Podcasts about birgitta stenbergs

Del 2 av 2. Vi fortsätter att utforska Capri i veckans program och berättar om storslagna villor, dekadenta opiumrum, babianer som heter Bobby och när Europas mest excentriska kvinna kom till ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del två av vår Capri-special fortsätter Viveka Adelswärd, författare till boken Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull, att berätta om den unga franska adelsmannen Jacques d'Adelswärd-Fersen och hans flytt till Capri. Där bygger han Villa Lysis på en brant klippa högt över havet i början av 1900-talet.Vi berättar också om Birgitta Stenbergs tid på Capri under tidigt 1950-tal, som hon skildrar i romanen Kärlek i Europa. Hon dricker vin på piazzettan, lär känna gangsterkungen Lucky Luciano och överväger att köpa en apa.Vi besöker Axel Munthes Villa San Michele tillsammans med museets intendent Kristina Kappelin. Och så berättar religionshistorikern Per Faxneld om när Europas mest excentriska och utflippade kvinna Luisa Casati kuppade sig in i Villa San Michele och gjorde en makeover på huset.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Så fort Billy vaknar hämtar han sin fotboll och går ut i trädgården. Han älskar att dribbla och trixa, och det gör hans kompis Lotta också. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Billy och hans kompis Lotta sitter i klätterträdet och lyssnar på barnen som är ute på skolgården. Tänk vad roligt de har, säger Billy. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

