Podcast appearances and mentions of tommie haglund

Fortsättningen på Tommies historia där vi får höra om härliga nya samarbeten, om den röda fiolen och mycket mycket mer. Härligt lyssning!

Nu blir det Sommarsurr med kompositören Tommie Haglund. Han berättar om sin historia, sina tidiga år och sitt ursprung som gitarrist på väg mot kompositör. Fortsättning följer i nästa Sommarsurr.

Panelen njuter av Kabalevskijs emotionella berg-och-dal-bana, hör sublim liederkonst och saknar den värkande melankolin i en ny Tjajkovskijtolkning. Dessutom möter vi tonsättaren Tommie Haglund.   Veckans skivor: TCHAIKOVSKY SYMPHONY NO. 4 Symfoni nr 4 av Piotr Tjajkovskij och Tavlor på en utställning av Modest Musorgskij London symfoniorkester Gianandrea Noseda, dirigent LSO Live LSO 0810 Betyg: 2 SHOSTAKOVICH & KABALEVSKY CELLO SONATAS Musik av Dmitrij Sjostakovitj, Sergej Prokofjev och Dmitrij Kabalevskij Steven Isserlis, cello Olli Mustonen, piano Hyperion CDA68239 Betyg: 5 SCHUMANN FRAGE Sånger av Robert Schumann Christian Gerhaher, baryton Gerold Huber, piano Sony Classical 19075889192 Betyg: 5 - en totalfemma! GRACE WILLIAMS CHAMBER MUSIC Kammarmusik av Grace Williams London kammarensemble Madeleine Mitchell, violin Naxos 8.571380 Betyg: 3 Musikrevyn möter: Tommie Haglund - "Jag har alltid dörren till barndomen öppen" Nyss avslutades en tonsättarweekend ägnad Tommie Haglunds musik i Stockholms konserthus. Johan Korssell träffar Tommie Haglund efter öppningskonserten där hans symfoni fick sitt uruppförande av Kungliga filharmonikerna. Det blir ett samtal om kärleken till Carl Barks, humor som överlevnadsstrategi och konsten att lösa problem i sömnen. Referensen: Det sovjetiska såret blöder Vi jämför Gianandrea Nosedas aktuella inspelning av Tjajkovskijs fjärde symfoni med Jevgenij Mravinskijs inspelning med Leningradfilharmonikerna från 1961 som finns utgiven av Deutsche Grammophon.      

Ikväll uruppförs kompositören Tommie Haglunds första symfoni när Tonsättarweekend öppnar. Dessutom: konstprojektet Nya Småland tar ett nytt grepp om den småländska kulturen och veckans ord är "Anglofil". Idag inleds årets Tonsättarweekend på Konserthuset i Stockholm. I år står kompositören Tommie Haglund i fokus. P1 Kultur besökte Tommie Haglund hemma i Halmstad, strax efter att han skrivit klart sin första symfoni, som kommer att uruppföras ikväll. Den amerikanska artisten Taylor Swift är på gång med ett nytt album - i alla fall om man får tro hennes fans, som försöker dechiffrera minsta signal från artisten. När hon för ett tag sen postade en bild på några palmer på sitt instagramkonto så blev fansen - The Swifties - galna: De sju palmerna tolkades som ett tydligt tecken på att det sjunde albumet var på väg. Tina Mehrafzoon från Musikguiden i P3 förklarar hur fansens kremlologi blir en del av modern marknadsföring.  