Podcasts about forskaren

Vad är skillnaden mellan psykopati och att ha psykopatiska drag? Överanvänder man begreppet psykopat och vilka är farorna med det? Karolina Sörman är forskare vid centrum för psykiatriforskning och berättar mer.Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i appen Podplay. Följ också @alskadepsykopat på Instagram.

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.  

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade Adolescence på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12:00

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Katharina Leibring, namnforskare på Institutet för språk och folkminnen, gästar studion! Vad döper vi våra barn till just nu? Varför trendar vissa namn? Och varför blir vissa namn otrendiga? Finns det namn som helt dör ut?

Många ugglor fångar sitt byte med enbart hörseln. Aase Berg reflekterar över en annorlunda fågel, domesticerade djur och vilda människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag vaknar av gny och krafs vid sängkanten. Det är hundvalpen som vill ut. Klockan är fem på morgonen. Vi smyger ut på tomten. Det är sommar och solen har börjat värma bort daggen i gräset, men det brukar ändå kännas som natt vid den här tiden, eftersom det är så overkligt lugnt.Men så är det inte nu: en koltrast smattrar fram sitt ettriga varningsläte, det bara pågår, den vägrar sluta. Åsynen av mig och hunden brukar sällan utlösa sådan hysteri. Nej, det aggressiva tjattret betyder att kattugglan är här. Jag tittar upp mot gästhusets tak och där sitter den alldeles stilla under skorstenskåpan. Den får precis plats, och plåtens rundning följer ugglans huvud. Där slipper den attackerna ovanifrån, inga utfall från irriterande trastar, även om själva lätet ändå måste vara plågsamt för den här tysta aristokraten bland rovfåglar.Att ugglor kallas för The wolves of the sky är inte taget ur luften. De är ulvar i fårakläder, bland annat på grund av sättet att flyga. De smeker sig fram mellan träden, passerar som skuggor bara, ljudlöst fluff. Andra fåglars fjädrar har hullingar som ger friktion, det är därför flaxandet låter. Gamarna är värst, de väsnas till och med när de glidflyger. Det gör inte ugglor, eftersom deras fjädrar är specialkonstruerade för att motverka vingturbulensen.Dessutom har de närmast öververklig ljudkänslighet, eller, om man så vill: musikalitet. Hela ugglans ansikte är uppbyggt som ett öra, en parabol, med upp till sju sorters fjädrar av olika textur som får ljudet att passera på specifika sätt, och många ugglor fångar sitt byte med hjälp av enbart hörseln.Att ugglorna är så olika alla andra fåglar är nog skälet till att vi ser dem som något mer än fjäderfän, som nåt slags mystiska nattspöken som smyger genom luften på vingar av tyst sammet.Men samtidigt ser de så absurda ut, rentav löjliga, med sina stora, stirrande ögon. Ugglorna roar oss med sin gravallvarliga humor, med sin bistra uppsyn, eller ibland ett förvånat ansiktsuttryck. Särskilt hornugglan har en kronisk min av att bli tagen på bar gärning med förbjudet fuffens.Min hundvalp är också på sätt och vis en ulv i fårakläder. Fast ändå inte – på en skala där man genetiskt rangordnat vilka hundraser som står närmast vargen, ligger min hund nästan längst bort. Svårdresserade hundar som vägrar fjäska och har hög integritet, de liknar vargen mest.Den här forskningen är väl inte hundraprocentigt belagd, men om den stämmer är den överraskande. Det är alltså inte de innerstadsinavlade soffpotatisarna med platt tryne eller såna där pomeranier som man nästan kan köpa i leksaksaffären som är mest avlägsna från sina vargsläktingar. Istället kan min mini-aussie placeras som vargens motpol, troligen på grund av vallhundsgenerna: hon är av en arbetande ras som blixtsnabbt fattar det jag lär henne, och det är enkelt att möta hennes blick i samförstånd eftersom hon har ljusa, blå ögon. Kommunikationen med hundföraren, den har avlats fram genom generationer, mer eller mindre hos olika hundraser. Att samarbeta med människor, det fixar ingen varg.Vallhundar kan verka milda till sinnet, men deras nippriga impulsivitet är farlig på sitt sätt. Man ska passa sig för att avla fram blandrasvalpar mellan till exempel bordercollie, som är superhispigt signalkänsliga, och stora men jämförelsevis trögtänkta vakthundar typ rottweiler. Överreaktioner och oförutsägbara aggressioner är det sista man vill ha. I de banorna tänker jag också när jag tittar på fotot av författaren Jennifer Ackerman och den gigantiska lappugglan Percy. Det finns i slutet av Ackermans bok What an Owl Knows, en som trots titeln handlar mer om vad forskarna inte vet om ugglor. Bilden är tagen av fotografen Sofia Runarsdotter, och mötet inträffade på Skansen, vilket ger fotot ett drag av oskuld. Jennifer ler lyckligt och Percy poserar med outgrundlig uppsyn vid hennes sida, och här blir hans storlek uppenbar – hans ansikte är betydligt större än hennes, hans axlar – eller vad man ska kalla dem – är nästan lika breda som en människas. Visserligen är det en illusion, ugglor väger inte särskilt mycket, det är fjädrarna som får dem att se stora ut. Men ändå. Och Percy har nästan ett mänskligt ansikte, med sina för fåglar så unika, framåtvinklade ögon och sin lilla, näsliknande näbb. Percy ser relativt beskedlig ut på fotot, men Ackerman iakttar hur hans pupiller vidgas till svarta avgrundshål när skötaren matar honom med möss.Det mesta är fortfarande okänt om ugglornas varseblivning, och mystiken har gjort dem till symboler för visdom, men också för död och onda förebud. Plus att de ofta infantiliseras, som motiv på bebisfiltar och i barnböcker. Min personliga favorit fjällugglan, eller snöuggla eller harfång som den kallades förr, den påminner inte så lite om Tove Janssons hatifnattar, en vit svampliknande plopp som gärna befinner sig på marken.Ugglor är både söta, konstiga och skrämmande. Deras beteenden är ovanligt svåra att avläsa. Ackerman skriver om en forskare som får se ett filmklipp med ett barn som kramar en påstått tam fjälluggla. Forskaren studerar fågelns stillsamma och subtila kroppsspråk och säger förskräckt: ”Den där ugglan är såhär nära att slita ansiktet av barnet”. Förgulligandet är ett sätt att avdramatisera det oroande draget hos ugglan.Men när den blodtörstiga varelsen inte längre behöver tänka på att överleva – vad händer då? Skansenugglan Percy har faktiskt en rätt avancerad historia – det var han som rymde ur voljären år 2022, men fångades in igen efter en vecka. Eller lät hans sig fångas? Bytte han tillbaka friheten mot bekvämlighet? Det var förvånansvärt enkelt att locka hem honom. Han var tränad på att komma på kommandot av en visselpipa.Djurarter kan domesticeras, enskilda djurindivider kan tämjas. Även om min hundvalp jagar myror och vårtbitare med stor entusiasm, så kommer hon, när hon växer på sig, troligen inte att käka upp mina hönor. Ett lojalt flockdjur äter ingenting som tillhör familjen.Åtminstone inte när flockledaren tittar på. Ulven i fårakläder är granne med ögontjänaren, och i grunden är min hundvalp fortfarande ett rovdjur. Som det heter i sången: Dina blåa blåa ögon/ och din svarta lilla själ/ jag gick på en nit igen/ fast jag kände dig så väl.” Kan jag lita på vallhundens oskyldigt ljusblå blick? Människosläktet har i alla fall aldrig helt litat på ugglan. I tidiga Mellanösternreligioner associeras hon med Lilith, Adams första fru, som lämnade Paradiset och enligt vissa myter slog sig ihop med ängeln Samael, även känd som mörkrets furste. Och varför skulle man lita på ett djur när man inte ens kan lita på sig själv? Människan är människans varg, vacker men bedräglig. Det som lurar i botten på Percys svarta pupiller kan mycket väl vara min egen spegelbild. Aase Bergförfattare och kritikerLitteraturJennifer Ackerman: Waht an owl knows. Center Point, 2023.

