Podcasts about nationellt

Om landet med den viktiga kanalen som hamnat mitt i skärselden mellan USA och Kina. Panama tvingas välja mellan stormakternas intressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump varnar för att Kina har tagit över Panamakanalen. Det finns ingen klar grund för det påståendet men det kan få allvarliga konsekvenser - för Panama. USA:s intresse för Panama går långt tillbaka i tiden och utan USA hade Panama troligen aldrig blivit ett eget land. Kanalen är en genväg mellan Stilla havet och Atlanten. Här passerar amerikanska fartyg och kinesiska på väg med varor till hela världen. Nu står den mitt i blickfånget för det ekonomiska krig som snabbt eskalerat mellan de två jättarna som tävlar om att kalla sig världens ledande ekonomi.Panama tvingas nu välja mellan Trumps USA som hotar med en invasion - och Kina - som vill stärka sin makt över viktiga handelsvägar.Medverkande: Boris Moreno, chef vid Cocoli-slussarna i Panama-kanalen, Ricarute Vazquez, Panama-kanalens högste chef, Julio Yao Villalaz, akademiker och författare i Panama med nära band till Kinas ambassad, Graciela Dixon, jurist och före detta domare i Panamas högsta domstol, Alexis von Sydow, Kina-analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina i Stockholm, Jorge Heine, tidigare diplomat i Kina och professor vid Perdee Center school of global studies vid Boston University.Reporter på plats i Panama: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sr.seProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jakob Lalér

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med Donald Trumps tullar har kraftmätningen mellan stormakterna USA och Kina ökat. Kina har svarat med egna höga tullar och verkar fast besluten om att ta strid mot USA i tullkriget. Men vad betyder handelskriget egentligen för Taiwans självständighet? Det senaste året har Kina ökat trycket mot Taipei där en stor del av världens halvledare produceras. En konflikt om Taiwan skulle inte bara sätta ännu mer press på den globala handeln utan också få konsekvenser för hela världen.Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag gästas vi av Alexis von Sydow för ett samtal om Kinas växande närvaro på den afrikanska kontinenten. Vi fördjupar oss i allt från infrastruktursatsningar och naturresurser till politiskt inflytande och framtida geopolitiska konsekvenser. Vilka är drivkrafterna bakom Kinas strategi – och hur påverkar detta Afrikas utveckling, suveränitet och relationer med väst?Alexis är analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK). Alexis är expert inom Kinas utrikespolitik, inklusive frågor som rör Taiwan, samt säkerhet och påverkan.Avsnitten vi hänvisar till under samtalet:Unrestricted Warfare: https://open.spotify.com/episode/6DeMC97TjbbVxJZ2pWZY1v?si=lqCvaMrBRlmkOZPB92VzLAPåverkanskampanjer med Perry Johansson Vig: https://open.spotify.com/episode/5fBUFxQV4qGELc3XrgHRXR?si=zklcYyEnSE-21umxaSBP8gKontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trump gör en omvänd Nixon och flörtar med Ryssland för att sänka Kina. Kinesiska ledare säger att USA tillämpar djungelns lag och uppmanar världen att luta sig mot dem istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här i Sverige har vi stora samarbeten med både USA och Kina. Men relationerna är knepiga – och blir allt knepigare. Hör hur de har förändrats genom åren.Kineser femte största invandrargruppen 2024Det finns många kinesiska studenter och forskare på svenska universitet och högskolor. Det skapar oro för att hemlig och viktig forskning hamnar i händerna på den kinesiska regimen. ”Det har varit en lång period när vi inte förstått hur intressanta vi är för främmande makt”, säger Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan. Kontrollen ska skärpasNu ligger ett förslag på regeringens bord som innebär att det införs en speciell stödfunktion för “ansvarsfull internationalisering”, där bland annat Säpo och Försvarsmakten ska hjälpa till att hålla koll på att svensk forskning inte hamnar i fel händer. Samtidigt granskas kinesiska investeringar hårdare och förra året stoppades en affär av Inspektionen för strategiska produkter. Volvo Cars sticker utDen största kinesiska investeringen i Sverige är Volvo Cars, som även sticker ut i ett internationellt perspektiv, säger Björn Jerdén på NKK. Nu ställs Volvo Cars inför nya utmaningar när USA stramar åt sina regler kring kinesisk teknik. Men bolaget har ”en god plan”, säger produktchefen på företaget.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jerdén, chef Nationellt kunskapscentrum om Kina, UIHanna Sahlberg, Kinareporter EkotEva-Lisa Palmtag, utredare UniversitetskanslersämbetetRobert Egnell, rektor FörsvarshögskolanHelena Löfgren, Nationellt kunskapscentrum om KinaAndreas Hamrin, talesperson PTLErik Severinson, produkt- och strategichef Volvo CarsDonald Trump, president USARichard Nixon, fd president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

