Podcasts about demokratiska

Arsenal, Bayern München och PSG får hundratals miljoner kronor av Visit Rwanda. Nu uppmanar Demokratiska republiken Kongo-Kinshasas utrikesminister klubbarna att bryta avtalet med sponsorn. Anledningen är att företaget stöder rebellgruppen M23 som intagit miljonstaden Goma, och där tusentals människor har dött. Vad är bakgrunden till konflikten? Vilken kritik har klubbarna fått? Och hur mycket blod har de på sina händer? Med: Patrik Syk Programledare: Demir Lilja

Få uppdrag i skolan är så viktiga som att fostra barn och unga till demokratiska medborgare. Tillsammans med grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson, som jobbar i Järva-området, borrar Skolprat i demokratiuppdraget. Under LFK (lärarnas forskningskonferens), som ägde rum i november, fångar Skolprats poddvärdar Karin Rådberg och Niklas Åkerblom grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson för att diskutera skolans demokratiuppdrag. För hur gör vi när frågan om demokrati och samhällsengagemang inte anses lika viktig för dagens barn och unga? Roger Terner och Marita Nilsson arbetar med en praktiknära studie kopplad till demokratiuppdraget och vaccinering under Covid-19. Ta del av Roger och Maritas studie i detta mycket intressanta avsnitt. Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar och synpunkter: skolprat@kunskapsskolan.se Trevlig lyssning!

Hur kommer ”Make America Great Again”-politiken förändra spelplanen i USA och Europa? Finns det risk för en ideologisk vilsenhet inom Republikanerna när Donald Trump inte längre leder partiet? Och hur påverkar MAGA-rörelsen det Demokratiska partiet? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Ronie Berggren, USA-kännare och författare. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ska man rösta? Poddredaktionen har genom åren haft lite olika syn på saken men är eniga i fråga om EU-valet.0:00:50 Inledning0:02:45 Behållning från Folkungatinget 0:06:34 Nyheter0:31:50 Kommunala badhus förfaller0:38:45 Ekonomihörnan - inflation0:55:55 Demokratiska val1:15:45 EU:s gröna giv 1:24:30 Tvivelaktiga val på skolorna1:38:10 Information om EU-valet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal om hur EU är organiserat och vad vi bör tänka på inför ett EU-val. Skogsbrukets villkor är i hög grad beroende av externt beslutsfattande på myndighetsnivå och inom politiken. Frågor som rör såväl hållbarhet, fossilfrihet och cirkulär ekonomi som ägande, brukande och skogliga produkter har kommit allt högre upp på agendan, både nationellt och inom EU. Denna gång samtalar vi om hur EU är organiserat och vad vi bör och kan tänka på inför EU-valet den 9 juni 2024. Vi har besökt Södras näringspolitiska enhet där vi träffar Marcus Svensson som är näringspolitisk chef, Malin Pettersson som är näringspolitisk specialist med fokus på skogsbruks- och miljöfrågor och Jenny Öhlin som är EU-koordinator. Södra är en av Sveriges skogsägarföreningar som består av 52 000 medlemmar. Vi som samtalar och ställer frågor till Marcus, Malin och Jenny är Åke Carlson och Harald Säll.

Äntligen en ny säsong av HBG Live podcast. Vi tar avstamp i samtalet från 29 februari 2024 där temat var "Desinformation och supervalåret 2024". I det här, det första av fem avsnitt på temat, får vi först höra det inledande föredraget från Jesper Falkheimer som är professor på institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet. Därefter bjuder vi på en poddexklusiv intervju med honom där samtalsledaren på scen och programledaren för denna podcast, Heidi Avellán, fördjupar samtalet kring hans forskning på ämnet. Bakom podcasten står Campus Helsingborg, Lunds universitet i samarbete med Helsingborgs Dagblad.