I Konstprojektet Nya Småland betraktas landskapet med en kritisk blick. P1 Kulturs reporter Gunnar Bolin har träffat en av grundarna Elna Svenle, chef på konsthallen Vandalorum i Värnamo, och konstnären Caroline Mårtensson, aktuell med utställningen Efterklang som undersöker baksidan av Glasriket - de svårt förgiftade markerna som tillverkningen av glaset har lett till. Dessutom: Vad betyder Brexit för vår känslomässiga och kulturella relation till Storbitannien? Veckans ord är "anglofil". Och i dagens essä skriver Karsten Thurfjell om den magiska realismen och konsthistoriens dolda lager.  Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I programmet diskuteras Planeterna av Holst med ungdomsorkester, Monte Piano Trio spelar Beach, Klouda och Clara Schumann, operaduetter samt verk av Tommie Haglund. Johan väljer ur diger Karajan-box. I panelen Hanna Höglund, Niklas Lindblad och Tithi Hahn som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:  GUSTAV HOLST RICHARD STRAUSS Planeterna Also sprach Zarathustra CBSO Youth Chorus National Youth Orchestra of Great Britain Edward Gardner, dirigent Chandos CHSA 5179 TRIPTYCH Musik av Amy Beach, Natalie Klouda och Clara Schumann Monte Piano Trio Genuin GEN 17449 DUETS Duetter ur operorna Pärlfiskarna, Mefistofeles, Faust, Carmen m.fl. Rolando Villazón, tenor, Ildar Abdrazakov, bas Orchestre Métropolitain de Montréal Yannick Nézet-Séguin, dirigent DGG 4796901 FLAMINIS AURA Verk av Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello Göteborgs symfoniorkester David Afkham, dirigent ZilliacusPerssonRaitinen, Julia Kretz-Larsson, violin Malmö symfoniorkester Joachim Gustafsson, dirigent Bis SACD 2025 Johans val Johan berättar om och spelar valda delar ur en diger monumentalbox innehållande hela 330(!!!)CD, 24 DVD samt 2 Blue-ray. Boxen är utgiven på DG och är betitlad Herbert von Karajan - Complete Recordings on Deutsche Grammophon and Decca d v s, alla Herbert von Karajans inspelningar på skivmärkena DGG och Decca.  Referensen x två: Strauss och Bizet I Johans val refereras till och jämförs med en annan av Karajans inspelningar av Richard Strauss tondikt Also sprach Zarathustra tillsammans med Berlins filharmoniker och inspelad på Deutsche Grammophon 1984 samt under rubriken Referensen jämförs det med den klassiska inspelningen av Pärlfiskar-duetten av Bizet med Robert Merrill och Jussi Björling, inspelad 1951 på skivmärket RCA. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Strauss Also sprach Zarathustra med Berlins filharmoniker och dirigenten Herbert von Karajan på DG; Los Angeles filharmoniker under ledning av Zubin Mehta på Decca. Duetten ur Bizets opera Pärlfiskarna med Jussi Björling och Robert Merrill tillsammans med RCA-Victors orkester, New York, ledd av Renato Cellini inspelad 1951 på RCA (Referensen).  Svepet Johan sveper över den välfyllda boxen utgiven på DG; Herbert von Karajan - Complete Recordings on Deutsche Grammophon and Decca med Karajans samtliga inspelningar på DG och Decca.

Vi träffar kompositören Tommie Haglund, som berättar om sitt liv. Vi får höra om när Tommie bodde hos en excentrisk lord i London, och historien om när Tommie träffade en dolllarmiljardär som äger Stradivarius... Inlägget Tommie Haglund dök först upp på Ett Gott Snack.

