Podcasts about patrik engstr

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom  oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet. Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han. Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson. Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning. Här är några exempel: En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige. Fakta: Så många utvisas ej  Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning. Fakta: Så tycker partierna Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas? a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott) 6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna) 0 av 8 riksdagspartier. Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)? a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen) 5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott). 1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna. c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Reporter: Josephine Freje. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

I dag läggs det grunder minsann! Vi gästas av briljanta musikerna Tobias Johansson och Patrik Engström. Vi avhandlar underdelningar, färgningar och mycket annat. Dessutom bjuds det på en miljard demos. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod. Dagens Konflikt fokuserar på gränser. Allt högre och mer svårforcerade barriärer och murar byggs runt om i världen och nationsgränser förstärks, vad får det för konsekvenser? Strax efter att han installerats i januari 2017 skrev USA:s president Donald Trump under en presidentorder om att börja bygga muren mot Mexiko. Men det finns redan en mur, eller flera lager stängsel, vid USA:s södra gräns. Så där muren redan står hur påverkar den människorna som lever där på båda sidor? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till den mexikanska gränsstaden Tijuana och hittade en tydlig hierarki. Gränsen mellan Skåne och Danmark har varit öppen länge den nordiska passunionen skapades ju redan på 50-talet, och Öresundsbron och EU-medlemsskapet gjorde bara rörligheten större. Men under sommaren och hösten 2015 kom tusentals människor från framförallt Syrien och Afghanistan just den här vägen för att söka asyl, och senhösten 2015 återuppstod den verkliga gränsen som i mer än 50 år på många sätt bara funnits på pappret. En av konsekvenserna blev ilska i synnerhet i Skåne. Men vad handlar reaktionerna om egentligen och vad vill man ska hända? Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tog sig till Kastrup. På gränsen mellan Italien och Frankrike som även den länge var öppen som en del av EU-integrationen har blivit alltmer stängd från officiellt håll framförallt på grund av terrorhot, men i praktiken nog minst lika mycket på grund av alla de människor som kommer över Medelhavet, ofta från Afrika, och vill ta sig norrut i Europa inte sällan människor utan asylskäl. Som en konsekvens av den här förstärkta gränsen blev invånarna i La vallée de la Roya, en dalgång i ett bergsområde strax norr om Medelhavskusten, plötsligt varse de afrikanska migranternas vardag - och de ställdes inför ett val. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit. Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman (S) och chefen för gränspolisen Patrik Engström. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekman ivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Går det att ha helt täta gränser? Nationella chefen för gränspolisen i Sverige och Sveriges representant i Frontex styrelse, Patrik Engström, gästar för att tillsammans med Arena idés utredningschef, statsvetaren Lisa Pelling prata gränskontroller. Hur ser det egentligen ut vid gränskontrollerna i Sverige och i övriga Europa och vad händer när gränserna blir allt mer stängda? Gör den skärpta migrationspolitiken att människor tar allt större risker för att söka skydd och finns det åtgärder att ta för att rädda liv?

Enligt migrationsverket söker nu fler än någonsin tidigare asyl i Sverige. Men hur och varför skiljer mottagandet sig åt mellan de som söker asyl och de som inte gör det? I podden P3 Om Asyl gick Isabelle och Jonatan igenom asylreglerna och hur asyl fungerar på ett grundläggande plan. I veckans podd undersöker de hur asylprocessen ser ut, vilka rättigheter den som söker asyl i Sverige har under processens gång och vad som egentligen gäller för en person på flykt som befinner sig här men som inte söker asyl. I avsnittet hörs också Hayan Ismail, chef för mottagningsenheten vid Migrationsverket i Stockholm samt Patrik Engström, chef för nationella gränspolisen i Sverige.

Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid. Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet? Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent Beatrice Janzon rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet. För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster. Ruben Andersson är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated. Patrik Engström är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen. Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten Fanny Härgestam träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat. Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter Johanna Langhorst berättar han om sin syn på Europas gränsindustri. Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts Anja Sahlberg var med på invigningen, men hur gick det sen? Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

För Patrik Engström började det med att han yttrade sig om marathon och där tog han steget in i löpning. Och som han gjort det. Under de drygt 10 år som han sysslat med löpning har han tagit stora steg och förra året, i november, slog han till med tiden 2.21,42 i Valencia marathon. Denna vecka möter du honom i "Möt löpare" där det blev ett samtal om vägen in till löpning, att få ihop familjeliv med satsning och mycket annat.Hör intervjun som Marcus Åberg gjorde hemma hos Patrik i Sollentuna.