Psykedeliska preparat och praktiker har följt människan genom historien. I vikingagravar har man funnit frön från psykoaktiva växter. Och hos ursprungsbefolkningar har shamanerna trummat eller dansat sig till extas med lite hjälp av psykoaktiva substanser. Carl von Linné visade ett stort intresse för psykedeliska växter och deras användning, även om han inte trodde att de passade de rationella svenskarna. På 1900-talet blev svenska vetenskapsmän världsledande inom psykedeliska ämnen och etnobotanik. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Leonidas Aretakis som är aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia. Karolinska institutet i Stockholm blev tidigt ledande inom forskning om psykedeliska preparat. På 1960-talet var den svenska militären intresserad av hallucinogenen LSD.  Forskaren och jazzmusikern Björn Netz spred militärens LSD bland sina vänner i kultursfären. En tid av nyfiken och öppenhet mot sinnesutvidgande droger kom snart att mötas av ett massivt motstånd från offentligheten. Men idag finns ett nymornat intresse att använda psykoaktiva substanser i behandling av exempelvis depressioner. Lyssna också på Svenskarna och spriten från 1470 till nutid samt Förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i historien Musik: Too Much DMT av Humans Win, Storyblock Audio.  Bild: Affischen, "Revolution innebär revolutionärt medvetande", även kallad "Haschflickan", gjorde Sture Johannesson inför utställningen "Underground will take over", på Lunds konsthall 1969. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet får ni inte missa om ni är intresserade av sömn i relation till bebisar. Vi gästas av den eminente forskaren och antropologen Helen Ball som forskat på små barns sömn, historian bakom hur vi sover med barn och om samsovning. Vi fick svar på en mängd frågor; skyddar napp verkligen mot SIDS? Vad är det viktigaste att veta om säker samsovning? Hur säkert är babynest? Swaddling yay or nay? När och varför slutade vi ha som norm att sova bredvid våra bebisar? Varför gör amning samsovning säkrare? Är det alltid säkrare för bebisar att sova på rygg? Lyssna så får ni svar på det och mycket mer! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Har du någonsin funderat på varför du samlar på skivor? Veronica Skrimsjö på The Liverpool Institute for Performing Arts har forskat på ämnet och kommit fram till en hel del intressanta slutsatser. Magnus och Veronica pratar om drivkrafter, vilka som samlar, om skivindustrin, format, könstillhörighet, förändrade köpbeteenden, det digitala och mycket mer.   