I dagens avsnitt har vi med oss Perry Johansson Vig på länk för att diskutera de kommunistiska påverkanskampanjerna mot Sverige under kalla kriget. Vi djupdyker i hur Kina och Vietnam försökte utöva politiskt inflytande, deras mål med kampanjerna och hur dessa operationer organiserades. Vi pratar också om hur påverkansarbetet formade den svenska opinionen samt de långsiktiga effekterna på Sverige.Perry Johansson Vig är analytiker vid Nationellt kunskapcentrum om Kina och docent och filosofie doktor. Hans forskning fokuserar på Kinas relationer med Väst, både faktiska och imaginära. Just nu avslutar han två projekt om kommunistiska påverkanskampanjer mot Sverige under kalla kriget. Johansson har verkat vid ledande universitet och har bott och arbetat i Östasien i totalt femton år, främst i Hongkong.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis. När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Skjutningen mot vd:n för United Healthcare har ökat fokuset på säkerhet för höga chefer i USA. Men även här i Sverige spenderar storbolag mycket pengar på säkerhetstjänster åt sina chefer. Och även småföretagare utsätts för hot. I vissa områden är det så vanligt att det blivit en del av vardagen. Efter att det här avsnittet spelades in har Södertörns tingsrätt dömt fem personer till fängelse för försök till grov utpressning mot börsbolaget Fastator vd Joachim Kuylenstierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Peter Narbe, Affärsområdeschef Executive 2Secure Jacob Ämtvall, statsvetare Tryggare SverigeGinna Lindberg, USA-korrespondent Sveriges RadioÖrjan Josefsson, handlare ICA Supermarket Bro StockholmJan Olsson, kriminalkommissarie NOA och Nationellt it-brottscentrumGunnar Appelgren, kriminalkommissarie SödertäljepolisenJessica Tisch, New York-polisenGunnar Strömmer, justitieministerekonomiekotextra@sverigeradio.se

Nedsläpp Hockeypuls – som tar ett helhetsgrepp om svensk hockey – är tillbaka. Denna vecka med Jennifer Engström som vikarie för Adam Johansson. Tillsammans med Sydsvenskans Kent Leijon Jönsson och NA:s David Hellsing diskuteras Liljander-Gate, den mest tänkbara efterträdaren, Örebros dipp och massa annat.

I april 2019 inleddes en våg av massprotester för frihet och demokrati i Hongkong. Protesterna ägde rum till följd av ett nytt lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Under sommaren och hösten 2019 eskalerade protesterna och våldet, men vad hände sen i Hongkong? Och vad händer i Hongkong idag? Samtidigt är Hongkong bara ett av många fall av demokratisk tillbakagång i världen. Hur ser de globala demokratitrenderna ut? Kan vi se paralleller mellan Hongkongs situation och andra länder där demokratin är hotad? Detta och mycket mer kommer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Staffan I. Lindberg, Professor och Director V-Dem Institute Perry Johansson Vig, Analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

