POPULARITY
Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund
Catrin är professor i organisationers kommunikation på Mittuniversitetet och har bedrivit spännande forskning om kommunikativt ledarskap på bland annat Sandvik och Volvo. 2019 var hon med och tog fram KIX, ett världsunikt index för organisationers kommunikativa mognad. Hon har skrivit boken "Kommunikation i förändringsprocesser" samt är medförfattare till boken "Kommunikation i organisationer".
1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2 maj. Europaparlamentsvalet i juni väntas innebära framgångar för högerpopulistiska partier. Kommer det leda till en ny majoritet och vad innebär i så fall det? Sofie Blombäck, universitetslektor vid Mittuniversitetet, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro, diskuterar med Andreas Ericson.
I Utveckla 57 pratar vi om något annat än backend, databaser och kod, istället går närmare in på ett ämne vi många dagligen är exponerade för - imposter syndrome! Vi pratar med Andreas Larsson som arbetar som universitetslektor på Mittuniversitetet i Östersund. Imposter syndrome är en känsla av att inte vara kompetent nog, fast det finns bevis på motsatsen.
Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv. Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget. Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall.
Sweden's Sandra Wörding has established herself as a leading Director of Photography in the male dominated world of sports photography. In 2021 she was named the Sports Photographer of the Year and is regarded as the top female sports camera operator in the world. Sandra was born in 1981 in Dalarna, Sweden to Elisabet and Mauritz Lindström. She has an older brother Marcus and younger brother Martin. Sandra played a variety of sports as a child although not ice hockey but she began filming the sport at the young age of 16. She quickly adapted to the nuances of anticipating a fast paced sport and regularly found work either on the ice or on the ski slopes. From 2017 -2022, Sandra attended Bergklint Education to become a Personal Trainer and Lifestyle Coach. She then studied Photojournalism at Mittuniversitetet in Sundsvall graduating in 2005. Sandra covers a wide variety of sports and in the winter this involves enduring long hours on the ski slopes, filming Nordic sports such as biathlon and of course ice hockey. She lives in Timrå with her two daughters Isabell and Amanda. Sandra on Instagram: @sandra.wording_camera.operatorSandra's Playlist:Moov with Golden Temples E-Type with This Is The WayZara Larsson with End Of Time Tomaso Albinoni with Adagio in G MinorMiss Li with “Starkare"Alessandra with Queen of Kings. Women whose work Sandra admires:Carolina Gynning - Swedish Free Spirit ArtistVeronika Eriksson - Swedish owner / Founder of Veronicc ArtsMalin Jansson - Swedish who uses her body to create amazing artistisk calisthenics in a male dominant genre. Anna Caroline - Swedish painter “I admire all the women who stood up for themself and other women that started #Metoo. And all the women and men who keep working for better work conditions for the women in the media industry."- Sandra Wörding.Host: Chris StaffordProduced by Hollowell StudiosFollow @theaartpodcast on InstagramEmail: hollowellstudios@gmail.comThis show is part of the Spreaker Prime Network, if you are interested in advertising on this podcast, contact us at https://www.spreaker.com/show/4769409/advertisement
Sweden's Sandra Wörding has established herself as a leading Director of Photography in the male dominated world of sports photography. In 2021 she was named the Sports Photographer of the Year and is regarded as the top female sports camera operator in the world. Sandra was born in 1981 in Dalarna, Sweden to Elisabet and Mauritz Lindström. She has an older brother Marcus and younger brother Martin. Sandra played a variety of sports as a child although not ice hockey but she began filming the sport at the young age of 16. She quickly adapted to the nuances of anticipating a fast paced sport and regularly found work either on the ice or on the ski slopes. From 2017 -2022, Sandra attended Bergklint Education to become a Personal Trainer and Lifestyle Coach. She then studied Photojournalism at Mittuniversitetet in Sundsvall graduating in 2005. Sandra covers a wide variety of sports and in the winter this involves enduring long hours on the ski slopes, filming Nordic sports such as biathlon and of course ice hockey. She lives in Timrå with her two daughters Isabell and Amanda. Sandra on Instagram: @sandra.wording_camera.operatorSandra's Playlist:Moov with Golden Temples E-Type with This Is The WayZara Larsson with End Of Time Tomaso Albinoni with Adagio in G MinorMiss Li with “Starkare"Alessandra with Queen of Kings. Women whose work Sandra admires:Carolina Gynning - Swedish Free Spirit ArtistVeronika Eriksson - Swedish owner / Founder of Veronicc ArtsMalin Jansson - Swedish who uses her body to create amazing artistisk calisthenics in a male dominant genre. Anna Caroline - Swedish painter “I admire all the women who stood up for themself and other women that started #Metoo. And all the women and men who keep working for better work conditions for the women in the media industry."- Sandra Wörding.Host: Chris StaffordProduced by Hollowell StudiosFollow @theaartpodcast on InstagramEmail: hollowellstudios@gmail.com
Idag är det fars dag! Kul för alla pappor. Har du en pappa du gillar? Köp genast en bakelse.Vi har färdiga förklaringsmodeller för industrialismens genombrott eller Roms fall. Demokratins framväxt, globaliseringen och mycket mer därtill kan de flesta hyfsat historieintresserade berätta om.Men en så vardagsnära och viktig sak som hur det har varit att vara pappa i olika tider. Där är forskningen ung och dåligt spridd. Vi tänkte därför dra vårt strå till stacken och prata lite om historiska papparoller.Det blev en vild resa tillsammans med kungen, Palme, Johan Gabriel Oxenstierna och många fler därtill. Från de mycket närvarande papporna till de nästan helt frånvarande.Bor du i Gävle? Köp de sista stackars biljetterna till ”Krig och fred” som över huvud taget finns på marknaden. Adressen är: krigochfred.se—Lästlista:Berglund, Tomas, Det goda faderskapet: i svenskt 1800-tal, Carlsson, Diss. Härnösand : Mittuniversitetet, 2007,Stockholm, 2007Kyle, Gunhild ”Från patriark till pappa” i Hwang, Philip (red.), Faderskap i tid och rum, [Ny utg.], Natur och kultur, Stockholm, 2000Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari (red.), Sprickor i fasaden: manligheter i förändring : en antologi, Gidlund, Hedemora, 2001 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Programmet är en repris från 14 mars 2023.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Emil Jensen, panelen och satir med Public Service. Timme 1De sedvanliga militärparaderna inför Segerdagen i Ryssland är inställda i flera regioner. Hur går det för Putin? Hör Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Stig Fredrikson, författare och Rysslandskännare.Ünal Çeviköz, från partiet CHP, tros bli utrikesminister om den turkiska oppositionen vinner valet nästa söndag och han är positivt till ett svenskt medlemskap i Nato. Korrespondent Johan-Mathias Sommarström har träffat honom.Igår kröntes Kung Charles i Westminister Abbey i London med pompa och ståt och idag är det folkfest i hela Storbritannien. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson om höjdpunkterna från kröningen och kvällens hyllningskonsert.Det är dags att utvärdera vårt medlemskap i EU, menar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Men varför ifrågasätter SD EU-medlemskapet nu? Statsvetarenn Sofie Blombäck, vid Mittuniversitetet i Sundsvall, förklarar.Krönika av Katarina Barrling om Emile Zola och han kanske sagt om lokförarstrejken. Panelen med Kajsa Kettil, Borås tidning, Peter Wennblad, Svenska Dagbladet och Ilona Häyrynen, Arbetet, om bland annat kvällens partiledardebatt - vilka partier har mest att vinna, respektive förlora?Timme 2Nämndemannasystemet i svenska domstolar är seglivat trots hård kritik. Hanna Werth, ordförande i Sveriges Domareförbund, kräver en förändring för att garantera rättsväsendets oberoende.Vad höga hus egentligen gör med oss människor? En modern fyr, en signal om välstånd eller framåtrörelse? Vi tittar närmare på Karlatornet i Göteborg som göteborgarna skämtsamt kallar Gylfen.Public service!Afghanistan förser världen med hela 85 procent av världens opium, enligt FN, men det finns också ett utbrett drogmissbruk i landet. Reportage av Sydasienkorrepondent Naila Saleem, som träffat missbrukare på ett sjukhus i Kabul.Ny lagen om obligatorisk registrering av katter verka ha höjt kattens status som husdjur. Lars Werdelin, professor på Naturhistoriska riksmuseet, berättar om katten - vårt vanligaste husdjur.Kåseri av Emil Jensen tänker tillbaka på sin gymnasietid.Programledare: Sara StenholmProducent Anna PandolfiTekniker: Matilda Eriksson
Jacob och Wille gästas av forskaren Kerry McGawley som berättar om sitt forskararbete på Vintersportscentrum. Vi får först höra om Kerrys väg från att ha spelat fotboll på hög nivå till att börja studera träningsfysiologi, läsa en master i Australien och sedan forskarstudier i Europa innan hon hittade vill Mittuniversitetet och Vintersportcentrum. Efter att vi har diskuterat Kerrys olika studier och hennes väg inom akademin så diskuterar vi också en hel del kring frågan om forskning på idrottande kvinnor som är eftersatt i förhållande till forskningen på män. Vi snackar också mycket kring bristen av kunskap och information som finns kring hur fysiologin hos kvinnor kan påverkas av träning, energiintag och hormoner från preventivmedel. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Jacob har kört ett coopertest (3km löpning) (00:07:59) En introduktion av Kerry McGawley och hennes väg till Sverige (00:11:09) Doktorandstudier utomlands skiljer sig ofta mycket från de i Sverige (00:15:19) Kerrys fascination över skidåkare och deras fysiologiska värden (00:18:30) I Sverige finns inget system för hur idrottare ska få vetenskapligt stöd (00:21:30) Studier på repeated sprint ability (00:24:46) Forskning på critical power och en kritisk syn på konceptet efteråt (00:34:45) Kerrys första arbete på Vintersportcentrum - blockintervaller (00:42:26) Tränare och forskare kommer fram till studier tillsammans (00:49:38) Det mesta av forskningen på elitidrottare blir observationsstudier (00:55:27) Elitidrottarna får lära sig mycket av att vara med i studier (00:56:52) Diskussion kring kvinnor inom forskning och i forskarvärlden (01:03:26) Kvinnor är med mindre och bedöms ofta som sämre (01:08:23) Färre tidigare aktiva lär ge färre tränare (01:14:36) Det saknas kunskap inom idrotten kring frågor som berör menstruation och energiintag (01:24:35) Behöver man ta hänsyn till menscykeln hos kvinnliga deltagare i träningsstudier (01:29:37) Det finns mycket som kan påverka prestation och menscykeln är ingen stor grej i allt det för de flesta idrottare (01:34:37) Annan forskning som saknas är på gruppen idrottare 35-60 år (01:39:02) Kerry vill också utföra fler studier på formtoppning
Tre partier gör upp om segern i riksdagsvalet nationellt. Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Sannfinländarna är så gott som jämstarka när röstsedlarna börjar räknas. Också i Vasa valkrets hårdnar kampen om de 16 platser som finns i reserverade för valkretsen i riksdagen. Statsvetaren Thomas Karv säger sig ha fått revidera sin tidigare åsikt om valets utgång. Få saker är egentligen klara på förhand och valet kan sluta hur som helst. Bland annat lyfter Karv fram att Svenska folkpartiets fyra mandat inte alls är säkra. Medverkande: Thomas Karv doktor i statskunskap och universitetslektor vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Redaktör: Patrick Sjöholm.