Medverkande i detta avsnitt är Martin, Patrik, John Blaid, Håkan Englund och Simon Shack. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) I detta avsnitt går panelen igenom vad vetenskap borde vara och varför dagens moderna vetenskap inte är vetenskaplig då dess fundament vilar på ej bekräftade teorier. Det som kallas vetenskap idag är ett dogmatiskt och fundamentalistiskt trossystem som används för att kontrollera, bedra och skada människor. Anledningen till att det fungerar är för att vi inte ser detta. Väldigt få förstår att många av de paradigm som vår nuvarande vetenskap vilar på i själva verket är ovetenskapliga eftersom de kan falsifieras med den vetenskapliga metoden.  I detta avsnitt går vi igenom hur den vetenskapliga metoden egentligen fungerar, varför man exempelvis inte hävda att smitta och virus existerar, att ljus består av partiklar, att raketer skapar framdrift i rymden eller att Jorden kretsar kring Solen.  2)   Outro 1 Kjell Höglund med låten Forskaren är fri https://www.youtube.com/watch?v=k4KGB7mj-zQ  3)  Outro 2 Simon Shack med låten Chasing ghosts https://septclues.com/AUDIO%20FILES/ALL%20SOCIAL%20SERVICE%20ALBUMS%20MP3/COSMIC%20RELIEF_mp3/02_CHASING%20GHOSTS.mp3   4) Länkar till avsnittet:  Estoniasamlingen som är skapad av styrelsen för psykologiskt försvar. https://sok.riksarkivet.se/estonia

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500. - Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset. Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Tvillingföräldrar kan ställas inför särskilda utmaningar. Är det bra att separera barnen tidigt? Hur ska jag lyckas bekräfta båda som individer och hur gör jag när tvillingarna slåss om min uppmärksamhet? Forskaren och barnpsykologen Malin Bergström svarar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måndag 19 augusti Vi är tillbaka och ni är VARMT VÄLKOMNA IN I VÄRMEN IGEN!SannaDollan är singel och SUGEN! Hjälper Lågenergilaser mot ADHD och autism? Vår lågenergi-sidekick Malin Hector Har gjort ett GRÄV om det nya kvacksalveriet! I Incognito Mode! Dessutom kommer hon ut som LURAD av TV4! Hjälper Glenn Hysén! mot den tråkiga kultur-kritik-ankdammen?! Vår nya hög-energiska kulturkritiker Glenn berättar om tre goa rullar han sett nyligen! Fredrik FÖRSÖKER att inte hugga på Israel! Hjälper Jill Stein och Brother Cornel West mot den imperialistiska världsordningen? Frida Stranne är Forskaren och super-expert på amerikansk politik, från podden USA & Co - vi ringer upp och snackar val-cirkusen i USA! Vi är tillbaka och ni får ALLT gratis idag för att vi är på ett JÄVLA humör! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren och fysiologen Tommy Lundberg gästar Caroline och Erik i veckans avsnitt av 131 för att förklara kontroversen som pågått under OS i boxning där två deltagare i damkategorin är med trots att det internationella boxningsförbundet har diskat dem från deras tävlingar efter att de inte har uppnått deras kriterier för att tävla i damkategorin. Det blir också en mycket mer bredare diskussion kring könsfrågan rent generellt. Hur ska man dra gränsen? Och hur ska man testa för detta i praktiken när man väl har satt en gräns? Oavsett var man väljer att dra en gräns så blir det nämligen problematiskt för några någon gång. Om vi ska avgöra kön med tester så måste vi utföra testerna tidigare än inför ett OS så inte hela idrottskarriärer krossas. Men utförs de väldigt tidigt så kan vi samtidigt peka ut ungdomar som hindras från att träna idrott med sina vänner. Mot slutet av avsnittet nämner Tommy ett förslag till åtgärder som han och 25 andra forskare skrivit under och som publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. Den artikeln har titeln "The International Olympic Committee framework on fairness, inclusion and nondiscrimination on the basis of gender identity and sex variations does not protect fairness for female athletes" På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Tommy Lundberg om könsindelning inom idrotten (00:03:08) Kontroverserna kring boxningen inom OS just nu (00:06:32) Det är flera uttalanden från förbund som är märkliga och otydliga (00:08:45) Vad DSD innebär och lite om den variant som är mest kontroversiell inom idrotten (00:12:38) Vi vet inte exakt vad som gäller kring de aktuella fallen (00:14:59) Vad skiljer en hormonell fördel vid DSD mot en anatomisk fördel? (00:17:40) Varför diskuteras testosteron och vad händer om man sänker testosteronnivåerna? (00:19:50) IOK har varit otydliga flera gånger om kring könsfrågan och regelverk (00:20:54) Man kan inte utgå ifrån vad det står för kön i passet som regelverk för idrott (00:22:49) IOK anser att de olika förbunden ska sätta sina egna regler kring det här (00:27:15) Frågan kring DSD är väldigt svår när man är på motionsnivå (00:30:02) Ett förslag till lösning för hur man kan dra linjen mellan olika kön (00:35:35) Det är riktigt tufft att enskilda individer blir uthängda vid stora mästerskap (00:38:11) De politiska utspelen är ofta väldigt provocerande och inte sällan korkade (00:39:59) Det är för mycket personangrepp och onyanserade takes i debatten