I samband med klimattoppmötet COP29 släpps ett avsnitt av Folk och Försvar podden med fokus på kinesisk klimatpolitik och vilken roll klimatet spelar i Kinas världsordning. Kan man vara stormakt och utvecklingsland på samma gång? Kan man ha världens största utsläpp av växthusgaser och samtidigt vara ledande inom grön omställning? I debatten om Kinas klimatpolitik hamnar vi lätt i två läger, vissa säger att Kina är den stora boven och andra menar att Kina har nyckeln till en grön framtid. Var ligger egentligen sanningen? Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Karl Hallding, chefsanalytiker på Vinnova och tidigare senior forskare vid Stockholm Environment Institute Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Emilian ja hänen veljensä Miskan lapsuutta varjostaa turvattomuus. Miska kuolee traagisesti ennen kuin ehtii täyttää 40, mutta Emilia selviää lapsuudesta hengissä ja hänestä tulee kirjailija. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilia Aalto syntyy Göteborgissa vuonna 1989. Kymmenen vuotta vanhempi isoveli Miska on innoissaan: hän on toivonut pikkusisarusta monta vuotta.Elämä perheen isän kanssa on kuitenkin arvaamatonta, ja lopulta äiti lähtee lasten kanssa turvakotiin. Emilia on silloin 3-vuotias.39-vuotiaana Miska kuolee traagisesti. Isoveljen kuoleman jälkeen Emiliasta tulee kirjailija: teos När bror dör kertoo Miskasta ja lapsuudenperheestä, elämästä ja kuolemasta.Emilia: jag överlevde – men min bror dogEmilia Aalto föds i Göteborg 1989. Den tio år äldre storebrodern Miska är lycklig: han har önskat sig en lillasyster i många år. Men livet med pappan är oberäkneligt, och till slut tar mamman sig och barnen till ett skyddat boende. Emilia är då tre år gammal.Vid 39 års ålder dör Emilias storebror Miska tragiskt. Efter hans bortgång blir Emilia författare: boken När bror dör handlar om Miska, om barndomshemmet och familjen, om liv och död.Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Emilia Aalto/kirjailija/författare, Ingrid Lindholm/asiantuntija/ möjliggörare Nationellt kompetenscentrum anhörigaDokumentin teki/Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seTuottaja/producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.seKertoja/berättarröst: Ramin FarzinLoppumiksaus/slutmix: Magnus KjellssonProgrammet gjordes under våren 2024.Ohjelma tehtiin keväällä 2024.Vem är Emilia Aalto?Emilia Aalto är en sverigefinsk författare vars debutroman När bror dör publicerades år 2023 av Wahlström & Widstrand förlag. Boken fick flera positiva recensioner och nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2024. Emilia Aalto är född i Göteborg. Hon har bland annat studerat litteraturvetenskap och är idag bosatt i Stockholm.Kuka on Emilia Aalto?Emilia Aalto on ruotsinsuomalainen kirjailija, joka julkaisi vuonna 2023 esikoisteoksensa När bror dör. Teos sai huomattavaa mediajulkisuutta ja oli ehdolla Borås Tidnings debutantpris 2024 -palkinnon saajaksi. Emilia Aalto on syntynyt Göteborgissa. Hän on opiskellut mm. kirjallisuutta ja hän asuu nykyisin Tukholmassa.Läheisille ja omaisilleOletko päihderiippuvaisen tai psyykkisistä ongelmista kärsivän läheinen ja haluat tukea tilanteeseesi? Voit soittaa oman kuntasi vaihteeseen ja pyytää heitä ohjaamaan sinut oikealle taholle.