När Billy klättrar i träd ramlar han ner och göra illa armen. Det gör så ont, så han får nog åka till sjukhuset. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Äntligen kommer Billys mormor på besök! Men vem är det som piper och sniffar under sjalen? Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Idag är Billy glad, för det är hans födelsedag! Men ingen av hans vänner verkar ha tid för honom. Det är mycket konstigt. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Kan en författare samtidigt vara en bra kompis? Författaren Lyra Koli funderar på vilka krav vi kan ställa på en skrivande vän och på litteraturen som vännen skriver. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Föreställ dig att din kompis har donerat sin njure. Hon har gjort det av fullständigt osjälviska skäl: på Facebook skriver hon att hennes svåra barndom har fått henne att fatta hur viktigt det är med empati med främlingar. Därefter har hon lyckats träffa den för henne dittills anonyma mottagaren: en ortodox judisk man, och tagit glada bilder ihop med honom och hans familj. Hon blir ett ansikte utåt för organdonationer. På sociala medier hopas hjärtan och kommentarer om hennes storslagna medkänsla.Du stör dig på statusuppdateringarna, bilderna och reaktionerna. Du tycker inte att hennes organdonation verkar särskilt osjälvisk, men du vågar bara gnälla över det i privata chattrådar. Hur skulle du framstå om du öppet anklagade henne för att vara självgod, du som själv aldrig skulle komma på tanken att ge ett av dina organ till en främling? Och vad exakt är det du stör dig på?Tankarna börjar snurra, och med dem inspirationen. Snart har du knåpat ihop en novell om en organdonation, där en av din kompis facebookstatusar förekommer nästan ordagrant. Novellen heter Den snällaste och handlar om en narcissistisk organdonator, en vit riddare som bygger sitt rykte på att gett en bit av sin kropp till ett stackars rasifierat offer. Du försöker dölja novellen för din kompis in i det sista, men snart blir den din genombrottsberättelse som en bokfestival ska trycka i 30 000 exemplar och dela ut gratis i hela Boston. Din kompis blir förkrossad och rasande. Hon stämmer dig och festivalen för plagiat.Ungefär såhär går historien om organdonatorn Dawn Dorland och författaren Sonya Larsen, som väckte stor uppmärksamhet i amerikanska litteraturkretsar när New York Times publicerade en lång essä om dem av Robert Kolker med rubriken Bad Art Friend, i oktober 2021. Larsen och Dorland kände varandra från skrivande kretsar i Boston, och båda kände sig svikna av varandra. Dorland tyckte inte att Larsen hade rätt att ta hennes historia, ännu mindre hennes ord. Larsen ansåg att Dorland försökte inskränka hennes konstnärliga frihet och sabba hennes karriär. Vem var egentligen den dåliga konstkompisen här?Frågan om vad en författare har rätt att göra och inte har ofta svårt att hitta fotfäste, eftersom den skär sig med idén om konstens grundläggande frihet. Det brukar också vara lite otydligt vilken sorts rätt man talar om: juridisk, etisk, social eller estetisk? Ska överträdelsen ställas mot det konstnärliga värdet, som när vissa i debatten om Larsens novell försökte hävda att den var för dålig för att rättfärdigas? Hur bra måste ditt verk i så fall vara för att du ska få såra någon, eller till och med förstöra någons liv? Vad ska hända när du går utanför rätten: ska du censureras, göras ned offentligt eller kanske till och med beläggas med yrkesförbud?Som författare har jag alltid känt mig som en tvivelaktig person. Oavsett hur mycket jag arbetar med fantasier så hämtar jag näring till skrivandet ur verkliga erfarenheter. Allt jag är med om och alla jag träffar riskerar alltså att användas som material för mina fiktioner. Jag är beredd att ta mig nästan vilka friheter som helst, både vad gäller att återge och förvanska verkligheten, även om det knappast skulle vara moraliskt försvarbart.Men litteraturens frihet brukar beskrivas som något rakt igenom gott. Skamlös och ohämmad har blivit positiva värdeord i recensioner, ofta sammankopplade med kraftfull, drabbande och modig. Om det inte handlar om en själv tenderar man gärna att bortse från det stötande med biografiskt inspirerad fiktion, eftersom utlämnande texter kan skapa frigörande läsning. Få skulle kanske vara beredda att gifta sig med en Karl-Ove Knausgård, men många vill ta del av privata detaljer om hans äktenskap.Men litteraturens överträdelser kan inte bara mätas i relation till den information som lämnas ut. Det är snarare något annat som gör författaren obehaglig: en blick som vägrar låta sig slätas över eller relativiseras. Som gärna sväller upp sitt eget godtyckliga omdöme på bekostnad av alla andras, som inte heller avhåller sig från att notera och tänka och känna sådant som man socialt sett borde förtränga. Författaren intresserar sig för det faktum att hon kan känna avsmak för sitt eget barn, begär till sin bästa väns partner eller förakt för sina närmsta vänner. För hennes verk spelar det ingen roll om de här uppfattningarna är rättvisa, rimliga eller direkt skadliga, vare sig för henne själv eller hennes omgivning.Platon ville bannlysa poeterna från sin filosofistat, eftersom han ansåg det förkastligt att uppmuntra människor till att släppa sitt goda omdöme och bara ge sig hän åt alla möjliga känslor. Svartsjuka, lögnaktighet, depressivitet och skadeglädje närs av att man får se inte bara andra som en själv, utan hjältar och gudar, handla utifrån dem. Kanske hade Platon ändå en poäng. Konstens förmåga att gjuta ett ärofyllt ljus över låga känslor kan göra den verkligt farlig. Goethes roman Den unge Werthers lidanden romantiserade ju självmord så övertygande att den gav upphov till en suicidvåg.Det finns alltså ingen garanti för att den kraftfulla litteraturen ska göra mer nytta än skada. Idag finns en något naiv syn på att böcker ska bidra till det demokratiska samtalet, bryta normer och tillhandahålla vittnesmål. Men vad romankonsten ofta synliggör är just de delar av oss själva som vi annars, på gott och ont, helst låter bli att dela med oss av. Konstens frihet överstiger den vi kan ge varandra i en fungerande social samvaro. Freud förundrade sig över diktarens förmåga att få sådant som vi annars inte vill veta av, varken i oss själva eller varandra, att låta vackert. Litteraturen kan sudda ut skammen som bevakar det undanträngda, och frånta författaren sitt sociala ansvar.När Birgitta Stenbergs styvfar dör i Apelsinmannen ser hon både honom och hans sörjande systrar i ett löjeväckande ljus. Birgitta smiter iväg med sitt anteckningsblock, och skriver: Det kändes som ett förräderi att förvandla de gamla damernas gråt och jämmer till en berättelse, inlåst i formuleringar och ord. Samtidigt var det en befrielse, skulden jag kände fick en logisk mening som också upplöste den i intet. Den blev litteratur, en dag skulle den bli allmän egendom.Det är inte bara de gamla damernas gråt, utan framförallt Birgittas något hånfulla blick på dem som blir till allmän egendom. Att litteraturen ibland delger privat information kan göra den suspekt, men det är genom att gestalta de perspektiv och omdömen som vi vanligtvis förstår att hålla för oss själva som den blir verkligt obehaglig. Organdonatorn Dawn Dorland kände inte bara att hennes juridiska rättigheter hade kränkts för att Sonya Larsen hade plagierat hennes facebookstatus. Hon hade blivit framställd som en patetisk narcissist inför hela sin litterära gemenskap. Det är inget man ska göra i en vänskapsrelation, men personligen är jag inte särskilt förvånad över att en författare visar sig vara en usel kompis.Lyra Koli, författare 