Vi möter Lotta Norrman, biträdande professor vid Linköpings universitet, som berättar om sin passion för entreprenörskap och innovation. Lotta pratar om att arbeta med tidiga utvecklingsskeden i entreprenörskap, från idéstadiet till företagsuppstart. Hennes nyfikenhet och önskan att fördjupa sig i ämnen ledde till akademisk forskning och en doktorsexamen inom entreprenörskap.

Dagens samtal handlar om varför chefer inte alltid gör det de ska och olika tankar om hur de kan bli mer effektiva. Samtalet handlar även om gap, dold kunskap, händelsestyrd tid samt betydelsen av transparens i ledarskapet. Simon är forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Att det är bra för den fysiska hälsan att motionera är välkänt. Men påverkar det även den psykiska hälsan? Forskaren och överläkaren i psykiatri Lina Martinsson studerar det hon kallar braining, träning som tilläggsbehandling i psykiatrin. I veckans lyssnarfråga berättar hon vad vi vet om effekterna.

Är en psykopat en ond människa? Det och flera andra frågor svarar Katarina Howner på. Katarina är överläkare, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket.Ljud: @straydogstudio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden. Framför allt fokuserar vi dels på hur Linggymnastiken förlorade sin status på GIH, dels hur det gick till när idrottsforskningen började komma in i skidvärlden i Sverige. Det blir också mycket diskussioner både kring hur idrottsvärlden förhåller sig till forskning och hur den bilden har förändrats efterhand. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har tittat på när dottern spelar beachhandboll (00:10:00) Veckans gäst, Daniel Svensson PhD (00:12:16) Det mesta som ses som nytt har även varit trendigt tidigare (00:18:56) Forskning på längdskidor och hur teknik och forskning introducerades inom sporten (00:21:30) Hur får man tag i gammal träningsdata för elitidrottare? (00:24:13) Hur får man fram en bra bild av träning som skedde för flera årtionden sedan? (00:29:12) Gick det bättre för de som anammade vetenskapen? (00:30:39) Det tar ofta tid för ny kunskap att etablera sig inom en idrott (00:32:43) Linggymnastiken vs idrottsfysiologi på GIH (00:37:27) Är fokus på "vad som är viktigt" kring träning olika i olika kulturer? (00:41:20) Hur har det sett ut för tränarna och implementering av forskning i praktiken? (00:44:53) Tekniken har ofta varit begränsande för vilken forskning som kan utföras (00:48:04) Blir träningen mer likformig efterhand som idrottsforskningen och kunskapen överlag ökar? (00:52:56) Är bredden på eliten bättre trots att spetsen inte är så mycket bättre? (01:00:01) Davids nuvarande arbete och forskning tillsammans med SOK och elittränare (01:04:57) Problemet att veta vad som är viktigt att fokusera på när det finns så mycket data (01:08:49) Fokus på hur tränare ser på relationen med forskare och forskning (01:10:54) Tränare är mer akademiskt bildade idag vilket underlättar kommunikationen (01:14:05) Skidträning i Sverige jämfört med Sovjetunionen (01:14:58) Hur får tränare idag ny kunskap? (01:19:01) Är tränar mer öppna mot forskning idag jämfört med förr? (01:22:14) Ska vi sträva mot att få tränare till att även bli deltidsforskare? (01:29:16) Det finns generellt sett en ovilja hos folk att vara med i en studie där man testar två olika saker (01:37:35) Sven Göran Eriksson och Pia Sundhages träningsfilosofier