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan. Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall. Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se
Skidåkning både på längden och tvären lockade elva hugade deltagare med synnedsättning till Östersund för att testa ett system för digital ledsagning. Synpodden var på plats. Vi är även med och testar olika varningsljud för elsparkcyklar, som ska göra dem lättare att höra när de närmar sig. Olle Axelsson har utvecklat det digitala ledsagarsystemet och fick nu möjlighet att testa hur det fungerade i praktiken för synskadade åkare både i slalombacken och i längdskidspåret i Östersund. Vi träffar även Maria Wåglund och Fredrik Widén som berättar hur det känns att åka skidor med ledsagningen i öronen. Mer information om det digitala ledsagarsystemet: www.nordic-evolution.com/ Här kan du testa digital ledsagning Kimstadloppet Norrköping, 11 mars Längdskidåkning i klassisk stil. Välj att åka ett till fem varv på en 1,5-kilometer lång bana. Ni kommer använda digital ledsagning och även ha med en guide under hela loppet för att öka tryggheten. Om ni vill komma dagen innan, för att testköra banan, så kan arrangörerna hjälpa till med boende på skidstadion, transport (från t.ex. Norrköpings station). Läs mer här: https://www.laget.se/kimstadgoiftavling/Page/237056 East Sweden Games Linköping, 27 maj Var med på en friidrottstävling med digital ledsagning! Ni kan välja att springa allt från 100 meter till 5000 meter på en 400-metersarena utomhus. Det finns möjlighet att ha med en guide som extra trygghet. Boende och lokaltransport kan arrangören hjälpa till med. Läs mer här: www.lgif.se/linkopingsgif-eastswedengames/nyheter/1924167/inbjudan-2023 Om du hellre vill mejla: tavling@lgif.se Den långa vandringen Mora–Sälen 30 juli–6 augusti Här finns möjlighet till ett äventyr! Vandring på cykelvasaleden, med övernattning i tält (alla dagar utom en, då vi bor på vandrarhem). En kock följer även med och lagar mat. Den långa vandringen är 9 mil, men det finns möjlighet att vandra del av sträckan om det är mer lockande. Halva avgiften sponsras av Mittuniversitetet och Nordic Evolution. Mer information: https://www.vasaloppsbyn.se/DLV/index.html#start Varningsljud på elsparkcyklar Elsparkcyklar är en fara för fotgängare, både när de parkeras vårdslöst och när de susar förbi. Därför pågår nu ett forskningsprojekt där olika varningsljud testas, som ska göra elsparkcyklarna lättare att upptäcka när de närmar sig. Synskadades Riksförbund har deltagit i projektet och några av försöken utfördes i vår studio på rikskansliet. Vi träffar akustikforskaren Tim Walton från universitetet i Salford i Storbritannien samt Jimmy Pettersson, intressepolitisk handläggare på rikskansliet. Vi pratar även om SRF:s framgångar i frågan kring tågutropen, som Trafikverket nyligen har lovat att behålla under hela 2023. Programledare: Monica Walldén och Johan Häglerud Ljudtekniker: Johan Häglerud
I detta samtal pratade jag med Magdalena Forsberg som är en av Sveriges absolut populäraste idrottspersoner genom tiderna. Hon är ensam om att vunnit Jerringpriset hela 4 gånger. När jag pratade med henne förstår jag hennes popularitet. En mycket ödmjuk, engagerad, positiv och erfaren person som står med båda fötterna på jorden.Vi pratar om hennes uppväxt i Ullånger, hennes skifte från längdskidåkning till Skidskytte och vad som drev henne till det, Wolfgang Pichlers betydelse för hennes framgångar, hennes och Tobias Karlssons bok Hitta Motivationen genom livets toppar och dalar, OS 1998 och hur hon hanterade resultaten som inte var i linje med hennes och andras förväntningar, att ha balans i livet för att det ska vara hållbart, hälsosamt och roligt och mycket mer.När jag förberedde mig inför detta avsnitt slog det mig hur mycket Magdalena varit med om i sitt liv. Dels var hon en mycket duktig längdskidåkare som vid 27-års ålder bytte idrott till Skidskytte där hon fullständigt sopade banan med sina konkurrenter. Hennes resultat är ofattbart bra. Efter karriären har hon hunnit med att vara programledare, expert i svensk- och tysk tv, hon är skogsägare, författare till boken Hitta motivationen: I Livets toppar och dalar, jobbar med sponsorfrågor, föreläser, ambassadör för Cancerfonden, heders doktor vid Mittuniversitetet mm.Magdalena berättar om en vändning i hennes liv då hon bestämde sig för att börja leva Magdalena 2.0, efter en sommar av stor oro för en tumör i en av njurarna. Som tur var visade det sig att tumören inte elakartad. Det var även det som triggade henne att skriva boken tillsammans med Tobias, tidigare var skeptisk mot att skriva en bok. Boken Hitta Motivationen genom livets toppar och dalar är en mycket bra och inspirerande bok som är uppdelad i 6 st delar (Syfte&Mål, Rörelse/Träning, Kost, Återhämtning, Relationer, Tankar) som de nämner som ett Kinaschack. Om det råder balans mellan dessa delar finns det alla förutsättningar till ett roligt och hållbart liv. Föregångaren till Kinaschack modellen är prestationstriangeln där alla tre delar ska vara lika stor (Träning, kost, återhämtning). Den modellen är mer passande under en elitkarriär där färre omständigheter är med i livet. Boken bygger på Magdalenas och Tobias erfarenheter och reflektioner. Jag rekommenderar varmt att ni läser boken för att få massor av inspiration.Jag tackar Magdalena för att hon var gäst i Vintersportpodden och delade med sig av sina kloka tankar, erfarenheter och kunskap. Jag vill också önska henne all lycka i framtiden med alla projekt hon är inblandad i.Foto:saj.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Från livesändningen den 3 november. - Under temat "Halloween" pratade "Miun innovation" om ett spännande projet vid Mittuniversitetet. In och lyssna! Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS).
I det här avsnittet lär vi känna Martin Edenström som är chef på Consid. Många i ehandelsbranschen känner troligtvis till honom från tidningen MKSE. Han är en populär föreläsare som gästar Berghs, Bonnier/Resumé & DagensMedia, Hyper Island, Mittuniversitetet, Webbdagarna). Martin har över 12000 prenumeranter på sin blogg MKSE. Är du intresserad av martech så är det här ett avsnitt för dig.