Det är jämt mellan Donald Trump och Kamala Harris i alla mätningar och världen håller andan, för vem som sitter i Vita huset spelar inte bara roll för amerikanerna utan även för USA:s vänner och fiender runt om i världen. Men vad blir egentligen skillnaden om Trump eller Harris vinner valet? Den frågan ställer vi till UI:s experter i Utblicks 100:e avsnitt, inspelat inför publik på Playhouse teater i Stockholm. Medverkande:Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för global politik och säkerhet.Fredrik Löjdquist, chef för UI:s Centrum för Östeuropastudier.Björn Jerdén, chef för UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Stina Oscarson, Thomas Mattsson och Hanif Bali under ledning av Staffan Dopping. Nationellt tiggeriförbud ska utredas. Stridigheterna i Mellanöstern påverkar säkerheten här i Sverige. Israeliska ambassader har attackerats, och utrikesministern utsattes för tomatattack i riksdagen. Inställda statsbidrag tvingar Ibn Rushd att lägga ner, och Bokmässans seminarium om samernas rättigheter får blodet att koka.

Veckopanelen med Stina Oscarson, Thomas Mattsson och Hanif Bali under ledning av Staffan Dopping. Nationellt tiggeriförbud ska utredas. Stridigheterna i Mellanöstern påverkar säkerheten här i Sverige. Israeliska ambassader har attackerats, och utrikesministern utsattes för tomatattack i riksdagen. Inställda statsbidrag tvingar Ibn Rushd att lägga ner, och Bokmässans seminarium om samernas rättigheter får blodet att koka.

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kina tar allt större plats på den globala spelarenanKinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

Nyheterna Radio 17.00

I detta avsnitt av Människorättspoddens serie om att motverka våldet får vi lyssna till Johanna Belachew som arbetar som verksamhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid. Hon berättar om det utbredda, dolda våldet som många kvinnor lever i – det som sker i hemmen från närstående. Vi samtalar även om vikten av samarbete mellan olika delar i samhället för att kunna fånga upp och hjälpa dem som behöver stöd.

Relationen mellan Kina och Ryssland påverkar världen långt utanför de autoritära jättarnas egna gränser. Och med sina ekonomiska, politiska och militära samarbeten skapar de oro i väst. Men hur goda vänner är egentligen Putin och Xi? Är verkligen Ryssland en bra handelspartner för Kina på sikt? Och vad kan väst göra för att dessa två ickedemokratiska regimer inte ska få bestämma hur världen ska se ut?Medverkande:Hugo von Essen, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Patrik Andersson, analytiker vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du vara publik när vi spelar in Utblick #100? Anmäl dig här! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I elva år har hon varit kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Mycket fokus har lagts – och läggs fortfarande – på att ”bygga staden hel”. Möt Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i ett samtal om: # Kampen mot segregation och otrygghet i en stad med invånare från 186 länder. # Hållbart byggande – som ”förutom det miljömässiga också måste innebära att bygga så vanligt folk har råd att bo”. # Den nya vräkningslagen och kommunala MKB:s nya hårdare förvaltningsstrategi. # Frustrationen över rikspolitiken: ”Man kan inte ta bort och ersätta med ingenting.” Anna Bellman programleder och Lennart Weiss kommenterar.

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?Medverkande: Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om KinaRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En bil står på tomgång utanför ett lägenhetshus i Helsingborg. Förbipasserande ser en livlös man i förarsätet. Mannen är skjuten och kort senare stoppar polisen en 16-åring på en elsparkcykel med en gråglock i byxlinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Länge var pistoler från forna Jugoslavien det som stod högst upp på de kriminella gängens önskelista men de senaste åren har det ändrats. Nu ser polisen och Tullverket att så kallade hybridvapen blivit allt vanligare. I USA kallas det ghost guns - spökvapen - där vapendelarna går att köpa lagligt i olika länder och där man sedan själv bygger ihop ett helt nytt skjutvapen som är nästan omöjligt att spåra.Mordet i Helsingborg i augusti 2023 är ett av flera mord där gängkriminella använt sig av en så kallad gråglock som är en typ av hybridvapen. – Minst ett tiotal mord har begåtts med de här vapnen och ett stort antal personer har blivit lagförda för grova vapenbrott, säger Johan Gustafson som är kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist Sköld Producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet. Transkribering av Växa upp i en familj med dövblindhet

I det här avsnittet pratat vi om coercive control. Vår gäst är Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa på Nationellt centrum för kvinnofrid. Carolina Överlien berättar bland annat om vad coercive control är och ger exempel på hur det kan te sig. Vad är syftet med att utöva coercive control och vilka konsekvenser kan det få för den utsatta? Hur påverkas barn som utsätts för detta och hur farligt är det att utsättas för coercive kontroll? 