Säg ordet psykopat och de flesta får bilden av en våldsam, farlig och oberäknelig människa som verkar fungera enligt helt andra spelregler än sina medmänniskor. I dagens poddavsnitt vill vi söka oss bortom alla sensationsskildringar och ge en mer nyanserad bild hur en person med psykopati kan vara. Vad kännetecknar en person med psykopatiska drag, och hur kan de te sig i vardagen? Vi har bjudit in Katarina Howner: överläkare, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket. Hon har forskat om psykopati i många år och driver även den populära podden Det mörka psyket tillsammans med beteendevetaren Shilan Caman. Ljud: @straydogstudiosAvsnittet presenterar i samarbete med Rise Sverige - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen https://rise-sverige.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier. Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress. Utplåna skillnader i ohälsa till 2050En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. Reporter: Cecilia OhlénProgramledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

De senaste dagarna har Ukrainas militär rapporterat om att 30 000 ryska soldater påbörjat en offensiv i Charkivregionen. Exakt vilka områden som kontrolleras av vem är oklart. Forskaren och experten i rysk krigföring Oscar Jonsson hjälper oss analysera situationen. Dessutom pratar vi om stödpaketet från USA , om kriget i Gaza påverkar kriget i Ukraina, Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu och ryska relationen med Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Avsnittet gästas av Eric Helms, forskare vid Auckland University of Technology (AUT) och Sports Performance Research Institute New Zealand (SPRINZ). Med fokus på styrketräning ger Eric oss en unik inblick i träningslära och smarta sätt att göra framsteg på gymmet. Som coach, forskare, författare och atlet kombinerar Eric praktik och teori på ett unikt sätt. Lyssna när han delar med sig av sina insikter om optimal progression på gymmet. Tyngre Old School, med Ashkan Aghili som den gemensamma nämnaren och med Albin Mattsson och Linnea Enstedt som ambulerande sidekick. Podden handlar om ämnen och gäster som motiverar och inspirerar med träningen som en röd tråd. Alla gäster har en historia att berätta som både rör och berör. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

