Podcast appearances and mentions of paul frigyes

In this episode of the Liberal Europe Podcast, Ricardo Silvestre (Movimento Liberal Social) welcomes back Paulo Frigyies, the Swedish writer and journalist, author of the book “In Ukraine, Adrift”, to talk about Ukraine and the Ukranian people in this terrible moment of their history, but how they are strong, resilient and determined to reclaim their place in a liberal and democratic Europe.

In this episode of the Liberal Europe Podcast, Ricardo Silvestre (Movimento Liberal Social) welcomes Paul Frigyes, a Swedish writer and journalist to talk about Paul's book “In Ukraine, Adrift”, published by the ELF in cooperation with SILC. This podcast is produced by the European Liberal Forum in collaboration with the Movimento Liberal Social with the financial support of the European Parliament. Neither the European Parliament nor the European Liberal Forum are responsible for the content or for any use that be made of it.

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Over the course of 2019, the journalist and author Paul Frigyes went adrift across Ukraine, Europe's largest, but often least-known, country. The result is “In Ukraine, Adrift” a report from a nation in search of an identity and a place in Europe. First published in Swedish and in Ukrainian in 2020, the book is now presented to an English-speaking audience, including in a form of an audiobook. Produced in cooperation with the Swedish International Liberal Centre (SILC).

Kalle Lind och journalistikjournalisten Paul Frigyes pratar i det tolfte avsnittet av Snedtänkt om nittonhundratalets mest braskande löpsedlar. I förbifarten råkar de nämna Aftonbladets pronazistiska förflutna, Torbjörn Larssons pipskägg, Kejneaffären, Haijbyaffären, Geijeraffären, Ebbe Carlsson-affären, en massa andra affärer, skräckväldet bland homosexuella, erotiskt lyckliga hemmafruar, grevar med jaktgevär, sossepampar, kungens förhållande till Maos poesi, Björn Borgs knarkhärvor, plågade sälungar, Hans Scheikes rissekt, Kristi bruds hemliga kärleksakt med Jesus, Naken-Jannes snopp, Ulf Adelsohns bastkjol, strumpmördare, kulvertmän, Anita Lindbloms vita päls, Harry Scheins balls, Gudrun Schymans sexfilm och Jan Guillous färgband.

Det du drömde om och gav allt för att nå är bortom räddning. Nu är botten nådd. Det slutade katastrofalt. Hur vänder man en sådan situation? Hur går man vidare efter att ha satsat högt - och förlorat stort? Medverkande i programmet är journalisten och författaren Paul Frigyes som fick se fem års arbete krossat på mindre än tio minuter i direktsänd tv. Och författaren och föreläsaren Mia Törnblom som "byggt en karriär på misslyckanden". 

Vi kollar Guillous betyg i arkivetPå landsarkivet i Uppsala finns svaret på åtminstone en av gåtorna i veckans mediebråk. Det var i tisdags som Norstedt lanserade Paul Frigyes bok Höjd över varje misstanke - en bok om Jan Guillou med ambitionen att ge en annan bild av Den Store än hans egen. Men boken hann knappt lanseras i tisdags innan förlaget drog tillbaka den. Diskussionen har sedan fortsatt - hur är det med betygen Guillou visade upp där i TV? Vi har kollat i arkivet. Och diskuterar förlagens kompetens för faktakoll. Reporter: Martin Wicklin.Avrådde resan - men nu köper de syrienreportageSex veckor fick de tillbringa i en mörk källare i Syrien - med dödshot, misshandel och ett misslyckat flyktförsök. I torsdags stod de till slut på svensk mark och mötte pressen på Arlanda. Magnus Falkehed och Niclas Hammarström genomled vecka efter vecka i den där källaren. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter - som Falkehed och Hammarström i många år varit knutna till - medvetet tonade ner sin rapportering. Den heliga konsekvensneutraliteten åsidosattes - nyhetsstoryn blev en personalfråga. Reporter: Mattias Pleijel.OBS: I den radiosända versionen av reportaget sades felaktigt att DN erbjudits ett specifikt reportage från Syrien. Det stämmer inte - Magnus Falkehed hörde av sig till tidningen men diskussionerna gällde aldrig något specifikt reportage - tidningen avrådde konsekvent från resan. Denna fil är korrigerad på den punkten. Nya aktörer förändrar TV-världenNya sätt titta. Nya sätt betala. Nya aktörer. Just nu är det rörigt i TV-världen. Under förra året såg vi nya sorters aktörer tränga sig in på allvar på den svenska tv-marknaden: kvällstidningarna började sända live så snart något rörde och drog också igång egna tablålagda program. Och globala spelare in klistrade oss vid serier som House of Cards. Reporter: Lasse Truedson. Vi jagar kinesisk satirikern bakom falska dödshundarnaFör en vecka sedan spreds nyheten över världen att Nordkoreas ledare Kim Jong un avrättat sin farbror genom att låta honom slitas itu av 120 hungriga hundar. Men historien var falsk. Björn Djurberg gav sig på jakt efter den kinesiske mikrobloggare som startat en av världens mest uppsendeväckande nyheter. .

