Podcasts about Verkligen

I detta 14:e program i serien Tjat&Tjöt diskuterar Jerker Pettersson och Catarina Johansson Nyman den bild som ges i media av vår värld. Är det verkligen så nattsvart? Och hur mår vi om vi bara fokuserar på det negativa? Har det med repetition och fokuseringsvilla att göra? "Tänk vad mycket som funkar, ett fantastiskt land", säger Catarina. " Vi har det förbannat bra och bättre kommer det att bli", säger Jerker.

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Ryssland ligger etta i IIHF:s ranking trots att de inte spelat internationell hockey på fyra år - "som ett spökskepp som seglar vidare i toppen," säger Calle. 66 ryska NHL-stjärnor tittar på OS hemifrån medan Sverige möter Finland på fredag.Sladjan minns barndomen när pappan alltid höll på motståndarlaget: "När Sverige spelade mot Sovjet höll han på Sovjet, mot Finland på Finland." Men när Sverige kvitterade till 4-4 med 30 sekunder kvar sprang han hem från skolan och jublade medan "gubbarna var förbannade."OS utan Ryssland känns som "en tandlös person som flinar dumt" - men är det roligare att vinna när alla bästa lag är med? Från bojkotter på 80-talet till dagens utfrysningar.Plus: Historien om hur Calles pappa som underhållningschef på SVT svartlistade Jörn Donner på uppdrag av finska regeringen. Jake Paul gråter på läktaren när flickvännen vinner OS-guld. Och varför finlandssvenskar håller på Finland mot Sverige.Lyssna nu - Sverige-Finland väntar på fredag!

Hör nationalekonomen om Moderaternas ambitioner. Trägårdh: Korruptionen hotar tilliten. Storbråk i Frankrike om public service. Trump hotar stoppa ny bro till Kanada. Programledare: Cassandra Alm.

Veckans avsnitt av Röda tråden handlar om upproret i Socialdemokraterna, Vänsterpartiets regeringsduglighet och snygga, ai-skapade nazistbrudar på Tiktok. Panelen består av Susanna Kierkegaard, Anders Lindberg och Daniel Swedin från Arbetet.

Vi har vant oss att höra om ett Europa som går allt knackigare ekonomiskt jämfört med USA. Men är det verkligen hela bilden? Stefan Fölster, docent i nationalekonomi, har skrivit en rapport om saken som han diskuterar med Andreas Ericson och Fredrik Erixon från tankesmedjan Ecipe.

I dagens avsnitt pratar vi om kända spökhistorier från Borlänge och delar några oförklarliga berättelser från er lyssnare. Avsnittet finns reklamfritt på Patreon!Mer material finns på vår Instagram Konspirationsteorier och Facebook-grupp Konspirationsteorier - EftersnackLyssna på vår nya true crime-podd Blodspår redan nu!Apple PodcasterSpotifyPodplayPodmePodbeanAmazon MusicCastboxKontakt:Viviann LeAida EngvallPatreon: https://www.patreon.com/KonspirationsteorierYoutube: https://www.youtube.com/watch?v=nBWwpY9_3Dc&t=1sInstagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Denna veckan gästas vi av psykologen och författaren Maria Farm, aktuell med boken “Är jag verkligen kär? – Hjälp vid tvivel i relationer”. Tillsammans pratar vi om relationsoro och relations-OCD, om varför tvivel kan ta över våra kärleksrelationer, trots att allt “egentligen” känns bra.Hur vet man om oron handlar om relationen i sig eller om egna rädslor, tidigare erfarenheter och ångest? Vad är skillnaden mellan vanlig relationsoro och relations-OCD? Och vilka tankar är varningssignaler på att analysen och grubblandet håller på att ta över?Vi pratar om återkommande jämförelser med ex, rädslan för att bli lämnad, behovet av att scanna minnen efter “bevis”, retroaktiv svartsjuka och om varför tänkandet ibland gör oss mer förvirrade kring vad vi faktiskt känner. Maria delar också konkreta perspektiv kring hur en partner kan stötta utan att fastna i att ständigt bevisa sin kärlek.Dessutom pratar vi om kärleksnormer och varför det kan skapa ångest att inte vilja leva relationen “som man borde” till exempel när man trivs med att inte vara sambo eller inte följa den förväntade livsmallen. Hur mycket måste man egentligen ha gemensamt i en relation? Och hur vågar man dejta igen efter att ha blivit sårad?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maximilian Ibrahimović har presenterats av Ajax. Samma klubb där Zlatans utlandsresa började. Den svenska 19-åriga anfallaren lånas ut från Milan resten av säsongen. Men är Ajax rätt klubb att fortsätta utvecklas på? Hur verkar han ta de ständiga jämförelserna med sin pappa? Och hur bra kan han egentligen bli? Med: Makoto Asahara Programledare: Demir Lilja

Guess who's back (back, back)!!! Jo dina snygga hundnördskompisar! I detta, något fnissiga, avsnitt: Lite om nyår och tips för att få hunden att släppa det om den fortfarande har lite stress från smällandetBra signaler/kommandon för hunden att kunna inför att dejtaAllmänt om att dejta med hund. Verkligen två självutnämnda experter men tror vi sa några bra saker!Och så lite om GVFÖ och hundar där!God lyssning! Och gott nytt!♡Följ oss gärna här också♡Poddens instagram: ⁠https://www.instagram.com/poddenhundsnack/⁠ Poddens fb-grupp: ⁠https://www.facebook.com/groups/119327454390683⁠   Hannas instagram: ⁠https://www.instagram.com/hundhanna_/⁠ Lillys instagram: ⁠https://www.instagram.com/hundtranarlilly/⁠ Lillys youtubekanal: ⁠https://www.youtube.com/channel/UCdyGBKuQSIgRKzdm1e7naVg⁠ 

I veckans avsnitt djupdyker vi ned i börsens mytomspunna säsongsmönster såsom januarieffekten, Sell in May and Go Away, köp till sillen och sälj till kräftorna, aktier är en vintersport, tomterally och turn of the month-effekten. Vad säger dessa och fungerar de verkligen?Dessutom pratar vi om satellitboomen på börsen bland bolagen som verkar inom LEO - Low Earth Orbit och sist men inte minst varför man inte bör värdera alla börssiare likaviktat.Det och mycket mer i veckans avsnitt!Avkastning på dig,Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är årets första ordinarie podd och konferensen Folk och Försvar pågår i Sälen. Torbjörn Nilsson är på plats och talat inför Kungen, kronprinsessan Victoria och Ebba Busch. Men han är mest tagen av utrikesministern Maria Malmer Stenergards svar på frågan om hon är hoppfull. Henrik Torehammar är kvar i Stockholm och funderar över veckans djur, är det Sälen, björnen eller råttan? Maggie Strömberg skriver bok. Har du missat vår serie om Jimmie Åkesson? Om du går in på svd.se/maggietorbjörn får du ett extra bra pris och kan lyssna på alla avsnitt i appen.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Han bröt partilinjen – röstade nej till gruvan: ”Det fick jag verkligen faan för”

Stilen 2026 börjar med ordning. Våra 10 bästa tips för att organisera garderoben, så att kläderna jobbar för dig (inte tvärtom!). Japp, vi pratar garderobsregler alla behöver - och garderobens grundpelare. VIKTIGT: Hemläxa! Vad är DITT stillöfte för 2026? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2025 blev verkligen Ida-Lovas år, under våren slår hon igenom stort med låten Svagare Än Jag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2025 blev verkligen Ida-Lovas år, under våren slår hon igenom stort med låten ”Svagare Än Jag”. I början av sommaren går den upp till förstaplatsen på Svensktoppen och blir under året kvar i 30 veckor.- Det här är en låt som jag vill ska representera mig, den är verkligen jag!På nyårsdagen vinner Ida-Lova Svensktoppens finaste utmärkelse ”Årets Låt”.- Jag blir så glad, det här är min första låt som jag släppt som jag skrivit själv. Ett så fint kvitto på att jag kan skriva musik, konstaterar Ida-Lova när hon gratuleras av Carolina Norén.