Äntligen kommer Billys mormor på besök! Men vem är det som piper och sniffar under sjalen? Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Så fort Billy vaknar hämtar han sin fotboll och går ut i trädgården. Han älskar att dribbla och trixa, och det gör hans kompis Lotta också. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

När Billy klättrar i träd ramlar han ner och göra illa armen. Det gör så ont, så han får nog åka till sjukhuset. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Idag är Billy glad, för det är hans födelsedag! Men ingen av hans vänner verkar ha tid för honom. Det är mycket konstigt. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Billy och hans kompis Lotta sitter i klätterträdet och lyssnar på barnen som är ute på skolgården. Tänk vad roligt de har, säger Billy. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Me too-hösten fortsätter att generera litteratur. Nu kommer Elise Karlssons roman "Smuts" en berättelse som bär många likheter med vittnesmålen om "Kulturprofilen". Författaren Elise Karlsson var en av de 18 kvinnor som i en DN-artikel hösten 2017 vittnade om den så kallade "Kulturprofilens" övergrepp och sexuella trakasserier, bland annat i anknytning till den kulturscen han drev tillsammans med sin högt uppburna författarhustru. Nu är Elise Karlsson aktuell med romanen "Smuts". Vår kritiker Jenny Teleman har läst och funderat över den litterära diskussionen om hur hösten 2017 ska tolkas. BIRGITTA STENBERG  FRÅN BAD GIRL TILL FOLKKÄR Författaren Birgitta Stenberg mutade in en egen litterär nisch med sina böcker om gränsöverskridande sexualitet och drogmissbruk på 1950-60-talet. Nu kommer den första biografin om hennes liv och verk, Världen väntar mig av Paul Tenngart, docent i litteraturvetenskap. Han hittade en mycket svartare berättelse om Birgitta Stenberg i hennes efterlämnade dagböcker. Kulturredaktionens Katarina Wikars har träffat honom och författaren Josefin Adolfsson i ett reportage på jakt efter Birgitta Stenbergs dolda sidor. NYA DOKUMENTÄREN "SCHUMACHER" & FORMEL 1-VÅGEN I KULTUREN Filmen som handlar om en av de mest lyckade formel 1-förarna någonsin hade premiär på Netflix i går. Efter en skidolycka 2013 har Michael Schumachers liv varit något av ett mysterium, men i dokumentärfilmen får vi komma lite närmare med hjälp av familj och vänner. Kulturredaktionens Saman Bakhtiari har sett filmen och reflekterar över varför formel 1 fått så stor uppmärksamhet på film och tv de senaste åren. ESSÄ OM SVENSKA AKADEMIEN SOM GIRIG INSTITUTION Det var under hösten 2017 som skandalen brakade loss inom en av Sveriges mest betydande kulturinstitutioner Svenska akademien. Efter avslöjanden om att den till akademien närstående kulturprofilen gjort sig skyldig till sexuella övergrepp följde en lång process med flera turer, som slutade med att flera av medlemmarna i akademien valde att begära utträde. Sociologen David Wästerfors beskriver i dagens OBS-essä hur händelserna går att förstå med hjälp av Lewis Costers teori om giriga institutioner. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Äntligen kommer Billys mormor på besök! Men vem är det som piper och sniffar under sjalen? Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