Med tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egna röst? Gränsöverskridande tenoren Rickard Söderberg sjunger mest barock, Mozart och Wagner i Mellanamerika och Europa, inte minst vid Drottningholms Slottsteater. Rickard Söderberg ger ut excentriska plattor på eget skivbolag. På CDn The Perfect Man sjunger han klassiska kärlekssånger till andra män. Hjalmar Gullbergs text Kyssande vind till Lars-Erik Larssons musik har för mig en stark innebörd: Han kom som en vind, vad bryr sig en vind om förbud. Textraden Svällande segel som smeker sjömanskind i Till havs, tolkar han på eget sätt. På en video på hemsidan sjunger Rickard Söderberg Till havs från en av Greenpeace båtar till stöd för havens naturreservat. Den videon censurerades av SVT. På nya CDn Castrato Arias ger tenoren sig i kast med arior som bl a skrevs till den store Farinelli. Arior som numera oftast sjungs av kvinnor. För mig är Händel, Vivaldi och Broschi total rockn roll! Barockmusik över stock och sten, där taglet ryker och more is more. En fulhet som blir naken och sårbar, säger Rickard Söderberg. Tonsättaren Tommie Haglunds musik finns klar i hans huvud. Jag suggererar fram mina klanger och låter ofta visionen glasas in i en okrossbar rosa bubbla som jag i fantasin släpper mot skyn. Min musik är ömtålig och dess klangpalett måste behandlas varsamt, förklarar Tommie Haglund. Musiken/klangerna sitter liksom i kroppen. Jag får nästan ont om jag hör att en ton är fel i en klang eller om något är galet. Att komponera är för mig som att slita upp mitt inre. Jag letar efter de punkter som är känsligast och vill att de ska träffa lyssnaren. Det händer ibland att musiker gråter när de spelar eller sjunger min musik. På Tommie Haglund senaste CD Hymns to the Night tolkar violinisten Elisabeth Pitcairn hans violinkonsert på sin Stradivarius som ägts av bl a tonsättaren Felix Mendelssohn. Violinen är idag värd närmare 25 miljoner kronor och Elisabeth Pitcairn fick den i 15-årsgåva av sin farfar, som blivit miljardär på att producera glas och kemikalier. Enligt kanadensiska filmen The Red violin blandade Stradivarius in blod från sin i barnsäng avlidna hustru i lacken.   Spellista: Kärlekshjärtan Tommie Haglund Canabile Kör. Halmstads Musikskola Stråkensemble. Per Elwing, dirigent   Ombra Mai Fü G F Händel Rickard Söderberg, tenor Castrato Arias Uncut Edition ric002   Kyssande Vind L.Larsson Rickard Söderberg, tenor & Fredrick Haglund, piano The Perfect Man ric001   Till Havs G. Nordqvist Rickard Söderberg, tenor & Fredrick Haglund, piano The Perfect Man ric 001   Armata Face Et Angibus Antonio Vivaldi Rickard Söderberg m fl Castrato Arias Uncut Edition ric002   Son Qual Nave R. Broschi Rickard Söderberg Castrato Arias Uncut Edition ric002   To the sunset breeze Tommie Haglund John Mills, gitarr. Stephen Fitzpatrick, harpa. Lysellkvartetten Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184   Röstens dotter Tommie Haglund HSO, Jeanette Bjurling, Tua Åberg, Karin Dornbusch, Dan Almgren, John Ehde m fl Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184   La Rosa Profunda sats 3 Tommie Haglund Jeanette Köhn, sopran. Love Derwinger, piano   Violinkonsert - Hymnen an die nacht Tommie Haglund Elisabeth Pitcairn, violin. HSO. Hannu Koivola, dir Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184

Vad händer om en symfoniorkester väljer en annan solist än den cellist tonsättaren vill ha för konserter och skivinspelningar? Möt tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser. Haglund och Glaser är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade Tommie Haglund till att komponera cellokonserten Flaminis Aura.Tonsättaren Tommie Haglund fick en förfrågan från Göteborgs Symfoniorkester, som ville spela in Flaminis Aura med sin egen solocellist, Ernst Simon Glaser. Tommie Haglund ville dock ha sin vän, den förste solocellisten. Orkestern ändrade inte sitt krav och efter ett års betänketid sade Tommie Haglund slutligen ja till orkesterns solocellist, till konserter och skivinspelning. Om Tommie Haglunds cellokonsert skriver musikskribenten Tony Lundman: det är ofta utifrån de små cellernas suckar och vridande rörelser han kan bygga upp en klangligt och orkestralt svällande massverkan. Tony Lundman fortsätter: Haglund är på sätt och vis en romantiker, men musiken saknar fåfänga och den befinner sig långt bortom nyromantikernas kyliga tillämpning av effekter". Författaren Erik Wallrup har talat om hur Haglunds musik stämmer sina lyssnare, som man stämmer ett instrument. Förutom att Tommie Haglund har en stark relation