Podcasts about svenska akademiens

  • 53PODCASTS
  • 134EPISODES
  • 1hAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Apr 7, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about svenska akademiens

Latest podcast episodes about svenska akademiens

Förlagspodden
Avsnitt 273. Vi lyfter ett klassiskt förlagsnamn som nu återuppstår, ger er lite besvärande fakta runt en pristagare, ger oss i kast med bokbranschens aprilskämt, kollar upp Konkurrensverkets hantering av Storytels köp av Bokfabriken, funderar över

Förlagspodden

Play Episode Listen Later Apr 7, 2025 78:24


Avsnitt 273. Natur & Kultur anser sig ha behov av en kanal för att ge ut bredare litteratur och återuppväcker ett gammal klassiskt förlagsnamn - Legenda. Åtminstone är det klassiskt i journalistens ögon som här får en chans att minnas en utgivningslinje som är värd att lyfta fram. När den danska författaren Søren Ulrik Thomsen fick Svenska Akademiens nordiska pris nyligen så kunde förläggaren jubla om han ville. Men över vad? Att ha gett ut Thomsens senaste bok Store Kongensgade 23? Absolut. Över ökad försäljning? Mer tveksamt. Här ger han oss siffrorna som säger en hel del om det intellektuella samtalet och nyfikenheten i Sverige idag. Vi slänger in ett lättviktigt samtal om årets aprilskämt. En inte helt rolig historia. Storytel gick för ett tag sedan ut och meddelade omvärlden att man gjort en egenanmälan till Konkurrensverket om sitt uppköp av Bokfabriken. Det låter ovanligt gentilt av Storytel men är, som oftast, en fråga om taktik. Hur kommer vi bäst undan? Journalisten ger er bakgrunden. Vi ger er lite bakgrund när vi stämmer av det internationella läget runt kampen för författarnas copyright och techbolagens stora språkmodeller och ser att den första ronden i en avgörande kamp strax kommer att börja. Få känner idag till en av de mer centrala personerna i framväxten av den moderna bokhandeln – Leif Olsson. Här pratar vi om en del av milstolparna i en livsgärning i den fysiska bokhandelns tjänst. PS 1: Ja vi vet. Det var inte Olle Adolphsson som skrev texten till Violen ifrån Flen. Det var Ulf Peder Olrog.    PS 2: Länk till den som vill undersöka om vilka böcker som är piratkopierade av Meta: https://www.theatlantic.com/technology/archive/2025/03/search-libgen-data-set/682094/   01 06         Natur & Kultur breddar sin utgivningsprofil 08 28         Sören Ulrik Thomsen i alla ära 12 14         Årets aprilskämt – ett skämt 15 06         Konkurrensverkets undersökning av Storytel 19 33         Copyrighten i fara när de Trump går på offensiven 24 18         Samtal med Leif Olsson

P1 Specialprogram
Följ med in på Svenska akademiens högtidssammankomst

P1 Specialprogram

Play Episode Listen Later Dec 20, 2024 101:59


Kulturredaktionens Karsten Thurfjell guidar lyssnaren genom Svenska akademiens årliga högtidssammankomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

A-kursen
"Författare som visar grundläggande förakt för andra människors värden passerar inte tröskeln" (Överkursen i böcker)

A-kursen

Play Episode Listen Later Dec 12, 2024 51:36


I måndags kom A-kursen i böcker och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Mats Malm som är Svenska Akademiens ständige sekreterare och tjänstledig professor i litteraturvetenskap. Mats berättar bland annat om på vilket sätt han brukar utsättas för påverkansförsök, varför han ogärna ger lästips och om han tycker att Astrid Lindgren hade förtjänat Nobelpriset.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Språktidningens podd
Svenska Akademiens ordlista del 1: a–fjällvan – Språktidningens podd: avsnitt 68

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 715:24


Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Språktidningens podd
Svenska Akademiens ordlista del 2: fjällvana–klöverblad – Språktidningens podd: avsnitt 69

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 706:10


Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Språktidningens podd
Svenska Akademiens ordlista del 3: klöverblomma–oövertänkt – Språktidningens podd: avsnitt 70

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 687:39


Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Språktidningens podd
Svenska Akademiens ordlista del 4: p–språkförståelse – Språktidningens podd: avsnitt 71

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 705:35


Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Språktidningens podd
Svenska Akademiens ordlista del 5: språkgemenskap–övärld – Språktidningens podd: avsnitt 72

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 713:54


Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det femte och sista avsnittet: språkgemenskap–övärld. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Under all kritik
Horace Engdahl om motstånd mot massan – och #Metoo

Under all kritik

Play Episode Listen Later Oct 17, 2024 61:10


I det här avsnittet av Under All Kritik pratar Anna-Karin och Ivar om den Svt-dokumentären_ om Horace Engdahl – Horace går - en vandring genom livet och krisen – och granskar hans resonemang kring moralpanik samt motståndet mot den kollektiva logik som formade #MeToo-rörelsen. Vi fördjupar oss i Engdahls syn på lojalitet, individens rättssäkerhet och hans inställning till sin egen roll i Svenska Akademiens kris, där han framhåller vikten av att hålla fast vid sina principer. Genom en jämförelse med Ernst Jüngers skogsvandrare väcks frågan om Engdahls avståndstagande från massans tryck grundar sig i en djupare intellektuell övertygelse. Vad betyder det att inte känna skuld eller ånger i en tid där kollektiva förväntningar formar den moraliska debatten?”Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flödet - en podd om skolbibliotek
Avsnitt 62 - post Mässan 2024

Flödet - en podd om skolbibliotek

Play Episode Listen Later Oct 3, 2024 47:19


Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält ses för att debriefa Bokmässan 2024. Vi berättar exakt hur ljuvligt det är att få ta emot Svenska Akademiens skolbibliotekariepris inför 50 jublande humanister, vilka seminarier som var bäst (och sämst), avslöjar vad som hände (och inte hände) efter akademieminglet i Torn tre och försöker att en gång för alla lära oss vilka seminarium man ska välja (och inte) när man planerar sin Mässa. Dessutom får ni veta vad det innebär att bli sciencestruck och hur bra det kan bli när man låter elever leda elever.

OBS
Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?

OBS

Play Episode Listen Later Jul 13, 2024 11:33


Kerstin Ekmans Rätten att häda från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-08-17.Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten.Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis".Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap.Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om.Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum".Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994.När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud.Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan.Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort.Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann.Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till.Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång".Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination?Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut.Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej!Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur.Ulrika Knutson, journalist och författareKällorEmi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten.Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Flödet - en podd om skolbibliotek
Avsnitt 60 (hurra!) i utspringstider 2024

Flödet - en podd om skolbibliotek

Play Episode Listen Later Jun 11, 2024 55:19


Mellan syren och studentutsläpp finns så mycket att fira! Avsnitt 60 till exempel. Och att Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält fått Svenska Akademiens skolbibliotekariepris. Och dessa era förkämpar i skolbiblioteksdjungeln har fullt upp: resor till Norge, Västkusten och Stockholm, förundringspakker och nya tag med läsprojekt. Dessutom rasar Lotta över Skolverkets nyligen publicerade läslistor. Men vi väljer ändå glädjen till slut.

