Podcast appearances and mentions of lisa kaati

Den 6 december 1989 går en beväpnad man in på det tekniska universitetet École Polytechnique. 14 kvinnor mördas och dagen förvandlas till en mardröm. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. På morgonen den 6 december 1989 ligger en blandning av stress och förväntan i luften inne på det tekniska universitetet École Polytechnique i Montréal. Studenterna är inne i slutspurten med terminens sista tentor och redovisningar. Samtidigt ser de fram emot helgens stora julfest. Men den här dagen kommer att förändra deras liv för alltid.Massmordet kommer att hyllas av incelsPå eftermiddagen kliver en 25-årig man in på universitetet bärandes en sopsäck med ett halvautomatiskt gevär. Efter nästan 20 minuter har han mördat 14 unga kvinnor. De flesta av dem var studenter, med drömmar om att bli ingenjörer. Tragedin skakar Kanada i grunden.Vid den här tiden är skolskjutningar ovanliga och det faktum att alla dödsoffer är kvinnor väcker frågor om gärningsmannens motiv. Drevs han av kvinnohat eller var han bara en galen skytt?Långt senare kommer kvinnomassakern och gärningsmannen att kopplas samman med senare incelmördare och deras idéer. Medverkande  Nathalie Provost – dåvarande student på École Polytechnique.Stephane Guay – dåvarande student på École Polytechnique. Marie-Josée Leblond – dåvarande student, idag IT-direktör på ett teknik och telekombolag.Sylvie Haviernick – syster till studenten Maud Haviernick. Francine Pelletier – journalist och grundare av den feministiska tidskriften La Vie en Rose.Jacques Duchesneau – polischef i Montréal.Jean-Marc Dalphond – kusin till studenten Anne-Marie Edward.   Lisa Kaati – forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. En dokumentär av: Linda Jensen Kidane.Producent: Rosa Fernández. Dokumentären är producerad 2025.

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade Adolescence på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fredag är det biopremiär för dokumentären Ultras. Möt regissören Ragnhild Ekner och hör vad fotbollsexperten Johan Elmander och kulturredaktionens Fredrik Wadström tänker om filmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TV-SUCCÉN ”ADOLESCENCE” SKAPAR DEBATT OM RADIKALISERING I POJKRUMMENDet var länge sedan en tv-serie blivit så unisont kritikerhyllad som ”Adolescence” på Netflix. I hemlandet Storbritannien har det kommit krav på att visa den både i skolorna och i parlamentet, för att motverka pojkars och mäns våld mot flickor och kvinnor. I centrum står en 13-årig pojke som blir anklagad för att ha mördat en jämnårig skolkamrat – en historia om radikalisering på pojkrummet. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, docent vid Stockholms universitet, där hon forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer.CAMILLA LÄCKBERG OM ATT BÄRA PÅ EN INRE GUNDE SVANI vår är författaren Camilla Läckberg dubbelt aktuell - i tv-rutan. Dels med den kommande kriminalserien "Glaskupan" på Netflix - som hon skrivit. Och dels med realityserien "Läckbergs" på Viaplay, där tittarna får följa Camilla Läckberg och hennes familj i vardagen – och på hennes 50-årsfest. Nu berättar hon för Björn Jansson om när det ryckte i hennes långfinger och att hon bär på en inre Gunde Svan.ESSÄ: SÅ FÖRGIFTADE NAZISTERNA DET TYSKA SPRÅKETI år är det hundra år sedan den första delen i Adolf Hitlers ökända bok "Mein Kampf" utkom. Där utgår han från att massans val alltid styrs av känslor och fördomar. Litteraturforskaren Jimmy Vulovic funderar över en propagandadoktrin med ödesdigra konsekvenser, samt över den judiske man som analyserade skeendet på plats.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Incelkulturen är en internetabserad kultur där män odlar kvinnohat och hämndlystnad till följd av oförmåga att inleda relationer. Experterna, Johan Fernquist och Lisa Kaati som gästar avsnittet berättar bland annat om terrordåd utförda av incels och varför det är svårt för en icke-insatt person att förstå språket incelsforum. Ljudklippet från förhöret med Alek Minassian kommer från National post. 