När Billy klättrar i träd ramlar han ner och göra illa armen. Det gör så ont, så han får nog åka till sjukhuset. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Idag är Billy glad, för det är hans födelsedag! Men ingen av hans vänner verkar ha tid för honom. Det är mycket konstigt. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Billy och hans kompis Lotta sitter i klätterträdet och lyssnar på barnen som är ute på skolgården. - Tänk vad roligt de har, säger Billy. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Så fort Billy vaknar hämtar han sin fotboll och går ut i trädgården. Han älskar att dribbla och trixa, och det gör hans kompis Lotta också. Hör en av Birgitta Stenbergs älskade böcker om lille Billy med den prickiga baskern. Medverkande Uppläsare: David Krafft. Författare: Birgitta Stenberg. Illustratör: Mati Lepp. Producent: Emilia Traneborn, Barnradion.

Avsnitt tre: Sexualiteten. Om lesbiska parfymklassiker, parfym som luktar kön och hur erotiska preferenser kan översättas i doft.Vi pratar om Birgitta Stenbergs roman "Kärlek i Europa" och parfymerna Jicky och Mitsouko från Guerlain, Muscs Koublaï Khan från Serge Lutens, Sécretions Magnifiques och Tom of Finland från État Libre d'Orange, M/Mink från Byredo och Bosque från Humiecki & Graef. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind pratar om Sjöwall-Wahlöös dåliga inflytande med forskaren Michael Tapper. Apropå vad de faktiskt pratar om kommer de in på gamla tanter som hittar lik, den venetianska vasen, Ed McBains 55 polisromaner med mera. Och med "med mera" menas bland annat: West side story, stalinistiska framtidsromaner, sexualmoralism, nymfomaner, Bryan Ferry, SPECTRE, det bögiga statsministermordet, Krösus Sork, kommunistisk infiltration av fackklubbar, samlag under Maotavlor, det besinningslösa hatet mot Sturup, den ofantliga sektorn, CH Hermanssons rosiga kinder, den vertikala slummen, Birgitta Stenbergs hitte-på, Birgit Friggebos homofobi, knasnamn, kaninköp i Anderslöv, huruvida Tynnes Falk är ett bra namn, Lisbeth Salanders tatueringar, den degenererade överklassen Säpo, löjligt arga kommissarier och givetvis Per Gahrton.

Jetzt komt es. Es ist hier. Alles ist gut Nu kommer det. Det är här. Allt är bra. Det är författaren Birgitta Stenbergs sista ord. Hur medvetna är vi precis innan vi dör? Vad rör sig i oss? Dödsögonblicket är skildrat av många. I litteraturen, i konsten, på scenen. Men vad kan vi egentligen veta om hur det är att dö? Vi har ju aldrig varit där. Kerstin Bjärkstedt, Birgitta Stenbergs fru, berättar i Kulturdokumentären i P1 om hur det var när Birgitta somnade in. Om de älskandes sista kontakt. ” Det är ett mysterium” Säger Richard Skröder, överläkare vid palliativt centrum vid Stockholms sjukhem. Han arbetar nära döden varje dag och vet ändå inte  vad som händer i vårt medvetande  just den där sekunden när livet tar slut. Hör  Kerstin Bjärkstedt och Richard Skröder  berätta om sina erfarenheter och föreställningar om döden i programmet Dödsögonblicket –i konsten och verkligheten. Ett program av Lisa Bergström