VDn är flaskhals för tillväxt Ladda ner ditt ex av VD-rapporten I avsnitt 244 av “Sälj- och marknadspodden” diskuterar Anders Hermansson och Lars Dahlberg resultaten från en undersökning där ett stort antal svenska vd:ar intervjuats om tillväxtutmaningar. Ett återkommande tema är att många vd:ar upplever sig själva som den största flaskhalsen för företagets tillväxt, delvis för att de bär för många “hattar” och har ett väldigt brett ansvar – allt från rekrytering och ekonomi till sälj och produktutveckling. De belyser hur denna roll bredd leder till stress och att särskilt nykundsbearbetningen ofta blir lidande när allt annat är brådskande. Dessutom märks en utbredd personlig osäkerhet och brist på självförtroende bland många vd:ar, särskilt kopplat till säljrollen och beslut som rör tillväxtinsatser. Många vågar inte utesluta gamla aktiviteter, trots att det kanske krävs modiga beslut för att skapa förändring. En viktig lösning som lyfts är behovet av att gå från en operativ superhjälte till att bli en “arkitekt” för företagets tillväxtsystem – alltså att designa processer och rutiner kring tillväxt och sedan leda, coacha och prioritera dessa, snarare än att själv göra allt operativt. Att kunna berätta företagets story tydligt, både internt och externt, nämns också som en nyckelroll för vd. De avslutar med att peppa lyssnarna kring konjunkturförändringar och vikten av att fokusera på tillväxt och självförtroende, samt hänvisar till rapporten “Tillväxtens nya verklighet” för fördjupning. Läs transkribering Anders Hermansson [00:00:02]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Där är podcasten för dig som vill ha kunskap och inspiration kring hur man säljer och marknadsför till den moderna business- och businessköparen. Jag heter Anders Harmansson och med mig har jag Lars Dahlberg. Tjena Lasse! Lars Dahlberg [00:00:16]: Tjena Anders, podd idag igen. Anders Hermansson [00:00:18]: Yes, grymt. Vi har ju gjort en undersökning där vi har intervjuat en hel hoper vd om utmaningar med tillväxt och vi ska göra några olika poddavsnitt där vi fördjupar oss i det här resultatet av undersökningen. Du kan väl berätta om vad vi ska snacka om idag? Lars Dahlberg [00:00:38]: Ja, det är så att vi ska ge oss in på att det är många vdar i den här undersökningen som har nämnt att det finns en känsla av att jag själv är den största flaskhalsen för tillväxt. Och borra lite grann i det ämnet. Anders Hermansson [00:00:54]: Det är en tuff roll ju. Man har ju, vad heter det, väldigt stort ansvar och brett ansvar. Lars Dahlberg [00:01:01]: Ja, och bara för att ge en liten känsla för det vi kommer att prata om och som undersökningen bryter ner kring just den här centrala frågan då är nämligen att de känner att de bär alldeles för många hattar som skapar det här problemet. De känner en väldig osäkerhet i kroppen. Väldigt, väldigt tydligt i undersökningen. Och det finns ett väldigt sviktande självförtroende kopplat till säljrollen. Anders Hermansson [00:01:29]: Det kan ju vara en överraskning att man helt plötsligt också är säljare i företaget. Kanske hade säljare från början så måste man skala ner så sitter man själv med den pucken också. Lars Dahlberg [00:01:41]: Det ska bli intressant nu när vi går igenom det här och ni som sitter och lyssnar och får se hur mycket ni känner igen er men det är väldigt tydliga tydliga resultat i undersökningen. Anders Hermansson [00:01:51]: Exakt. Om man börjar med en vanlig vardag för vd där där man pratar om att allting slutar eller landar på vdns bord. Jag brukar kalla vdn för verkställande diverse. Det är det man är. Det är rekrytering, marknad, sälj, personal, ekonomi, kanske juridik. Det är högt och lågt verkligen. Om du tänker att man skulle konkretisera det lite mer, vad skulle du säga då? Lars Dahlberg [00:02:20]: Jag tänker att vi börjar gräva lite i det här med att bära alla hattarna. Man sitter där i vardagen och väldigt många vd-ar som vi pratar med beskriver att alla de här sakerna landar på dem. Det är rekrytering, det är marknad, det är sälj, det är personal, det är ekonomi, det är erbjudande, det är allt möjligt. Då blir alla de här hattarna. Så det är klart att det blir tufft. Anders Hermansson [00:02:49]: Produktutveckling inte minst. Lars Dahlberg [00:02:52]: Ja, det också. Anders Hermansson [00:02:55]: Det är klart att det ser olika ut på olika bolag, men om man tittar på ett bolag i tillväxtfas där man kanske inte har byggt upp en jätteschefs-hierarki, vilket jag tror är en fördel, då är det väldigt många som rapporterad direkt vd. Det är väl klart vi har också en tendens i Sverige att ha platta organisationer. Det är också ökar ju risken kan man säga för att man får många direkt rapporterande till sig och det är ju en stress naturligtvis. Man ska bolla många olika grejer. Jag tycker också att det kommer. Det är ju alltid så att man har många grejer som är brådskande. Det är bråttom, bråttom, saker ska göras. Det kan vara vissa grejer som är viktigt och bråttom. Anders Hermansson [00:03:42]: Och de går ju före. Men sen finns det också saker som bara är bråttom och de brukar också gå före. Men sen har man då någonting som kanske var lite lidande när allting är bråttom, bråttom, man fyller hela dagarna i ekorhjulet. Det är nykustbearbetning. För det är ju en process som behöver pågå hela tiden egentligen. Men om man då har alla hattar så finns det tydligen omöjlighet. Så nykunstbearbetning är verkligen en grej som definitivt blir lidande. Lars Dahlberg [00:04:12]: Och det är väldigt, väldigt svårt. Och det är väldigt svårt att hoppa bara in i det så där. Man sitter där och jobbar med en massa andra saker så plötsligt ska man vara fokuserad på att göra det. Som ju är väldigt svårt och väldigt krävande om det ska göras med kvalitet. Så det är klart att det blir frustration här. Anders Hermansson [00:04:27]: Ja, och sen så den där aspekten av att det är en liten överraskning att faktiskt det är bara jag som säljer på det här bolaget numera. Det kan vara en liten kalldusch, märker det. Lars Dahlberg [00:04:39]: Och det här med hattarna, det påverkar ju också det här med strategin. Man har inte den där tiden att tänka långsiktigt och tänka strategiskt kopplat till tillväxtfrågorna. Man springer runt och släcker en massa bränder med alla sina hattar på sig. Anders Hermansson [00:04:54]: Nej, precis. Strategiarbete hamnar väl ofta i kategorin jätteviktigt men inte bråttom, vilket gör att man skjuter på det till sen. Och det blir väl så att alternativet till strategi är ju brandsläckningsarbete hela tiden då. Lars Dahlberg [00:05:12]: Nej, så på någon sätt så blir det väl någon form av slutsats här, att det här hämmar tillväxten. Det är liksom ingen snack om den saken. Det får alldeles för lite fokus. Anders Hermansson [00:05:26]: Ja, precis. Om man tänker, vad skulle man göra åt det där då? Ja, det är liksom ingen lätt lösning på det. Hade det varit lätt hade alla gjort det, men jag skulle säga att det handlar om att systematisera saker och då menar jag inte implementera ett IT-system nödvändigtvis, utan bara skapa ett system för, om vi tittar i det här fallet, hur man ska driva tillväxt. En metod helt enkelt som man måste implementera i sitt eget bolag. Allt det här blir mer och mer repetitivt arbete än att det är slumpen och när tid finns approach