Vilka risker finns det med att vänta med att separera? Och vad gör att väljare röstar på småpartier som sannolikt inte kommer in i riksdagen? Handlar det om sakfrågor eller missnöje? I riksdagsvalet 2018 röstade ungefär en och en halvprocent på partier utanför riksdagen. Vilka är de främsta skälen till att väljare röstar på mindre partier (de som ingår i gruppen "övriga partier")? Och vad har Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gemensam som alla lyckades ta plats i riksdagen? Niklas Bolin, docent Mittuniversitetet, menar att ett skäl till att de kom in var att de hade åsikter som de befintliga partierna inte bjöd på och som väljarna efterfrågade. Den senaste skilsmässostatistiken tyder på att människor väntat med att gå isär under pandemin. Vilka orsaker skulle kunna ligga bakom att par inte skiljer sig och vilka frågor borde den som funderar på skilsmässa ställa sig? Glenn Sandström, docent i historisk demografi på Umeå universitet och Görel Fred, socionom och familjeterapeut tog sig an frågorna. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman
Andreas Larsson, psykolog och lektor vid Mittuniversitetet, pratar med Lars om värderingar i föräldraskap. Vad är skillnad mellan att sätta upp ett mål för sig själv, och att formulera sina värden? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Från livesändningen den 21 maj. - Under temat "Valfritt" pratade "Slutspurt" om deras första år på Mittuniversitetet. De diskuterade allt från insparken till enskilda kurser. I studion: Kewin Adolfsson, Felicia Güven och Wilmer Nahnfeldt. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS).
Jubileumspodden är tidningen Arbetarens podd som släpps i fyra delar under 2022 – året som tidningen firar 100 år som fri, syndikalistisk pressröst. I poddens andra avsnitt är temat gigekonomi. Lyssna här och hör allt om appföretag som importerar arbetskraft, apptaxiförare som bor i sina bilar och en framtid som kräver kunskap och motstånd! Gäster i avsnittet är Kristina Zampoukos, docent vid Mittuniversitetet. Jacob Lundberg från Gigwatch och Mikael Nyberg journalist, författare och ansvarig utgivare för Clarté.
I säsongens femte avsnitt kommer Chalmersstudenten och Internship-deltagaren Mathilda Johansson på besök. Hon berättar om Internship-rollen och om sitt uppdrag på SCA, som varit inom utveckling av förnybara drivmedel. Mathilda berättar också att hon fick ett större förtroende än hon förväntat sig i sin roll. Internship är ett samarbete mellan Mittuniversitetet och företag/organisationer, ett program som ger erfarenheter, högskolepoäng, lön och värdefulla kontakter.
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
HELA SVERIGE PRATAR OM ATT RÄDDA LANDSBYGDEN med Anna Olovsdotter Lööv och Emelie Larsson. Om forskning kring centrum/periferi. Om HBTQi & Sollefteå BB. Om aktivism och ny forskning kring detta. Om vem som bedömer platser, urban norm och hur forskning kan bidra till samhällsutveckling. Anna Olovsdotter Lööv är filosofie doktor och universitetslektor i genusvetenskap vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV) vid Mittuniversitetet. Anna har forskat om HBTQ-frågor och organisering av Pridefestivaler utanför storstäderna. Om Pride på bygder, avurbanisering och decentrering av hbtq-frågor. Emelie Larsson är filosofie doktor och universitetsadjunkt i sociologi vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV) vid Mittuniversitetet. Hon har skrivit en avhandling om nedläggningen av BB Sollefteå och har sedan fortsatt forska om frågor som rör sjukvård, genus och plats. Vi pratar också om det nya projektet som ska kolla av och för vem ska landsbygderna ”räddas”. Vem är räddare och vilka värden läggs i landsbygderna. Men också om identitetsskapande delar. Och om hur centrum/periferi frågor hanteras i forskningsvärlden. Annas soundtrack: Sara Parkman – Ing-Maries vals https://www.youtube.com/watch?v=CWB5reLHnvM Emelies soundtrack: Sara Parkman - Vreden https://www.youtube.com/watch?v=kpJvfqkfNYg Kontakt Anna https://www.miun.se/Personal/annaolovsdotterloov/ Kontakt Emelie https://www.miun.se/Personal/emelielarsson/ Ni kan också kontakta Katarina Giritli Nygren som är projektledare: katarina.giritli-nygren@miun.se
Psykologen, psykoterapeuten och KBT-experten Niclas Almén gästar Lyckopodden för att dela med sig av dom viktigaste copingstrategierna mot en av våra största folksjukdomar, depression. Niclas är och specialiserad mot stress, återhämtning, hälsa och förändringsprocesser, vilket han arbetat med i tjugo år. Hans arbete består av forskning, utbildning för lärare på kurser på Mittuniversitetet, samt utbildare och konsult till olika verksamheter (och ibland enskilda individer) via sitt företag KBT-psykolog Niclas Almén AB. I dagens avsnitt djupdyker vi i ämnet depression! Varför går var åttonde vuxen på antidepressiva läkemedel idag? Vilka är dom vanligaste riskfaktorerna för att hamna i depression? Vilka är dom 3 vanligaste copingstrategierna mot depression? Rätta till hörlurarna kära du, skruva upp volymen och lyssna noga på Niclas kloka råd! Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se
En sommarnatt 1896 brann det i Moses urmakarbod i Salbohed. Han anklagades för att ha anlagt branden med hjälp av en riggad väckarklocka. Mot sitt nekande fick Moses avtjäna sju år på Långholmen. Detta avsnitt:Moses Fridman kom med sin unga hustru Sara till Sverige från det som kallades ryska Polen. Han försörjde sig först som gårdfarihandlare men öppnade med tiden en liten urmakarbod i Salbohed i norra Västmanland. Där fanns redan två andra urmakare som inte blev glada åt konkurrensen.En dag lastade Moses och Sara en vagn och for till Västerås och natten därpå utbröt en brand i urmakarboden. Trots att Moses redan var långt borta när branden startade anklagades han för att ha riggat en väckarklocka som startade branden när klockan började ringa.Mats Klockljung som är barnbarns barn till Moses hade aldrig hört talas om den här händelsen förrän hans son började forska för ett skolarbete. Mats blev intresserad och upptäckte att det skrivits över tusen artiklar i svensk press om fallet.Moses dömdes mot sitt nekande och Mats Klockljung är övertygad om att han var oskyldig. Och det fanns många runt som ställde sig på Moses sida, inte minst bland hans trosfränder. Det gavs också ut en bok som hävdade att Moses blivit oskyldigt dömd. Boken heter: "Oskyldig på Långholmen - handlingar i Fridmanska målet" och gavs ut 1901.Det kom mellan 3- 4000 judar från det då Ryska Polen, från 1860 och framåt, och de allra flesta av dem försörjde sig, i alla fall till en början som gårdfarihandlare. Tidigare hade det varit stränga regler som kringgärdade handel, men de hade lättats upp väsentligt till förmån för större näringsfrihet. Den judiska gruppen kom att bli slagträ i den debatt om näringsfrihetens vara eller inte vara, som pågick under slutet av 1800-talet.Per Hammarström är docent i historia vid Mittuniversitetet i Sundsvall och han har studerat hur samhället behandlade de östeuropeiska judar som kom hit. Han har framför allt läst de femårsrapporter som landshövdingarna i landets alla län producerade.-Man beskriver hur de lurar allmogen, säljer varor av undermålig kvalitet. Det är uppenbart så att antisemitiska stereotyper kommer in i de här rapporterna om de judiska gårdfarihandlarna.-Den hotar den svenska handeln, den hotar moralen, man kan till och med få intrycket att den hotar den svenska nationen, säger Hammarström och tar ett exempel från Kronobergs län.-Landshövdingen där skriver i en rapport att Judarna översvämmar landet, vilket naturligtvis är en bisarr beskyllning. Den typen avskrivningar kunde man också hitta i både riksdagsdebatter och tidningar, berättar han.Striden mellan frihandelsivrare och protektionister fortsatte, och på 1880-talet stod protektionisterna som segrare. Då stramades reglerna för handel åt, och från 1887 blev det förbjudet för personer som inte var svenska medborgare att alls syssla med handel.De antisemitiska strömningarna i tiden kan mycket väl ha spelat roll för hur Moses Fridman hanterades, menar Per Hammarström.-Jag finner det inte alls osannolikt att det riktas falska anklagelser mot honom, och det faktum att han är en judisk handelsman kan ha påverkat rätten och gjort att man funnit honom skyldig, säger han.Programmet är gjort av Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se
I säsongens tredje avsnitt får vi veta mer om hur det är att vara industridoktorand. Hur fungerar det att dela sin tid mellan jobb på Östrands massafabrik och doktorandstudier tillsammans med SCA och Mittuniversitetet. Adam Lundström är gäst och han resonerar med poddvärdarna om sin forskning inom området underhåll och hur det är att vara industridoktorand i praktiken. Adams redogör för uppdraget som rör både algoritmer och machine learning. Ett spännande område där han till stor del också har sitt forskningsfält på plats i produktionsmiljön.