Om nya sätt att publicera böcker och om tidningsinsändarnas historia. Med Urban Björstadius. I förra veckan drogs Paul Frigyes bok om Jan Guillou in av förlaget på grund av flera faktafel. Och det är bara ett i raden av uppmärksammade fall där upplagor dragits tillbaka den senaste tiden – Herman Lindqvist och Ann-Marie Åsheden är andra författare vars böcker gått samma öde till mötes. Vissa hävdar att det här beror på att bokförlagen brister och slarvar i sitt redaktörskap, samtidigt som den digitala tekniken idag gör det allt lättare för den med författardrömmar att helt gå förbi det där med bokförlag. I dagens program berättar litteraturvetaren Alexandra Borg om hur många skribenter med författardrömmar idag väljer att publicera sig själva utan inblandning av något bokförlag. Tidningarnas kommentarsfält på nätet har varit föremål för många diskussioner – för några år sedan gav många dagstidningar läsarna möjlighet att kommentera innehållet direkt på nätet, men eftersom många läsarkommentarer var hotfulla, rasistiska eller på andra sätt olämpliga så har flera tidningar valt att ta bort kommentarsfälten igen. Men fenomenet med läsarmedverkan är inget nytt, läsarbreven kan spåras tillbaka till veckopressen på 1700-talet, berättar litteraturvetaren Tilda Maria Forselius. Programledare är Urban Björstadius.

Kritik mot Kärrtorpsrapportering Det var hit - till torget i Kärrtorp i södra Stockholm - det politiska våldet kom strax efter 12 i söndags. Föräldrar med barnvagnar som protesterade mot klottrade hakkors blev plötsligt attackerade av en nazistisk mobb. Mediebilden av det som skedde har i veckan fått hård kritik och vi granskar den bevakningen lite närmare. De första timmarna var formuleringarna påtagligt riktningslösa - varför blev det så? Jakten på Facebooks etiska ansvar Nu ska det handla om Facebook och företagets moralregler. När författaren Jonas Gardell postade ett inlägg på sin sida som innehöll ordet bög så dröjde det inte mer än några timmar förrän Facebook hade raderat inlägget. Med jämna mellanrum censureras användares uppdateringar och bilder av företaget. Hur tänker Facebook om vad som ska vara tillåtet och inte och var gränsen för yttrandefriheten borde gå? Den frågan ville Paul Frigyes ställa. Han började söka Facebook i september 2013.Hovets nya PR-giv - hur folklig är den?Drottning Siliva har konsekvent sagt nej till intervjuer från medierna inför sin 70-års dag - istället la hon upp sin egen video på Hovets hemsida där hon svarade på inspelade frågor från vanligt folk.Dragkampen om bilden av Kungahuset blir allt tydligare och journalisterna verkar ha hamnat i underläge. Kungligheterna både bakar pepparkakor och svarar på födelsedagsfrågor utan journalister i sikte.Kanske vill hovet komma närmare folket. Men när metoden blir att skicka ut budbärare för att hämta in frågor och sedan svara via en dator - så blir kanske resultatet snarare att man distanserar sig ytterligare.Katarina Andersson har tittat närmare på Hovets nya giv den här veckan.