till det. Lars Dahlberg [00:06:10]: Ja, om man pratar processer så är det ju så att det är väldigt tydligt att man behöver ha processer i många olika sammanhang i företaget för att leverera det man ska leverera och utföra själva kärnverksamheten. Men en tydlig process kopplat till tillväxt är ju inte lika vanligt att man verkligen har. Det kan man ju verkligen säga. Anders Hermansson [00:06:32]: Nej, precis. Lars Dahlberg [00:06:33]: Det kommer lite mera hips and happ på något sätt att lägga krut och energi på den frågan. Anders Hermansson [00:06:39]: Ja, så är det. Och det är ju när allting sitter i huvudet på individer, till exempel vdn, då går det inte att skala riktigt heller. Lars Dahlberg [00:06:47]: Nej. Anders Hermansson [00:06:48]: Skalning kan man ju tänka sig att man skulle skala för att anställa en hel hov med säljare och sånt. Men det går liksom inte ens att skala sitt eget arbete, om man säger så. Lars Dahlberg [00:06:59]: Om vi hoppar vidare till det andra problemet. Anders Hermansson [00:07:03]: Jag tänkte bara säga en grej. Det är det här med skala och sälj. Det finns ju någonting magiskt med när grundaren säljer. Det är ju helt galet hur det är. Om grundaren säger någonting i ett säljmöte. så tycker kunden sa make sense. Där fattar jag liksom och sen så kan ju en säljare eller någon som har spelat in det där och så ska någon annan säljare säga samma sak som inte är grundare och den kunden bara jag förstår inte vad du menar. Det där tror jag inte på. Lars Dahlberg [00:07:36]: Det finns ju någon sorts kraft. Anders Hermansson [00:07:38]: Det är någon sorts magisk aura kring founder led sales liksom som man måste ta sig förbi och det är inte lätt. Lars Dahlberg [00:07:46]: Nej och jag ska ju väldigt ärligt säga att jag har ganska många exempel med företag som jag har varit inne och jobbat i där det är på det sättet och egentligen så lever ju företaget ganska mycket på att det finns en respekt typ för den här magiska kraften från ägaren som mer eller mindre pitchar på lösningen men egentligen inte bedriver ett så väldigt effektivt strukturerat säljarbete om man ska vara ärlig. Anders Hermansson [00:08:11]: Nej, det är ju riktigt. Man glänser i mötena liksom. Men att få till mötena och följa upp mötena kanske är mindre framgångsrikt. Lars Dahlberg [00:08:20]: Exakt. Och det är just det som är så svårt när man bara kastar sig in i det och hoppar mellan hattar, skulle jag säga. Återigen då, om vi tar nästa grej då. Den här personliga osäkerheten och självförtroendeproblematiken. Det var ju också väldigt tydlig i undersökningen att det är jättestort brist på självförtroende kopplat till det här med att driva tillväxt. Och det fanns ju olika intressanta formuleringar kring det här från en del olika personer men Men typ såhär, osäkerheten är inte rolig att ha i kroppen. Den var väl liksom någon som klämde ur sig där. Och det talas i tydliga språk att det är verkligen jobbigt att ha den där och gå runt och bära på den. Anders Hermansson [00:09:11]: Det är osäkerhet och självförtroende kring att fatta besluten. Det är det som är det luriga. Man vet inte riktigt vad som funkar och vad som inte funkar. Men ändå vet man inte vad man ska satsa mer på eller dra ner på. Man vågar inte utesluta nåt egentligen. Då blir det varken hackat eller malet vad det gäller för insatser som vi gör. investeringar vi gör som faktiskt driver den här tillväxten och vilka gör inte det. Och då om man inte känner att man har någon säkerhet i de där besluten ja då blir det ju får man väl säga då att man tappar självförtroendet så att man inte kan fatta de modiga besluten som behövs för det blir liksom lite gissningslek varenda gång. Lars Dahlberg [00:09:58]: Ja, och det här kan man verkligen säga är allvarligt. För är det någon som verkligen ska ha självförtroende kring det här med tillväxten så är det ju vdn. Om de då inte har det, då blir det ju väldigt svårt att få fart på grejerna kopplat till det som måste göras för att det ska hända någonting mer positivt kopplat till tillväxt än den situation som företaget befinner sig i. Så det här är ju liksom alarmerande skulle jag säga. Det var verkligen slående. Jag förstår ju med tanke på läget att många kanske kan känna så här, men att det var så tydligt, det hade inte jag förväntat mig i alla fall. Anders Hermansson [00:10:30]: Jag har känt så här. Jag känner igen känslan. Jag har 100% koll på läget då. Man säger ja till saker. Ja, ska vi annonsera mer på LinkedIn? Ja, ja. Och det vanliga där, ska vi låta bli att åka på årets stora mässa? Nej, det kan vi inte göra, för den har vi alltid åkt på. Vi kan inte låta bli det. Varför vi inte kan låta bli det? Lars Dahlberg [00:11:00]: Vi fortsätter göra det vi gör, men vi vågar inte ta beslut för att göra något nytt, för att få fart på det. Det är tryggast. Anders Hermansson [00:11:06]: Man vet inte riktigt. Lars Dahlberg [00:11:08]: Nej, men det är klart att om man då går tillbaka till den förra frågeställningen, har man det här dåliga självförtroendet är det klart att då blir man ju inte den bästa säljaren där ute. Helt klart. Anders Hermansson [00:11:20]: Nej, så är det ju. Om man tittar på också säljyrket i sig, det är ju verkligen ingenting man ska ta lätt på, utan Det man kanske har förtroende kring, det är ju kunskapen kring sin egen produkt. Men det är inte samma sak som att lyckas förklara för folk vad de har för värde, vad de får för värde ut i den där då. Att om man kommer liksom från produkt- eller leveranssidan så att säga, det är där man har sin bakgrund. Men man kommer inte från säljsidan, då är det ju ett kompetensproblem helt enkelt. Och man lyckas mindre bra, förlorar affärer och så vidare. Och ja, det äter på självtillstånd. Lars Dahlberg [00:12:03]: Vi touchar lite på lite lösningsandas om lite lösningar kring de här problemen för en liten stund. Jag tänker att vi kanske skulle försöka summera lite grejer som skulle kunna vara lite tankar på hur man kan kanske ta sig vidare i det här. Jag tänker lite det här med rolldesignen för vdn. Att den är ju liksom något man behöver tänka till på. Hur man ska liksom definiera om sitt eget ansvar. Anders Hermansson [00:12:37]: Hur tänker du då? Lars Dahlberg [00:12:39]: Jag tänker att man kanske ska gå lite mer från att vara någon sorts operativ superhjälte som gör allt möjligt och ställer upp i alla lägen och har en massa hattar till att man, just när det gäller det här med tillväxten, mer är en sorts arkitekt eller en designer av en process och en metod och en modell för att göra det här. och när man då gör det så måste man vara väldigt noga med att det är det som är mitt ansvar att exekvera och göra det här, det är inte mitt ansvar utan det är andras ansvar och då måste man ju verkligen leda och coacha den processen Och det var det vi pratade om lite grann, att se till att man får fram den, men sen när den också väl finns, att den så att säga lever och fungerar. Och inte då hoppas i att läggas i för mycket och göra det operativa arbetet, för då skiter det sig ganska fort liksom. Anders Hermansson [00:13:43]: Jag tar med mig två saker från det du säger. Det ena är att hålla sig borta från det operationella arbetet för att man fastnar i de detaljerna. Det blir ett business case att se till att det finns andra resurser som gör det där. Men