No shower-rörelsen uppmanar till att vi borde duscha mindre och trenden växer nu i Sverige. Varför då? Varför började vi tvätta oss regelbundet? Dessutom - Blir vi mer poetiska om vi jobbar mindre? Är elbilarna redo för den svenska vintern?Det har varit kallt och snöigt i stora delar av landet under den senaste veckan vilket har orsakat problem i trafiken. Under förra veckan uppstod långa köer på E6:an där ett nytt problem uppdagades. Elbilar laddade ur i kylan och blev stående. Är det här ett problem vi kommer se oftare framöver? Vad kan man göra som elbilägare för att vara förberedd? Vi ringer upp Tobias Levin, stationsägare för bärgningsbolaget Assistancekåren i Helsingborg och Landskrona.Borde vi duscha och tvätta oss mindre?Antidusch-rörelsen uppmanar människor att tvätta sig mer sällan. Även hollywood-kändisar hakar på den här trenden och menar att man ska förlita sig på kroppens egna signaler för när man borde duscha. Hur kommer det sig att man en gång i tiden började lägga tid på hygien? Vi pratar med Karolina Wiell, universitetslärare i historia vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet. Blir vi mer poetiska om vi jobbar mindre?I Expressen skrev nyligen teologen och skribenten Joel Halldorf att vi behöver leva ett mer poetiskt liv genom att jobba mindre. Han menar att en fyra dagars arbetsvecka kommer kommer leda till mindre problem med psykisk ohälsa och stress. På vilket sätt? Vi gästas av Joel Halldorf och Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på tankesmedjan Timbro. För Caspian håller inte med om detta. Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Ulrika Lindqvist
Ett avsnitt med extra stor fokus på kvinnokroppen. Hur borde träningen skilja sig mellan kvinnor och män och hur påverkas vi kvinnor av vår menscykel? Borde vi anpassa träningen på något specifikt sätt beroende på var i menscykeln man befinner sig? I avsnittet ringer vi upp Martina Höök som forskar på Mittuniversitetet med fokus på just kvinnors träning och hon är även tränare i skidlandslaget. Ett spännande avsnitt där vi slår hål på en del myter kring kvinnor och träning.
Dominique Fortiers prisbelönta roman "Pappershem" recenseras, samisk filmdatabas snart färdigställd och Gyllene Tiders historia blir film. KulturpolitikAlla riksdagspartier utom Vänsterpartiet vill att staten ska agera för att få in mer privata pengar i kulturlivet. Socialdemokraternas Lawen Redar kommenterar.Recension av "Pappershem"Dominique Fortiers prisbelönta roman "Pappershem" om 1800-talspoeten Emily Dickinson recenseras av Lina Kalmteg.Forskning om publik i panikGår det att förutse hur panik kan uppstå i publiken på exempelvis en konsert? Det undersöker forskaren Arianna Bottinelli, för att kunna förhindra tragedier likt den som skedde under rapparen Travis Scotts spelning på festivalen Astroworld i början av november, då tio människor dog i publikhavet.Samisk filmdatabas snart färdigställdIgår gick Umeå Europeiska filmfestival i mål med ett samiskt filmsymposium, där presenterades en samisk filmsamling som snart är färdigställd. Nästan 500 filmer har plockats fram ur Kungliga bibliotekets mediearkiv, berättar Ragnhild Nilsson, forskare på Mittuniversitetet, som jobbat med samlingen.Gyllene Tiders historia blir filmFilmen beskrivs som en varm feelgood-historia om vänskap och om att bli vuxen i rampljusets sken. Filmen är gjord tillsammans med Gyllene Tiders medlemmar och för manus står Pernilla Oljelund, tidigare "Fröken Frimans Krig" och "Wallander". Per Gessle säger att det ska bli "oerhört spännande".
Från livesändningen den 6 november. - Under temat "Överraskning" pratade Sexsvallet som vanligt om sex och samlevnad. De gled även in på föreningslivet i Mittuniversitetet och rivaliteten under insparken. De hade en gäst med i studion! I studion: Lissett Palma Dominguez, Emelie Lemberg, Kewin Adolfsson och Rebecca Larsen. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS)
Mats Bohman samtalar om att öva på att öva med Erna Danielsson som är professor på Mittuniversitetet och ansvarar för simuleringslabbet vid Risk and Crisis Research Center. https://www.miun.se/en/Research/research-centers/RCR/rcrlab/ Erna berättar om vikten av att öva i en simulerad miljö som så nära som möjligt speglar verkligheten för att framhäva känslor och beteende som inte går att få om man endast övar teoretiskt. Labbet motverkar även övningströtthet som oftast smyger sig fram när man kommit igång med övning och träning inom organisationer. Träning och övning blir kul och givande istället för jobbigt och tungrott. Lär dig att öva på att öva med Erna och Mats, in och lyssna!
Är det bästa för håret att sluta att använda schampo? Stämmer det att man förr i tiden bara badade till jul? Är tvål dåligt för underlivet? Och hur är det nu - har vi alltid gått utan skor i hemmet? Med vetenskapens hjälp kollar Emma Frans och Maja Åström upp dessa frågor. Som vanligt kommer de fram till vad som är sant, falskt och mittemellan. Som experter om gårdagens renlighetsvanor hör du historikern Jenny Björkman samt Karolina Wiell, filosofie doktor i ekonomisk historia vid Mittuniversitetet.
Vad skulle hända om vi tar bort riksdagsspärren på fyra procent och istället göra som i Nederländerna? Vi pratar även om kor som sällskapsdjur och rättegången mot Aleksej Navalnyj. Idag inleddes rättegången mot Aleksej Navalnyj där oppositionspolitikern riskerar flera års fängelse. Vad är Navalnyjs strategi? Hur vågar han ifrågasätta den ryska domstolen? Fredrik Wadström från kulturredaktionen, tidigare Rysslandskorrespondent gästar. Liberalerna, Miljöpartiet, och Kristdemokraterna ligger alla just nu under riksdagsspärren på fyra procent av rösterna. Borde vi göra som i Nederländerna där man inte har någon spärr alls? Är det något vi i Sverige borde ta efter eller skulle det resultera i kaos? Vi ringer upp Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitetet. Historien om kon Hilda har uppdagats nyligen. Hilda föredrar att leva med hästarna och inte med de andra korna. Men Jordbruksverket kräver att kor måste leva med artfränder. Vem har rätt och vad kommer hända med Hilda? Vi pratar med Marika Andersson, ägare till kvigan Hilda och länsveterinären i Västerbotten Annelie Grip Hansson. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman
I det 23:e avsnittet samtalar Herman Geijer med Linda Kvarnlöf som är sociolog vid Risk and Crisis Research Centre vid Mittuniversitetet i Östersund. Linda har forskat om människor som är först på plats vid olyckor, om frivilligas roll och om hur förberedda hushållen i Sverige egentligen är. Beredsam stöds av studieförbundet ABF
Många med intellektuell funktionsnedsättning har dålig hälsa. Därför har forskare vid Mittuniversitetet gjort ett särskilt träningsprogram som ska provas på gruppboenden i Jämtland. Vi berättar också om att tester av tusentals svenskar visar på att det just nu är en låg spridning av corona-viruset i Sverige. Och så börjar det bli dags för Melodifestivalen 2012, för i går var sista dagen som man kunde skicka in låtar till tävlingen. Och det blev nytt rekord!
Peter Jonriksson är programansvarig för journalistprogrammet på Mittuniversitetet. Här berättar han om hur han var efterlyst i New York, och hur han med hjälp av en mc-knutte och gammal polis lurade systemet.
Det här är det tredje avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. Vi gör dessa avsnitt under hashtaggen #välmående2020 I det här avsnittet fortsätter vi utforska hur vi människor gör snabba antaganden/tankar och ibland (ganska ofta)hamnar i tankefällor som sätter krokben för oss själva, vår utveckling och ibland ställer till det i relationer. Tankefällor är de snabba slutsatser vi gör i form av snabba tankesystemet, som är ett sätt för att spara energi. Att utmana sina tankefällor kan vara hjälpsamt när vi hamnar i situationer som känns ohanterliga. Att ställa sig några kontrollfrågor kan bidra till att vi kan bedöma situationen mer realistiskt och inte så överväldigande. Här finns en länk till tankefällor och de kontrollfrågor man kan ställa när man "hör" sig fastna i en tankefälla. https://www.dropbox.com/s/j6mbf3hmkqt36jd/utmana%20tankef%C3%A4llor.pdf?dl=0 Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/ Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till kristina@exist.se
Det här är det andra avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. I det här avsnittet följer vi upp förra avsnittet kring medvetenhet kring sitt eget tänkande och emotionerna vi har och kopplar det till hur vi faktiskt kan använda den informationen vidare. I avsnittet introducerar vi tre verktyg för välmående; Tacksamhetsdagbok - att skriva gör tänkandet långsammare och kan hjälpa oss att få syn på det som är hjälpsamt i livet. Att varje dag skriva tre saker som du är tacksam för och koppla det till "varför" det hände ökar medvetenheten om de hjälpsamma situationer du medvetet kan använda dig av för att öka välmåendet. Tacksamhetsbrev: Att skriva ett handskrivet brev till någon och TACKA FÖR NÅGOT DE GJORT som betytt något för dig, och motivera varför det var viktigt, kommer att påverka både dig och den som får ditt brev. Skriv ett brev, sätt på ett frimärke, ta en bild och lägg ut i sociala medier med hashtagg #välmående2020 så skapar vi välmående för fler. Både för dig och den andre. :) Förundran: Att medvetet fånga de vackra stunderna i naturen, i möten med andra, i nyfikenhet eller harmoni och skriva ner eller självprata kring det kan vara ett sätt att förlänga den känslan några sekunder och efter träning kunna återvända till det för tröst eller lugn. De här verktygen presenteras i en kortversion i ett kort avsnitt efter detta. Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/ Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till kristina@exist.se
Det här är första avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre – trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i detta och kommande avsnitt är Petri Partanen. Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/ I detta första avsnitt pratar vi om meningen med att tänka kring sitt eget tänkande - metakognition/mentalisering. Vi pratar också om sätt vi kan göra för att förstärka möjligheten att kunna tänka kring våra tankar och emotioner och ger exempel på några verktyg som går att använda. Exempelvis att skriva, prata med sig själv eller någon annan och medveten närvaro. Medveten närvaro tas upp från Petris sätt att se det hela. Sista delen av avsnittet innehåller övningarna och verktygen och kommer som en kortare del efter detta avsnitt som ett eget avsnitt kring "verktyg för välmående". Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du kristina@exist.se Använd gärna Hashtag #välmående2020 för att sprida verktygen vidare. Någon i din närhet kanske kan ha nytta av den här serien.
Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017. När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.
Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.
Allt fler vill spela golf, men hur gör man om man vill hitta en klubb som inte kräver ett välfyllt bankkonto? Bo Bengtsson från Svenska Golfförbundet berättar mer. På senare tid har antalet intensivvårdsplatser ökat i Sverige och många som inte arbetat med intensivvård tidigare gör det nu för första gången. Vilka knep finns det för att ett vårdteam ska fungera så bra som möjligt när allt helst måste fungera direkt? Magnus Hultin, programdirektör för läkarutbildningen och ansvarig för kunskapsprovet för läkare, utvecklar. Många lyssnare hör av sig till oss för att uttrycka irritation över sättet som ordet "upp" används i massmedier när det handlar om att många länder planerar att lätta på restriktionerna i samband med corona-pandemin. Hur skiljer sig ett äktsvenskt upp från engelskan "up"? Varför detta öppna upp hela tiden undrar lyssnarna. I dag ska vi försöka reda ut varför användningen av ordet upp har förändrats i svenska språket, med hjälp av Elzbieta Strzelecka, universitetslektor på Mittuniversitetet och forskare på svenska språket. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer
I detta avsnitt har vi pratat med två Sundsvallsstudenter: En av dem är Celie Hjelm som berättar hur det är att plugga industridesign och vad man kan man göra i deras verkstad. Vi har även pratat med Johanna Näsholm som pluggar Civilingenjör i industriell ekonomi. Hur mycket plugg är det egentligen och vad tycker Johanna är svårast? Plugga på Miun är gjort av Radiosvallet i samarbete med Mittuniversitetet. Intervjuer och redigering: Adam Danielsson, Markus Lundqvist. Musik och redigering: Gunnar Orvegård
I detta avsnitt har vi ringt upp Viktor Zhang som pluggar till lärare i Sundsvall. Varför vill han bli lärare och vilka utmaningar har han ställts inför under studietiden? Vi har också pratat med Helle Karlberg som pluggar tekniskt basår i Östersund. Vad gör man under basåret och vad vill hon plugga vidare till? Plugga på Miun är gjort av Radiosvallet i samarbete med Mittuniversitetet. Intervjuer och redigering: Adam Danielsson, Markus Lundqvist. Musik och redigering: Gunnar Orvegård
I detta avsnitt har vi ringt upp Jonas Hammarsköld på Idrottsvetenskapligaprogrammet i Östersund. Vad kan man jobba med efter det egentligen, och har de några spännande samarbeten? Vi har också pratat med Anna Stepanova som läser Svenska Språket Grund A på distans. Hur funkar det att aldrig sitta i ett klassrum, och att kombinera det med jobbet till havs? Plugga på Miun är gjort av Radiosvallet i samarbete med Mittuniversitetet. Intervjuer och redigering: Adam Danielsson, Markus Lundqvist. Musik och redigering: Gunnar Orvegård
I detta avsnitt har vi pratat med två Sundsvallsstudenter: En av dem är Josefin Högström som pluggar Kommunikation och PR. Varför vill hon plugga det och vad är hennes knep för att lyckas med studierna? Vi har även pratat med Alfons Westerberg som pluggar på Journalistprogrammet. Hur funkar deras utbildning och varför vill han bli journalist? Plugga på Miun är gjort av Radiosvallet i samarbete med Mittuniversitetet. Intervjuer och redigering: Adam Danielsson, Markus Lundqvist. Musik och redigering: Gunnar Orvegård
I detta avsnitt sätter sig Markus Lundqvist och Adam Danielsson ner och sammanfattar vad nya studenter kan behöva veta. De pratar om inspark, intervjuar Mitthem och Östersundshem om boende, och berättar om själva om sin första tid på Mittuniversitetet. Plugga på Miun är gjort av Radiosvallet i samarbete med Mittuniversitetet. Intervjuer och redigering: Adam Danielsson, Markus Lundqvist. Musik och redigering: Gunnar Orvegård
Anna läste ekonomi på Mittuniversitetet och började 1998 sin karriär som Revisorsassistent på Grant Thornton. I början av 2000-talet fick Anna jobb som Ekonomiansvarig på Contento och 2005 återvände Anna till Grant Thornton som Revisionsledare. Sedan dess har hon imponerat. 2014 fick hon rollen som Kontorschef för kontoret i Visby och sedan 2016 är hon VD för den svenska verksamheten. Anna är utöver sin VD-roll bland annat styrelseledamot i Grant Thornton och Lindebergs Intressenter. 2017 ledde hon bolaget till utmärkelsen Sveriges bästa arbetsgivare och 2019 nominerades hon till utmärkelsen Årets Hälsofrämjande chef. . . . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram
Anna läste ekonomi på Mittuniversitetet och började 1998 sin karriär som Revisorsassistent på Grant Thornton. I början av 2000-talet fick Anna jobb som Ekonomiansvarig på Contento och 2005 återvände Anna till Grant Thornton som Revisionsledare. Sedan dess har hon imponerat. 2014 fick hon rollen som Kontorschef för kontoret i Visby och sedan 2016 är hon VD för den svenska verksamheten. Anna är utöver sin VD-roll bland annat styrelseledamot i Grant Thornton och Lindebergs Intressenter. 2017 ledde hon bolaget till utmärkelsen Sveriges bästa arbetsgivare och 2019 nominerades hon till utmärkelsen Årets Hälsofrämjande chef. . . . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram
I det 15:e avsnittet av Beredsam om rykten och kriser intervjuar Herman Geijer Lars Nord som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Varför sprids rykten vid kriser? Vilka rykten finns och Corona och vad kan vi göra för att bli mer källkritiska. Studiematerialet om Corona finns här Podden stödjs av studieförbundet ABF. Musik av Häxhammaren Inspelad i Soundtelling studio
Vi kollar läget med den svenska nätkapaciteten, undersöker hur god den svenska beredskapsandan är och så blir det debatt om Sveriges Radios rätt tomma radioteaterarkiv. Coronaviruset tycks påverka våra ledares sätt att tala. Trump uppträder ödmjukt och lyssnar på sina experter, Boris Johnson har helt ändrat sin politik. Merkel har hållit ett sobert brandtal till nationen om att alla måste hjälpa till. Allt för att inge en god anda. Men hur god är den egentligen, och kan den spåra ur? Elin Montelius på Risk and crisis research centre vid Mittuniversitetet har forskat om bland annat broschyren Om kriget kommer och Krisberedskapsveckan hon skärskådar vad beredskapsanda egentligen handlar om. Många jobbar hemifrån eller sitter i karantän och det betyder mer surfning och streaming. När finns det risk för överbelastning på nätet? Vad gör man om det blir trögt kan man göra något för att inte bidra till överbelastning? Patrik Fältström är med oss, han är teknik- och säkerhetsskyddschef på Netnod, organisationen som tar hand om Sveriges anslutning till internet. SVT har laddat sitt arkiv med fläskiga tv-draman, vilket är tur för alla som sitter i Coronakarantän. Men vad bidrar Sveriges Radio med, som sitter på ett stort lager med radiodramer? Klassiker som fröken Julie och Richard III lyser med sin frånvaro, påpekar en lyssnare. Peter O Nilsson, områdeschef kultur på Sveriges radio, medverkar tillsammans med Simon Norrthon, ordförande för Teaterförbundet är också med. Kräver de medverkande för mycket betalt för radioproduktioner? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Redaktör: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Jonatan Loxdal
Hur påverkas elevers kunskapsutveckling av förmågor? Det och mycket annat diskuteras i det senaste avsnittet av podden Skolprat. I årets första avsnitt av Skolprat träffar Petter Enlund och Karin Rådberg Petri Partanen som är Fil. dr. i psykologi, legitimerad psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. I avsnittet går de bland annat in på varför elever behöver utveckla förmågor och hur elevers kunskapsutveckling påverkas av förmågor. Petri är verksam som forskare med bas på Mittuniversitetet där han bland annat forskar om metakognition, självregleringsförmåga och hur dessa underliggande förmågor spelar roll för lärandet. Dessutom arbetar han för Skolutvecklarna som konsult och utbildar i bland annat handlednings- och samtalsmetodik för specialpedagoger och speciallärare. Petri Partanen har gett ut flera böcker: "Från Vygotskij till lärande samtal", "Att utveckla elevhälsa" och den senaste boken "Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan". Han är även en av fem forskare som ingår i Kunskapsskolans vetenskapliga råd. Trevlig lyssning! Skolprat finns på Spotify och Podcaster! Tveka inte att höra av dig till oss med era funderingar och synpunkter: skolprat@kunskapsskolan.se
Mattias Karlsson och Arvid Hallén vill väcka idédebatt med sin konservativa tankesmedja Oikos. Men vad är det för konservatism de är ute efter? Dessutom: är det fel att tvätta polismössor? Den nya tankesmedjan Oikos vill att konservatismen ska bryta ny mark i Sverige. Men vilka frågor kan locka folk till den konservativa ideologin, och vilken konservatism är det Oikos vill ha? SD:s Mattias Karlsson och Arvid Hallén, båda från Oikos, är med oss i studion. Ska vi utsätta våra kroppar för mer extrema upplevelser? Det tycker den nederländske livsgurun Wim Hof, som gärna badar isvak och senast syntes i tv-serien The Goop lab. Men finns det evolutionära belägg för det han säger? Erika Schagatay, professor i zoofysiologi på Mittuniversitetet, hjälper oss att reda ut det. Poliser ska inte tvätta sina mössor! Det tycker stora delar av kåren enligt en artikel i Polistidningen. Men varför är det så viktigt att inte vaska bort sina erfarenheter? Södermalmspolisen Viktor Adolphson ger sin syn på saken. Dessutom: utrikesministerns hälsning till svenska soldater och förslaget att förbjuda kontantfria butiker i New York. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Jenny Teleman Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Jonatan Loxdal
