POPULARITY
1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023
Hausten 1945 fekk presten Peder Olsen det upopulære oppdraget med å gje sjelesorg til Noregs mest hata mann. Olsen starta som prest i Hjørundfjord i 1927 og vart seinare sjukehusprest ved Lovisenberg i Oslo. Dagboka til Olsen har vore familiens hemmelegheit i mange år. I 2024 gav barnebarnet, journalist Håkon F. Høydal, ut boka Kruttårnet som fortel om farfarens møter med Quisling. Boka gir eit bilete av Quisling i dei siste vekene, gjennom farfarens dagbok. I eit intervju med Høydal får vi høyre korleis det var å lese denne dagboka fyrste gong.
Glæd jer - i dag bliver silk sonic og svampe ::-)
Podden är tillbaka inför torsdagens kvalmatch mot Värnamo. Allt du behöver veta inför dubbelmötet. Gör din plikt, stötta BoIS på plats! Heja BoIS!
1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023
Bli en av oss och skaffa Sveriges snyggaste merch: https://stayweird.se/FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!►KONSTIGA BLOGGEN: https://www.instagram.com/konstigablo...►BOSSAN: https://www.instagram.com/bossanofficial/►PRAKTIKANTEN: https://www.instagram.com/praktikante...Vi är ett gäng tre idioter som har alldeles för mycket kul!Världen behöver mer humor!Kontakta mig via mail angående tips, ideér eller samarbeten!►samarbete@konstigabloggen.seLivet är för kort att inte stå ut bland mängden och va dig själv! Gå din egna väg och våga alltid vara dig själv för de är det som gör DIG unik! STAY WEIRD! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Anton och Simon pratar om olika saker och mycket annat. Det finns en massa bonusavsnitt för dig som donerar pengar till här podden på Patreon: https://www.patreon.com/specialisterna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Annas farfar var självlärd jurist och älskade musik. Och så bar han på en stor hemlighet i över 50 år av sitt liv. Flocken är en produktion av Third Ear Studio.
Jakob våkner, og sier: «Herren er på dette stedet, og jeg visste det ikke!» Det er gjenkjennelig stoff for mange av oss. Ikke bare fra Bibelen, men fra våre egne liv. Gud var der allerede, som en far eller mor som sitter ved sengen når barnet våkner opp.
**Udsendelsen er sponsoreret af Heineken 0.0** I denne udgave af Fodboldmagasinet på Mediano – med Peter Sørensen og Asker Hedegaard Boye handler det om konsumering af fodbold og om jagten på den perfekte dom med implementeringen af VAR. Kan vi få for meget fodbold? Og kan vi få for meget VAR? Det er noget af det, vi diskuterer denne gang. Panelet består som altid af forhenværende fodboldspiller og nuværende cheftræner i Hobro IK, Peter Sørensen, og journalist, idéhistoriker og forfatter, Asker Hedegaard Boye. Vært: Adam Møller Gomaa Her finder du linket til vores spørgeskema, hvis du stadig vil nå at have indflydelse på Medianos fremtid: cutt.ly/fjcF6m2
I denne uge fortæller jeg lidt om mine personlige erfaringer med hedonisk adaptation, altså det at vi vænner os til forandring. Jeg løfter også lidt af sløret for et fotoprojekt jeg arbejder på, der bringer liv i min Farfars gamle billeder fra Grønland, da han boede i Qullissat i 1959. Der er (formodentligt) gæster igen fra næste mandag af.
I denne episode inviterer jeg lytteren med på en imaginær byvandring i Visby's smalle og brostensbelagte stræder. Vi kan kalde det en "podwalk". Vi begynder gåturen ved Valdemarkorset.Her fortæller jeg om den blodige erobring af Gotland på Korsengen, ved Valdemarkorset. Foto af Jørgen Diswal. Vi går videre til stedet hvor en mægtig, men forlængst forsvunden, borg engang stod. Det imponerende Visborg Slot blev oprindelig opført af Den Tyske Orden og senere udbygget under Erik af Pommern. Slottet var hjemsted for den danske administration af Gotland og bolig for de 21 danske lensmænd, som regerede øen i de danske kongers navn.Modellen på Kommendentsbacken, der viser hvorledes Visborg Slot har set ud i sin storhedstid. Foto af Poul Eric Frandsen. Nu går vi ind i selve byen, bag den vældige bymur og ned ad Strandgatan til Donners Plats, Gotlands Fornsal, Det Gamle Apotek, Almedalen, Pippis gade og videre til Botan. Vi kommer også forbi S:t Maria Domkirken, Kyrkberget og slutter turen på Stora Torget, hvor aftensolen skinner og den svenske kändis-faktor er lige så høj som UV-indekset.Vue over Visby fra Kyrkberget. Foto af Kathrine G. BjerregaardMusikken er igen hentet fra Gotländska Favoriter. Intromusikken er en lille bid af Gotländsk bröllopsmarsch af Ymsedere. Outro-musikken er nogle sekunder fra Kjell Tomsson's indspilling af sangen Farfars pärontrei. Kjell bor i Stånga på Gotland og synger med en svær gotländsk dialekt.