12 kvinnor och flickor misstänks ha mördats under årets första tre månader. Det är nästan lika många som hela förra året.  Veckans avsnitt av Magasinet om mäns våld mot kvinnor.  Gäst: Åsa Witkowski, sakkunnig i kvinnofridsfrågor på Unizon och tidigare expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid.  Programledare: Helena Björk.

I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet. Transkribering av programmet - Vad är dövblindhet?

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Efter en lång och känslofylld vårdnadstvist kommer en mamma att få återse sin son på Cederängens villa i Västerås. Ett efterlängtat möte som får ett tragiskt slut. Källor: Domar och beslut från Västmanlands tingsrätt och Svea Hovrätt, Polisens förundersökningsprotokoll, Åklagarens stämningsansökan, Författarens intervju med Eva-Marrees mamma, Västmanlands läns tidning, Magasinet Neo, "I Sverige finns inga horor" ("Everything is better than a hooker"), dokumentärfilm, Nationellt centrum för kvinnofrid Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Leo Magnusson & Per Johansson, och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för brott i nära relation, anmäl det till polisen genom att ringa 114 14. Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 ger stöd till dig som utsatts för våld och hot.

Om det dramatiska skiftet i Sveriges syn på Kina från möjligheternas land till systemrival och säkerhetshot. Hör vad som fick relationen att krackelera och hur Nato kan framkalla en hårdare linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige upprättade som första västland diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Under flera decennier tittade såväl politiker som näringsliv österut med förhoppningsfulla blickar och stora visioner. Men under 2010-talet har synen på Kina kommit att omprövas i grunden. Idéerna om att handel och utbyte skulle kunna göra Kina mer demokratiskt har övergetts. Idag i Europa betonas istället behovet att minska vad som betraktas som ett riskfyllt beroende av Kina och Kina beskrivs som en systemrival. Sveriges regering å sin sida betonar att Kina-linjen ska vara förankrad i EU och i det transatlantiska samarbetet. Fallet Gui Minhai och aggressiv diplomatiI Sverige syns ett tydligt skifte 2018. Den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai kidnappades då för andra gången i Kina. Han sitter fängslad än idag. Vid samma tidpunkt, i slutet av 2010-talet, började Kinas ambassad i Sverige att anamma en ny aggressiv retorik som även fick internationell uppmärksamhet. Idag ringar Säpo och Must in Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från den 21 november 2023.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Bakom sprängningarna och skjutningarna gömmer sig en gigantisk ekonomi. Den består av knarkpengar, men även momsfusk och välfärdsbrott. För gängens tentakler sträcker sig numera långt in i samhällskroppen. De har byggt upp en väloljad infrastruktur med företag som grund, som utnyttjas för att begå ekonomiska brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Patrik Lillqvist, underrättelsechef SkatteverketCarl V Andersson, reporter EkotCarin Götblad, polismästare NOASara Persson, specialist EkobrottsmyndighetenAmir Rostami, professor kriminologi Högskolan i GävleLotta Mauritzon, brottsförebyggare Nationellt bedrägericentrumAnna-Karin Hansen, chef förebyggande kansliet EkobrottsmyndighetenJan Persson, säkerhetsexpert och författareTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.sigrid.edsenius@sverigesradio.seProducent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023. Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och FadimeDu kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. KvinnofridslinjenTill kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryckPå www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

