Podcast appearances and mentions of tomas bannerheds

Nötskrikan är kråkfåglarnas papegoja rena färgexplosionen i gammelrosa och himmelsblått jämfört med släktingar som kaja och kråka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Synd bara att en så vacker fågel låter nåt alldeles förskräckligt. Ett skränande oljud som till och med får skatan att framstå som musikalisk.Skådningen i fält varvas med Tomas Bannerheds nyskriva fågeltexter, upplästa av Reine Brynolfsson.Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent och ljudläggning: Emmy Bergkvist/Munck Studios

Sparv lilla sparv så gul i solens sken! Sitter där och lyser som en kanariefågel i sin utfärgade häckningsdräkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här avsnittet möter ni gulsparven. En bevingad vän som stortrivs i våra odlingsbygder. Där hör buskbackar, skogsbryn och åkerholmar till favorittillhållen.Skådningen i fält varvas med Tomas Bannerheds nyskriva fågeltexter, upplästa av Reine Brynolfsson.Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent/Ljudläggning: Emmy BergkvistEn produktion av Munck Studios.

Följ med författaren Tomas Bannerhed ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. I seriens första avsnitt tar Tomas tillsammans med producent David Rune en närmare titt på vårens budbärare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.seProducent: David Rune.Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck.

Hur vet göken att den är en gök? I detta sjunde avsnitt följer vi med Tomas ut till Sandemar, söder om Stockholm, för att lyssna på en galande parasit den av många så älskade göken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Bannerheds bevingade vänner följer vi med författaren Tomas Bannerhed ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med skådespelaren Reine Brynolfssons uppläsningar ur Tomas Bannerheds bok I starens tid.Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Producent: David Rune Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck.