Står journalisterna ivägen för journalistiken?Journalister, journalister, journalister - mediepersonligheter finns i dag överallt och hela tiden. Sedan Facebook, twitter och instagram gjorde sitt genombrott har medierna intimiserats, säger forskarna. Och det är inte bara de vanliga kändisarna som vi blivit mer intima med. Även journalisterna låter oss i dag få veta allt om sina liv. Trenden har också nått samhällsjournalistiken där vi ser politikreportrar twittra om semestern och grävreportrar som berättar vad det blir till middag. Men frågan är vad som händer när journalisterna själva tar allt mer plats - får journalistiken nåt utrymme, där i skuggan av alla personligheter? Reportrar Katarina Andersson och Johan CedersjöSista staden med verklig tidningskonkurrensKarlstad i Värmland är idag Sveriges enda ort där två oberoende tidningar fortfarande kommer ut fem dagar i veckan och konkurrerar publicistiskt, kommersiellt - och politiskt. Har just de värmländska tidningarna hittat en magisk dryck som gör att de kan motstå tidningskrisen? Vår reporter Paul Frigyes har besökt Karlstad.Aldrig mer - nu ska radion MOTVERKA folkmordDen här veckan är det precis 19 år sedan radiosändningar i rwandiska stationen RTLM användes för att piska igång folkmordet mot tutsier med en förförisk blandning av musik, humor och hat. Men radio kan också användas för att bygga demokrati. I både Rwanda och grannlandet Demokratiska republiken Kongo drivs med pengar från bistånd och FN-systemet projekt för att få medier att spela en positiv roll. Reportrarna Peter Bjurbo och Marcus Hansson reste ut för att berätta om detta.

I det åttonde framtidsprogrammet förklarade Jonatan Unge mattillbehörens evolution - när det landar på mackan är det slut! Henrik Torehammar varnar för dom heterosexuella männen som tröttnat på relationer och i ensamhet runkar sönder det sociala förtroendekapitalet, och Linnea Wikblad exemplifierade hur sneaky reklam har blivit med Lex Black. Veckans vuxna var Paul Frigyes som förklarade hur 3D-skrivarrevolutionen kommer att gå till. Introduktionsexempel på framtidsjournalister var från filmerna Kika och Det femte elementet.

Tommy Nilsson blev Black - Reklamkuppen som gav dubbelt eko Det var en sådan där vecka då ett snyggt orkestrerat ljug kom att bli en av veckans största nyheter. Nyheten om hur en långhårig balladartist, Tommy Nilsson, kränger av sig svärmorsdrömskavajen, byter namn och blir lite tuffare, lite hårdare, lite svartare - ja, helt enkelt Black.En reklamkupp som dessutom i sin tur kuppades av ytterligare en aktör. Länge rådde total förvirring om vem och vilka som låg bakom kuppen.När allt var över stod många journalister där med svansen mellan benen och kände sig lurade. Katarina Andersson har ägnat veckan åt att ta reda på vad det egentligen var som hände när Sveriges medier kuppades av en reklambyrå.Koka soppa på en spik - Nyhetsjakt i sportklyschornas världDet finns en alldeles särskild journalistikgenre som man skulle kunna kalla förhands. Journalistik som i väntan på det stora som ska hända rapporterar trots att verkligheten går på tomgång. Få har en sån journalistisk utmaning i dessa dagar som nyhetsjägarna på sportredaktionerna på kvällstidningarna. Men hur lyckas man dagligen fylla sex sidor med nyheter när tillgången till spelarna är begränsad till 20 minuter om dagen? Johan Cedersjö fick följa med som praktikant när Sportbladets Johan Flinck jagade nyheter mitt i landslagsveckan.Legenden som sålde sin egen dödsrunaSå ska vi vända tillbaka i tiden - men rent geografiskt håller vi oss rätt nära Mediernas redaktion vid Hötorget i Stockholm. För här, mitt i huvudstaden, fanns i början av förra seklet de legendariska Klarakvarteren med alla sina tidningsredaktioner. Och ut och in på de redaktionerna rände en grupp mer eller mindre bohemiska skriftställare. Några av de mest kända för sina alster är Nils Ferlin och Helmer Grundström - men det finns ett namn som levt kvar i sånger och berättelser för sitt liv.Han var den som mest levde upp till bohemrollen: Victor Arendorff, en man som påståtts i en stund av penganöd lyckades sälja nyheten om sin egen död till Dagens Nyheter. Paul Frigyes gav sig i av i spåren efter den svenska tidningshistoriens fräckaste kupp.