Terrorhotnivån höjs från en trea till en fyra i Sverige. Det berättade Säpo i eftermiddag under en pressträff. Frågan har legat i luften hos många efter en längre tid med skakigheter och en het pågående debatt om koranbränningar. Vad innebär det här? Varför sker höjningen nu? Och ska vi börja bete oss annorlunda i vår vardag? Gäst: Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I december 2022 får Åsa Ikekhua ett sms från sin son. Sonen behöver hjälp att betala en faktura. Åsa swishar. Men det dröjer inte länge innan hon fattar att hon blivit lurad. Sedan hösten 2022 går “Hej Mamma”/"Hej Pappa"-sms:en som en löpeld över Sverige. Genom att låtsas vara mottagarens son eller dotter lyckas bedragarna lura till sig miljontals kronor. "Att använda det närmsta en mamma har i sitt hjärta, sina barn. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att någon människa skulle göra så mot mig", säger Åsa Ikekhua som lurades att swisha 25 000 kronor.Hon är inte ensam. Från september 2022 till maj 2023 har polisen fått in ungefär 4 000 liknande anmälningar och Nationellt bedrägericentrum beräknar att brottsvinsten är cirka 33 miljoner. Bedrägerimetoden kommer från Nederländerna. Men vad gör polisen åt det och är det någon som har åkt fast?Medverkande:Åsa Ikekhua, bedrägeriutsattLotta Mauritzson, bedrägerisamordnare polisens nationella operativa avdelningProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Kina PohjanenLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Allt fler äldre i Sverige luras att lämna över bankkoder och föra över pengar. Kerstin Eleryd blev av med 70 000 kronor hela hennes sparkapital. Pengarna från de här bedrägerierna går ofta till de kriminella nätverken. Nu pågår en strid om bankerna ska ersätta kunder som förlorat pengar. Programledare:Erika MårtenssonRöster och medverkande i programmet:Mahabad Rahnamafar Hsieh, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyråLars-Olof Johansson, professor i psykologi, Göteborgs universitet.Kerstin Eleryd, bankkundHans Lindberg, vd, Bankföreningen Kristofer Johannesson, biträdande KonsumentombudsmanLotta Mauritzson, brottsförebyggare, Nationellt bedrägericentrumProducent:Olof WijnbladhTekniker:Joakim Perssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation. Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Allt färre länder erkänner Taiwan. Senast att svänga var Honduras, som nyligen bytte fot och valde Peking istället. Samtidigt är president Tsai Ing-wen i USA för att säkra upp deras viktiga stöd. Och så var de bara 13. Fler är det inte som erkänner Taiwan nu, efter att Honduras nyligen svängde och upprättade diplomatiska relationer med Kina. Honduras följer Nicaragua som gjorde samma sak i slutet av 2021 och totalt har Taiwan förlorat nio allierade sedan 2016. Hör om vad som ligger bakom och hur Kina vinner över allierade till sin sida. Trenden reser frågan hur bräckligt omvärldens stöd för Taiwan är och sätter ljus på vilken betydelse de formella diplomatiska erkännandena har. Inrikespolitiskt i Taiwan är de internationella banden och hur Kina ska tacklas en stor fråga inför presidentvalet nästa år. Därför har Taiwan blivit viktigare för västÄven om de formella erkännandena blir färre har det uttalade stödet och engagemanget för Taiwan från västvärlden, och främst då USA, blivit starkare på senare år. Ett av Taiwans geopolitiska trumfkort är den högteknologiska i tillverkningen av halvledare och därtill anses Taiwan viktigt av såväl ideologiska som militärstrategiska skäl. Även EU uttalar stöd för Taiwan och i veckan besöker EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emanuel Macron Kina. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Jerdén, forskare och chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker. Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. Tiktok slår ifrån sig anklagelserTiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.Medverkande:Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom. I februari 2023 släcks hemsidor som tillhör stora svenska företag, myndigheter och institutioner ned. Bland annat drabbas SAS, SVT, flera universitet och sjukhus.Snart står det klart att hackergruppen Anonymous Sudan ligger bakom överbelastningsattackerna.– Min första reaktion var ju "yeah, right", och ganska mycket skepsis till att det här verkligen skulle vara en rörelse från från Sudan, säger IT-säkerhetsexperten Leif Nixon.Misstänka kopplingar till RysslandFöretaget Truesec som jobbar med datasäkerhet lyfter fram en annan aktör bakom Anonymous Sudan, hackergruppen Killnet. En grupp som är tydligt pro-rysk, och som har genomfört flera attacker mot länder som stödjer Ukraina.– Det följer väl ett ganska tydligt ryskt modus operandi på så sätt att att den ryska underrättelsetjänsten länge har jobbat med med aggressiva cyberoperationer på många olika sätt, säger Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Mycket pekar alltså mot att gruppen Anonymous Sudan är en del av något större än protesterna mot koranbränningarna.Medverkande:Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter.Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert.Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Anton Linné, cybersäkerhetsexpert.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, The Guardian, Telegram