Hur fort kommer inte jag själv då att glömmas bort? Tre generationer - sen finns det ingen kvar som kan minnas. Maria Selin är gymnasielärare och prästkandidat bosatt i Boden. Hon gillar att ha många saker på gång och lever enligt devisen: Livet är för kort för att inte dricka champagne varje fredag. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se
Der er hemmeligheder i alle familier. Der er bare nogle, der er bedre til at holde på dem end andre. Denne gang handler Third Ear om en, der er utrolig god til at holde på hemmeligheder. Så god at han ville have taget dem med sig i graven, havde det ikke været for en kuffert fyldt med gamle kassettebånd...
Anna Book, Jennifer Åkerman & Hasse Aro diskuterar bl.a. seniorromantik & fula, ärvda vigselringar.
Hon stred och vann mot regeringen, fick EU-kommissionen att avgå från en dag till en annan och underkände FN:s generalsekreterare för vad hon ansåg vara hans oduglighet. Hur vågar hon? För Martin Wicklin berättar Inga-Britt Ahlenius om viljan att göra rätt, om den Värmländska grunden och vad hon tycker om smeknamnet Miss Fearless. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1
Hur kan barnadödligheten minskas? Reportage från Ghana, Egypten och USA. Torsdag den 1 november 11.03 & 20.03 & fredagen den 2 november 23.30 i P1 I FNs barnkonvention Artikel 6 står det: 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. På lördag, denna vecka, är det Alla Helgons dag då vi tänder ljus för våra döda. Barnen ägnar det här programmet åt de barn i världen som aldrig får växa upp och leva sina liv. Barnadödligheten minskar rapporterade UNICEF tidigare i höst. Men inte tillräckligt! Hans Rosling, professor i internationell hälsa medverkar i programmet och berättar att Ghana är det land i Afrika som bäst lyckats sänka dödligheten bland barn. Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent rapporter från Ghana. Även i Egypten sjunker barnadödligheten - reportage Cecilia Uddén. I USA minskar dödligheten bland barn överlag. Men den är fortfarande hög i vissa storstäder, och då särskilt bland fattiga, och särskilt bland svarta berättar vår korrespontent Ginna Lindberg i USA. Hur många barn som dör före fem års ålder är ett mått på ett samhälles välfärd är en gammal sanning. Varför lyckas inte världens länder att minska barnadödligheten snabbare? Och vilken typ av sjukvård leder till att färre barn dör?Programledare Ylva Mårtens____________________________________________________PS. Min farfars lillasyster hette Greta, Lilla Greta säger vi när vi pratar om henne. Lilla Greta föddes i mars 1898 och dog i juni 1902 dvs innan hon fyllt 5 år. Hon dog troligen av hjärnhinneinflammation eller polio, men någon säker diagnos fanns inte, berättade farfar. Ingen som jag känner, mer än farfar förstås, träffade någonsin Lilla Greta, ändå lever hennes minne kvar i vår familj. I barnkammaren fanns Lilla Greta som ett kolorerat fotografi i oval ram när jag var liten. Över Lilla Gretas byrå hemma hos farfar hängde ett porträtt i olja av flickan med de ljusa lockarna. Hon dog för mer än 100 år sen. Jag har också en bild av Lilla Greta klädd i vit kaninpäls och bredbrättad svart hatt bland andra fotografier på min sekretär. Hennes dockservis, sex blå och vita dockkoppar med fat fick jag ärva. Farfars mamma hade sparat dem till kommande småflickor. Lilla Greta-kopparna står fortfarande i mitt porslinsskåp hemma. DS.