Blödande tidningsbranschTidningsbranschen genomgår ju just nu ett veritabelt stålbad där sparpaket efter sparpaket leder till kraftigt nedskurna redaktioner. Pappersupplagorna sjunker och pengarna från nätannonseringen är inte i närheten att kunna täcka upp kostnaderna för journalistiken. Det är förvisso en naturlig gång i näringslivet - branscher uppstår och dör. Men de som är bekymrade över utvecklingen menar att det här är inte vilken bransch om helst. Att tidningarna har en demokratisk funktion genom att bidra till upplysta medborgare och granskning av makten. Har politiken något ansvar att rädda tidningar i den värsta krisen som branschen skådat?Publicister och branschföreträdare har dundrat. Men den högst ansvariga har varit tyst. Martin Wicklin möter kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. KORRIGERING: I inslaget sägs felaktigt, liksom i radiosändningen, att Danmark styrs av en borgerlig minoritetsregering. Det är fel. Danmark styrs av en vänsterregering med socialdemokratisk statsminister.Danmark agerarI Danmark pågår en liknande tidningskris som den i Sverige och den har kulturminister Uffe Elbaek bestämt sig för att möta med snabba och omfattande förslag. Paul Frigyes har träffat honom.Hänger ut andra men gömmer sig självaI tisdags lade den främlingsfientliga sajten Avpixlat ut ett filmklipp som visar hur flera män, som man beskriver som muslimska invandrarungdomar utnyttjar en ung kvinna sexuellt. Ingen av de inblandades integritet skyddas, inte ens brottsoffret. Publicitetsskadan är enorm men att utkräva etiskt och juridiskt ansvar är svårt. Avpixlat gömmer sig nämligen. De hänger mer än gärna ut meningsmotståndare och oskyldiga brottsoffer men gömmer sina egna identiteter i anonymitetens mörker. Reporter: Tove Palén. Hur mycket varumärken tål tv?Det fanns en tid när reklam i teve var något som bara hände mellan programmen. I dag är varumärken och kommersiella budskap en väl integrerad del av nästan allt du ser. Genom produktplacering, PR-trick och sponsring vill företagen in sina varumärken i ditt vardagsrum. Reporter Katarina Andersson.

Kulturstrid i skuggan av Breivik Nu i helgen är det ett år sedan Anders Behring Breiviks massmord på Utöya. I Norge talades det efter dåden mycket om försoning och kärlek istället för hat. Men på de svenska kultursidorna tog det bara tre dagar innan en bitter fejd tog sin start. Och den norske massmördaren drogs in i allt från bråket om radikalfeministisk teater till frågan om kulturens vänsterdominans. Vår reporter Nils Eriksson har följt Breiviks spår i den svenska mediedebatten. Genusfotografen och upphovsrätten Många har höjt på ögonbrynen i veckan av att bloggaren Genusfotografen tvingats betala 15 000 i skadestånd för att ha kritiserat och publicerat bildsidor från ett reportage om mästerkocken Louise Johansson. Det som är en självklarhet i de tryckta medierna - alltså rätten att citera upphovsrättsskyddade bilder - existerar nämligen inte på nätet. Hur den här märkliga skillnaden uppstått? Paul Frigyes har gått till botten med den frågan. Aftonbladets fejkade nazisthot Och i vår sommarserie om journalistiken inför skranket: Aftonbladets nazistbluff som fick grundlagen att skrivas om. I januari 1998 gick Aftonbladet ut med en mycket sensationell historia. Det handlade om beväpnade nazister som hotade kända svenskar utanför deras hem. Aftonbladet publicerade till och med bilder på hoten och nazisterna beskrevs som extremt farliga. Problemet var bara att historien inte var sann och bilderna hade aldrig tagits utan Aftonbladets inblandning. Therese Rosenvinge berättar historien om hur en tidningsanka fick konsekvenser som sträcker sig ända in i den svenska grundlagen.