Radioföljetongen & Radionovellen
7 av 25. Älven av Rosa Liksom

Radioföljetongen & Radionovellen

Play Episode Listen Later Apr 11, 2024 24:00


Sänt i FM 12 Mars 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosad roman i uppläsning av Cecilia NilssonDet är höst 1944 och Lapplandskriget har precis börjat. En flicka på snart 14 år flyr finska Tornedalen. Hon vandrar med de älskade kossorna och med grannbyarnas människor och djur i en kolonn på väg undan kriget. En berättelse om krigets fasor men också om det varma i människomöten, vänliga djur och magisk natur.Rosa Liksom är konstnär och författare, född i finska Tornedalen 1958. För hennes roman Kupé nr 6 (som sändes som Radioföljetong 2013) tilldelades hon Finlandiapriset 2011 och 2020 mottog hon Svenska Akademiens nordiska pris.För översättningen svarar Janina Orlov. Hon är litteraturvetare och översätter från från ryska och finska till svenska.Uppläsaren Cecilia Nilsson är skådespelaren med en lång rad roller för scen, film och tv bakom sig. Hon har bland annat medverkat i tv-serien Händelser vid vatten och skräckfilmen Konferensen. I Radioföljetongen hörde vi henne senast läsa Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman.Av: Rosa LiksomÖversättning: Janina OrlovUppläsare: Cecilia NilssonSlutmix: Maths KällqvistProducent: Joseph Knevel - produktionsbolaget KnevelFörlag: Wahlström & Widstrand

P3 Dokumentär
Ny: Krisen i Svenska Akademien och Sara Danius okända dagböcker

P3 Dokumentär

Play Episode Listen Later Feb 1, 2024 86:42


En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. P3 Dokumentär är först med att läsa den dåvarande ständige sekreterarens hittills dolda dagböcker.Genom Sara Danius personliga anteckningar får vi följa med in till de stängda rummen och få en inblick i de hemliga samtal som hålls under krisen i Svenska Akademien. Hon skriver bland annat att kungen ber henne att avgå från posten som ständig sekreterare.Krisen i Svenska Akademien börjar 2017 när Dagens Nyheter publicerar en granskning där 18 kvinnor anklagar en känd kulturprofil med koppling till Svenska Akademien, för sexuella trakasserier och övergrepp. Han nekar men kommer senare att dömas för våldtäkt. Carl-Henrik Heldin, före detta ordförande i Nobelstiftelsen.Björn Wiman, Kulturchef DN.Hugo Lindqvist, reporter DN.Katarina Wennstam, journalist och författare.”Anna”, en av rösterna i DN:s granskning.Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien.Eric Runesson, ledamot i Svenska Akademien.Niklas Svensson, reporter Expressen.En dokumentär av: Elinor Ahlborn.Producent: Lars Truedson.Exekutiv producent: Viktor Papini.Dokumentären är producerad 2024.

Mammasanningar med Vivi och Carin
Veckans Sanningar - Era Nya Ord

Mammasanningar med Vivi och Carin

Play Episode Listen Later Jan 25, 2024 25:52


Nu har ni som lyssnar skickat in mängder av förslag på nya ord som Carin och Vivi läser upp i detta avsnitt. Vad tycker dom om orden? Och vad kommer Svenska Akademiens ordlista tycka när dom får alla orden skickade till sig? Dessutom handlar det om danska kungahuset, Love Is Blind och Louis Vuitton.Med: Vivi Wallin & Carin da SilvaProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P3 Dokumentär
TIPS: Ny P3 Dokumentär: Krisen i Svenska Akademien och Sara Danius okända dagböcker, finns nu i appen Sveriges Radio Play

P3 Dokumentär

Play Episode Listen Later Jan 23, 2024 0:34


Idag släpps en ny P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien med Sara Danius okända dagböcker. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sara Danius. Hon antecknar i sin privata dagbok. P3 Dokumentär är nu först med att publicera utdrag ur Danius hittills dolda dagböcker.Dokumentären finns nu i appen Sveriges Radio Play.

Kornhall & Skogstad
Med Jonna Bruce

Kornhall & Skogstad

Play Episode Listen Later Dec 21, 2023 59:30


Idag pratar vi med ­Jonna Bruce, litteraturvetare och bibliotekarie på Hammarkullsskolan i Göteborg. Jonna har vunnit utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass” samt Svenska Akademiens skolbibliotekariepris 2023. En skola utan skolbibliotek har inget hjärta, menar hon.

P1 Specialprogram
Följ med in på Svenska akademiens högtidssammankomst

P1 Specialprogram

Play Episode Listen Later Dec 20, 2023 107:00


Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

med lyssna svenska david h sveriges radio play svenska akademiens anna karin palm akademiens kjell espmark sture all
Språktidningens podd
Så blir nya Svenska Akademiens ordlista – Språktidningens podd: avsnitt 55

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Nov 30, 2023 29:03


Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.

Radio Sweden på lätt svenska
Fredag 27 oktober 2023

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Oct 27, 2023 6:53


Koranbrännaren Momika ska utvisas från Sverige, Gunilla: Bankernas vinster gör mig irriterad, Svenska Akademiens ordbok klar efter 140 år nu ska den ändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Jenny Pejler och Tomas Lauffs.

Morgonpasset i P3
Alex Hermansson, Magges högläsning och därför ändras domen i Tovefallet

Morgonpasset i P3

Play Episode Listen Later Oct 26, 2023 96:29


Margret Atladottir läser Britneys memoarer, Linnea Wikblad tipsar om SVT-serien Stalker och David Druid testar Linneas ärlighet. Alexander Hermansson om antimobbning och pressen av att vara barnidol. P3 Krims Linus Lindahl om nya domar i Tove-fallet. Och det vankas Maggetorsdag, det blir ett Wagatha Christie-inspirerat quiz. En viktig fråga ställs: Middag med Jay-Z eller 50 000$? P3 Nyheters Babs Drougge täcker talmanskaoset i USA och färdigställandet av Svenska Akademiens ordbok efter 140 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

Wissensnachrichten - Deutschlandfunk Nova
Matheprobleme, Selbstbewusstsein, Schwedisch

Wissensnachrichten - Deutschlandfunk Nova

Play Episode Listen Later Oct 26, 2023 6:47


Die Themen in den Wissensnachrichten: +++ Viele Erwachsene schaffen keine Matheaufgaben aus der 8. Klasse +++ Hähne erkennen sich selbst im Spiegel +++ Schwedisches Wörterbuch nach 140 Jahren endlich fertig +++**********Weiterführende Quellen zu dieser Folge:Wie gut können Sie rechnen?, Zeit, 26.10.2023Studie Bürgerkompetenz Rechnen, Stiftung RechnenRoosters do not warn the bird in the mirror: The cognitive ecology of mirror self-recognition, PLOS One, 25.10.2023Om ordboken, Svenska Akademiens ordbok, SAOBHeavy element production in a compact object merger observed by JWST, nature, 25.10.2023WHAT TEENS ARE ACTUALLY THINKING ABOUT, TEENS & SCREENS, Oktober 2023Bumblebees negotiate a trade-off between nectar quality and floral biomechanics, Cell, 24.10.2023**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: Tiktok und Instagram.