det jag också tar med mig från det du säger, det är ju att det är nästan ännu viktigare, för jag tror det går i som ett undvika att man måste jobba lite operationellt också. Men jag tror att den första biten, att man får absolut inte abdikera från den här arkitektrollen. Inse att det är en superviktig del av jobbet liksom. Lars Dahlberg [00:14:23]: Ja, exakt. En sak som man kan lägga in i den här definitionen, arkitektrollen för tillväxtsystemet, det är att verkligen vara den som är den främsta storytellen. Den som verkligen kan berätta storyn på ett häftigt och spännande sätt, både externt men också framför allt internt. andra som ska kunna förmedla den här storyn på ett bra sätt. Och då behöver kanske vdn ta hjälp med att bli en riktigt bra storyteller på ett effektivt sätt om man inte redan är det så att säga, vilket ju inte alls är självklart att man är. Anders Hermansson [00:15:01]: Nej, det är klart. Det är väl en otrolig hävstång om man lyckas vara den som internt kan berätta storyn så att andra sedan kan både bära den vidare och berätta den i sin tur och också fatta beslut på basis av storyn om du kallar det för det. Jag tänkte liksom någon sorts bevis på att man inte har lyckats, man kanske inte ens har försökt, det är så här om man nu ska i ett webbprojekt så måste man som vd gå in och typ skriva alla texter själv för det är ingen som inom situationstecken fattar grejen. Det är en signal på att man. Lars Dahlberg [00:15:43]: Inte har gjort det här som vi sitter och pratar om just nu. Anders Hermansson [00:15:46]: Verkligen. Lars Dahlberg [00:15:47]: Så då måste man börja göra det, kompetensöverföra och så. Sen finns det saker som är mer naturliga för vd kanske men som är extremt viktiga för att man ska lyckas med just den här punkten. Och det är ju självklart att man är tydlig med den här visionen och sådana saker. Och självklart målsättningar och sånt som den här arkitekturen av det här tillväxtsystemet ska supporta såklart och leda till. Men sen hamnar man ju i det där med prioriteringar också. Men just att hjälpa människor att göra rätt prioriteringar och så för att det här ska kunna bli en möjlighet och att se till att det här liksom vårdas och prioriteras högt och att det här är en viktig fråga att få till den här arkitekturen och designen av det här tillväxtsystemet. Anders Hermansson [00:16:45]: Jag tror mycket av det vi säger kring att man ska gå från chef till ledare vad det kan vara för något det är ju så här det har väl varit en självklarhet väldigt länge men just det där vad är det som gör att man inte kommer dit och då kanske vi är lite insnöjade på det vi håller på med men just det där om man inte har den här designen av sin tillväxtmodell färdig så man kan jacka in olika resurser i då kommer man liksom aldrig därifrån. Då paddlar man på bara med små paddeltårn. Lars Dahlberg [00:17:19]: Och det som jag tror händer många gånger nu när vdn inte leder det här och ser till att det här finns på ett tydligt sätt då blir det indirekt så att man tappar kontroll. Och när man tappar kontroll då vill man hoppa in och lägga sig i en massa saker som man egentligen inte skulle behöva för att få kontroll. Eller man litar inte riktigt på andra som har ansvar utan man hoppar själv in i den här tillväxtmaskinen och börjar ta tag i saker. Så då blir det någon sorts konstig ekvation som inte går ihop här. Anders Hermansson [00:17:55]: Seriöst. Men visst väl den kanske jag vet om det. Det är nog man ska nog inte passa sig för att säga att alla vd är likadana. Det tror jag absolut inte. Jag tänker kanske finns ett visst mått av otålighet också hos många som gör att man hoppar in för fort och ska korrigera grejer som folk gör om de du inte i någon situationstecken igen har fattat grejen som man tycker. Lars Dahlberg [00:18:15]: Nej, för det är ju det här är ju inte helt snytt ut ur näsan liksom och få till det här som vi sitter och babblar om till Sverige. Ja, annars så är det väl så då att vdn kanske känner sig osäker kring hur man ska få till det här och då kanske det behövs olika typer av stöd runt vdn för att lyckas med det helt enkelt på något sätt. Anders Hermansson [00:18:40]: Ja, så kan det vara. Men till att börja med kan man ju säga, inte vet jag om alla köper vår idé, men till att börja med kan man ju tycka att det är en bra idé att man borde ha en sån här textur eller liksom en design av sin intäktsmodell. Man kan ju börja där och sen kan man ju försöka göra det själv eller ta in externa personer eller avsätta interna resurser för det här. Men det börjar ju med insikten om att det går en bra idé att ha det. Lars Dahlberg [00:19:06]: Ja, jag tänker lite så här att det går ju naturligtvis nu att ladda ner den här rapporten som det här finns med i. Och det här är ju bara en del av det rapporten täcker in. Den heter ju tillväxtens nya verklighet, insikter och frustrationer från svenska BTB-vdar. och vi gjorde ju den här undersökningen under hösten 2025 så det är ju färskt och relevant kopplat till det nuläge som både det här landet och företagen i det här landet befinner sig i. Självklart lägger vi ju länken till det här i avsnittet så att ni kan Gå dit och ladda ner och läsa mer och ja, föra dialog med andra vd runt de här frågorna. Det visas ju när vi gjorde undersökningar att Gud, någon som bryr sig om mig och mina utmaningar kopplat till tillväxt. Det var ju pratades ju hur mycket som helst så att det finns stort behov att prata och det finns mycket utmaningar. Anders Hermansson [00:20:06]: Exakt. Sedan är det här med, jag tänkte faktiskt lite baserad på dagsfärsk information här som säkert många har hört. Det är ju att, eller såhär, två eller tre dagar i rad har jag nu hört från min sanningskälla, nämligen Sveriges Radio P1, att konjunkturen är på väg att vända. Så nu gäller det att vässa tillväxtmusklerna, träna tillväxtmusklerna ordentligt för att snart smäller det. Då gäller det att vara redo när det finns förutsättningar. Om de har varit lite knackiga de senaste åren så verkar det lösa upp sig lite grann här. Det senaste idag så hörde jag då nyheterna där pratar om att det kommer att komma ganska, vad facket som säger, jag vet inte hur de kan säga det, men att det är ganska rejäla reallönehöjningar, vilket gör att konsumtionshjulen börjar snurra igen och det får en ripple effekt in på oss som bor i B2B världen också naturligtvis. Så det vore ju kul om det snurrade igång igen. Lars Dahlberg [00:21:15]: Då blir det dags att parkera några hattar och verkligen lyfta fram den här tillväxthatten. Anders Hermansson [00:21:21]: Exakt. Lars Dahlberg [00:21:22]: Och sätta den på huvudet oftare. Helt enkelt. Så att man hänger med nu. Och självförtroendet, herregud. Måste ju få upp det också då. För det verkar ju vara ett problem. Anders Hermansson [00:21:32]: Ja, det gör ju. Du kanske behöver stänga några mindre affärer. Stäng några mindre affärer. Stäng någonting. Då brukar man… Framgång föder framgång. Lars Dahlberg [00:21:40]: Ja, hoppas vi har fått peppat någon i alla fall här. Anders Hermansson [00:21:43]: Ja, exakt. Vi har väl egentligen bara ett råd då. Vad ni än gör där ute så. Lars Dahlberg [00:21:50]: Ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:21:52]: Hej då! The post Podd #244: VDn är flaskhals för tillväxt appeared first on Business Reflex.