till de musiker som spelat och spelat in hans musik så har mycket musik som Tommie Haglund tonsatt genom åren en starkt personlig bakgrund. Cellokonserten Flaminis Aura är inget undantag. Den är baserad på minnen från hans barndom då han, under en sjukhusvistelse i ett och ett halvt år, på nätterna lekte med de knaster och de störningar som han fick fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, efter en misslyckad ryggoperation blev Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Han var förlamad från midjan och neråt och kunde inte gå. I sängen skrev han cellokonserten efter en beställning. Han mindes barndomens drömmar om att det fanns ljud i rymden och fick kontakt med NASA som, med hjälp av Voyager-satelliten, tagit upp vad man sa var ljud från solvindar och elektromagnetiska vågor. NASA hade processat ljudet genom datorer för att få det att låta som det skulle gjort om det hade funnits syre i rymden. Tommie Haglund fick lov att använda det här s k rymdljudet och det är inkomponerat i cellokonserten Flaminis Aura. Genom att en ny solocellist och en ny symfoniorkester spelade hans konsert upptäckte tonsättaren Tommie Haglund nya sidor i sitt verk. Men det var smärtsamt att överlämna solopartierna till en annan cellist. Det handlar om kärlek, förklarar Tommie Haglund. Kärlek till konsten och kärleken till de man älskar och respekterar, bl a musikerna. Det är musikerna som uppfyller ens drömmar och som ser till att ens musik får liv och kan ta plats. Samtidigt skriver jag musik för att den skall nå ut till lyssnarna. Tommie Haglunds hemsida: http://tommiehaglund.weebly.com Tommie Haglund, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund Solocellisten Ernst Simon Glaser berättar i programmet hur han upplevde sin position som den cellist som tonsättaren från början var tveksam till. Jag trodde att det fanns förväntningar på hur musiken skulle låta. Men jag kunde inte spela på det sättet. När jag sedan mötte Tommie Haglund var han helt öppen för min egen tolkning, naturligtvis, säger Ernst Simon Glaser. Jag känner ödmjukhet för Tommie och för den förste solisten och har stor respekt för det som de skapat tillsammans. Det är ett dilemma för en kompositör som önskar en speciell solist. Det är kanske även ett dilemma för en dirigent som vill ha en egen solist. Men dilemmat är störst för den solist som blir ratad. Jag förstår att han är sårad, det hade jag också varit, förklarar Ernst Simon Glaser. Musik är en personlig konstform där vi har starka och subjektiva åsikter. Det är svårt att göra musik till något objektivt. Ernst Simon Glaser anser att det är en styrka för en orkester att använda sina egna solister, vilka blir tryggare och bättre, medan orkestern blir tänd och stödjande. Man visar hänsyn och känner ansvar för varandra och för att alla skall må bra, både personligt och jobbmässigt. Ernst Simon Glasers far, violinisten Ernst Glaser, var mångårig konsertmästare i Oslofilharmonien tills han, vid nazisternas ockupation under andra världskriget tvingades på flykt till Sverige. Ernst Simon Glasers hemsida: http://www.ernstsimonglaser.com Ernst Simon Glaser, Dextra Musica: http://sparebankstiftelsen.no/en/Dextra-Musica/Musicians/Ernst-Simon-Glaser Musiklista:Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 184 Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Fantasiestücke, Op. 73 Robert Schumann Ernst Simon Glaser Liv Glaser Schubert & Shumann SIMAX classics PSC 1175 Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigen SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning Flaminis Aura Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent SR P2 Liveinspelning

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson. Tommie Haglund är tonsättare och tilldelades av Kungliga Musikaliska Akademin 2014 det största musikpriset i Sverige, Stora Christ Johnson-priset, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert Flaminis Aura. Svenska Musikläggarföreningen utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till årets mest betydande verk. Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis Aura är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna. Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset. När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.   Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert Hymns to the Night. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir! Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, Sollievo, vilket betyder tröst, läkning efter stormen. Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland. Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut. Rebecka Gustafsson är vid intervjutillfället komminister i Kållereds församling utanför Göteborg. Hon valde mellan Musikhögskolan och Prästseminariet och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i Uppsala Domkyrkokör. Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet. Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel. Birgitta Tollan deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar. Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson. Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna? Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet. Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken. Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna. "Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp.Musiklista:BODY AND SOULJohnny Green,Frank Eyton / Edward Heyman / Robert SourBillie Holiday / Harry Edison / Ben Webster / Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin StollerVERVE00383, 589 932-2The Four Seasons, Op.8- Autumn [Allegro, Adagio molto, Allegro]Vivaldi, Antonio [1678-1741]Malin Broman (Violin), Swedish Radio Symphony Orchestra, Simon Crawford-Phillips (Conductor)3167-14-0116:16Cellokonserten Flaminis AuraTommie Haglund,Ernst Simon Glaser, Cello. David Afkham, Dir. GSOFrammentiTommie Haglund,Dan Almgren, Karin Dornbusch, Carl-Axel DominiqueHYMNEN AN DIE NACHTTommie Haglund,Elizabeth Pitcairn / Hannu Koivula / Helsingborgs SymfoniorkesterPHONO SUECIA 00408, PSCD 184Il Regni degli SpiritiTommie Haglund,Quatour ManfredSollievo (dopo latempesta)Tommie Haglund,Trio ZilliacusSollievo (dopo la tempesta)Tommie Haglund,Trio ZilliacusSjälens helgedomTommie Haglund,Uppsala DomkyrkokörSjälens helgedomTommie Haglund,Uppsala DomkyrkokörREQUIEM KV 626 D-MOLLWolfgang Amadeus Mozart,John Eliot Gardiner / English Baroque Soloists (London) / Monteverdi-Kören (London) / Barbara Bonney / Anne Sofie Von Otter / Hans-Peter Blochwitz / Willard White / Susan AddisonPHILIPS 00305, 00289 4757057 SUIT EBERGAMASQUE: NR 3, CLAIR DE LUNEClaude Debussy,Roberta RustCENTAUR 17206, CRC 2867BönenTrad,Rebecka GustafssonFIELDS OF GOLDSting (Gb) (2)Sting (Gb) (2)A&M 00485, 540 075-2LOVE ME TENDERGeorge R Poulton,Vera Matson / Elvis PresleyElvis PresleyRCA00316, PD 89061Var inte rädd det finns ett hemligt teckenLars Moberg,Ylva EggehornRebecka GustafssonSVIT FOR ORKESTERMED BC NR 3 D-DURBWV 1068: SATS 2,AIRJohann Sebastian Bach,Herbert Von Karajan / Berliner Philharmoniker / David BellDGG 00174, 413 309-2

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson. Tommie Haglund är tonsättare och tilldelades av Kungliga Musikaliska Akademin 2014 det största musikpriset i Sverige, Stora Christ Johnson-priset, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert Flaminis Aura. Svenska Musikläggarföreningen utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till ”årets mest betydande verk”. Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis Aura är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna. Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset. När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.  – Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert Hymns to the Night. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir! Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, Sollievo, vilket betyder ”trost, lakning efter stormen”. – Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland. – Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut. Rebecka Gustafsson är vid intervjutillfället komminister i Kållereds församling utanför Göteborg. Hon valde mellan Musikhögskolan och Prästseminariet och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i Uppsala Domkyrkokör. Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet. – Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel. Birgitta Tollan deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar. – Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson. Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna? – Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet. – Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken. Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna. "Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Kan styrning på det här sättet vara förödande för den enskilde musikern eller för musiken? Eller kan den medföra något positivt? I ett dilemma kring en cellokonsert kommer tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser till tals. Haglund och Glaser är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade Tommie Haglund till att komponera cellokonserten Flaminis Aura. Tonsättaren Tommie Haglund fick en förfrågan från Göteborgs Symfoniorkester, som ville spela in Flaminis Aura med sin egen solocellist, Ernst Simon Glaser. Tommie Haglund ville dock ha sin vän, den förste solocellisten. Orkestern ändrade inte sitt krav och efter ett års betänketid sade Tommie Haglund slutligen ja till orkesterns solocellist, till konserter och skivinspelning. Manus och produktion, Birgitta Tollan Om Tommie Haglunds cellokonsert skriver musikskribenten Tony Lundman: ”det är ofta utifrån de små cellernas suckar och vridande rörelser han kan bygga upp en klangligt och orkestralt svällande massverkan.” Tony Lundman fortsätter: ”Haglund är på sätt och vis en romantiker, men musiken saknar fåfänga och den befinner sig långt bortom nyromantikernas kyliga tillämpning av effekter. Författaren Erik Wallrup har talat om hur Haglunds musik ”stämmer sina lyssnare, som man stämmer ett instrument.” Förutom att Tommie Haglund har en stark relation till de musiker som spelat och spelat in hans musik så har mycket musik som Tommie Haglund tonsatt genom åren en starkt personlig bakgrund. Cellokonserten Flaminis Aura är inget undantag. Den är baserad på minnen från hans barndom då han, under en sjukhusvistelse i ett och ett halvt år, på nätterna lekte med de knaster och de störningar som han fick fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, efter en misslyckad ryggoperation blev Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Han var förlamad från midjan och neråt och kunde inte gå. I sängen skrev han cellokonserten efter en beställning. Han mindes barndomens drömmar om att det fanns ljud i rymden och fick kontakt med NASA som, med hjälp av Voyager-satelliten, tagit upp vad man sa var ljud från solvindar och elektromagnetiska vågor. NASA hade processat ljudet genom datorer för att få det att låta som det skulle gjort om det hade funnits syre i rymden. Tommie Haglund fick lov att använda det här s k rymdljudet och det är inkomponerat i cellokonserten Flaminis Aura. Genom att en ny solocellist och en ny symfoniorkester spelade hans konsert upptäckte tonsättaren Tommie Haglund nya sidor i sitt verk. Men det var smärtsamt att överlämna solopartierna till en annan cellist. – Det handlar om kärlek, förklarar Tommie Haglund. Kärlek till konsten och kärleken till de man älskar och respekterar, bl a musikerna. Det är musikerna som uppfyller ens drömmar och som ser till att ens musik får liv och kan ta plats. Samtidigt skriver jag musik för att den skall nå ut till lyssnarna. Tommie Haglundshemsida: http://tommiehaglund.weebly.com Tommie Haglund, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund Solocellisten Ernst Simon Glaser berättar i programmet hur han upplevde sin position som den cellist som tonsättaren från början var tveksam till. – Jag trodde att det fanns förväntningar på hur musiken skulle låta. Men jag kunde inte spela på det sättet. När jag sedan mötte Tommie Haglund var han helt öppen för min egen tolkning, naturligtvis, säger Ernst Simon Glaser. Jag känner ödmjukhet för Tommie och för förstesolisten och har stor respekt för det som de skapat tillsammans. – Det är ett dilemma för en kompositör som önskar en speciell solist. Det är kanske även ett dilemma för en dirigent som vill ha en egen solist. Men dilemmat är störst för den solist som blir ratad. Jag förstår att han är sårad, det hade jag också varit, förklarar Ernst Simon Glaser. Musik är en personlig konstform där vi har starka och subjektiva åsikter. Det är svårt att göra musik till något objektivt.  Ernst Simon Glaser anser att det är en styrka för en orkester att använda sina egna solister, vilka blir tryggare och bättre, medan orkestern blir tänd och stödjande. Man visar hänsyn och känner ansvar för varandra och för att alla skall må bra, både personligt och jobbmässigt. Ernst Simon Glasers far, violinisten Ernst Glaser, var mångårig konsertmästare i Oslofilharmonien tills han, vid nazisternas ockupation under andra världskriget tvingades på flykt till Sverige. Ernst Simon Glasers hemsida: http://www.ernstsimonglaser.com Ernst Simon Glaser, Dextra Musica: http://sparebankstiftelsen.no/en/Dextra-Musica/Musicians/Ernst-Simon-Glaser

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 4. Medverkande: tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egen röst? Och kan man idag, efter så många årtusenden av musik, över huvud taget, tala om En egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.