När har du haft en f*ck it-attityd? Hanna Hellquist vågar sig ut på blueskonsert. Behöver Christopher Garplind ändra på sin personlighet? Inte visste vi att Hanna och Christopher har jobbat inom vården. Magnuz Engardt berättar om resan från klimatforskare till klimataktivist. Agnes Cohn från P3 Nyheter om att blommor och bin-snacket blir mer sällsynt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Forskaren, författaren och Sveriges främsta "biohacker" Martina Johansson har gästat Maratonpodden flera gånger. Men den här gången blir samtalet väldigt annorlunda. Vi tar avstamp i ett blogginlägg från hösten 2023. Där berättar Martina öppet om dagen då hon fick nog och bestämde sig för att sätta punkt för sin destruktiva livsstil där allt handlat om att prestera. Vi pratar om ångesten det innebär att tacka nej till en mängd inbokade uppdrag, hur alarmerande lätt det var att övertyga läkare om att hon hade en rad olika diagnoser – och hur hon till slut blev av med samtliga. Hur bryter man social isolering och vad innebär det egentligen att vara stressresistent? Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Så tränar du efter din menscykel!” Det här är en rubrik man ofta ser, men vad säger egentligen forskningen? Finns det evidens för att man bör anpassa sin träning efter menscykeln – och i så fall hur? Vi kommer också in på träning under klimakteriet, PMS, att använda smärtstillande läkemedel för att minska mensvärk, varför elitidrottande kvinnor drar sig för att berätta om sin mens för sin tränare och mycket mer. Välkommen till ett mycket intressant samtal med Cecilia Fridén, fysioterapeut, idrottslärare och medicine doktor i idrottsmedicin som under många år har bedrivit forskning på kvinnor och träning. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du segdragen värk i ländryggen? Får du kanske mer ont när du tränar? Och blir din sömn ofta lidande på grund av smärtan när du ska vända dig i sängen nattetid? Hjälper inte sjukgymnastens rehabövningar, fast du har kämpat med dem i flera år? Välkommen till min vardag... Smärta i ländryggen orsakad av sk Modicförändringar är lika vanligt som diabetes typ 2. Men trots det så är okunskapen om den inom den svenska vården tyvärr mycket stor. De senaste åren har stora forskningsgenombrott skett och numera finns det en behandling framtagen i Danmark som har hjälpt många Modicpatienter tillbaka till ett smärtfritt och aktivt liv. En behandling som gör att patienten slipper såväl långtidsanvändning av värktabletter eller kirurgi. I det här avsnittet intervjuar jag Hanne Albert, fysioterapeut och medicine doktor, också kallad ”Queen of Modic”. Hon hör till världens främsta forskare på just Modicförändringar och hon har föreslagits som en potentiell kandidat till Nobelpriset. Men Hannes upptäckt att Modicförändringar kan vara orsakade av bakterier och kan behandlas med antibiotika är kontroversiell och hon har ifrågasatts av inte minst många svenska läkare. Tack för att du lyssnar!Läs mer om Modicklinikken och Modicförändringar här.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren och universitetslektorn Anders Persson är en av Sveriges främsta experter på Mellanöstern. Han arbetar idag på Linnéuniversitetet, har länge fokuserat på Israel-Palestinakonflikten och syns ofta som expertkommentator på SVT, TV4, TT och i Sveriges Radio. Han skriver också regelbundet för internationell media såsom Haaretz, Al-Jazeera och The Jerusalem Post. Anders hjälper oss att reda ut allt det hemska som just nu händer i Gaza, och ger oss en bakgrund till konflikten mellan Israel och Palestina. Vi har tagit in massor av lyssnarfrågor och får svar på frågor som: Varför gick Hamas in i Israel just nu? Vad tjänar länder som Iran, Ryssland och Kina på konflikten? Vad finns det att säga om Israels agerande? Vad innebär valet i USA nästa år för konflikten? Och, vad kommer hända i konflikten framåt? Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren och universitetslektorn Anders Persson är en av Sveriges främsta experter på Mellanöstern. Han arbetar idag på Linnéuniversitetet, har länge fokuserat på Israel-Palestinakonflikten och syns ofta som expertkommentator på SVT, TV4, TT och i Sveriges Radio. Han skriver också regelbundet för internationell media såsom Haaretz, Al-Jazeera och The Jerusalem Post. Anders hjälper oss att reda ut allt det hemska som just nu händer i Gaza, och ger oss en bakgrund till konflikten mellan Israel och Palestina. Vi har tagit in massor av lyssnarfrågor och får svar på frågor som: Varför gick Hamas in i Israel just nu? Vad tjänar länder som Iran, Ryssland och Kina på konflikten? Vad finns det att säga om Israels agerande? Vad innebär valet i USA nästa år för konflikten? Och, vad kommer hända i konflikten framåt? Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att styrketräning är positivt för löpare hör vi ofta, men vad säger egentligen forskningen? Hur ofta bör man träna, hur kan passen se ut och den eviga frågan om ifall styrkan bör komma före löppasset eller tvärtom tas upp. Det och en massa annat i ett mycket intressant samtal med idrottsforskaren Tommy Lundberg. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det viktigaste man bör tänka på när det kommer till att äta veganskt? Bör man ta kosttillskott och vilka i så fall? Och hur hälsosam är egentligen vegansk kost? Ett mycket intressant och lärorikt samtal med Inger-Cecilia Mayer Labba, som har forskat på det gröna proteinskiftets påverkan på hälsan. Hon berättar också om sin egen resa från vegan till att med tiden introducera lite kött i sin kost, om den ibland ganska otillåtande stämningen i veganvärlden och om olika näringsbehov mellan olika åldrar och kön. Vi kommer också in på processad veganmat, varför processat inte alltid behöver vara dåligt och vad som skulle behövas för att öka näringsvärdet, inhämtning av information om vegankost och mycket, mycket mer. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är egentligen miljögifter och hur påverkar de vår hälsa? Ett exempel på miljökatastrof var när brandskum med ämnet PFAS orsakade förorenat vatten i Blekingska Kallinge under flera decennier. Forskaren och toxikologen Mattias Öberg var ett av expertvittnena i det rättsliga efterspelet. Hör honom berätta om fallet i synnerhet och om gifter i miljön i allmänhet.  