P3 Nyheter med
Talmanskaoset i USA över & Svenska akademiens ordbok klar efter 140 år – P3 Nyheter med Babs Drougge

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Oct 26, 2023 11:11


Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 22 dagar i limbo har USA:s representanthus till sist fått en ny talman. Den ovanligt oerfarne Mike Johnson fick med sig alla 220 republikanska röster, så vem är han egentligen?Sen pratar vi om att Svenska akademien skrivit klart sin ordbok – efter 140 år. Nu återstår bara arbetet med att revidera boken, som hunnit bli delvis föråldrad genom åren.

Stoopendaal & Sundfelt
BORDSSAMTAL XL

Stoopendaal & Sundfelt

Play Episode Listen Later Oct 6, 2023 102:47


Andrés & Karl Oskar samtalar om Jon Fosse, Svenska Akademiens urvalsprocesser, informatörer och propagandan, samt dåliga skolor.

Avgörande ögonblick
När tvivlet kom till Akademien 1949

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Oct 6, 2023 4:40


Kulturredaktionen Mattias Berg berättar om när Svenska Akademien 1949 inte kunde enas om en Nobelpristagare i litteratur, drabbades av fruktbart tvivel över vad som är värt något i längden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den chilenska författaren Gabriela Mistralsfår 1945 det första Nobelpriset i litteratur efter kriget. Och allting tycks nu förändrat i skuggan av Förintelsen och Bomben. Ställt under stark existentiell vånda, tvivel och tvekan.Vad är en människa? undrar författaren Primo Levi. Att skriva poesi efter Auschwitz är barbari, säger den tyske filosofen Theodor Adorno 1949.Den 3 november samma år, 1949, kommer också nyheten i Ekot. ”I år utdelas inget Nobelpris i litteratur. Och motiveringen är i all korthet den att ingen av årets kandidater har kunnat samla den absoluta majoritet som enligt stadgarna fordras för att priset ska utdelas.” Och kanske kan man se Svenska Akademiens historiska beslut 1949 som ett slags avgörande ögonblick. Att man inte längre kan vara lika säker på att man har överblick. En symbolisk och faktisk kontrollförlust.Men fortfarande tycks Akademien mest se vita västerländska män. Till exempel den amerikanske författaren William Faulkner – som till slut blir den som får 1949 års Nobelpris, ett år i efterskott.Och ännu är det långt till en varaktig förändring av värdeskalor och hierarkier. Efter Gabriela Mistral kommer det till exempel att dröja över 20 år tills nästa kvinna får Nobelpriset i litteratur – den tysk-svenska författaren Nelly Sachs 1966.Men kanske är ändå Akademiens oenighet 1949 ett första litet frö av den nya tiden. Av fruktbart tvivel över vad som faktiskt är värt någonting i längden. På det invanda kvalitetsbegreppets egen kvalitet.Gabriela Mistrals dikt lästes av Märta Ekström.

Sifjuð
Texti:íll // Orðsifjar á HönnunarMars

Sifjuð

Play Episode Listen Later Jun 12, 2023 29:31


Í þættinum er fjallað um sýningarverk sem Sifjuð tók þátt í að setja upp á HönnunarMars í samstarfi við Elínu Örnu Ringsted (https://handverk.cargo.site/Elin-Arna-Ringsted-Halla-Hauksdottir). Um er að ræða samansafn textílverka sem, hvert og eitt, er túlkun á íslensku orði; uppruna þess, þeirri hugmynd sem liggur því að baki og þar með eiginlegri merkingu þess. Í þættinum er fjallað um orðin sem verkin byggja á (bara, hvenær, alveg, ég og þú og hljóð) og viðtal tekið við Elínu Örnu sem lýsir samstarfinu og hönnunarferlinu. Þá er stutt viðtal tekið við Höllu Helgadóttur, framkvæmdastýru Miðstöðvar hönnunar og arkitektúrs, sem útskýrir þá tvímerkingu sem fólgin er í nafninu HönnunarMars.    ////////////////   Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Ásgeir Blöndal Magnússon. (1989). Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Mál og menning. /// Halldóra Jónsdóttir og Þórdís Úlfarsdóttir (ritstjórar). (2013). Íslensk nútímamálsorðabók. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islenskordabok.arnastofnun.is/ /// Harper, Douglas (ritstjóri). (2001). Online Etymology Dictionary. Sótt af https://www.etymonline.com/ /// Jón Hilmar Jónsson (aðalritstjóri). (2006). Íslenskt orðanet. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af http://ordanet.is/ /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/ /// Elín Arna Ringsted og Halla Helgadóttir