Elin fick tolv barn med fyra män. Flera gånger lämnade hon bort sina barn till deras fäder när hon träffade en ny man. 1800-tals pappan tog mycket större del i barnens liv än vi tidigare trott. Elin Nyström föddes 1865 i Åbo och fick sitt första barn när hon var 19 år. När hon träffade den 23 år äldre skepparen Gustav Mattson fick hon ytterligare två barn. Elin och Gustav gifte sig aldrig utan Elin och barnen bodde i en lägenhet för sig själv i staden. När Elin träffade en ny man lämnades barnen till Gustav. Senare kom hon att lämna även den nye mannen och därmed också sina barn. Hon slutade sina år i Stockholm endast 48 år gammal och med minst tolv födslar bakom sig. Tomas Berglund har forskat om hur fäder såg på sitt faderskap under 1800-talet. Han har funnit en omvårdande och omhändertagande far. Det var inte så stor skillnad att vara far eller mor, det viktiga var att man var förälder, säger historieforskaren vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åström slaktband@sverigeradio.se
Eva Hamilton har sedan examen på journalisthögskolan arbetet som journalist och reporter på ett antal olika dagstidningar i landet. 1998 blev hon inrikeschef på Aktuellt och hade sedan ett antal olika roller på SVT. Mellan åren 2006-2014 var hon VD på SVT.Idag är Eva aktiv som styrelseproffs och rådgivare i bland annat LKAB, Fortum, Stockmann och Expressen. Hon har genom åren fått utmärkelser som ”Landets mäktigaste kvinna inom media” år 2007, ”Årets Ledare” år 2009, ”Årets förändringsledare” år 2013, och 2015 blev hon dessutom utnämnd till Hedersdoktor vid Mittuniversitetet. År 2017 fick Eva ”Hans majestäts Konungens medalj i guld av 12:e storleken i högblått band” för sina framstående insatser inom svensk media. . . . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram
Eva Hamilton har sedan examen på journalisthögskolan arbetet som journalist och reporter på ett antal olika dagstidningar i landet. 1998 blev hon inrikeschef på Aktuellt och hade sedan ett antal olika roller på SVT. Mellan åren 2006-2014 var hon VD på SVT.Idag är Eva aktiv som styrelseproffs och rådgivare i bland annat LKAB, Fortum, Stockmann och Expressen. Hon har genom åren fått utmärkelser som ”Landets mäktigaste kvinna inom media” år 2007, ”Årets Ledare” år 2009, ”Årets förändringsledare” år 2013, och 2015 blev hon dessutom utnämnd till Hedersdoktor vid Mittuniversitetet. År 2017 fick Eva ”Hans majestäts Konungens medalj i guld av 12:e storleken i högblått band” för sina framstående insatser inom svensk media. . . . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram
I veckan lägger regeringen fram en blocköverskridande statsbudget som förhandlats fram med Liberalerna och Centerpartiet. Budgeten innehåller både skattesänkningar för höginkomsttagare och en liberaliserad arbetsmarknad. Vad tycker Moderaterna om det? Och när Alliansen spruckit på nationell nivå, hur ser Moderaterna på sin roll i det nya politiska landskapet? Partiets ekonomisk-politiska talesperson och andra vice ordförande, Elisabeth Svantesson (M), intervjuas. Analys: Torbjörn Nilsson, politikreporter och skribent kopplad till Expressen. Sedan om relationen mellan politiken och public service - hur ser den ut? Men Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, samt Gunnar Strömmer (M), Angelika Bengtsson (SD), Lawen Redar (S) och Christer Nylander (L). Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder
Vi föreställer oss gärna kärlek som något tidlöst, något som har drabbat människor sedan tidernas begynnelse. De senaste decenniernas naturvetenskapliga försök att förklara kärleken biologiskt - genom att mäta oxytocinhalter och hjärnaktivitet- har förstärkt denna föreställning. Men på samma gång är det uppenbart att kärlek är något inlärt, något som förmedlas via dikter, romaner, filmer, musik, appar, etc. I det perspektivet bör kärlek snarare förstås som ett medium eller en kod som producerar känslor, beteenden och rent av de älskande. Så vad är det egentligen som händer när vi älskar varandra? Föreläsare: Sven Anders Johansson (Professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans bok "Kärleksförklaring" belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris. Hans senaste bok är "Det cyniska tillståndet" (2018)) Föreläsningen utgjorde den tredje fristående föreläsningen i en serie av totalt fyra på temat: "Kärlek - begär, tinder och din obotliga ensamhet". Föreläsningen ägde rum på Månteatern i Lund den 5/11 2018.
Med en dryg vecka kvar till EU-parlamentsvalet koncentrerar sig Ekots lördagsintervju helt på EU. Stöd till unga jordbrukare, vägar, forskning och film. Ekots lördagsintervju följer upp granskningen om var EU:s stödpengar hamnar i Sverige. Och vad används stödet till? Hör Yasmine El Rafie från SR:s data-redaktion Digitala Insatsstyrkan, och Johan Wullt presschef för EU-kommissionen i Stockholm. Hör också Madeleine van der Veer, samhällspolitiskt ansvarig, Världsnaturfonden, Sofia Björnsson, jordbrukspolitisk expert på LRF och Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv om vilka frågor de tycker är viktigast att driva i Europaparlamentet. Partiernas valkampanjer drog i gång i veckan, vi var med när moderaterna kampanjstartade i Gävle och undrar vad som egentligen skiljer sig mellan en EU-kampanj och en kampanj inför svenska val. Reportage och samtal med Kajsa Falasca, som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Dessutom om frågorna som förekommer i EU-debatten, men som egentligen hör hemma i den svenska riksdagen. Samtal med Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Programledare: Cecilia Bodström Producent: Karin Wickström
Petri Partanen är legitimerad psykolog, författare och specialist inom pedagogisk psykologi, med över 20 års erfarenhet inom skola och förskola. Idag jobbar han huvudsakligen som forskare och lektor på Mittuniversitetet och med fortbildning, handledning och skolutveckling runt om i Sverige. I den här intervjun beskriver han sin syn på pedagogisk psykologi och de viktiga begreppen metakognitiv kunskap och metakognitiv självreglering. Petri är också författare till tre böcker: Från Vygotskij till lärande samtal (2008), Att utveckla elevhälsa (2012) och den nya boken Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan (2019). Man kan också följa honom på Facebook, YouTube eller via hemsidan Skolutvecklarna Sverige: http://skolutvecklarna.se/ Har du som lyssnare några frågor, vill du önska en gäst eller föreslå ett tema som vi kan ta upp och diskutera i podden? Skriv till oss på podcast@pedagogiskpsykologi.se Tack för att du lyssnar! För länkar till allt som nämns i avsnittet, gå in på http://pedagogiskpsykologi.se/podcast
I tisdags kväll grep SÄPO en man som åt middag med en rysk agent på en restaurang i Stockholm. Det verkar som att den klassiska spionen fortfarande lever. Eller? Vi ställer alla våra spionfrågor till Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Vad hände egentligen med de hundratals svenskar som deltog som SS-soldater i Nazitysklands illdåd? Apropå IS-återvändarna - kan vi lära något av hur Sverige gjorde med SS-soldaterna? Vi frågar Mats Deland, docent i historia och lektor vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Dessutom ska vi fortsätta prata om elscootrarna. Fantastiskt miljövänligt transportsätt eller skräpiga trafikfaror? Caroline Hjelm, marknadschef på elskooterföretaget Voi, kommer till studion för att prata om fordonets för- och nackdelar. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer
Vinterstudien har kommit igång och nu börjar det bli mer och mer av skidsporterna på TV och vad passar då bättre än att få en lite mer djupgående introduktion kring sporten skidskytte? Ingenting tycker vi och därför har vi i det här avsnittet bjudit in Marko Laaksonen, PhD och forskare på Mittuniversitetet och tidigare förbundskapten för både Svenska och Finska landslaget i skidskytte. Du får veta hur träningen ser ut, vad som skiljer skidskytte från längdskidor när det gäller träningsupplägg, betydelsen av att träna skytte specifikt och en hel del annat. Avslutningsvis blir det även en diskussion kring elittränarutbildningen för skidtränare som precis har påbörjats på Mittuniversitetet. Vad som är syftet med utbildningen, hur upplägget ser ut och varför en sådan typ av utbildning behövs. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Ett inaktuellt försnack 00:04:04 Dagens gäst, Laaksonen Marko 00:06:19 Doktorandstudier kring blodflöde och energiomsättning i musklerna 00:07:23 Förbundskapten för skidskyttelandslaget i Sverige och Finland 00:08:56 Tillbaka till universitetet och påbörja forskning kring skidskytte 00:10:12 Skillnaderna mellan skidskytte och längdskidor 00:10:39 Kan man träna sig för att sänka pulsen som skidskytte? 00:12:06 Hur Marko blev intresserad av skidskytte? 00:13:18 Hur mäter sig skidskyttar mot längdskidåkare i skidåkningen? 00:15:55 Markos studier på muskler och hjärtats arbete 00:20:49 De olika tävlingsformerna i skidskytte 00:24:31 Alla skyttar har personliga gevär 00:26:05 Träning av skytte både när man är trött och utvilad 00:31:08 Hur fördelar skidskyttarna sin träningstid och hur mycket tränar dem? 00:33:33 Längdskidåkare kontra skidskyttar när det gäller träning 00:37:16 Framtida studie på hur geväret påverkar laktattröskeln 00:43:20 När du kombinerar två olika idrotter blir det större variation i vem som vinner tävlingar 00:46:34 Ny elittränarutbildning i längdskidor i Östersund 00:50:44 Utmaningen att ge bra utbildning när studenterna har väldigt olika förkunskaper 00:54:07 Hur kan man lära sig samma saker om man inte har fått en plats på utbildningen? 00:56:14 Föreningar behöver bli bättre på att ta reda på vad de behöver 00:57:48 Hur ser framtiden ut för svensk skidskytte? 00:59:53 Vad tar man in för information kring belastning i skidskytte?
Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige. Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet. Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon. Vilka exempel finns det på att det har påverkat? Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018. Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet? Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal. Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp. Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet. Lena Nordlund är programledare. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Fram till valet den 9:e september kommer Ekots lördagsintervju att ha tre sändningar med temat VAL. Den 1:a september handlar det om valspurt och partiledardebatter. Medverkande: Om valspurt sista veckan innan valet och opinionsmätningar hör vi: Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet i Sundsvall Aron Etzler, partisekreterare vänsterpartiet Joakim Wallerstein, kommunikationschef sverigedemokraterna Peter Kullgren, biträdande partisekreterare kristdemokraterna Torbjörn Sjöström, VD för opinionsmätningsinstitutet Novus I reportaget om hur partierna möter väljarna hör vi socialdemokraterna, kristdemokraterna och liberalerna Och så samtal om partiledardebatterna. Varför är de viktiga och hur är det att vara med i hetluften? Hör: Lars Leijonborg, partiledare Folkpartiet Liberalerna 1997-2007 Ulrica Schenström, statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt 2006-2007 och politisk debattör Klas Eklund, på 1980-talet talskrivare åt Olof Palme, numera Senior Economist vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Fredrik Söderquist, retorikexpert Södertörns Högskola. Programledare: Helena Groll Producent: Karin Lundbäck
Fram till valet den 9:e september kommer Ekots lördagsintervju att ha tre sändningar med temat VAL. Den 25 augusti kommer vi att prata om vallöften. Medverkande: Elin Naurin, docent och statsvetare vid Göteborgs universitet John Zanchi, valledare för socialdemokraterna Michael Arthursson, partisekreterare för centerpartiet I reportaget om det politiska mötet träffar vi sverigedemokraterna, centerpartiet, moderaterna och vänsterpartiet. Kajsa Falasca, är universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall Göran Hägglund, fd. partiledare för kristdemokraterna och nu styrelseproffs Maria Wetterstrand, fd. språkrör för miljöpartiet och nu vd för en konsultbyrå i Helsingfors Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder
Europapodden är i Almedalen! I höst avgörs vilka som får mer än hälften av Sveriges makt i EU. Varför berättar inte partierna vad de tycker om allt från plastförbud till EU-drivna migrantläger? Medverkande: Maria Strömvik, Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, Sofie Blombäck, statsvetare Mittuniversitetet, Jörgen Hettne, Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Per Hylén/Åsa Secher
Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.
Avsnitt # 18 av Snorsportspodden med Kerry McGawley del 1. Intressant samtal med Kerry som är centrumledare på Vintersportcentrum i Östersund och Universitetslektor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet samt en riktigt grym triathlet med många meriter. God lyssning!
Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabetesläkare. Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson. Programledare och producent: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Jonas Mattsson. Människans mått är ett program från Umami Produktion.
Sverige når inte målen vad gäller att bevara skyddsvärd skog, vad ska vi då leka i i framtiden? Skogen är summan av alla växter och varelser som vistas i den, inte bara en samling träd. En död vedbit är alltid roligare att leka med än ett stående träd, men vad har den för annan betydelse? Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är med och pratar skog. Söker du jobb? Hur mycket kollar rekryterare på sociala medier och nätet för att undersöka vad du verkar vara för en typ? I takt med att sociala medier blivit en allt viktigare nyhetsförmedlare föds frågan om hur man ska tänka kring detta. Psykologen Tanja Suhinina tycker att arbetsgivare och rekryterare borde tänka efter innan de börjar följa folks instaflöden i spaningssyfte. I helgen valdes Lars Adaktusson till andre vice ordförande i Kristdemokraterna. Vi frågar tidningen Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund vad detta säger om partiet och de kristna värderingarna. Stärker det nya valet dessa eller tvärtom? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Thella Johnson
När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien. Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.
Det finns en rad olika källor till intressemotsättningar i Jämtlandsfjällen. Upplevelsen av buller och tystnad är en av dem. I projektet ”Bortom konflikter i fjällen” har forskarna studerat och fördjupat sig i hur olika aktörer själva upplever utmaningar och möjligheter kring detta. I det här avsnittet diskuterar Rosemarie Ankre (forskare vid Mittuniversitetet), P-O Wikberg [...]
Kampen om den rätta verklighetsbilden har satt den pressetiska hållningen - att bara rapportera det som är sant och relevant - under attack. Vi följer upp två veckors mediedebatt om morden på Ikea i Västerås. Och så om en dom som stärker källskyddet och den redaktionella integriteten, men där spelet bakom kulisserna nu blivit offentligt gräl om sanningar och lögner. Allt som är sant är inte alltid relevant att rapportera - pressetik under press Sommaren närmar sig sitt slut och semesterns lugna tempo har byts ut till hetlevrade mediedebatter. Det är nu mer än en vecka sedan dubbelmordet på Ikea i Västerås ägde rum, men fortfarande är debatten om hur och vad vi journalister rapporterat om händelsen högst levande. Vi ska i dagens program försöka ta ett helhetsgrepp kring den kamp om verklighetsbilder som pågår och som IKEA-morden på ett tydligt sätt manifesterat. Det handlar om traditionella medier som utmanas av så kallade alternativa. Det handlar om att allt fler aktörer vill föra fram sin syn på vad som händer i samhället och varför. Det handlar om vad som är sant men också om vad som faktiskt är relevant.Johan Cedersjö åkte till Västerås och mötte läsare och lyssnare med olika bild av hur medier skött sig - och talade med de inblandade i den medieetiska debatt som bröt ut efter dubbelmordet på IKEA. Debatten "balkaniseras" när var och en vill ha sina egna fakta Dubbelmordet i Västerås visade tydligt hur opinioner idag faller isär. Vi har allt mer samlat oss i grupper som inte bara har gemensamma åsikter, utan också anser sig ha rätt till alldeles egna fakta. Det här har visat sig i debatten om brottsligheten minskar. Absolut skriker vissa, nejnej svarar andra. Det har visat sig i debatten om vad som egentligen hände inne på Ikea-varuhuset. Islamistisk halshuggning påstod vissa, vansinnesdåd tror andra. På sajter som Avpixlat och Flashback har alltid parallella universum med en egen syn på sanning existerat. Men allt mer har sådana diskussioner dykt upp även i vår producent Lasse Truedsons annars så väluppfostrade facebookfeed – inte minst i förra veckan. Professor Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet är en av dom forskare som ägnat mest tid åt hur vår offentlighet faller isär och in i olika bubblor. Lasse Truedson bestämde träff med honom. Gräl efter Högsta domstolens dom om källskydd I måndags beslutade Högsta Domstolen att stoppa polisens planer på en husrannsakan på Aftonbladets redaktion i syfte att få tag i bilder på misstänkta rånare. Det här har tidigare varit uppe i både tingsrätten och hovrätten, som då gav polisen rätt. Allt började med rapporteringen av ett rån i maj där Aftonbladet, efter ett läsartips, publicerade maskerade bilder på vad som skulle kunna vara två av gärningsmännen. När polisen ville ta del av bilderna som en del i brottsutredningen sa Aftonbladet nej, eftersom det i bildfilen fanns uppgifter som skulle kunna riskera att röja källan, alltså den person som hade skickat in bilderna till redaktionen. Källskyddet är en principiellt viktig fråga inom journalistiken och i det här fallet slår HD fast i domen att meddelarfriheten vägde tyngre än brottsutredningen, och att den är är särskilt skyddsvärt. Men i samband med domen i veckan blossade en annan konflikt upp mellan kammaråklagaren i målet, Charlotta Tanner, och Aftonbladets publisher, Jan Helin. Hade hela rättsprocessen kunnat undvikas? Har Aftonbladet i onödan försenat en brottsutredning? Reporter är Jonna Westin.