I veckans huvudepisod pratar vi de nya allvarliga anklagelserna mot Diddy. Det rör sig om sexuella utnyttjanden, grooming och hot. Men typiskt nog har ”a certain demographic” varit mer intresserad av att prata om detaljer som framkommit om rapparen Meek Mills sexuella läggning. Och genom sitt försvar på Twitter har han knappast hjälpt sitt case. Sen pratar vi om den pågående situationen i Demokratiska republiken Kongo och ger en bakgrund till den komplicerade konflikten. Vi tipsar även om en demonstration som anordnas på Sergels torg i Stockholm den 6 april.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Irakiska Kurdistan är numera en ekonomi på steroider, men vad händer i regionen när USA drar sig ur? Terror- och Mellanösternforskaren Magnus Norell tecknar bilden av en region som kan bli ett demokratiskt och sekulärt föredöme i hela regionen. Inläsare: Staffan Dopping

Projekt för att återställa skogar och återskapa utrotade djur får Eva-Lotta Hultén att tänka kring vad som egentligen utgör vild natur och hur vi bör förhålla oss till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2016.När man synar argumenten för vad som gör människan unik så är det få som håller. Vi är inte det enda djur som kan använda verktyg, kommunicera på en avancerad nivå eller planera. Däremot tycks vår kombination av stor hjärnkapacitet, förmåga att äta allt möjligt och två ytterst rörliga händer ha gjort oss unikt duktiga på att anpassa oss till nya miljöer och utnyttja vår omgivning. Vilket visat sig vara mycket bra för vår art – men dåligt för väldigt många andra.Om vi väljer bort ett mänskligt perspektiv till förmån för något slags ekosystemperspektiv kan människan kanske rentav betraktas som ett skadedjur. Ett sådant synsätt är svårt att anlägga - även om vår abstraktionsförmåga är stor så är vi ju trots allt människor. Chansen i dagsläget att det leder till något positivt för naturen är också ganska liten. Systemet vi skapat sätter mänsklig vinning i centrum. Som Helena Granström formulerar det i sin och fotografen Marcus Elmerstads vackra och argt systemkritiska essäbok Det som en gång var: ”Så länge vi lever i en kultur baserad på omvandlingen av allting till resurs, kommer vi att göra med vår omvärld vad vår kultur gör med resurser: exploatera dem till det inte längre finns något kvar att exploatera.” Slut citat. Det är mycket mer troligt att naturens räddning ligger i att vi hittar värden för oss människor i att bevara eller återskapa den.I samband med COP21 – klimattoppmötet i Paris 2015 – kom nyheten att ett antal afrikanska länder: däribland Etiopien och Demokratiska republiken Kongo har bildat the African Forest Landscape Restoration Initiative, eller AFR100. Målet är att återskapa 100 miljoner hektar skog till år 2030. Det är en magnifik ambition, och skälen som anges är flera. Det kommer bidra till bibehållen och ökad mångfald men också stoppa ökenspridning, minska kontinentens koldioxidutsläpp och skapa bättre odlings- och livsmöjligheter för de boende i området.Stiftelsen Rewilding Europe tar sig an Lappland. Medan projektet i Afrika handlar om att återskapa natur, eller kanske snarare naturliknande miljöer, handlar rewilding om att göra det vi redan uppfattar som natur mer vildmarkslik – att återförvilda den. Organisationen arbetar sedan tidigare med åtta andra områden i Europa. De ska lämnas för fri utveckling, men människan kan först hjälpa till genom att återinföra arter som en gång försvunnit. Så har exempelvis vildhästar och visenter, eller europeiska bisonoxar, placerats ut och det pågår forskning för att återskapa den helt utrotade europeiska uroxen, eller åtminstone ett djur som liknar den så mycket som möjligt. Lappland beskrivs av stiftelsen som Europas största obrutna natur- och kulturområde. Restaurering av lekvatten för öring, harr och lax, samt goda förutsättningar för fortsatt renskötsel står på agendan. Tamrenarna anses göra samma nytta ur ett biologiskt perspektiv som vildrenar. Men Rewilding Europe står på tre ben. Utöver bevarande och återförvildande arbetar man också med att sprida kunskap, och inte minst viktigt, att skapa hållbar och lokalt förankrad turism. Utan människor som kan komma och titta på den otämjda naturen hade projekten med stor sannolikhet omöjliggjorts. Det blir helt enkelt oerhört mycket lättare för oss människor att ta vårt ansvar om pengarna är på vår sida. Och ett ansvar att agera har vi. Ingen högre makt har gett oss rätten att krascha ekosystem som speedade rockstjärnor kraschar hotellrum.Men går det att återskapa vildmark? För att skaffa sig en uppfattning om det behöver vi först ställa oss frågan: vad är vild natur?När isen drog sig tillbaka från Skandinavien följde människorna i iskantens spår. De var pälsklädda jägare och fiskare som bar allt de ägde på ryggen. Vandrarna tog en så gott som trädlös tundra i besittning och fiskade och jagade. Vi är alltså ett av de djur som påverkat den skandinaviska floran och faunan från början. Under många årtusenden var vår inverkan måttlig, men efterhand växte den. Senast på 1100-talet hade vi genom jakt utrotat den svenska stammen av visenter, som genom sitt bete skapade livsförutsättningar för många andra arter. Kan ett område som berövats arter som har stor inverkan på miljön verkligen kallas naturlig? I ett längre tidsperspektiv måste kanske det vi idag betraktar som orört ses som åtminstone delvis onaturligt men gränsen är svår att fastställa. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta den vildmark vi nu borde sträva efter att återskapa? Vilka djur och växter måste återinföras? Vad ska vi göra med alla de arter som vi människor fört hit och som etablerat sig i vår fauna, som kanadagäss, signalkräfta och mink? Kan mark där dessa djur nu för egen maskin fortsätter att sprida sig betraktas som naturlig? Och kan den moderna människan vara en del av en vild natur?Likaväl som det är problematiskt att försöka ge en fast definition åt begreppet ”svensk kultur” är det komplext att fånga in och etikettera ”svensk natur”. Men det är också farligt att börja relativisera alltför mycket. Vi tror gärna att det är den natur vi själva vuxit upp med som är den mest genuina. Det bidrar till en acceptans för utarmning – så länge den inte är värre än den vi är vana vid tar vi den rentav för självklar.Medan kulturen redan från början är skapad av människan och också bör förändras av människan, förhåller det sig tvärtom med naturen. Vi är en produkt av den och den sätter ramarna för vår existens. Vi måste underordna oss den men gör inte det idag. Det är därför mycket svårt att se den moderna människan som en del av vild natur. Efter att ha lekt herrar alltför länge borde vi först ta på oss rollen som tjänare, för att sedan kanske klara att återintegreras.Visenternas påverkan på skandinaviska ekosystem ersattes delvis av tamboskap som strövade fritt under många hundra år. Att vi åter skulle börja valla frigående kor och får i större skala är inte särskilt troligt. Vill vi ta en del av vårt ansvar för mångfalden och vildheten är det nog till visenterna vi bör ställa vårt hopp. Det finns redan människor som engagerar sig för att återskapa en frilevande stam i vårt land. Andra kämpar för bävrar, örnar, ekoxar, guckuskoer och ävjepilört, eller helt enkelt för de miljöer som gör det möjligt för dessa, och alla andra arter i Sverige, att överleva. Det är en kamp som förs för vår egen skull, för att vi är många som uppskattar de ekosystem de utgör delar av, men också för att många människor trots allt besitter förmågan att kliva ut ur sitt människoskap och erkänna att ekosystemen i sig har ett värde. Många inser att det kapitalistiska system som utgår från att allt i världen är fritt för människan att exploatera inte är någon naturlag utan konstruerat av oss, och därmed möjligt att förändra.Mest effektivt för närvarande är nog emellertid att fortsätta formulera förlusten av vildmark som en förlust för människan – som uteblivna möjligheter att se, och röra sig i riktig natur eller starta turistverksamhet; som förstörelse av något vi skulle kunna ha nytta av i framtiden eller som förlust av vetskapen att det existerar vild, orörd natur.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Hör om första reaktionen från Kina och vad valresultatet på Taiwan betyder för ön och för omvärlden. Det blev en klar seger för den självständighetssträvande kandidaten Lai Ching-Te när presidentvalet avgjordes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratiska framstegspartiet (DPP) kammade hem en historisk valseger i lördagens presidentval. Lai Ching-Tes vinst innebär en tredje period på presidentposten för det självständighetssträvande partiet, även om partiet tappar i inflytande i parlamentet. Hör om hur en taiwanesisk identitet vuxit sig stark de senaste åren och hur det överhängande hotet från Kina banat väg för DPP:s tredje raka period vid presidentmakten. Kinapodden summerar reaktioner och stämningar på plats i huvudstaden Taipei och blickar framåt.Kinas första markering efter valresultatetPå lördagskvällen kom en första reaktion från Kina som ger vid handen att fortsatt spänd stämning över sundet är att vänta. Kina erkänner inte att Taiwans nyvalda president representerar folkets vilja. Men frågan är alltjämt hur långt Xi Jinping är beredd att gå för sin vision om att ”återförena” Taiwan med Kina och hur DPP, nu med en ny president vid rodret, nu ska fortsätta att hantera Taiwans svåra balansgång gentemot Peking. Klart är att DPP vill fortsätta satsa på försvar och upprustning, samtidigt som många unga väljare på Taiwan hoppas på bättre ekonomiska livsvillkor och förutsättningar i framtiden.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Simon Li, boende i Taipei. Producent: Therese Rosenvinge