Feministpsykologi, vi får en härlig dos! Maria ”Feministpsykologen” Farm om varför vi ALLA bör strunta i magkänslan 2026. Vi lär oss hantera (orimlig?) oro. Frågan är: Kommer det stoppa en hysterisk Cissan från att leta efter Per i en lövhög i trädgården?! Dessutom: Konsten att INTE övertänka. Livsreglerna med Johanna Swanberg, Cecilia Blankens och Ebba Kleberg von Sydow - ditt sällskap, varje söndag!Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny säger att man sniffar sig fram till de människor man hör hemma med. År 2002 sniffade hon sig till Victoria, men den genuina vänskapen växte fram först flera år senare.Victoria håller med – hon och Jenny var verkligen inte vänner från början. Men tänk att hon i dag sitter en fredagkväll och skrattar åt kvinnan i korvdräkt på tv och tänker: det där, det är min bästa vän.Veckans ämne är personliga och hållbara julklappstips. Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man sköter lavendel i zon 4, möjliga orsaker till barkskador på ett päronkvittenträd i Skåne samt hur tulpaner i kruka bäst övervintras och kan förökas.Dessutom blir det Svenns Tenn, Jan Myrdal ”the cat” och en revolutionerande mensprodukt.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Punkare, beatniks och kristna subkulturer kan ta över världen. Men att den samtida litteraturen tillhör dem är ett missförstånd, menar Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur?Hade han rätt?Ja, om man får tro flera av vår tids skribenter. För sjutton år efter att det hållits trycktes talet på nytt i tidskriften Essä, med ett flertal tillhörande kommentarer. Även om vissa av författarna tog visst spjärn mot Engdahls tankar så stod den övergripande bilden klar: Högkulturen var marginaliserad till subkultur.Åh, jag kan verkligen önska att det stämde. Men tyvärr tror jag inte det. För även om Horace Engdahl talade om högkultur, så syftade han på något mycket snävare: Den konstnärligt relevanta skönlitteraturen. Det han egentligen ondgjorde sig över var hur den marginaliseras. Och då framstår talet om subkultur som ett försök att göra litteraturen cool, som ett sista räddningsförsök. Ge den förnyad vitalitet.Litteraturen har ju dock fortfarande viss status, som upprätthålls inte minst av Svenska Akademien, vilken omger den med en air av finhet. Vilket kan vara en del av problemet. Subkulturer kan vara elitistiska, men de uppstår aldrig i eliten.När vi pratar om kultur måste vi inse att villkoren för de olika konstarterna är helt olika. Konstmusiken lever nästan helt på offentligt stöd, men den är samtidigt ytterst vital, med verkligt internationell relevans. Dess publik är global och kan därför bli väldigt stor, även för sådant som uppfattas som smalt. Den kan vara exklusiv, men är inte någon subkultur. Konsten - måleri, skulptur, installationer, koncept och så vidare - fungerar på flera olika sätt, det finns så att säga olika nivåer. Men talar vi om den verkligt framgångsrika är det en dynamisk blandning av kritik, privata samlare och offentliga institutioner som lyfter konstnärskap till kändisskap. Konsten har länge präglats av sin unika marknadssituation, men den är verkligen inte på väg att bli någon subkultur. Där finns fortfarande pengar, och inte i gamla stiftelser, utan från nya, superrika elitkonsumenter. Att det på ett par decennier i Stockholm öppnade tre privata konsthallar säger allt. Det är knappast några obskyra rockklubbar.Filmen då? Det finns högkulturell film som visas på festivaler världen runt. En del kan få kommersiellt genomslag. Det är den nyaste av konstformer, och i den samsas en folklig mångmiljardmarknad, nationella prestigeprojekt, geniala auteurer och kommersiell smörja. Det finns filmklubbar med subkulturell prägel, men filmkonsten är inte någon subkultur.Litteraturen är speciell på flera sätt. Under årtusenden är det varit härifrån de andra konstarterna fått sina motiv. Nationella gemenskaper vilar ofta på just litterära verk, Italiens Dante, Englands Shakespeare, Tysklands Goethe. Under ett par hundra år har den skönlitterära prosan utgjort kulturens centrum. Det är den folk först tänker på då de tänker på kanon. En konstart som länge kunde förena exklusivitet och prestige med en stor marknad. Nu har den emellertid på mindre än femtio år, snabbt tappat stora delar av sin publik och sin prestige. Vad blir då kvar? Blir den en subkultur bara för att den blir mindre? Är det inte snarare så att den är på väg att bli irrelevant?För en företeelse blir inte en subkultur bara för att den är smal. Det räcker inte. Subkulturer arbetar med särskilda uttryck både för att skapa gemenskap inom gruppen och avskärma dem som inte hör till: klädsel, musik, uttryck, gester. Visst kan man inkludera historiska rörelser, men de mest typiska och kända subkulturerna är alla delar av den ungdomskultur som började utvecklas efter andra världskriget. Beatniks, hippies, mods, skinheads, punkare, synthare, hiphopare och så vidare. Lätt identifierbara. Ofta bildades de av ungdomar från arbetarklassen, som ett sätt att utveckla självkänsla och gemenskap i opposition mot de vuxna och samhällets auktoriteter. De har dessutom vanligen varit fientliga sinsemellan. I början av 80-talet var det stora slagsmål mellan punkare och kickers, till exempel. Är det detta som väntar litteraturen? Slagsmål kanske vore bättre än ljum samstämmighet åtminstone. Men nej, jag tror inte det.Punken är medelålders, men fortfarande kan man se tonåringar glida över Sergels torg med skinnjacka med nitar och anarkist-A:n. De vågar kanske inte använda riktiga säkerhetsnålar i näsan, eller måla svastikor på ryggen längre, men ändå. Subkulturer har i våg efter våg präglat nya generationer och de har ofta gått från att vara små och utmanande till att påverka hela kulturen i vid mening. Beatniks blev mode på nolltid. Hippies befriade vår sexualitet. Punken gick från att vara ett långfinger mot alla över huvud taget som var äldre än 15 till att på djupet påverka mode, design, konst, musik, inte minst genom idealet att göra det själv, do-it-yourself. Är Horace Engdahl på väg att bli punkare? Drömmen om subkulturen är drömmen om ungdomen. Men det enda säkra är att vi alla bara blir äldre.Nästan all kulturell förnyelse efter världskrigen har bubblat upp från subkulturerna. Och går man längre tillbaka och vidgar begreppet gäller detsamma den heroiska modernismens pionjärer, surrealister, dadaister, futurister och andra som ville omstörta hela det existerande etablissemanget. Även 1800-talets dekadenter och dandyer, romantiker och revolutionärer var på sätt och vis subkulturer, som med tiden tog över. Stravinskys Våroffer buades ut på premiären och impressionisterna, som numera pryder så många affischer, muggar och bordsunderlägg att de blivit uttjatade, refuserades av de högkulturella experterna och öppnade sin egen salong istället, som riktiga punkare. Det går att hitta flera exempel på hur subkulturella strömningar tagit över hela samhällen. Kristendomens framväxt under senantiken är ett paradexempel: från att ha varit slavars, kvinnors och förtrycktas religion svällde den och tog på några hundra år över hela Romarriket.Det skulle kunna komma en litterär subkultur. En ny grupp romantiker, med utmanande kläder och interna tidskrifter. Visst. Men högkulturen, och särskilt litteraturen, håller inte på att bli någon subkultur. Den håller på att bli marginell. Jag hoppas fortfarande på förnyad vitalitet i skönlitteraturen, även om den aldrig igen blir den massmarknadsprodukt den var under halvtannat århundrade. Men den förnyelsen, som kanske redan pågår långt ifrån salongerna, i någon subkultur i en förort till Jakarta, kommer vi inte att känna igen förrän den redan är på väg att bli mainstream. Det enda säkra är att kulturell förnyelse aldrig har presenterat sig redan lagerkrönt.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäistKällorTidskriften essä nr 19-20 2023: Högkultur som subkultur? Red. Emi-Simone Zawall.