Utan kriminaltekniska undersökningar går brottslingar som skjuter fria. Men på bara ett och ett halvt år har 7 av 15 anställda i den grupp som gör vapenundersökningar slutat vid Nationellt forensiskt center i Linköping. De vittnar om ett omfattande missnöje med ledningen och Polismyndigheten, som numera styr verksamheten, skriver Lars Åberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är vi på väg mot ett ”Europas förenta stater”? Vilka är fördelarna för Sverige att vara med i EU? Och vilka är nackdelarna? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om subsidiaritetsprincipen, Brexit och coronafonden. Gäst i programmet är Charlie Weimers som är EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna.

Oväntat låg inflation i USA. Härvan kring Stockholmspolisen. Nyinrättade Nationellt center för cybersäkerhet. Genombrott för energiframställning. Matmissionen går från 8 till 25 butiker. Intervju med Tobias Billström, utrikesminister (M). Brottssyndikat lurar unga i Sydostasien till slavarbete. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa. Dom i Niceattentatet 2016 då 86 personer dog, Luciasång och traditioner.

Härvan kring Stockholmspolisen. Ny regering i Danmark. Miljardböter för Danske Bank. Nyinrättade Nationellt center för cybersäkerhet. Genombrott för energiframställning. Matmissionen går från 8 till 25 butiker. Intervju med Tobias Billström, utrikesminister (M). Brottssyndikat lurar unga i Sydostasien till slavarbete. Luciasång och traditioner.

Folket i Kina översköljs av partiets propaganda. Budskapen som pumpas ut ska få dem att avguda Xi Jinping. Personkulten odlas nu så intensivt att vissa börjar jämföra med Nordkorea. Kommunistpartiets budskap dominerar fullständigt informationsflödet i dagens Kina. Oavsett om du bokar en taxi i mobilen, slår på TV:n, åker tunnelbana eller går in i en hiss propagandan möter dig överallt. Det är så mycket propaganda. Det är jättesvårt att värja sig, man blir exponerad för det överallt, säger Kinakorrespondent Björn Djurberg.På senare år har innehållet tagit en delvis ny riktning. Alltmer av propagandan går ut på att hylla Xi Jinping och bygga upp myter kring hans person.Påminner om personkulten i NordkoreaI påkostade videos och TV-produktioner förmedlas budskapet att Xi Jinping är en trygg ledare som förstår människor och bryr sig om minoriteter. Vidare upprepas att Xi Jinping står upp för Kina, hanterar svårigheter och navigerar i en allt mer osäker omvärld. I det närmaste religiösa myter om Xi odlas på ett sätt som för tankarna till Nordkorea. Kinesiska oppositionella säger att vi lever numera i Västkorea. Och med det menar man ju att personkulten påminner mer och mer om den runt familjen Kim, säger Kinakommentator Hanna Sahlberg.Medverkande: Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson

Xi Jinping, som precis valdes till president i fem år till, styr Kina med järnhand. Hans makt är kolossal och hans parti, Kinas kommunistiska parti, har nästan hundra miljoner medlemmar. Men den stora makten till trots, så är Xi Jinping ändå inte nöjd. Han vill nämligen ha Taiwan och på kommunistpartiets partikongress sa att han inte utesluter våld för att få det som han vill ha. Vad händer mellan de två länderna just nu? Har Kina fortsatt att skjuta robotar över Taiwan? Vad händer med de som försöker protestera mot Xi Jinping i Kina? Hur är relationen mellan Xi Jinping och Vladimir Putin egentligen? I dagens Aftonbladet Daily dyker vi ner i det senaste kring Xi Jinping och konflikterna med omvärlden. Gäst: Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina på utrikespolitiska institutet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

16-åriga Malin Lindström kliver på bussen. Sedan försvinner hon. När Malin till slut hittas mördad saknas tillräckliga bevis. I ett kvarts sekel väntar familjen och polisen på svar. Den 23 november 1996 kör Håkan Lindström sin lillasyster Malin till busstationen i Örnsköldsvik. Det blir det sista han ser av henne. Vittnen har sett Malin gå längs Bruksvägen i Husum, vid sidan av en ung man. Men till en början är det ingen som kan eller vill namnge honom. Han ska senare åtalas, men frias.När Malin hittats död läggs hennes jeans i en frys på NFC, Nationellt forensiskt centrum i Linköping. På jeansen finns en liten spermafläck som teknikerna inte kan analysera. I ett kvarts sekel väntar familjen och polisen på att tekniken ska utvecklas så DNA:t ska kunna avslöja mördaren. Fallet ger upphov till osannolika juridiska frågor: är det tillåtet att tvångstopsa någon som redan blivit friad i domstol?Håkan Lindborn, Malins storebror.Rune Lindström, Malins pappa.Karl - Erik Olofsson, fd. polis i Husum.Leif Sundin, polis i Örnsköldsvik.Oisín Cantwell, nyhetskrönikör på Aftonbladet.Ulf Holst, försvarsadvokat.Mats Svensson, överåklagare.Ola Ehrenberg, kalla fall-polis.Marie Allen, rättsgenetikprofessor.En dokumentär av: Linnéa Hjortstam.Producent: Lasse Truedson / Tredje statsmakten.Exekutiv producent: Jon Jordås.Publicerad: 2022.

Kina pratar allt mer om Nato och tonen har skärpts. Kritiken tar ofta sikte på USA, men även Sveriges Nato-ansökan kommenteras. Hör om de officiella markeringarna och propagandan i kinesiska medier. Nato-medlemskapet kommer allt närmare för Sverige och Finland, nu återstår bara två länder som ska godkänna ansökan. Samtidigt går kinesiska medier på högvarv om Nato. Där har man trappat upp sitt tonläge rejält och det har även förekommit kommentarer som direkt siktar in sig på det svenska medlemskapet. Det här visar en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet har till exempel sagt att "relevanta länder" bör iaktta försiktighet. Kinesisk satir utmålar USA som ett land i förfallI Kina utmålas Nato ständigt som USA:s förlängda arm och verktyg. Därmed kan Kinas Nato-kritik i mångt och mycket ses som ett uttryck för den spända relationen mellan Kina och USA. Hör om satirteckningarna i kinesiska medier som ständigt tar fasta på Nato och USA och där USA utmålas som ett land som slits isär av inre motsättningar. Hör också i avsnittet om hur journalistvisum används i spelet mellan stormakterna och om helgens plötsliga ryktesspridning i sociala medier om en kupp i Kina. Medverkande:Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentatorHillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om KinaProgramledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joar Jonsson

11 augusti. En konflikt ärvd från det förra kalla kriget blir återigen viktigare när världen går in i en ny era av motsättningar. Mikael Mattlin, professor vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, Börje Ljunggren, tidigare svensk ambassadör i Peking och Gustav Sundqvist, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina diskuterar med Andreas Ericson.