveriges del och vad vi bör ta fasta på när det gäller klimatanpassningen av svenska landsbygder. Medverkar gör Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF och Karin Hjerpe, analytiker på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI. Samtalet leds av Håkan Montelius.