2020 rubriceras en attack kopplad till incelrörelsen för första gången någonsin som terrorism. Men vad är egentligen incels och vad kännetecknar deras subkultur? Vi pratar med Lisa Kaati, forskare i digitala miljöer vid totalförsvarets forskningsinstitut, om kvinnohatet och överlappet med våldsbejakande extremism. Tack till Emil Almén, Alexander Jubell, Michel Riddez, Max Ulveson och Lisa Kaati. Producerad av Novel Studios. Mer info: www.detmorkapsyket.se och www.novelstudios.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under 2019 har det skett ett flertal dåd med högerextrema förtecken, där gärningsmännen verkar ha radikaliserats genom forum på nätet. Nu har FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut släppt en rapport som djupdyker i de radikalnationalistiska forumen på nätet, och i dagens avsnitt pratar vi med Lisa Kaati, forskningsledare och rapportförfattare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Personen i lägenheten scrollar genom inkorgen på Twitter. In flödar bilder på personer med nazistiska symboler, i realtid. Bilder som kommer samlas på en krypterad hårddisk och sedan spridas på nätet. Det är bland annat från denna lägenhet som twitterkontot Nazispotting administreras och för första gången ger de här en intervju om sin verksamhet. Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar att kontot Nazispotting startades i Januari 2014, en dryg månad efter det att 16000 Stockholmare samlats på Kärrtorps idrottsplats i en uppmärksammad demonstration mot rasism. Gruppen har kopplingar till den autonoma vänstern och målet att ta bilder på nazister i Sverige och hänga ut dem med bild på sociala medier. Idag, fyra år senare, har hundratals bilder på svenska nazister laddats upp på Nazispottings twitterkonto. Vad gör gruppen och vad vill den med sin verksamhet? Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Sebastian Hedlund 2018.

Inför valet 2018 fanns farhågor om digitala påverkansoperationer. Aktiviteten hos politiska botar på Twitter visade sig också fördubblas veckorna innan själva valdagen. Hur avslöjar man botarna? Veckorna före valdagen blev det fart på de politiska botarna på Twitter, alltså konton som automatiserat spottar ut sig politiskt innehåll. I Sverige har vi också delat så kallade skräpnyheter i mycket större utsträckning än andra västeuropeiska demokratier, enligt forskning från Oxforduniversitetet. Hur påverkad har valprocessen blivit? Och vilka risker finns för den politiska utvecklingen efter valresultatet? Vi summerar påverkansoperationer och andra digitala angrepp med tre gäster: Lisa Kaati, forskare vid FOI, Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB och Patrik Oksanen, politisk redaktör vid centerpartistiska Hudiksvalls tidning med inriktning på säkerhetspolitiska frågor. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

I framtiden kommer allt att mätas, och som en konsekvens får vi fler och fler relationer, både till människor och ting. Hör om när Internet of Things möter Quantified Self och vad det gör med tiden. Internet of Things Sakernas Internet är ju ett samlingsnamn för alla produkter som kommer att kunna skapas när fler och fler apparater börjar kommunicera inte bara med människor utan också med varandra. För att den potential som finns i den här utvecklingen ska kunna förverkligas, behöver fler och fler saker mätas och registreras. Våra kylskåp, våra örngott och våra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samköras med de mätningar du själv gör av vad som händer i din egen kropp.Vad detta innebär för vårt förhållande till tiden försöker Fredrik Pålsson få kläm på genom att besöka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta över tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relationer till både människor och ting. Om detta kommer att leda till konstant övervakning eller konstant omhändertagande det beror på vem du frågar.Medverkar gör Troed Sångberg, futurist som arbetar på Sony Development Program, Lisa Kaati som är koordinator på Internet of Things Sverige vid Uppsala Universitet, Magdalena Graf på Ewa Home, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg som skrivit boken Administrationssamhället, samt arbetslivsforskaren Calle Rosengren.

En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Belfrage är professor i kriminologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och professor vid psykologiska fakulteten i Bergen i Norge. Han har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar och är en ledande forskare när det gäller att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument, som blivit allt vanligare för att på förhand kunna bedöma om en viss person kan antas begå exempelvis våldsbrott. Han säger att flera terrordåd har kunnat avstyras på det här sättet, utan att det har kommit till allmänhetens kännedom. Men vad händer då i samhällen som drabbas av grova terrorbrott? Och hur reagerar människor som under en längre tid lever under hot om att när som helst drabbas av exempelvis självmordsbombare? Ann Enander är docent i psykologi och verksam vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum i Karlstad, där hon forskar och undervisar om bland annat risk- och krispsykologi, och hon säger att människor ofta reagerar tvärtemot hur vi kanske tror, något som får betydelse för hur myndigheterna bör agera vid kriser. Programledare är Urban Björstadius.