Utstuderad lansering av kritiserad FacebookstudieEn av veckans största nyheter - mätt i genomslag - var nyheten att en miljon svenskar - eller var fjärde användare - mår dåligt av Facebook. Det började i Dagens nyheter i måndags med rubriken Facebook sprider olycka - som blev den mest lästa på tidningens sajt under måndagen. Och den spred sig snabbt. Här på Sveriges Radio hette det att "Facebook får kvinnor att må dåligt" och hos TV4 konstaterades att "den som använder Facebook är mer olycklig. Debatten var snabbt igång inte minst i sociala medier som just Facebook och Twitter - och här var det många ifrågasatte de alarmerande uppgifterna. Men är det sant att vi blir olyckligare av Facebook och vad handlar den där undersökningen egentligen om?Reporter: Mattias Stjernkvist RanelideffektenI kväll är det dags för 52:a gången. Finalen i Melodifestivalen är ett unikt svenskt tv-fenomen med ständiga tittarrekord och med ständig ammunition åt löpsedelsmakarna. Det har blivit många förstasidor om tårar, chocker, vinnare och förlorare men det finns en person som dominerat i bevakningen: Björn Ranelid. Han säljer, både festivalen och tidningar. Vi bad Paul Frigyes gräva efter en förklaring till mediernas besatthet av Björn Ranelid. Den svenska medieuppfinningen som erövrat världenJämfört med för ett par decennier sedan har så gott som alla tidningar tappat upplaga. Men det finns ett slags tidningar som klivit in på arenan och tagit plats sedan dess. Och det är en svensk uppfinning. Det finns inte så många medieformer som uppfunnits här i Sverige. Men en startade verkligen här, i den stockholmska underjorden, för 17 år sedan. Lasse Truedson har träffat två av grundarna till tidningen Metro, ett hobbyprojekt som blev en storaffär - och förutom många miljoner dessutom gav de tre grundarna kunglig medalj för sin folkbildningsinsats.

Polisen svek löften när radion tystnadeFör fem år sedan började polisradion successivt tystna i Sverige. Den ersattes av ett nytt slutet system kallat Rakel. När vi granskade den här förändringen i Medierna 2009 fanns gott om löften från polisens sida - man skulle utveckla nya kommunikationskanaler för att kompensera radiotystnaden. Men redaktionerna var skeptiska. Det har nu gått ungefär ett år sedan polisens nya system blev infört fullt ut i hela landet. Vi har kollat hur det gick - och på redaktioner över hela landet är missnöjet stort. Reportrar: Therese Rosenvinge, Ronja Mårtensson och Tove Palén SvT spöar alla i tittarkampenSveriges Television sopar mattan med sina kommersiella konkurrenter i kampen om tittarna. Premiären för Melodifestivalen lockade tre miljoner fler tittare än TV4:as Gladiatorer som går samtidigt. Och det handlar inte bara om Mello - alla tio programmen i tittartoppen i januari sändes i SvT. Men trots att de knappt verkar finnas på banan spinner reklamkanalerna nöjt när de presenterar sina bokslut. Hur funkar egentligen tittarsifferlogiken i TV-branschen just nu? Reporter: Tonchi PercanPå besök hos enda tidningen som ökarI förra upplagemätningen var det en enda tidning som ökade sin upplaga. Det var en tidning med ett framgångsrecept som kan beskrivas som ett Facebook på papper - en tidning där bygdens bemärkelsedagar ska synas. Den här nära och lokala journalistiken är viktiga skäl till framgången anser man på Vimmerby tidning i Småland. Paul Frigyes har besökt en tidning som lyckats öka upplagan när alla andra gått ner.