Programledaren Roger Wilsson gav sig ut i huvudstaden för att kulturturista i poplärkulturens tecken och mötte ett Loranga, Mazarin & Dartanjang-lekland och interaktion på ABBA-museet. Till studion kommer scenografen Tor Svae, som bygger fantasifullt för barn. Nu senast i Loranga! Loranga! en utställning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm utifrån Barbro Lindgrens älskade barnbokskaraktärer. Du hör också en av kulturhusets marknadsförare Annika Kämpe. Hur blir det då när turisterna slutar komma? Busslaster besökte den Västgötska slätten med omnejd för att vandra i Arns fotspår, men inte längre. Hör en av de första guiderna om Arn-turismens uppgång och fall, researrangören Eva-Maria Friberg. Många är nämligen de som besöker ett resmål för att de läst eller sett orten på film, Maria Lexhagen är turismforskare vid Etour på Mittuniversitetet och tittat på fanturism. Men vad blir då framtiden? Vi har bett två personer med elastiskt intellekt tänka ut två helt nya turistattraktioner. Son
Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och nu visar forskning att många kommuner brister i sin krisberedskap. Programmet är en repris från 20 oktober 2014. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
Kajsa Falasca. Doktorand i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. I valet 2014 började de politiska partierna på allvar använda sig av sociala medier i sitt kampanjande. Det finns en del positivt i det, som en tydligare direktkommunikation mellan medborgare och politiker, menar Kajsa Falasca som forskar kring just samspelet mellan makthavare, medier och medborgare. Men att allt mer kampanjande och och politisk information sker digitalt ökar också antalet människor som inte alls tar del av politik. På sikt är det ett hot mot demokrati, säger Kajsa Falasca i intervjun. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.
Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
"Det går inte att förstå valresultatet utan att se på medierna och mediebevakningen - det är från medierna människor får sina bilder av verkligheten." Det menar Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Här i Medieormenpodden intervjuas han av Cecilia Djurberg om årets valbevakning, om medialiseringen av politiken, om utvecklingen mot att rapportera om politik som spel eller sport, om de många opinionsmätningarna och om hur medierapporteringen hänger ihop med valresultatet.
När solen äntligen tittar fram efter en mörk och lång vinter, hur gör du då? Kastar kläderna och placerar dig i starkaste solljuset? Eller väljer du skuggan, fullt påklädd och täckt av ett lager solkräm? Ny forskning visar att solning är mer nyttigt än farligt så länge man inte bränner sig. Samtidigt råder myndigheterna att vistas i skuggan när solen är som starkast. Att exponera huden för solljus skapar viktigt D-vitamin men kan samtidigt bidra till malignt melanom. Dagens program handlar om hur mycket solljus vi behöver och hur man ska förhålla sig till råden om solning. Medverkar i programmet gör bland annat: Håkan Olsson, cancerforskare, Lunds universitet, Inger Öhlund, disputerad dietist, Umeå universitet och Jörg Spitz, professor i nukleär medicin, ordförande för MIP i Tyskland, Elizabeth Johansson, sakkunnig Cancerfonden, Anna Olofsson, forskare i riskkommunikation, Mittuniversitetet och Roshan Tofighi, utredare, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Uttalandet som försvann - vart tog trovärdigheten vägen?Tänk dig in i situationen. Du har betalat flera hundra miljoner för att visa OS. När själva kronjuvelen - hockeyn - börjar fattar du ett publicistiskt beslut som ställer hockeylaget i lite solkig dager. Vad gör du när hockeylaget då säger: tar du inte bort det där och ber om ursäkt så blir det inga fler studiointervjuer med oss? Det här är historien om uttalandet som publicerades och försvann. Reporter är Tonchi Percan. Gränsen flyttad för vad SvTs kommentatorer får göraOm sporten är vår tids stora folkliga drama så har kommentatorerna och experterna kanske den grekiska körens roll att skapa relief och ödesmättad stämning. Experterna är åtråvärda för kanalerna. För att kunna behålla sina bästa experter har public service luckrat upp sin praxis och tillåter sina experter att bokstavligt talat vara försäljare vid sidan om. Och TV-experterna är inte sena att använda sig av SvT:s varumärke när dem marknadsför och gör reklam för sina produkter. Medier berättar inte att kontroversiell forskning är branschfinansieradNu om lastbilar, betald forskning och mediernas roll i kampen mellan frihandel och protektionism. Utländska chaufförer som arbetar för svältlöner har skildrats i en lång rad reportage i medierna - en forskare vid Lunds universitet har räknat utländska lastbilar och kommit fram till att mörkertalet på de svenska vägarna är stort. Fack och arbetsgivare är rörande överens om hotet från de utländska åkarna. Men vem betalar för den här forskningen - och varför framgår det så sällan när medierna rapporterar? Mattias Pleijel har tittat närmare på det här. Kritik mot rapporteringen av opinionsmätningarValtemperaturen har tilltagit i våra medier och med det kommer en speciell sorts journalistik - opinionsmätningsrapporteringen. Jesper Strömbäck är professor vid Mittuniversitetet - han forskar om medier och politisk kommunikation - och han är kritisk mot den stora roll som opinionsundersökningarna kommit att spela i den politiska journalistiken. Det riskerar att öka misstron mot politikerna, varnar han. Alexandra Kerttu har talat med honom.
Sportjournalisters oberoende bland bolag och förbundI dag ska vi titta på hur det funkar i sportvärlden där inte bara idrottsutövarna utan även journalisterna fort blir varumärken i egen rätt och många aktörer vill dra nytta av publiciteten. Förbunden gör egna mediesatsningar och de slagkraftigaste journalisterna startar egna bolag. Vi ska idag titta på ett exempel. En beställningsfilm gjord av Fotbollförbundet - en hyllning av det egna arrangemanget fotbolls-EM som ska sändas i TV Sport om en månad. När Tonchi Percan tittade närmare visade det sig att det bakom filmen fanns ett miljonbolag med några av Sveriges mest legendariska sportjournalister. Pressat Stampen anklagas för utdelningskalasNu ska det handla om mediekoncernen Stampen som äger bland annat Göteborgsposten och som 2008 gjorde Centern till världens rikaste parti genom att punga ut med omkring 1,8 miljarder kronor för tio centertidningar.Branschtidningen Resumé har granskat Stampen och är inte nådig i sin dom. Samtidigt som Stampen går rejält back så anordnas utdelningskalas på tiotals miljoner till ägarna. Det här är något som enligt Resumé gjort att bankerna satt koncernen under förmyndarskap. Reporter Martin Wicklin. Gratistidningarna enda papperstidningarna som växerPapperstidningsmarknaden är som bekant i kris och i veckan presenterade Sifo sin så kallade Orvesto-statistik - siffror som handlar om hur många läsare tidningarna når. Och där var trenden mycket tydlig: de prenumererade morgontidningarna fortsatte sin kräftgång medan gratistidningarna höll sin nivå eller visade även ökningar. Varför har det blivit så - och vad betyder det för journalistiken? Lars Truedson pratar med Ingela Wadbring - professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet.Årets sexist - omedveten sliskighet eller sliskig strategi?Vi ska prata om sexism inom reklambranschen - i helgen delas priset Årets sexist ut av bloggaren Genusfotografen. Tanken är att de nominerade genom uthängningen ska skämmas ordentligt. Men hur effektiv är den här uthängningsstrategin när de som ställs vid skampålen inte alls verkar skämmas för sin unkna kvinnosyn? Den frågan ställde sig Mattias Pleijel. .
En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Belfrage är professor i kriminologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och professor vid psykologiska fakulteten i Bergen i Norge. Han har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar och är en ledande forskare när det gäller att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument, som blivit allt vanligare för att på förhand kunna bedöma om en viss person kan antas begå exempelvis våldsbrott. Han säger att flera terrordåd har kunnat avstyras på det här sättet, utan att det har kommit till allmänhetens kännedom. Men vad händer då i samhällen som drabbas av grova terrorbrott? Och hur reagerar människor som under en längre tid lever under hot om att när som helst drabbas av exempelvis självmordsbombare? Ann Enander är docent i psykologi och verksam vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum i Karlstad, där hon forskar och undervisar om bland annat risk- och krispsykologi, och hon säger att människor ofta reagerar tvärtemot hur vi kanske tror, något som får betydelse för hur myndigheterna bör agera vid kriser. Programledare är Urban Björstadius.