OBS
Vi borde glädjas åt Nobelprisets alternativa kanon

OBS

Play Episode Listen Later May 30, 2023 10:13


Joyce, Proust, Woolf och Eliot präglar modernismens gyllene år 1922. Men allt fokus på detta år har varit skadligt och gjort litteraturen mindre än vad den är, menar litteraturvetaren Paul Tenngart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är ett välkänt faktum att flera av huvudfigurerna under modernismens viktigaste år, 1922, aldrig fick Nobelpriset i litteratur: James Joyce, Marcel Proust och Virginia Woolf – alla saknas de på listan över stockholmsprisade världsförfattare. Det är väl egentligen bara T.S. Eliot som både bidrog till de legendariska litterära experimenten 1922 och belönades av Svenska Akademien, även om han fick vänta i tjugofem år efter det att The Waste Land publicerades innan han fick priset 1948.Dessa luckor har gett upphov till stark kritik genom årens lopp, ibland rentav föraktfullt hån. Oförmågan att belöna Joyce, Proust och Woolf har setts som belägg för att Svenska Akademien är en inskränkt och obsolet sammanslutning långt ute – eller långt uppe – i den kulturella och geografiska periferin som aldrig borde ha fått uppdraget att dela ut världens viktigaste litterära pris.Vem var det då som fick Nobelpriset 1922? Jo, det gick förstås inte till någon modernist, utan till ett av de idag allra mest bortglömda författarskapen i prisets historia, den spanske dramatikern Jacinto Benavente. Benaventes realistiska dramatik förhåller sig på ett direkt sätt till samtidens sociala frågor och strävar efter en naturlig, icke-teatral dialog. Författarskapet ligger med andra ord långt ifrån högmodernismens eruption av formella experiment.Den litteraturhistoria som Nobelpriserna tecknar är en annan än den vanliga. Men det innebär inte att den är felaktig eller destruktiv. Tvärtom: Nobelprisets parallella historia ger ett lika uppfriskande som konstruktivt – ja, kanske rentav nödvändigt relativiserande – alternativ till den litteraturhistoriska normen.Det är ju faktiskt inte givet att den litteratur som Joyce, Proust, Woolf och Eliot producerade 1922 är bättre än all annan litteratur. Litterära värden är ju knappast naturgivna. Det blir inte minst tydligt när man tittar på vilka Nobelpris som har hyllats och vilka som har kritiserats genom åren. Beslutet att ge schweizaren Carl Spitteler 1919 års pris har i efterhand kritiserats i flera omgångar av internationella bedömare. Men på åttiotalet framstod detta överraskande val som ett av Svenska Akademiens allra bästa. Ett av de pris som de flesta har tyckt om men som enstaka kritiker har fnyst åt är T.S. Eliots. ”Framtiden kommer att skratta”, menade litteraturprofessorn Henri Peyre från Yale University 1951, ”åt det brist på perspektiv i vår tid som gör att vi uppfattar Eliot som en litterär talang av högsta rang.”Den västeuropeiska modernismen – med året 1922 som kronologiskt epicentrum – har under en lång tid lagt sig som en gigantisk blöt filt över hela den internationella litteraturhistorieskrivningen. Vad som hände under det tidiga 20-talet i Paris och London har blivit en grundmurad norm: då och där skrevs det bästa av det bästa. Aldrig tidigare och aldrig senare har litteraturen varit så modern. Hmm.Som inget annat år i världshistorien har universitetskurser och läroböcker tjatat sönder 1922 och dess litterära utgivning. Denna historieskrivning är inte bara slö och slentrianmässig, den är också ordentligt förminskande av en hel modern världshistoria där det skrivits litteratur på alla platser, på alla språk och i alla genrer.Denna kronologiska normativitet har också med all önskvärd tydlighet hjälpt till att gång på gång bekräfta och upprätthålla den västerländska kulturella hegemonin. Som den franska världslitteraturforskaren Pascale Casanova skriver: Västeuropa och USA har kommit att äga det moderna. Moderniteten har kommit att definieras som västerländsk, och det som definierats som modernt har betraktats som per definition bra. De få texter och författarskap som lyfts in i den moderna världslitteraturen från andra delar av världen har fått sin plats där för att de påminner om fransk, brittisk eller amerikansk modernism.Den här normativa litteraturhistorieskrivningen ger också en väldigt sned uppfattning om hur litteratur existerar i världen, och hur den utvecklas och förändras. Det var ju knappast så att läsarna 1922 hängde på låsen till bokhandlarna för att skaffa Joyces nya 900-sidiga experiment Ulysses och T.S. Eliots notförsedda friversdikt The Waste Land så fort dessa texter anlände från trycket. Nä, 1922 var de flesta läsande människor upptagna med andra författare, till exempel sådana som fick Nobelpriset under den perioden: den franske sedesskildraren Anatole France, den norska författaren till historiska romaner Sigrid Undset eller den italienska skildraren av sardiniskt folkliv Grazia Deledda.Än mer brett tilltalande var den litteratur som prisades på trettiotalet, då många kritiker i efterhand har tyckt att Svenska Akademien borde ha kunnat ha vett och tidskänsla nog att ge de inte helt lättillgängliga modernisterna Paul Valéry eller John Dos Passos priset. Då belönades istället Forsythe-sagans skapare John Galsworthy, då fick Roger Martin du Gard priset för sin stora realistiska romansvit om familjen Thibault, och då belönades Erik Axel Karlfeldt – som inte var någon gigant ute i världen, det medges, men mycket omtyckt av många svenska läsare.Det är också under den här tiden som det mest hånade av alla litterära Nobelpris delas ut, till Pearl S. Buck. Men Buck har fått en renässans på senare år. Hon var visserligen från USA, men levde stora delar av sitt liv i Kina och förde med sina lantlivsskildringar in det stora landet i öster i den prisvinnande litteraturen. Och i sin motivering lyfte Nobelkommittéen fram just dessa världsvidgande egenskaper: den amerikanska författarens romaner är ”avgjort märkliga genom äkthet och rikedom i skildringen och sällsynt kunskap och insikt i en för västerländska läsare föga känd och mycket svårtillgänglig värld”. Buck ger inblick i nya kulturella sammanhang, berikar den kulturellt sett högst begränsade västerländska litteraturen med motiv och tematik från en mångtusenårig kultur med en minst lika gedigen litterär tradition som den europeiska.Vad hade hänt om Nobelpriset istället hade gett postuma pris till Rainer Maria Rilke och Marcel Proust, och hunnit belöna Joyce och Woolf innan de dog i början av fyrtiotalet? Rilke, Proust, Joyce och Woolf hade ju knappast kunnat vara större och mer centrala än de redan är. Ingen skillnad där alltså. Men det hade varit mycket svårare för oss att hitta fram till Buck, du Gard, Galsworthy, Deledda, France – och till 1922 års stora litterära namn när det begav sig: Jacinto Benavente. Utan pris hade de alla varit helt undanskymda, osynliga, bortglömda. Nu ser vi dem fortfarande, tack vare den alternativa historieskrivning som Nobelprisets löpande och oåterkalleliga kanonisering skapar. Paul Tenngart, litteraturvetare och författareModernismåret 192227.1 Kafka påbörjar "Slottet".2.2 James Joyces "Ulysses" publiceras.Rainer Maria Rilke får feeling. På tre veckor skriver han hela "Sonetterna till Orfeus" samt avslutar "Duino-elegierna".18.5 Proust, Joyce, Stravinsky, Picasso, Satie med flera äter middag.18.10 BBC Startar26.10 Virginia Woolfs "Jacob's room" publiceras.18.11 Proust dör.15.12 T S Eliots "The waste land" utkommer i bokform.Andra händelser: Karin Boyes debutdiktsamling "Moln" utkommer; Katherine Mansfields "The garden party and other stories" publiceras; Birger Sjöbergs "Fridas bok" utkommer; F Scott Fitzgerald har ett produktivt år (det är också under 1922 som "Den store Gatsby", publicerad 1925, utspelar sig); Prousts "På spaning efter den tid som flytt" börjar publiceras på engelska; i december blir Hemingways portfölj med flera års skrivande stulen på Gare de Lyon.FototVirginina Woolf: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Virginia_Woolf_1927.jpgJame Joyce: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:James_Joyce_by_Alex_Ehrenzweig,_1915_cropped.jpgT S Eliot:https://commons.wikimedia.org/wiki/File:T_S_Elliot_-_Mar_1923_Shadowland.jpg

Flödet - en podd om skolbibliotek
Avsnitt 53 om Biblioteksdagarna 2023

Flödet - en podd om skolbibliotek

Play Episode Listen Later May 27, 2023 51:09


Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält efterpratar Biblioteksdagarna 2023, som hölls i Linköping. Temat "Öppenhet" speglades på flera sätt i programmet som vi analyserar och kommenterar och sätter skolbiblioteksfokus på. Det blir ett samtal om att förbjuda böcker, försvara demokratin och att lyssna på sina användare. Sist men inte minst hyllar vi mottagaren av Svenska Akademiens bibliotekariepris samt Norge, genom att introducera egna forundringspakker.