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet. Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare. Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna. Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?Producent: Shang ImamTILLÄGG:Det har efter vår direktsändning framkommit att Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

Forskaren, författaren och föreläsaren Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och tidigare vid prestigefyllda Oxford University. Hon är känd för att på ett humoristiskt sätt granska sanningshalten och vetenskapen bakom sensationella nyheter. Hon har också utsetts till ”Årets Folkbildare” vid två tillfällen, och är nu aktuell med nya boken ”Expertparadoxen”.Vi pratar mycket vikten av att lyssna till forskare och vetenskapen, men också vad man ska göra när det visar sig att forskarna är oeniga. När ska man egentligen lyssna på forskare och vad kan hända när forskarna har fel? Vi får höra om förödande konsekvenser när vetenskapliga auktoriteter gått för långt och om verktygen man behöver för att bäst ta sig till andras kunskap. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Emma Frans hemsida.Följ Emma Frans på Twitter och Instagram.Emma Frans - Expertparadoxen: ska jag alltid lyssna på forskarna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren, författaren och föreläsaren Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och tidigare vid prestigefyllda Oxford University. Hon är känd för att på ett humoristiskt sätt granska sanningshalten och vetenskapen bakom sensationella nyheter. Hon har också utsetts till ”Årets Folkbildare” vid två tillfällen, och är nu aktuell med nya boken ”Expertparadoxen”.Vi pratar mycket vikten av att lyssna till forskare och vetenskapen, men också vad man ska göra när det visar sig att forskarna är oeniga. När ska man egentligen lyssna på forskare och vad kan hända när forskarna har fel? Vi får höra om förödande konsekvenser när vetenskapliga auktoriteter gått för långt och om verktygen man behöver för att bäst ta sig till andras kunskap. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Emma Frans hemsida.Följ Emma Frans på Twitter och Instagram.Emma Frans - Expertparadoxen: ska jag alltid lyssna på forskarna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren och författaren Magnus Norell gästar #DEKONSTRUKTIVKRITIK nästan, men inte riktigt, på årsdagen av Rysslands attack på Ukraina. För mer info: www.aronflam.com STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Förra året på Alla Hjärtans dag så sände jag ett special-avsnitt skapat tillsammans med några av er kära lyssnare. Där jag läste upp brev, hälsningar och röstmeddelanden som ni skickat in. Det blev så oerhört fint och uppskattat så jag sänder det i repris i år fast med en ny längre inledning. Bland annat fick jag in ett brev med en bön och en önskan förra året, som jag nyligen fick meddelande om har gått i uppfyllelse. Vilket känns helt fantastiskt. Jag berättar om det här inledningsvis. Jag delar också med mig av en del personliga reflektioner i inledningen. I det här avsnittet pratar jag även om kärlekens och hjärtats intelligens. Forskaren och författaren Gregg Braden talar om de elektromagnetiska fält som finns runt oss och inom oss, och att hjärtat har ett elektromagnetiskt fält som är cirka femtusen gången starkare än det i hjärnan. Hjärtat är med andra ord en fantastisk sändare, vars kraft vi förmodligen inte ska underskatta. Med de nya upptäckterna inom forskningen får uttrycket ”hjärtats röst” en helt ny innebörd. Varmt välkomna till ”Så in i Själen” och detta Alla Hjärtans Special.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Manchester United får svidande kritik från Cristiano Ronaldo, men har han täckning för sina höga krav? Är det okej att forska på studenters utseende utan deras medgivande? Dessutom: Trump 2024. Lagom till VM slår en bomb ner i fotbollsvärlden. I en unik teveintervju kritiserar Cristiano Ronaldo sin klubb Manchester United. Han känner sig förrådd, sviken och illa behandlad, och det är ovanligt att en aktiv fotbollsspelare är så öppen i sin kritik mot den egna klubben. Men vems är egentligen felet? Är Ronaldo en divig föredetting som kräver kunglig behandling utan att leverera? Vi frågar Jennifer Kücükaslan, sportjournalist och programledare för Viaplays fotbollssändningar.Snygga studenter får bättre betyg. Den slutsatsen drogs vid Ekonomihögskolan i Lund, när man jämförde studenters resultat vid distansundervisning under pandemin med hur väl de bedömdes prestera när lärarna kunde se dem. Studien blev uppmärksammad, men fick även kritik för att studenterna som ingick i den inte själva visste om det. Forskaren bakom studien, Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund, ger sin syn på saken.Från sitt överdådiga hem Mar-a-Lago meddelade Trump i natt att han ställer upp i nästa presidentval 2024. Samtidigt har hans vicepresident Mike Pence just kommit ut med sin bok So help me God. Där beskrivs stormningen av Kapitolium ur hans perspektiv, hur han pressades av presidenten att underkänna valresultatet, och hur han sökte skydd undan mobben vid en lastkaj i källaren. Nu säger han att det borde finnas en bättre kandidat än Trump 2024. Tänker Pence måhända utmana honom, och själv satsa på att bli president nästa gång?Och så bjuder vi på en skvätt Sinatra med anledning av morgonens månraket.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman

Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen. Unika röster inifrån Iran Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran. Kvinnornas historiska kamp i Iran Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera. Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då. Social revolution Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi. Omvärlden måste stå upp för Irans kvinnor I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld. Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mflProgramledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Nishtman Irandoust Tekniker: Maria Stillberg Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Den här podden handlar om flickor med ADHD och deras speciella utmaningar men också hur de kan må och fungera bättre i vardagen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg pratar om tydliga rutiner, att välja rätt kompisar, kvinnliga hormoner, medicin och fysisk aktivitet. Och om hur föräldrar och skolpersonal kan stötta.