Radio åt allas kulturpodd är här igen! Årets julklapp är vuxenleksaker, men Ylva är misstänksam. För den som har svårt att stressa ner ordinerar Vendela nio teatrar på två veckor. Anna funderar över för och nackdelar med fanzine-trenden. Stötta oss på Radio åt allas Patreon!

Lever vi i en tid präglad av en manlighet i kris? Historikern Carl-Mikael A. Teglund synar manlighetens historia och drar några angelägna slutsatser om vår egen tid. Inläsare: Magnus Thorén

Utifrån hur man säger fraserna “är det här Sverige?” och “det här är Sverige” kan man få reda på någons politiska hemvist, och även vid vilken sorts tillfälle frasen yttrades. Lägger man till adverb som “också” eller “verkligen”, blir bilden ännu tydligare. Stolthet, uppgivenhet och ilska – allt kan uttryckas med samma fras. Om detta pratar vi i dagens Under all kritik.Dessutom om Riksrevisionens svidande kritik av skolmyndigheterna: varken Skolverket, Skolinspektionen eller SPSM vilar på vetenskaplig grund. Vi går igenom hur små kvalitativa studier blåsts upp till generella utsagor, hur ingen vet hur kvalitetskriterierna för att bedöma skolor togs fram, och varför myndigheterna inte mäter elevernas kunskaper, utan lärares ideologiska efterlevnad. Läs Anna-Karins text om Riksrevisionens granskningsrapport.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vissa avsnitt skakar om mer än andra. Och frågan är om inte veckans avsnitt är något av det starkaste i den här poddens historia. Dragstjärnan Adam Risberg även kallad "Admira Thunderpussy" gästar men här vi får VERKLIGEN lära känna människan bakom alter egot.. Och OJ vilken omskakande och gripande livshistoria vi får ta del av!Från den kaotiska barndomen till hur en överdos nästan kostade honom livet för 2 år sedan (ja, EFTER Dragrace Sweden-segern). Detta blev ett avsnitt fyllt av tårar, starka känslor och tacksamhet med en helt fantastisk människa. Lyssna, skakas om, hänförs och inspireras. Jag ger er Adam Risberg!Biljetter till livepodden finner ni här:https://billetto.se/e/bara-en-till-livepodd-avsnitt-100-biljetter-1680570?bref=eyJzIjoib3JnYW5pc2VyIiwibSI6InNoYXJlIiwiYyI6Im1hbmFnZV92aXNpdCIsImNvIjoiMSIsInQiOjE3NjM0NDM5MTR9 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har alla varit där, det där lite extra spicy paketet under granen som sen inte riktigt landade där vi ville. Prylar som blir liggande, böcker som blir olästa, och så alla dessa hemgjorda presentkort på allt från 50 nyanser av kamasutraställningar till nackmassager - som man ju vet är en förväntan om något mer tillbaka. Det är minerad mark det här med sexiga presenter, och till jul är det kanske lite extra svårt, eftersom båda ju ska ge varandra något och det kan bli awkward om den ena får en asdyr ultravibrator för alla hål, och den andra en ny elvisp, typ. Samtidigt är det ju underbart att få paket, så att fega ur med presentkort och sånt är synd tycker jag. Därför är dagens avsnitt en guide till att ge bort sexiga julklappar på rätt sätt, som vekrligen får den effekt du önskar och räddar julfriden.Vi börjar med några vanliga misstag folk gör kring sexklapparna, och mitt förslag på lösning på dem. Och självklart har jag lite tips kring hur du får julklappar du köper av mig att bli succé, jag vill INTE att det jag gör blir liggande i lådan, såklart. Och jag berättar om några oförglömliga sexklappar ur mitt eget liv, det kommer ni också gilla!Onlinekursen JA TACK! Konsten att ta emot njutning & sex som en QUEENMin webbshop med böcker, kortlekar osv.Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaInstagram: Sexinspiration Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En podcast som totalt ändrar ditt liv.