Kulturreportaget i P1
Svenska Akademiens högtidssammankomst 2022

Kulturreportaget i P1

Play Episode Listen Later Dec 21, 2022 70:25


Direktören Ellen Mattsson ledde sammankomsten, där också Peter Englund, Ingrid Carlberg, Per Wästberg, Jesper Svenbro och ständige sekreteraren Mats Malm talade.

Lundströms Bokradio
Nobelpriset: Lundströms bokcirklar om "Omständigheter" av Annie Ernaux

Lundströms Bokradio

Play Episode Listen Later Oct 7, 2022 44:44


2022 års Nobelpris i litteratur går till Annie Ernaux. Lundströms kallar till omedelbar bokcirkel om hennes senaste verk på svenska: "Omständigheter". Direkt efter tillkännagivandet av årets Nobelpris i litteratur, fick författarna Jesper Högström och Balsam Karam uppdraget att sluka den på svenska helt nyutkomna romanen "Omständigheter" av Annie Ernaux.Det är en självbiografisk berättelse om en händelse i författarens ungdom, 1963. 23 år gammal blev hon gravid i ett Frankrike där abort var strängt förbjudet. Det blir en kamp mot klockan för att försöka genomföra en illegal abort.Håller Ernaux måttet som Nobelpristagare? Hur skriver hon? Och lever boken upp till Svenska Akademiens snofsiga motivering: för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar?"Jag skulle nog vilja har mer direkt gestaltning", säger Jesper Högström i Lundströms Bokradio. "Men jag håller ju med om det här med klinisk skärpa.""Det första jag tänkte på var parollen om att det privata är politiskt", säger Balsam Karam om romanen. "Och det har Ernaux tagit på ett väldigt ordagrant sätt."Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Kulturreportaget i P1
Nobelkoden – gåtan bakom litteraturens största pris

Kulturreportaget i P1

Play Episode Listen Later Oct 5, 2022 44:15


I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

En trea whisky
131: En dram på Glen Mordor

En trea whisky

Play Episode Listen Later Oct 4, 2022 37:47


ÄR DET RÖKIGT PÅ GLEN MORDOR? Vår trio avslöjar tips från Stockholm Beer & Whisky festival 2022, kastar en snabb flukt på ordet quaffable för att landa i en mörk berättelse om det danska mörkerdestilleriet Roselajse, eller Glen Mordor. Vänta bara tills ni får veta vad mälteriet över gatan heter … Lovi did this: https://www.instagram.com/lovididthis/ Vad var det i glaset? Jeroen körde på Ceder & Tjeders 12 YO Craigellachie på insmickrande 59,9%: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/71038/craigellachie-2003-ct Serges ord om no oak pollution: http://www.whiskyfun.com/2016/Little-duets-today-Craigellachie.html David drack Miltonduff 15 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/miltonduff-31801/ Glenburgie 15 i den serien är suverän: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glenburgie-91101/ Den David inte mindes var ju Glentauchers 15! Den här: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glentauchers-48001/ Stockholm beer and whisky http://www.stockholmbeer.se/ Andreas Eliasson och Johan Blom och deras stipendieresa: https://www.alltomwhisky.se/2022/08/allt-om-whiskys-stipendieresa-2022/ Vattudalen whisky, grundat av bröderna Stefan och Lars Rislund: https://www.vattudalenwhisky.com/ Såhär tyckte David om deras första rye, släppt 2019: http://tjederswhisky.se/vattudalen-rye-whiskey/ Och deras andra rye, släppt året därpå: https://tjederswhisky.se/vattudalen-4-yo-single-cask-rye-whiskey/ Sinnen och Nyanser: http://www.sinnenochnyanser.se/ Loch Lomond Group, som äger Glen Scotia och Loch Lomond: https://www.lochlomondgroup.com/ Läs också här: https://www.bbc.com/news/uk-scotland-scotland-business-48546306 Whisky loch, revisited! Det har ännu inte skrivits rejält grundad historisk forskning om 1980-talets the whisky loch men vi tipsar om denna: Julie Bower, ”Scotch whisky: History, heritage and the stock cycle”, Beverages 2, nr. 2 (2016): https://www.mdpi.com/2306-5710/2/2/11 Douglas Laing som David nämnde: https://www.douglaslaing.com/ Duncan Taylor: https://www.duncantaylor.com/ Veckans ord: quaffable Alldeles uppenbart kommer detta från vinvärlden. Termen används givetvis av SMWS i en av deras crazy whiskies: https://www.philipstorry.net/review/7157-eminently-quaffable Skryp finns inte i Svenska Akademiens ordlista, men väl i ordboken: https://www.saob.se/artikel/?unik=S_04977-0219.QsPJ Veckans destilleri: Roseisle Destilleriet har ingen hemsida och nämns inte heller på Diageos hemsida malts.com. Här finns lite info: https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1886/roseisle/ Se också: https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/roseisle.html David hade fel i när de drog igång: produktion startade i smyg 2009 och det öppnades officiellt 2010. Han hade också fel i jäskarens storlek för de var ÄNNU större, på 115500 liter…! Dessutom heter inte mälteriet Roseisle maltings utan Burghead. Kan han någonting alls den där jävla Tjedern? Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