Mer än sex procent av världens skördar inom det mekaniserade jordbruket går förlorade på grund av markpackning. Det är ett stort problem anser Per Frankelius forskare vid Linköpings universitet, som gästar Lantbrukspodden. Men det finns flera åtgärder att göra för att vända på skutan. I det här avsnittet av Lantbrukspodden avsnitt får du flera tips på vad du kan göra nu - och senare för att förhindra markpackning. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Forskaren om svaren på de eviga frågorna. Farshid Jalalvand är disputerad mikrobiolog och kulturskribent. Under coronapandemin har vi kunnat se honom som vaccinexpert i olika medier. Han skriver texter om biologi, filosofi och historia, bland annat i programmet OBS. Där har han skrivit om att biologin ibland förknippas med något som är lite smutsigt, djuriskt och rått, men det är dit vi måste vända oss om vi vill förstå våra mest civiliserade och ädla handlingar.Farshid Jalalvand är också en av programledarna i Sveriges Radios Från kokoppor till covid där han lär ut om vaccinets historia. I våras debuterade han som författare med boken Apan & Filosofen.Farshid Jalalvand om sitt Sommarprat: Mitt Sommarprogram kommer handla om de eviga frågorna. Hur de uppstår, och om hur vetenskap och filosofi kan bistå oss i jakten på svar.Producent: Morris WikströmVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Psykedeliska preparat och praktiker har följt människan genom historien. I vikingagravar har man funnit frön från psykoaktiva växter. Och hos ursprungsbefolkningar har shamanerna trummat eller dansat sig till extas med lite hjälp av psykoaktiva substanser.Carl von Linné visade ett stort intresse för psykedeliska växter och deras användning, även om han inte trodde att de passade de rationella svenskarna. På 1900-talet blev svenska vetenskapsmän världsledande inom psykedeliska ämnen och etnobotanik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Leonidas Aretakis som är aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia.Karolinska institutet i Stockholm blev tidigt ledande inom forskning om psykedeliska preparat. På 1960-talet var den svenska militären intresserad av hallucinogenen LSD.  Forskaren och jazzmusikern Björn Netz spred militärens LSD bland sina vänner i kultursfären. En tid av nyfiken och öppenhet mot sinnesutvidgande droger kom snart att mötas av ett massivt motstånd från offentligheten. Men idag finns ett nymornat intresse att använda psykoaktiva substanser i behandling av exempelvis depressioner.Lyssna också på Svenskarna och spriten från 1470 till nutid samt Förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i historien.Musik: Too Much DMT av Humans Win, Storyblock Audio.Bild: Affischen, "Revolution innebär revolutionärt medvetande", även kallad "Haschflickan", gjorde Sture Johannesson inför utställningen "Underground will take over", på Lunds konsthall 1969. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Sara Kinberg avslöjar hur mycket pengar hon lägger på mat! Torbjörn Averås Skorup vill att vi bring back semesterbildspel! David Druid har sett två små killar utföra brott! Vi lär oss allt om AI av forskaren Ather Gattami, apropå Google-ingenjörens larm och Dall-e! Babs Drougge rapporterar om byn Fucke och att väljare är trötta på politiskt spel. Effie Karabuda snackar om svenska spelgiganten som tar emot saudiska pengar. Simon Lööf från P3 Serien "Systemet" och succén "Threesome" tittar förbi! Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Forskaren om värderingar och olika kulturers perspektiv på livet. Sedan många år generalsekreterare i World Values Survey som i 40 år undersökt och analyserat människors värderingar och övertygelser. Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och samarbetar med Institutet för framtidsstudier och Karolinska Institutet. Bi Puranen var under en period chefredaktör för Nationalencyklopedin. Mitt program handlar om värderingar, sjukdomar, olika kulturers livsperspektiv och om varför migranters ovilja mot att vaccinera sig delvis är en myt. Och om nSamuel Burvall i Burträsk som trodde att det var orden som smittade när man blev sjuk och inte virus eller bakterier.Om Bi PuranenForskare, 70 årFödd i Umeå, bosatt i Stockholm och på EkeröTidigare Sommarvärd 1988 och 2014Producent: Anders Diamant