Vänskap är ett begrepp som har sysselsatt tänkare i åtminstone 2400 år. Mikael Timm ansluter sig till grubblarna och tar hjälp av Martin Scorsese. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2020-08-20.Ordet ”vän” behöver ingen förklaring, men det behöver ordet ”vänskap”.Grunden för systematiskt tänkande om begreppet ger Aristoteles som definierar tre olika sorter: sådan vänskap man har nytta av, sådan man har nöje av och så en tredje sorts perfekt vänskap när vännerna delar allt utan egennyttiga intressen. De flesta skulle kanske invända att de tre kan flyta ihop, men låt oss ta det i Aristoteles ordning.Sociologen Pierre Bourdieu slog igenom drygt 2000 år efter Aristoteles med sina studier av vänskap som baseras på utbyte av tjänster, alltså Aristoteles första art av vänskap. Verkligen inget nytt – men det som väckte uppmärksamhet var att Bourdieu hävdade att systemet också gällde inom det kulturella fältet. Vänskap, som vi uppfattar som något mycket individuellt, skulle alltså följa samma mönster överallt.Att det är bra med vänner som kan hjälpa en är självklart men Aristoteles framhåller att det inte gäller att ha för många vänner – för vem hinner med att utföra alla dessa gentjänster? Man bör alltså skaffa sig just så många vänner som man har behov av. Denna första sorts vänskap kräver beräkningar.Den andra sortens vänskap, den som man har nöje av, låter trevligare. Men Aristoteles ser förstås problem. Dels är det svårt att dela känslor och tid med en massa människor, dels bör ju ens vänner också vara vänner sinsemellan. Kan bli krångligt om man också tar hänsyn till den första sortens vänskap med tjänster och gentjänster. Och är det inte något skumt med den som har en massa vänner? Har hen en enda sann vän, är inte vännerna egentligen beundrare, snyltare eller bara festande affärsbekanta?Skummisarna i Martin Scorseses film The Irishman funderar inte på detta. Sheeran, (spelad av Robert de Niro) en lite grovhuggen chaufför som är torped och hans mentor Russell Buffalino (spelad av Joe Pesci) mördar sig igenom decennierna och blir allt bättre vänner. Deras vänskap är visserligen från början nyttoinriktad, alltså kategori ett hos Aristoteles. Men den övergår till nästa nivå – de har roligt tillsammans i pauserna mellan morden. Och mot slutet är de verkligen vänner utan utbyte av tjänster. De befinner sig i den oegennyttiga – och framtidslösa - vänskapens sista stadium som för dem också är livets sista stadium."The Irishmans" storhet är inte intrigen, skildringen av brottlighetens koppling till politiken utan vänskapen som just därför att den omges av grymhet är gripande och öm. Ja, Aristoteles tredje kategori av vänskap ligger inte så långt från kärleken. Så vad skiljer dem åt:Det har sagts att berättelser om kärlek visar hur man kan knyta an till en specifik individ, medan berättelser om vänskap visar hur man kan knyta an till livet självt.Jag vet inte om vi får de vänner vi förtjänar eller får vi kanske de vänner vi inte förtjänar. Hmm…Eller så får vi inga alls. När Jacques Derrida på 80-talet gav en serie föreläsningar om vänskap var det helt i tidens anda. Han var den store dekonstruktören som öppnade välbekanta begrepp som man öppnar konservburkar och tömde ut innehållet på laboratoriebänken. Föreläsningarna blev en bok som Derrida inleder med Aristoteles ord ”Åh vänner, ingen vän”. Eller talspråkligt: ”Oh, mina vänner, det finns ingen vän” Vad menar Aristoteles – finns det ingen verklig vänskap? Eller fanns det inga vänner bland lyssnarna?Derrida utgick från en felöversättning. Aristoteles menade nog helt enkelt att den som har många vänner inte har någon. Men felöversättningen var en bra utgångspunkt för Derrida som var ute efter något annat än att förstå vänskapens psykologi. Han såg vänskap som ett politiskt fenomen och försökte via vänskapen förstå individens plats i kollektivet.Men Derrida var ofta lika mystisk som klarläggande. Texten glimrar vackrast när han belyser hemligheternas betydelse för vänskap – något som varje barn som varit medlem i ett hemligt sällskap känner till och som protagonisterna i The Irishman erfar.De som delar en hemlighet delar sina själar.Derrida påpekar att man ser sig själv i sin vän. Möjligen är det förutsättningen för både hemligheter och vänskap. Men finns där redan från början en önskan om att överleva den andre? Ser vi vännens död i samma ögonblick vi delar något med vännen?Liksom ett barn kan föreställa sig hur de orättvisa föräldrarna gråter vid barnets grav föreställer sig Derrida vännernas mumlande vid graven. Men det räcker inte att sörja den döde vännen. Derrida menar att man måste kunna se framtiden i vänskapen, alltså en framtid utan vännen.Hans bok är skriven i klyftan – låt mig säga avgrunden – mellan samhälle och individ. Då blir den självklara frågan: Kan vänskap vara en modell för hur politiken bör fungera?I så fall bör vi betänka att Aristoteles menade att för att vänskap ska existera måste vännerna vara jämställda. Vänskap mellan människor med alltför olika tillgångar fungerar inte.Den italienske sociologen Francesco Alberoni publicerade i början av 80-talet en bok om Vänskap. Man skulle kunna tro att han som sociolog skulle närma sig ämnet realpolitiskt men begreppet vänskap låter sig inte trivialiseras.”Det är med vänskap som med renhet: det behövs bara en liten dos förorening för att en substans inte längre ska vara ren” menar Alberoni som också säger att det inte går att rädda en förlorad vänskap. När tilltron är förlorad är den förlorad för alltid.Han menar i likhet med Aristoteles att vänskap bygger på jämlikhet. Men Alberoni går längre än Aristoteles och beskriver vänskapen som en ideal form av kärlek eftersom parterna är jämställda vilket de inte är i en kärleksrelation.Undrar just om de italiensktalande gangstrarna i The Irishman hörde talas om Alberoni. Förmodligen inte, de läste nog mest om mord i tidningen. Men de kunde ha instämt i den italienske sociologens synpunkt. Vännerna är viktigare än makarna i filmen. När deras familjer är borta når deras vänskap perfekt balans. När Frank och Russell är gamla, utslagna och maktlösa behöver de inte balansera känslor mot nytta.En som skulle förstått svårigheterna i denna balansakt är Cicero, antikens bäste talare. Cicero såg vänskap inte som psykologi, inte som utbyte av tjänster utan som en form av godhet, nästan en ideologi: goda senatorer skulle tillsammans sträva efter goda mål. Dygden skulle sprida sig och man skulle kunna lita på varandra.Vänskap var alltså för Cicero ett idealtillstånd. Och sann vänskap skulle utmärkas av uppriktighet… Ja, vi kan se var svårigheterna börjar. Inte långt efter att Cicero hade avslutat boken om vänskap blir han mördad. De blir också de flesta i The Irishmans cirkel av vänner. Filmen slutar och börjar på ett ålderdomshem där torpeden minns sitt liv.I Montaignes berömda essä om vänskapen till Etienne de la Boétie minns essäisten sin vän i ett förklarat ljus. Det gör inte Frank Sheeran. Han minns det förflutna med obarmhärtig klarhet.Ingen försoning är möjlig, det goda fanns bara i gemenskapen med Russel Buffalino trots att det var denne som gjorde Frank Sheeran till mördare. Jimmy Hoffa, deras gemensamma vän, en officiell makthavare, var i grunden solospelare och måste därför mördas av vännerna. Som Cicero. De två maktpelarna förstod inte den grundläggande regeln: Utan vänskap inget liv.Mikael Timmkulturjournalist, filmare och författare samt tidigare medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Ps Lina Nielsen - Kan jag verkligen lita på Gud? by Hillsong Church Sweden

Jossan har varit i Grekland och listar de absolut sämsta sakerna med att resa. Kringlan har varit på badhuset med sina barn och blivit pyttelite surt behandlad i glaskön. Verkligen ingen stor grej, men ändå. Det handlar också en del om souvenirer, att köpa get, drömmen om en utställning med hattar på Arlanda och vad egentligen en liten olycka betyder. Få dubbelt så mycket Town genom att lyssna på Cruel Town på underproduktion.se/crueltown https://we.tl/t-aQBN1CoIfWunderproduktion.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans undran handlar om hur man egentligen ska veta om det är den högra eller den vänstra sidan som står som vinnare efter valet. Kan man verkligen placera Centerpartiet till vänster redan nu? Och hur mycket längre kommer det att ta för Magdalena Andersson att bilda regering än för Ulf Kristersson? Expert: My Rohwedder. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ps Andreas Nielsen | Det som verkligen betyder något! by Hillsong Church Sweden

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har vi verkligen kompetensbrist i Sverige?

6 oktober. Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och boende i Washington DC, om nya boken ”Sovjet som det verkligen var” som huvudsakligen bygger på hans rapportering hem till UD under åren 1985–1987. Tove Lifvendahl samtalar med honom om relevansen nu i erfarenheterna då, men också om utvecklingen i USA.

Vår relation till håret är det som lyssnarna diskuterar i det här avsnittet. Hur mycket påverkas vi av att ha eller inte ha ett hår eller att det förändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du börjat tappa håret och funderar på hårtransplantation? Är du född utan hår? Är du livrädd för att bli gråhårig eller är du kanske supertrött på att många kommenterar och vill känna på ditt hår? Och hur mycket av vår styrka sitter i håret egentligen?Hårprat i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, ca kl 21:40.