4000 veckor lever vi i snitt. Men om vi håller på att ständigt effektivisera och försöka hinna med mer, så kommer de att bli både korta och otillfredsställande, konstaterar David Jonstad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ungefär samtidigt som jag flyttade från en lägenhet i stan till en gård på landet läste jag Tomas Bannerheds roman Korparna som handlar om uppväxten på ett lantbruk i Småland på 1970-talet. En av romanens (och senare även filmens) nyckelrepliker levereras av pappa Agne. Sittande vid köksbordet, dammig efter ännu ett kvällspass i traktorn.På det här stället blir vi aldrig färdiga.Repliken faller ner på bordet som en säck rutten potatis.Trots det envisa slitet på åker och i lagård tycks tiden aldrig räcka till för alla göromål på det olönsamma lantbruket och pappa Agne drivs sakta men säkert till vansinne.Den där hopplösa känslan av att aldrig någonsin bli färdig blev även en växande stress i mig när jag i min nya tillvaro på landet gav mig i kast med allt för många sysslor samtidigt: barn, trädgård, får, gamla hus, höns, grönsaksodlingar, ankor och allt annat i livet. Frågan uppstod snart, skulle också jag drabbas av vansinne? Upplevelsen som nästan kan beskrivas som klaustrofobisk att inte hinna med allt man vill göra är vitt utbredd i dag. Ett av de vanligaste svaren på frågan hur är läget? är numer, bra, men lite körigt just nu. Där just nu är ett sätt att låtsas som om den stressiga situationen bara är tillfällig. Vilken den sällan är. Samtiden präglas av en kronisk tidsbrist. Vilket inte beror på att tiden rör sig fortare eller att dygnet tappat timmar, men att vi hela tiden försöker knö in mer och mer aktiviteter i våra liv. En följd av det som den tyska sociologen Hartmut Rosa kallar den sociala accelerationen. Att livstempot hela tiden skruvas upp av teknologisk utveckling och ökade förväntningar på hur mycket man ska kunna hinna med i form av fritidsaktiviteter, relationer, lönearbete och en massa annat.De vanliga sätten att hantera detta på är också typiskt för vårt gränslösa samhälle: Vi ska absolut inte avstå från något, utan i stället satsa på att bli än mer effektiva och produktiva. Med hjälp av smarta metoder för hur du läser din mejl, appar som planerar din tid, system för att göra-listor och så vidare.Författaren  och tidigare produktivitetsnörden Oliver Burkeman har testat det mesta av detta och konstaterar i sin underhållande bok Fyra tusen veckor att nästan inga fungerar. Produktiviteten är en fälla! Ju mer effektiv du blir, ju mer förväntas du hinna med och desto mer måste du därför jäkta. Även om du exempelvis blir en fena på att beta av inkommande mejl är belöningen förmodligen bara att du kommer få ännu fler mejl att hantera. I Burkemans bok, vars undertitel är Tidshantering för ett ändligt liv, ställs allt detta på huvudet. Den föreslagna kuren för att bota känslan av att aldrig riktigt hinna med handlar inte om att försöka töja ut tiden, men att bejaka våra begränsningar. Bejaka att du inte kommer att hinna med allt du vill och därför aktivt måste avstå från en massa saker i livet. Det är verkligen ingen enkel sak, särskilt inte när vi påminns om hur kort livet är i genomsnitt fyra tusen veckor. Vår begränsade tid leder därför lätt till en rädsla för att gå miste om möjligheten att uppleva något, eller som det heter på samtida internetspråk, FOMO, Fear of missing out. Men, argumenterar Burkeman, din tillvaro blir mer produktiv, meningsfull och glädjerik om du ger upp illusionen att någonsin hinna med så mycket du egentligen skulle vilja göra.Strategierna för att uppnå detta är uppfriskande i sin otidsenliga anti-effektivitet: Sätt gränser för din produktivitet, Bestäm i förväg vad du ska misslyckas med och Öva på att göra ingenting. Efter att jag själv halvt gått in i väggen på grund av försöken att hinna med allt och lite till leddes jag av någon sorts självbevarelsedrift till just denna typ av insikt. Plötsligt en dag förstod jag att det faktum att jag aldrig kommer att bli färdig på gården inte är något stressande. Tvärtom. Det är en befrielse! Om jag ändå aldrig kommer att bli klar behöver jag ju inte heller stressas av att inte bli klar. Äntligen kunde jag slå av på takten och i stället börja uppskatta vad jag hade.Kanske underlättades detta av att jag inlemmades i en jordad rytm som inte gick att påverka: ankorna ruvar på våren, höet tas på sommaren och rödbetorna skördas på hösten. Burkeman jämför i en historisk utvikning hur radikalt vårt förhållande till tiden har förändrats. Så pass att vi i dag har svårt att ta till oss hur exempelvis en medeltida bonde verkar ha uppfattat tiden. För denne tycks nämligen inte tiden alls ha varit så abstrakt som den är för oss. Den gick varken för snabbt eller för långsamt, den kunde inte slösas bort eller sparas. Den var inte åtskild från oss själva och världen runt omkring oss.Tiden var det medium där livet utspelade sig, det ämne som livet bestod av. Dygnsrytmen sattes främst av solen och de sysslor som behövde göras just denna dag. Den instrumentella synen på tiden kom med moderniseringen och i dag häpnar vi om vi någon gång förmår uppleva det som kallas den djupa tiden. Där vi, för att citera författaren Gary Eberle glider in i en värld där det finns nog av allt, där vi inte försöker fylla ett tomrum i oss själva eller i tillvaron. Där gränsen som skiljer jaget från den övriga verkligheten suddas ut och tiden står stilla. Klockan stannar förstås inte, skriver Eberle, men vi hör den inte ticka. I mitt liv har jag nu förutsatt att jag får leva medellänge sett ungefär hälften av mina utmätta veckor ticka förbi. Två tusen återstår och det kan såklart kännas en aning vemodigt, särskilt som Oliver Burkeman är vänlig nog att påminna om att upplevelsen av hur fort tiden går ökar ju äldre vi blir. Men detta kompenseras av en viss livserfarenhet. Om det är körigt just nu, kommer det med stor säkerhet att vara körigt senare också ifall man inte rannsakar sig själv och kapar bort en del av sina anspråk på hur mycket som ska kunna hinnas med.Burkemans bok får mig att tänka på en av dessa livserfarenheter, den som har med bufféer att göra. Att leva i ett av världens rikaste länder där möjligheterna är enorma, både i en historisk och global jämförelse, är lite som att stå med tallriken i handen och blicka ut över en buffé med ett överflöd av läckerheter. Det är lockande att vilja smaka av allt, för tänk om jag missar något härligt? Med tiden har jag dock lärt mig att det är klokt att stå emot denna lockelse. Om man blandar massor av smaker smakar inget gott. På samma sätt som man inte hinner med något om man försöker göra för mycket. Tricket är att välja ett mindre antal rätter på buffébordet och sedan lugnt njuta av dem. Gick jag kanske miste om något? So what? Jag njuter ju av god mat, vilket ju var själva syftet med det hela.David Jonstad, författareLitteraturOliver Burkeman: Fyratusen veckor Tidshantering för ett ändligt liv. Översatt av Claes Bernes. natur & kultur, 2021.