David Druid har aldrig varit på julfest och Nanna Olasdotter Hallberg blir spådd. Vi upptäcker att det saknas ett ord för när man inte längre är törstig. Häxan Ebba Bjelkholm spår 2024 - och hur rätt hade hon egentligen när hon spådde 2023? Journalisten Amat Levin ger oss en lektion i Demokratiska republiken Kongos historia - varför har landet varit krisdrabbat så länge? P3 Nyheters Linnéa Beijer om att Ye, eller Kanye West, ber om ursäkt till alla judar efter hans antisemitiska uttalandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

Journalisten Amat Levin djupdyker i Demokratiska republiken Kongos historia. Hur kommer det sig att landet har varit ett av världens mest krisdrabbade i snart 140 år? Vilka var dom stora valfrågorna inför valet och varför är resten av världen så besatta av Kongos naturtillgångar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

Klyftan mellan hur landsbygden och storstäder röstar växer. Många upplever att besluten missgynnar dem som inte vill bo i städerna, inte minst när det gäller klimatpolitiken. Varför har det blivit så? Och hur kommer framtidens landsbygdspolitik att se ut? Det samtalar vi om i veckans Hotspot, som gästas av Lotta Gröning, filosofie doktor i historia, tidigare politisk chefredaktör på Norrländska Social­demokraten och nu opinions­chef på tidningen Epoch Times. Boktips: ”Från folkhem till Facebook – tre essäer om socialdemokraternas demokratisyn”, Lotta Gröning (Dialogos) Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Om journalisten Anna-Lena Lauren som inte får förlängt journalistvisum i Ryssland. Hur bevakar medierna vädret och klimatet, debatt mellan Lena Andersson och Lotta Ilona Häyrynen. Ännu ett åtal mot USA:s expresident Donald Trump, varför är det bara Demokratiska åklagare som åtalar honom? Och om inflationens grepp på Svensk ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar Simon Magnusson som delar med sig om sin forskning om ungas delaktighet i demokratiska processer som rör allt från beslutsfattande till medborgardialoger. Vi pratar om Simons avhandling ”Boosting young citizens' deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings", deltagande, beslutsfattande och ungdomars roll och makt gällande beslutsfattande i kommuner och hur detta kan se ut i praktiken.