Styrde verkligen medeltidskvinnan Ingeborg Håkansdotter över hela Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan såldes det svenska AI-bolaget Sana för 10 miljarder kronor. Björn Jeffery misstänker att grundaren Joel Hellermark troligtvis har gjort helt rätt och vid exakt rätt tid. Och Henning Eklund följer Charlie Kirks mördares internethistorik och ser en person som snarare blivit radikaliserade av forum som 4chan än en politisk övertygelse. Läs mer om Tyler Robinson och meme-kulturen här: https://www.svd.se/a/vgajEj/alla-missforstar-orden-pa-hylsorna

Hur mycket äldre kommer vi att bli? Överläkaren och medicinprofessorn Johan Frostegård synar den pågående medicinska forskningen och tittar i kristallkulan. Inläsare: Staffan Dopping

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med stora begränsningar. I antikens Aten fanns visserligen folkvalda församlingar, men långtifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var utestängda, liksom barn, slavar (vilka utgjorde en stor del av befolkningen) och utlänningar. För att undvika att räknas som utlänning krävdes bevis på att ens familj hade bott i Aten i flera generationer.Vi är många som – med all rätt – är stolta över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, följer politiska debatter och förfäras över de kvarlevande diktaturerna och totalitära regimer som fortfarande finns på jorden. Skolan lär oss att ”redan de gamla grekerna” införde demokrati (ordet kommer från grekiskan och betyder folkvälde). Men vilken typ av demokrati var detta egentligen?Även om vi begränsar oss till den lilla grupp som fick vara med och påverka, är skillnaderna mellan deras system och vårt enorma. Flera ämbeten tillsattes genom lottning, och så kallade “soffliggare” förlorade sina rättigheter – de kunde rentav bli stämplade som idioter. De som var för politiskt engagerade, och därför ansågs farliga, kunde bli uteslutna från systemet och landsförvisade i tio år.I denna sommarrepris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Aten.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz (Wikipedia, public domain).Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För tre år sedan hade folk trott att du var galen om en jakt på Europa stod mellan Gais och Malmö FF, av olika anledningar. Men i ett regnigt Göteborg var så fallet och efter 90 mållösa minuter är frågorna: har tåget gått för Malmö och är Europa redo för Gais? Med: Jonathan Larsson och John Johansson.

I det här avsnittet möter vi Meira Omar och Oskar Nordstrand – paret som gick från främlingar till förälskade mitt framför hela Sverige. Deras kärlekssaga började i Love Is Blind Sverige, där de förlovade sig utan att ha sett varandra – och bara veckor senare stod de framför altaret. Men vad händer egentligen när kamerorna slocknar och vardagen tar vid?Meira och Oskar delar öppet med sig av den omtumlande resa som förändrade allt: deras syn på kärlek, på relationer – och på sig själva. Vi pratar om modet att släppa taget om gamla föreställningar, om att våga bli sårbar, och om hur oväntade möten kan leda till något djupare än man någonsin kunnat ana.Meira berättar om sin väg från självständig ensamvarg till att våga släppa in någon på riktigt. Oskar reflekterar över hur pandemin fick honom att omvärdera livet – och hur kommunikationen i relationen med Meira utmanat honom att växa.Vi får också en inblick i det vardagliga: hennes behov av återhämtning, hans fullspäckade schema, sms som får vänta – och humorn som håller ihop allt. Genom sina olikheter har de hittat en gemensam grund i ömsesidig respekt, nyfikenhet och emotionell närvaro.Det här är ett avsnitt om att riva murar, bryta gamla mönster och bygga något äkta från grunden. Och om varför kommunikation – på riktigt – kan vara det som gör allt möjligt. Ett samtal du inte vill missa.Följ Meira på Instagram.Följ Oskar på Instagram.Följ den gemensamma kanalen på YouTube.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Meira Omar och Oskar Nordstrand – paret som gick från främlingar till förälskade mitt framför hela Sverige. Deras kärlekssaga började i Love Is Blind Sverige, där de förlovade sig utan att ha sett varandra – och bara veckor senare stod de framför altaret. Men vad händer egentligen när kamerorna slocknar och vardagen tar vid?Meira och Oskar delar öppet med sig av den omtumlande resa som förändrade allt: deras syn på kärlek, på relationer – och på sig själva. Vi pratar om modet att släppa taget om gamla föreställningar, om att våga bli sårbar, och om hur oväntade möten kan leda till något djupare än man någonsin kunnat ana.Meira berättar om sin väg från självständig ensamvarg till att våga släppa in någon på riktigt. Oskar reflekterar över hur pandemin fick honom att omvärdera livet – och hur kommunikationen i relationen med Meira utmanat honom att växa.Vi får också en inblick i det vardagliga: hennes behov av återhämtning, hans fullspäckade schema, sms som får vänta – och humorn som håller ihop allt. Genom sina olikheter har de hittat en gemensam grund i ömsesidig respekt, nyfikenhet och emotionell närvaro.Det här är ett avsnitt om att riva murar, bryta gamla mönster och bygga något äkta från grunden. Och om varför kommunikation – på riktigt – kan vara det som gör allt möjligt. Ett samtal du inte vill missa.Följ Meira på Instagram.Följ Oskar på Instagram.Följ den gemensamma kanalen på YouTube.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Yukimi.YRKE: Artist, sångare i Little Dragon.AVSNITT: 672.OM: det nya soloprojektet, musik-miljonärerna hon blev skyldig 300 000 kronor, att växa upp med föräldrar på två kontinenter, turnéåren med Little Dragon och givetvis en hel del om att inte dela passion med sina barn (som att kasta en stor sten på en liten sten för se hur den ser ut inuti).NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är snart här. Den går att förbeställa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Yukimi.YRKE: Artist, sångare i Little Dragon.AVSNITT: 672.OM: det nya soloprojektet, musik-miljonärerna hon blev skyldig 300 000 kronor, mötet med P.Diddy, systerns självmord, att växa upp med föräldrar på två kontinenter, turnéåren med Little Dragon, att inte tåla alkohol, en perfekt fredagskväll med flumdans och rökelser, att be Damon Albarn kolla åt andra hållet och givetvis en hel del om att inte dela passion med sina barn (som att kasta en stor sten på en liten sten för se hur den ser ut inuti).NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är snart här. Den går att förbeställa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Tina Kronberg har velat bli mamma sen tonåren. Men när hon väl kom fram i donationskön för insemination var beslutet långt ifrån enkelt.

Det svåra Etthundraåttiosjätte avsnittet.Ok! Nu reder vi ut begreppen:Får någon verkligen mer gig via Sociala Medier?Är det en guld-källa? Eller är vi alla fast i bruset?Skall du vara Bred eller Smal inom ditt Musikliv?Halvbra på alla genrer, eller superbra på en?Vi live-testar också en effektpedal vid namn Sushi Box från Np Neptunium, samt Valve Drive från EBS.Heter alla folkmusikorkestrar något i stil med "Barkborrar"?Lyssna och njut.Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Veckans brevskrivare har tröttnat på att vara förstående.Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska Love is Blind är här! Och våra reaktioner likaså. I första avsnittet snackar vi Olas kristall och livsfilosofi, Oskars negging och Göteborgsskämt, att inte veta skillnaden på biologiska tvillingar och stjärntecknet, gråtterapi, Niklas jonglerande, att kärleksförklara två kvinnor samtidigt, huruvida Jakob spelar spel, är korkad eller bara är uppslukad av situationen, Emmilies konfrontation + mycket mer. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.