Att Sverige aldrig deltog i andra världskriget, vilken betydelse har det haft för den svenska självbilden? Och har det resulterat i ett slags utanförskap som märks i både politik och kultur? Landet utanför: Sverige och kriget 1940-1942 av Henrik Berggren och Vi som inte var med i kriget av Bengt Lindroth är två aktuella böcker som diskuterar Sverige och andra världskriget. Hur präglade neutralitetspolitiken Sverige och vilka konsekvenser fick den på lång sikt, även många år efter krigsslutet? Bengt Lindroth, som är mångårig medarbetare på Sveriges radio, har som journalist bevakat Norden i decennier och i sin bok söker han bland annat svaren på varför Sverige så många gånger har valt andra vägar än de nordiska grannarna. Henrik Berggrens "Landet utanför" ska bli en trilogi, där han skildrar Sverige under krigsåren. Henrik Berggren djupdyker i historien och skildrar de stor politisk skeendena, men med en blick på vardagsdetaljerna hela tiden. Tillsammans med de båda författarna nystar vi oss bakåt i historien, för att hitta trådarna som löper fram till Sverige idag. PÅ VÅRPROMENAD MED TOMAS BANNERHED "En vacker dag" heter Tomas Bannerheds nya bok, som skildrar en vandring runt Mälarön en strålande dag när våren äntligen kommit. Följ med P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj på en promenad tillsammans med författaren, där fåglarna ackompanjerar intervjun som gjordes en vacker dag i solen. DAGENS OBS EMILY DICKINSON OCH VULKANERNA Har det inte varit ovanligt mycket vulkanutbrott i världen på sistone? På isländska Fagradalsfjäll har det pågått ett i snart två månader och på Sicilien har Etna vaknat igen, under våren. I litteraturhistorien spelar vulkaner och deras utbrott en framträdande roll, inte minst för den amerikanska poeten Emily Dickinson som själv kände sig besläktad med vulkanerna. Josefin de Gregorio spårar efterskalven i hennes poesi. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Vad tycker våra bokcirklar och jurymedlemmarna om Tomas Bannerheds roman "Lugnet"? De fyra bokcirklarna Den lilla farbrorn, Sopp och bok, Bokcirkeln i Jönköping och Librum har läst de fyra nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris 2019. Representanterna Elin Lundqvist, Ingrid Moberg, Fredrik Bergman och Sofia Gustavsson har samlats i studion för att diskutera bok nummer tre, Tomas Bannerheds roman "Lugnet". Programledare: Mina Benaissa Producent: Thorbjörn Karlsson

Kritiksamtal om filmerna BlacKkKlansman och En kulinarisk resa, reportage om valvaka med Umeå memehuvudstad och så sammanfattar vi skillnaderna och likheterna i partiernas kulturpolitiska program Den amerikanske filmregissören Spike Lee är tillbaka i högform med filmen "BlacKkKlansman", en komedi som bygger på en verklig historia, när en svart polisman lyckades infiltrera Ku Klux Klan i Colorado på 70-tal. Valerie Kyeyune Backström, skribent och kritiker och Roger Wilson har sett BlacKkKlansman. Jenny Teleman har läst Tomas Bannerheds nya roman "Lugnet". En annorlunda valvaka hålls på söndag i Umeå där de anonyma personerna bakom den satiriska facebookgruppen "Umeå meme-huvudstad 2018" bjudit in sina 9000 följare. Reportage av Joakim Silverdal. Under veckan har vi kunnat höra de olika politiska partierna duellera om kulturfrågor inför valet. Idag sammanfattar Emma Engström skillnaderna och likheterna mellan de olika partipolitiska programmen. Dessutom; vad säger Karsten Thurfjell om mästerkocken Alain Ducasses film "En kulinarisk resa"? Och vad fick vi egentligen veta efter Svenska Akademiens första sammankomst för hösten? Mattias Berg reder ut. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Säsongsavslutning. Seriens sista program utspelar sig på Fårö där vi beskådar havsstrandens fåglar, däribland den svartvitbrokiga skärfläckan. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

Möt fåglar tillsammans med författaren Tomas Bannerhed. Dagens avsnitt utspelar sig i Hjälstaviken utanför Bålsta där nattsångarna bjuder på en nattsymfoni utöver det vanliga. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

I Bannerheds bevingade vänner möter Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Dagens avsnitt utspelar sig vid Lummelunda bruk på Gotland, platsen där en mellanspett skådades i vintras. För första gången på mer än tjugo år. Mellanspetten är en av åtta medlemmar i den svenska hackspettsfamiljen - skogens egna slagverkare. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

I Bannerheds bevingade vänner möter Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Dagens avsnitt utspelar sig vid Lummelunda bruk på Gotland, platsen där en mellanspett skådades i vintras. För första gången på mer än tjugo år. Mellanspetten är en av åtta medlemmar i den svenska hackspettsfamiljen - skogens egna slagverkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.seProducent: David Rune

Författaren Tomas Bannerhed tar dig med ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. I dagens avsnitt spanar vi på fiskgjusen - och berättar en mytomspunnen historia om fiskgjusen och gäddan. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