Ekot i blåsväderVar tredje anställd på nordens största akuttmottagning tycker att det är kvinnornas fel om de blir misshandlade. Detta var en stor nyhet i veckan. Inte så konstigt med tanke på sprängkraften i en sådan story. Men stämmer den? Nyheten spreds snabbt i medierna och politiker till höger och vänster var snabba med att gå ut och kritisera de sunkiga attityderna på Södersjukhuset. Men nu kommer kritik från forskarhåll som anklagar Ekot för att ha gjort en höna av en fjäder och för att felaktigt ha blåst upp en studie som egentligen ska tolkas på ett annat sätt. Bland andra forskaren bakom studien som Ekot grundar sig på. Therese Rosenvinge och Lars Truedson har granskat veckans mest uppseendeväckande nyhetsstory. Trashbranding mot nya höjderFlygbolaget Ryanair får varje vecka mängder av gratisreklam för sina utspel om allt från att ta betalt för tolaettbesök till att införa ståplats på planet. Och medierna hakar gärna på. I veckan var nyheten att företaget vill chockhöja avgiften för att checka in sitt bagage. Över 1000 kronor per väska. Erik Peterson har tittat närmare på hur Ryanair tagit "trashbrandingen" till nya höjder. Medieskandal klarnarPriset i tävlingen årets största medieskandal lär utan tvekan tilldelas avlyssningshärvan i England som avslöjades i början av sommaren. Men fortfarande går det inte en dag utan att nya uppgifter kommer fram om hur brittiska journalister passerade varje tänkbar etisk gräns i jakten på säljande nyheter. Mediernas reporter Terje Carlsson har följt den parlamentariska kommission som just nu utreder omfattningen av skandalen och träffat Nick Davies - journalisten på The Guardian som låg bakom Murdoch-avslöjandet. (Serie)tidningsdödenDet talas mycket om tidningsdöden men en genre som verkligen ser ut att ha problem är den klassiska serietidningen. På lite mer än tio år har 4 femtedelar försvunnit, enligt siffror från Nordicom vid Göteborgs universitet. 1999 läste 5 % av svenskarna en serietidning, idag är den siffran nere på 1 %. Förra året tappade tidigare storsäljaren Kalle Anka en tiondel av sin upplaga. Paul Frigyes har tittat närmare på varför Ankeborg blivit en avfolkningsbygd.

Paul Frigyes om rollen och inkomstmodeller för journalister (nu med Olof Palme-imitation) Paul Frigyes kallar sig journalistisk hovmarskalk och pratar under rubriken: Framtidens journalistroller. Vilka - och hur osmakliga - är de? Han beskriver sin session enligt följande: Den klassiska journalistrollen står på sju ben. Vilken begåvning har du och vilket ben ska du stå på? Paul Frigyes inleder med en imitation av Olof Palme som träder fram från andra sidan med ett brandtal om journalistikens våndor. Efter en kort genomgång av rollens strukturella kris hjärnstormar vi sen gemensamt fram hur man kan leta egna affärsmodeller och applicera på sin egen journalistroll i framtiden. Session från knytkonferensen Trollen & Rollen i Radiohuset i Stockholm lördag 19 november 2011 - om journalistik i en föränderlig medievärld

Vem styr över samhällsdebatten? Vem bestämmer vad du och dina kollegor ska prata om under lunchrasten? Är det PR-byråerna, twittrarna, SVT eller Kanal 5, Dagens Nyheters ledarsida eller lokaltidningens sportkrönikör? Och vad har humor med saken att göra? Möt komikerna Karin Adelsköld och Erik Löfmarck som berättar om projektet Lobbyn, och hör också journalisten Paul Frigyes och Västerbottenskurirens ledarskribent Ola Nordebo i ärendet. "Socialdemokratin är inte helt olik katolska kyrkan".... det sa Göran Persson i en intervju i SVT:s Agenda igår. Men stämmer det? Vad menas? Vi tar hjälp av Göteborgspostens Gert Gelotte, också verksam inom Katolsk Vision. Och så försöker vi få en pratstund med dagens vinnare av PI-priset, professor Ulf Ellervik som skrivit om kemins onda och goda sidor. Dagens bisittare är Dilsa Demirbag Sten.