OBS
Problemet med litteraturåret 1922 och poängen med Nobelpriset

OBS

Play Episode Listen Later May 2, 2022 10:13


Joyce, Proust, Woolf och Eliot präglar modernismens gyllene år 1922. Men allt fokus på detta år har varit skadligt och gjort litteraturen mindre än vad den är, menar litteraturvetaren Paul Tenngart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är ett välkänt faktum att flera av huvudfigurerna under modernismens viktigaste år, 1922, aldrig fick Nobelpriset i litteratur: James Joyce, Marcel Proust och Virginia Woolf alla saknas de på listan över stockholmsprisade världsförfattare. Det är väl egentligen bara T.S. Eliot som både bidrog till de legendariska litterära experimenten 1922 och belönades av Svenska Akademien, även om han fick vänta i tjugofem år efter det att The Waste Land publicerades innan han fick priset 1948.Dessa luckor har gett upphov till stark kritik genom årens lopp, ibland rentav föraktfullt hån. Oförmågan att belöna Joyce, Proust och Woolf har setts som belägg för att Svenska Akademien är en inskränkt och obsolet sammanslutning långt ute eller långt uppe i den kulturella och geografiska periferin som aldrig borde ha fått uppdraget att dela ut världens viktigaste litterära pris.Vem var det då som fick Nobelpriset 1922? Jo, det gick förstås inte till någon modernist, utan till ett av de idag allra mest bortglömda författarskapen i prisets historia, den spanske dramatikern Jacinto Benavente. Benaventes realistiska dramatik förhåller sig på ett direkt sätt till samtidens sociala frågor och strävar efter en naturlig, icke-teatral dialog. Författarskapet ligger med andra ord långt ifrån högmodernismens eruption av formella experiment.Den litteraturhistoria som Nobelpriserna tecknar är en annan än den vanliga. Men det innebär inte att den är felaktig eller destruktiv. Tvärtom: Nobelprisets parallella historia ger ett lika uppfriskande som konstruktivt ja, kanske rentav nödvändigt relativiserande alternativ till den litteraturhistoriska normen.Det är ju faktiskt inte givet att den litteratur som Joyce, Proust, Woolf och Eliot producerade 1922 är bättre än all annan litteratur. Litterära värden är ju knappast naturgivna. Det blir inte minst tydligt när man tittar på vilka Nobelpris som har hyllats och vilka som har kritiserats genom åren. Beslutet att ge schweizaren Carl Spitteler 1919 års pris har i efterhand kritiserats i flera omgångar av internationella bedömare. Men på åttiotalet framstod detta överraskande val som ett av Svenska Akademiens allra bästa. Ett av de pris som de flesta har tyckt om men som enstaka kritiker har fnyst åt är T.S. Eliots. Framtiden kommer att skratta, menade litteraturprofessorn Henri Peyre från Yale University 1951, åt det brist på perspektiv i vår tid som gör att vi uppfattar Eliot som en litterär talang av högsta rang.Den västeuropeiska modernismen med året 1922 som kronologiskt epicentrum har under en lång tid lagt sig som en gigantisk blöt filt över hela den internationella litteraturhistorieskrivningen. Vad som hände under det tidiga 20-talet i Paris och London har blivit en grundmurad norm: då och där skrevs det bästa av det bästa. Aldrig tidigare och aldrig senare har litteraturen varit så modern. Hmm.Som inget annat år i världshistorien har universitetskurser och läroböcker tjatat sönder 1922 och dess litterära utgivning. Denna historieskrivning är inte bara slö och slentrianmässig, den är också ordentligt förminskande av en hel modern världshistoria där det skrivits litteratur på alla platser, på alla språk och i alla genrer.Denna kronologiska normativitet har också med all önskvärd tydlighet hjälpt till att gång på gång bekräfta och upprätthålla den västerländska kulturella hegemonin. Som den franska världslitteraturforskaren Pascale Casanova skriver: Västeuropa och USA har kommit att äga det moderna. Moderniteten har kommit att definieras som västerländsk, och det som definierats som modernt har betraktats som per definition bra. De få texter och författarskap som lyfts in i den moderna världslitteraturen från andra delar av världen har fått sin plats där för att de påminner om fransk, brittisk eller amerikansk modernism.Den här normativa litteraturhistorieskrivningen ger också en väldigt sned uppfattning om hur litteratur existerar i världen, och hur den utvecklas och förändras. Det var ju knappast så att läsarna 1922 hängde på låsen till bokhandlarna för att skaffa Joyces nya 900-sidiga experiment Ulysses och T.S. Eliots notförsedda friversdikt The Waste Land så fort dessa texter anlände från trycket. Nä, 1922 var de flesta läsande människor upptagna med andra författare, till exempel sådana som fick Nobelpriset under den perioden: den franske sedesskildraren Anatole France, den norska författaren till historiska romaner Sigrid Undset eller den italienska skildraren av sardiniskt folkliv Grazia Deledda.Än mer brett tilltalande var den litteratur som prisades på trettiotalet, då många kritiker i efterhand har tyckt att Svenska Akademien borde ha kunnat ha vett och tidskänsla nog att ge de inte helt lättillgängliga modernisterna Paul Valéry eller John Dos Passos priset. Då belönades istället Forsythe-sagans skapare John Galsworthy, då fick Roger Martin du Gard priset för sin stora realistiska romansvit om familjen Thibault, och då belönades Erik Axel Karlfeldt som inte var någon gigant ute i världen, det medges, men mycket omtyckt av många svenska läsare.Det är också under den här tiden som det mest hånade av alla litterära Nobelpris delas ut, till Pearl S. Buck. Men Buck har fått en renässans på senare år. Hon var visserligen från USA, men levde stora delar av sitt liv i Kina och förde med sina lantlivsskildringar in det stora landet i öster i den prisvinnande litteraturen. Och i sin motivering lyfte Nobelkommittéen fram just dessa världsvidgande egenskaper: den amerikanska författarens romaner är avgjort märkliga genom äkthet och rikedom i skildringen och sällsynt kunskap och insikt i en för västerländska läsare föga känd och mycket svårtillgänglig värld. Buck ger inblick i nya kulturella sammanhang, berikar den kulturellt sett högst begränsade västerländska litteraturen med motiv och tematik från en mångtusenårig kultur med en minst lika gedigen litterär tradition som den europeiska.Vad hade hänt om Nobelpriset istället hade gett postuma pris till Rainer Maria Rilke och Marcel Proust, och hunnit belöna Joyce och Woolf innan de dog i början av fyrtiotalet? Rilke, Proust, Joyce och Woolf hade ju knappast kunnat vara större och mer centrala än de redan är. Ingen skillnad där alltså. Men det hade varit mycket svårare för oss att hitta fram till Buck, du Gard, Galsworthy, Deledda, France och till 1922 års stora litterära namn när det begav sig: Jacinto Benavente. Utan pris hade de alla varit helt undanskymda, osynliga, bortglömda. Nu ser vi dem fortfarande, tack vare den alternativa historieskrivning som Nobelprisets löpande och oåterkalleliga kanonisering skapar. Paul Tenngart, litteraturvetare och författareModernismåret 192227.1 Kafka påbörjar "Slottet".2.2 James Joyces "Ulysses" publiceras.Rainer Maria Rilke får feeling. På tre veckor skriver han hela "Sonetterna till Orfeus" samt avslutar "Duino-elegierna".18.5 Proust, Joyce, Stravinsky, Picasso, Satie med flera äter middag.18.10 BBC Startar26.10 Virginia Woolfs "Jacob's room" publiceras.18.11 Proust dör.15.12 T S Eliots "The waste land" utkommer i bokform.Andra händelser: Karin Boyes debutdiktsamling "Moln" utkommer; Katherine Mansfields "The garden party and other stories" publiceras; Birger Sjöbergs "Fridas bok" utkommer; F Scott Fitzgerald har ett produktivt år (det är också under 1922 som "Den store Gatsby", publicerad 1925, utspelar sig); Prousts "På spaning efter den tid som flytt" börjar publiceras på engelska; i december blir Hemingways portfölj med flera års skrivande stulen på Gare de Lyon.FototVirginina Woolf: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Virginia_Woolf_1927.jpgJame Joyce: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:James_Joyce_by_Alex_Ehrenzweig,_1915_cropped.jpgT S Eliot: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:T_S_Elliot_-_Mar_1923_Shadowland.jpg

Avgörande ögonblick
Harry Martinson om den dikterade sanningens makt över ordet 1958

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Apr 22, 2022 4:51


Svenska Akademiens högtidssammankomst 1958 inleddes med ett tal av det årets direktör Harry Martinson. Det var ett tal med stark bäring till vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Börssalen 1958 är allt sig likt sedan Svenska Akademiens första högtidssammankomst 1786, noterade radions kommentator Bengt Feldreich. Och allt är sig likt än idag. Enda skillnaden är att nya generationer av högtidsklädda ledamöter, kungligheter och publik intagit platserna.