Dokumentärfestivalen Tempo pågår för fullt i Stockholm. På kvinnodagen, den åttonde mars, var det passande nog biopremiär för Alla Vilda. Den första dokumentärfilmen som någonsin gjorts om författaren och kvinnoförebilden Birgitta Stenberg. Hon som lämnade konventioner och svensk tristess bakom sig på femtiotalet, drog till Paris och sedan skrev flera självbiografiska romaner om sina upplevelser. Filmarna Marianne Gustavsson och Lisa Belfrage bestämde sig för att ta med den snart åttioåriga Birgitta Stenberg på en resa tillbaka i tiden för att träffa vännerna från förr, och det blev ett tre år långt äventyr helt i Birgitta Stenbergs anda. Ett högt tempo och med en partynivå som passade författaren perfekt men som var utmattande för de betydligt yngre dokumentärmakarna. En av Tempo-festivalens hedersgäster är den brittiske filmaren Nick Broomfield. Mannen bakom dokumentärer som Kurt & Courtney, Biggie & Tupac och två filmer om seriemördaren Aileen Wournos. Men i början av veckan åkte Broomfield in akut till sjukhus, och istället fick hans fotograf och medregissör på många av filmerna, amerikanska Joan Churchill ensam ta över strålkastarljuset på Tempo. Helt rättvist också, för även om Nick Broomfield gärna tar plats i filmerna och kastar sig över folk med sin mickbom så är det ju Joan Churchills bilder som ju blir själva filmen. En av de som talar sig varm för finansiering via nätet, så kallad crowdfunding, är den amerikanska regissören Jennifer Fox. Kvinnan bakom "Flying, confessions of a free woman" som gick på tv för några år sedan. Hugade filmskapare kunde i veckan höra Fox berätta om alternativa finansieringsmetoder på ett seminarium. Men när Kinos Lisa Bergström träffade regissören kom det fram att hon från början inte alls var förtjust i det här sättet att finansiera film på. Det var en ren nödåtgärd när pengarna till filmen My reincarnation försvann iväg med en producent. Att crowdfunding slagit igenom brett kunde man också se på årets filmfestival i Berlin där flera filmer avslutades med gigantiska listor på människor som donerat och investerat pengar under eftertexterna. Men hur mycket pengar kan man få ihop, och hur viktiga är donationerna för projekten? En av filmerna som tävlar i Tempo Documentary Award är Ewa Cederstams Våga minnas. Filmen där regissören försöker undersöka sin egen och andras tystnad kring den våldtäkt som hon utsattes för för 25 år sedan... Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Programmet Allvarligt Talat bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I det här programmet som sändes första gången på nyårsafton 2011 handlar frågorna bland annat om att leva utan barn, om uppfostran och om självkänsla.

Programmet bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I det här programmet som sändes första gången på nyårsafton 2011 handlar frågorna bland annat om att leva utan barn, om uppfostran och om självkänsla.

Programmet bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I det här programmet som sändes första gången på juldagen 2011 handlar frågorna mycket om relationer: När vet man att det är dags att skiljas? Kan man vara beroende och fri på samma gång?

Programmet bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I det tredje programmet handlar det bland annat om attraktion på arbetsplatsen, lyckopiller och frågan om när man ska ge upp.

Programmet Allvarligt Talat bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I första programmet handlar det bland annat om passion, om att lämna ut sig i konsten, att hitta ett eget rum och frågan om det finns perfekta föräldrar.

Programmet bygger på lyssnarnas frågor och Birgitta Stenbergs och Märta Tikkanens svar. I första programmet handlar det bland annat om passion, om att lämna ut sig i konsten, att hitta ett eget rum och frågan om det finns perfekta föräldrar.