Djupt inne i vassdjungeln står en eremit och bölar - rödrommen! Sveriges kanske märkligaste fågel. Särlingen bland särlingar i nordisk natur. Författaren Tomas Bannerhed och producent David Rune gör ett försök att få syn på hägerns skygga kusin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Här kan ni beskåda en estländsk rördrom i realtid:http://looduskalender.ee/node/23628Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.seProducent: David Rune

Djupt inne i vassdjungeln står en eremit och bölar - rödrommen! Sveriges kanske märkligaste fågel. Särlingen bland särlingar i nordisk natur. Författaren Tomas Bannerhed och producent David Rune gör ett försök att få syn på hägerns skygga kusin. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Här kan ni beskåda en estländsk rördrom i realtid: http://looduskalender.ee/node/23628 Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

Författaren Tomas Bannerhed tar dig med ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. Tillsammans med producent David Rune går turen till Lovön för våra älskade trastars skull. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

Författaren Tomas Bannerhed tar dig med ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. Tillsammans med producent David Rune går turen denna gång till hägerkolonin på Djurgården. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune

Författaren Tomas Bannerhed tar dig med ut i skog och mark för att möta fåglar på sitt sätt. Tillsammans med producent David Rune går turen till sjön Tysslingen i Närke, Europas största rastplats för sångsvan. I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune. 

Bok i P2 denne uken: Marta Norheim snakker med Knut Hoem om danske Naja Maria Aidts "Stein saks papir" og med Margunn Vikingstad (Dag og Tid) og Leif Ekle om Tomas Bannerheds roman "Ravnene". Såvel Aidt som Bannerhed deltar på Lillehammer-festivaleni kommende uke.

Duvorna poar, trasten jollrar och rullar sin flöjt, rödhaken knäpper och sisar och korparna är svarta och olycksbådande. Det visslar, susar och låter i Tomas Bannerheds mångfaldigt prisade debutroman Korparna som både fick Augustpriset 2011 och Borås Tidnings debutantpris 2012. Boken har han hållit på att skriva under tio års tid. "Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit", säger Tomas Bannerhed om romanens tillblivelse. Själv trodde han att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet inte skulle bli någon hit men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I K1 kommer nu den långa versionen av hans berättelse om vägen till skrivandet, och den obestämda känslan av skuld över att inte ta över det jordbruk och det liv som generationerna före honom gjort. När Mia Gerdin läste Korparna trodde hon att författaren föddes med en fågelkikare i ena handen och en fälthandbok om fåglar i den andra, men Tomas Bannerhed berättar att han först i vuxen ålder lärde sig allt det om natur och fåglar som Korparna är så uppfylld av. Uppläsare är Anna Persson.  

I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins. -Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att få sin roman färdig. Han är själv uppfödd på en bondgård i Småland men längtade alltid bort och ut. Det strävsamma jordbrukarlivet såg han som en belastning och varken han själv eller någon i hans omgivning förväntade sig att han skulle leva samma sorts liv som sina föräldrar. Nu har han under många år genom sitt skrivande återskapat minnen och stämningar från en epok som redan känns avlägsen samtidigt som den är så nära. Uppläsare: Anna Persson Dessutom träffar vi Sara Beischer som romandebuterat med en bok om livet på ett äldreboende. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart ställs inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Boken var vältajmad – den kom i januari i år, samtidigt som Sverige skakades av vårdskandaler. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart arbetar på ett äldreboende. Där ställs hon inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Sara Beischer har själv jobbat av och till som timvikarie i äldrevården. Boken bygger delvis på hennes egna erfarenheter, och har blivit en succé. Tredje upplagan är redan tryckt. Boken används som undervisningsmateriel för blivande vårdpersonal, och själv är Sara Beischer flitigt anlitad som föreläsare. –Lustigt, säger hon. Jag får inte ens jobba i min egen kommun eftersom jag inte är utbildad undersköterska, och ändå har jag blivit ett slags äldreambassadör. Nästa bok ska inte handla om vården. –Men det kommer att handla om människor från arbetarklassen, säger hon. Jag är en arbetarklassunge! Ulla Strängberg träffade Sara Beischer i hennes hem i Halmstad. Uppläsare: Sarah Maya Jackson. I Biblioteket träffar vi också två amerikanska författare, Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins, som pratar om hur det är att debutera. Hannah Tinti debuterade 2004 och båda hennes böcker är översatta till svenska: Djurverkerier och Den gode tjuven. Claire Vaye Watkins första bok Battleborn ges ut i USA i augusti. Marie Lundström träffade dem ihop en torsdag kväll i New York och undrade vilka tips har den erfarna Hannah att ge nykomlingen Claire? Programledare är Mia Gerdin