Avgörande ögonblick
Radiofynd: Harry Martinson om den dikterade sanningens makt över ordet 1958

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Apr 22, 2022 4:51


Svenska Akademiens högtidssammankomst 1958 inleddes med ett tal av det årets direktör Harry Martinson. Det var ett tal med stark bäring till vår tid. I Börssalen 1958 är allt sig likt sedan Svenska Akademiens första högtidssammankomst 1786, noterade radions kommentator Bengt Feldreich. Och allt är sig likt än idag. Enda skillnaden är att nya generationer av högtidsklädda ledamöter, kungligheter och publik intagit platserna.

Avgörande ögonblick
Radiofynd: Karl-Ragnar Gierow flyger till Krim 1939

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Mar 18, 2022 4:51


Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Avgörande ögonblick
Karl-Ragnar Gierow flyger till Krim 1939

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Mar 18, 2022 4:51


Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Språktidningens podd
Läsarnas språkfrågor: Kviss och andra ord som inte finns i SAOL - Språktidningens podd: avsnitt 33

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Mar 1, 2022 28:08


Är kviss en bra försvenskning av lånordet quiz? Går det bra att använda ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista? Och varför använder vi tvekljud som eh? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

Litteraturhusets podkast
Ikke noe mer enn nødvendig. Kjell Askildsen og Cathrine Sandnes

Litteraturhusets podkast

Play Episode Listen Later Dec 21, 2021 25:11


23.september 2021 døde forfatter Kjell Askildsen, 91 år gammel. Med sin svarte humor og sin knappe konsise stil, regnes han som en av Norges fremste forfattere og en mester i novellekunsten. Da hele forfatterskapet høsten 2009 kom ut på nytt i forbindelse med hans 80-årsdag, inviterte Litteraturhuset til en kveld i Askildens tegn. Kvelden ble ledet av Cathrine Sandnes og der er også hun som intervjuer Askildsen i dette arkivopptaket.Kjell Askildsen har vunnet alle store norske litteraturpriser og dessuten Svenska Akademiens nordiske pris for sin betydningsfulle innsats. Om man teller sider, kan man komme til å si at Askildsens forfatterskap er lite. Teller man derimot fullendte noveller og litterære opplevelser, er det få som kan konkurrere med hans stille slagkraft. Tittelnovellen fra Askildsens debutsamling, Heretter følger jeg deg helt hjem, gjør uutslettelige inntrykk på stadig nye lesere, mens boka Thomas Fs siste nedtegnelser til almenheten i 2006 ble kåret av Dagbladet og en prestisjetung jury til den viktigste skjønnlitterære utgivelsen her i landet de siste 25 år. Professor Per Thomas Andersen hevdet den gang at Askildsens stil er «i slekt med fransk nyroman, med Hemingway – og kanskje med sagafortellingen». «Mitt ideal for en novelle er at det ikke skal være noe mer enn nødvendig, og ikke noe mindre enn nødvendig», sier Askildsen selv om saken i et stort intervju i Samtiden nr. 3/09. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

P1 Kultur
Svenska Akademiens högtidssammankomst

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Dec 20, 2021 101:59


Svenska Akademien avslutar arbetsåret genom att fira sin högtidsdag med en offentlig sammankomst i Börssalen. Här kan ni lyssna på sammankomsten. Programledare: Karsten Thurfjell

Språktidningens podd
Nedläggningshotet mot Svenska Akademiens ordbok - Språktidningens podd: avsnitt 30

Språktidningens podd

Play Episode Listen Later Dec 13, 2021 27:50


Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.

Nordegren & Epstein i P1
Hur ska det gå för Kamala Harris?

Nordegren & Epstein i P1

Play Episode Listen Later Dec 7, 2021 42:17


När hon tillträdde som vicepresident räknades hon som given efterträdare till Joe Biden, nu pratas det om att ersätta henne. Hur blev det så här för Kamala Harris? Och vad förväntas egentligen av en vicepresident? Gäster: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-kommentator och Frida Stranne, forskare vid Högskolan i Halmstad och Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet.  Läkaren Jakob Ratz Endler som skrivit en bok om döden kommer också till oss i dag. Han menar att mycket finns att vinna på att både tänka och prata mer om döden eftersom det gör oss bättre förberedda på det som väntar. Det jag vill prata med honom om är hur de här samtalen om döden kan se ut för att bli meningsfulla istället för tvärtom.Det har ju blossat upp en diskussion om hur Svenska Akademiens ordbok SAOB ska finansieras och jag undrar vad svenska företag skulle kunna ha att vinna på att sponsra just den här ordboken som skildrar svenska språkets utveckling sedan 1521?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Julius Bäckman  

P3 Klubben
63. Moa Wallins glow up-skola med Zara Larsson

P3 Klubben

Play Episode Listen Later Aug 25, 2021 36:30


Efter att ha hört ett rop på hjälp i ett kåseri i DN kommer Moa med handfasta tips om hur man gör för att vara en snygg tjej. Kristofer återkommer till den så kallade kritik-debatten. Nanna är på semester och lämnar planen helt öppen för Moa och Kristofer. Duon förbluffas över att Rockbjörnen fortfarande existerar, och undersöker Svenska Akademiens nya diktsamling som riktas till barn. Kristofer har läst recensionerna av Johanna Hedmans debutroman Trion, och ifrågasätter vad hajp egentligen innebär för något. I sin roll som vikarierande programledare kanaliserar han också sin inre rockman, och pratar om bråket mellan de tidigare Sex Pistols-medlemmarna och om den bortgångne Don Everly.

P4 Extra
P4 Extra med Titti Schultz

P4 Extra

Play Episode Listen Later May 10, 2021 67:31


Gotlänning dömd för att ha kört för fort på sin elcykel. Strålningen från Tjernobyl ökar. Thomas Wilander låg 36 dagar i respirator med svår covid-19. Filmstjärnan Lena Olin klar för rollen som konstnären Hilma af Klint. P4 Extragästen är Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm.

P4 Extra – Gästen
Mats Malm antog utmaningen att bli Svenska Akademiens ständige sekreterare

P4 Extra – Gästen

Play Episode Listen Later May 10, 2021 15:23


I den djupaste krisen Svenska Akademien upplevt, fick översättaren och litteraturvetaren Mats Malm frågan om att ta över ansvaret som ständig sekreterare. Han antog utmaningen, som han växlar med sitt stora fritidsintresse, att köra mountainbike.

Sifjuð
Áfengi

Sifjuð

Play Episode Listen Later Mar 18, 2021 13:52


Í þættinum er fjallað um orð og orðtök tengd áfengi og áhrifum áfengis. //////////////// Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Ásgeir Blöndal Magnússon. (1989). Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Mál og menning. /// Eva María Jónsdóttir. (2019, 15. júlí). „Öl er annar maður“ – málsháttur í nokkrum handritum Grettis sögu [pistill]. Sótt af https://arnastofnun.is/is/utgafa-og-gagnasofn/pistlar/ol-er-annar-madur-malshattur-i-nokkrum-handritum-grettis-sogu /// Guðrún Kvaran. (2006, 2. júní). Hvaðan kemur orðið timburmenn?  Sótt af https://www.visindavefur.is/svar.php?id=5992 /// Harper, Douglas (ritstjóri). (2001). Online Etymology Dictionary. Sótt af https://www.etymonline.com/ /// Hoad, T. F. (1990). The Oxford Library of Words and Phrases. Í T. F. Hoad (ritstjóri), Word Origins: 3. bindi. London: Guild Publishing. /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Pfeifer, Wolfgang (ritstjóri). (1995). Etymologisches Wörterbuch des Deutschen. München: dtv Verlagsgesellschaft. /// Sölvi Sveinsson. (2004). Saga orðanna.  Reykjavík: Iðunn. /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/

Radioföljetongen & Radionovellen
Del 11. Om våren av Karl Ove Knausgård i uppläsning av Magnus Roosmann. Sänds i FM 22/3 2021

Radioföljetongen & Radionovellen

Play Episode Listen Later Mar 8, 2021 23:59


I sin svit Om hösten, Om vintern, Om våren och Om sommaren riktar sig författaren Karl Ove Knausgård till sin ofödda och så småningom några månader gamla yngsta dotter. Texten är självbiografisk och författaren skriver till dottern för att hon som vuxen läsare ska förstå omständigheterna vid tiden då hon låg i mammans mage och de tidiga månaderna efter att hon fötts. Livet i familjen är emellanåt turbulent, då flickans mamma, författarens hustru, under perioder vårdas för svåra depressioner. Men också fullt av nya intryck. Årstiden har en framträdande roll och texten är full av storögda betraktelser av det omgivande landskapet i det skånska Österlen. Karl Ove Knausgård, född 1968 och uppvuxen i Norge, senare gift och bosatt i Sverige, är uppmärksammad framförallt för sin sex delar långa självbiografiska romansvit Min kamp. Han har bland andra utmärkelser tagit emot Svenska Akademiens nordiska pris 2019. Karl Ove Knausgård var sommarpratare i Sveriges Radios Sommar i P1 14 augusti 2011, alldeles efter terrorattentaten i Oslo och på Utöya. Magnus Roosmann, född 1963, är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm. Han har varit engagerad vid en rad scener och har under mer än tjugo år framträtt i ett flertal roller på Dramaten. Magnus Roosmann är också en av de mest anlitade uppläsarna av ljudböcker i Sverige. Översättare: Staffan Söderblom Producent: Ludvig Josephson Tekniker: Matilda Eriksson, Gardar Hansen och Fabian Begnert.

Sifjuð
Dýr

Sifjuð

Play Episode Listen Later Mar 7, 2021 14:35


Í þættinum rýnir Halla í dýraorð og dýraorðtök ásamt því að fjalla almennt um hvernig dýr geta komið fram í máli. //////////////// Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Ásgeir Blöndal Magnússon. (1989). Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Mál og menning. /// Harper, Douglas (ritstjóri). (2001). Online Etymology Dictionary. Sótt af https://www.etymonline.com/ /// Hoad, T. F. (1990). The Oxford Library of Words and Phrases. Í T. F. Hoad (ritstjóri), Word Origins: 3. bindi. London: Guild Publishing. /// Jón G. Friðjónsson. (1993). Mergur málsins. Reykjavík: Örn og Örlygur. ///Landsbókasafn Íslands – Háskólabókasafn o. fl. Tímarit.is. Sótt af https://timarit.is/ /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Snara. Sótt af https://snara.is/ ///Svavar Sigmundsson. (2009). Orðasmíð Jónasar Hallgrímssonar. Í Bjarni E. Guðleifsson (ritsjóri), Heimaslóð: 9. hefti. Árbók hreppanna í Möðruvallarklaustursprestakalli (bls. 39-42). Akureyri. /// Sölvi Sveinsson. (2004). Saga orðanna.  Reykjavík: Iðunn. /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/

Sifjuð
Orðatabú-sjálfsfróun

Sifjuð

Play Episode Listen Later Feb 28, 2021 12:14


Í fyrsta tabúþætti hlaðvarpsins er fjallað um orð sem notuð eru yfir sjálfsfróun í íslensku, skandinavísku og ensku. ////////////////  Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Ásgeir Blöndal Magnússon. (1989). Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Mál og menning. /// Biblían. Fyrsta Mósebók 38:1-11. /// Halldóra Jónsdóttir og Þórdís Úlfarsdóttir (ritstjórar). (2013). Íslensk nútímamálsorðabók. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islenskordabok.arnastofnun.is/ /// Harper, Douglas (ritstjóri). (2001). Online Etymology Dictionary. Sótt af https://www.etymonline.com/ /// Hoad, T. F. (1990). The Oxford Library of Words and Phrases. Í T. F. Hoad (ritstjóri), Word Origins: 3. bindi. London: Guild Publishing. /// Landsbókasafn Íslands – Háskólabókasafn o. fl. Tímarit.is. Sótt af https://timarit.is/ /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Pfeifer, Wolfgang (ritstjóri). (1995). Etymologisches Wörterbuch des Deutschen. München: dtv Verlagsgesellschaft. /// Sjis, Nicoline van der (aðalritstjóri). (2010). Etymologiebank. Sótt af http://www.etymologiebank.nl/ ///  Snara. Sótt af https://snara.is/ /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/

Sifjuð
Fæðingarfræði

Sifjuð

Play Episode Listen Later Feb 14, 2021 10:42


Í þættinum rýnir Halla í orð og orðtök tengd fæðingarfræði og tekur örviðtal við Þóru Steingrímsdóttur fæðingarlækni. //////////////// Heimildir:  Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Guttu, Tor (aðalritstjóri). Det Norske Akademis Ordbok. Osló: Det Norske Akademi for Språk og Litteratur. Sótt af https://naob.no/ /// Lorentzen, Henrik (aðalritstjóri). Ordbog over det danske sprog. Kaupmannahöfn: Det Danske Sprog- og Litteraturselskab. Sótt af https://ordnet.dk/ods /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Monsarrat, Nicholas. (1951). The Cruel Sea. Sótt af https://www.storytel.com/is/is/books/1676698-The-Cruel-Sea (allur réttur áskilinn) /// Sölvi Sveinsson. (2004). Saga orðanna.  Reykjavík: Iðunn. /// Urban Dictionary. (1999) Sótt af https://www.urbandictionary.com/ /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/