I avsnittet samtalar vi om hur förtroendevalda utifrån hur de utövar sitt politiska uppdrag kan bidra till att en mer motståndskraftig demokrati skapas. Medverkande: Lars Stjernkvist, Lasse Stjernkvist, statlig utredare och frilansjournalist Jenny Jennie de Fine Licht - docent I offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan i Göteborg Bo Per Larsson – konsult Samtalsledare: Anders Nordh, SKR    

I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon.  Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling.  Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien.  I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:  Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor   

Gänget bakom podcasten HERRSURF och Björn Carlsson spelar TRIVIAL PURSUIT: 2000-TALET. För att lyssna på hela avsnittet och dessutom få tillgång till 18 bonusavsnitt stöttar du podden via den här länken

Hampus är på ordskämtshumör, Emil har missförstått mikroplast, Henrik vet inte vem som bor i Egypten. Tandtråde, Kossornas livsförsäkring, Demokratiska hjortdjur, Floaters, Kufeci, Astronauters väckningssignal.

Så påverkar Stormy Daniels-fallet Trumps presidentkampanj. USA:s tidigare president Donald Trump åtalas i New York misstänkt för brott i samband med en betalning till porrskådespelerskan Stephanie Clifford, även känd som Stormy Daniels.Trump själv nekar till alla anklagelser och menar att detta är en del av en politisk kampanj. Den bilden delas av stora delar av det Republikanska partiet som sluter upp bakom den tidigare presidenten.Demokratiska politiker menar att om brottsutredande myndigheter gör bedömningen att ett brott har begåtts är det bra att åtal väcks, och att det visar att ingen står över lagen.Hur kommer åtalet att påverka Trumps politiska utsikter? Och vad betyder det för honom juridiskt?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen

Martin Wolf är en av världens viktigaste ekonomiska röster. I decennier har han skrivit om marknadsekonomin, och dess förtjänster, för Financial Times. Nu pratar han om dess brister. Vinn ett par skor från Myrqvist värda 3300:-! Gå in på www.myrqvist.com/kampanj och sajna upp på nyhetsbrevet.Fixa förmånscyklar till dina anställda utan kostnad för företaget - gå in på www.bikelease.se/kapitalet

I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt. Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.Programledare är Tobias Svanelid.

Gäst i veckans podd är Gunnar Hökmark, före detta politiker och ordförande för tankesmedjan Frivärld. Varför ser vi en politisk utveckling i auktoritär riktning i så många olika länder samtidigt? Finns det en målkonflikt mellan att värna yttrandefrihet och förhindra desinformation? Och vilka är de politiska motståndare han genom åren haft störst respekt för? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Justitieminister Merrick Garland tillsätter specialutredare mot Donald Trump, stor risk för pajkastning de kommande två åren; Texas följer Arizonas guvernörskandidat Kari Lakes exempel och förklarar att delstaten har invaderats och sänder nationalgardet för att säkra gränsen; Pandemilagen Title 42 löper ut i december, mängder av immigranter vill nu komma till USA; Två advokater som härjade under BLM-demonstrationerna förlorar sina advokatcertifikat; Portland vill nu stuva undan hemlösheten; Demokraterna anpassar sig efter republikanerna i lag och ordningsfrågor; Elon Musk - yttrandefrihetshjälte eller businessman?; Virgin Atlantic Airways kräver nu att personal klär sig efter kön i flygningar till VM i Qatar; Qatar förbjuder öl under fotbolls-VM eftersom landet är muslimskt; NBA-stjärnan Enes Kanter Freedom petad på grund av Kinas påtryckningar; Transgender pojke i delstaten Washington vinner damidrott i cross-country-löpning; Republikansk skolminister vinner i Arizona; 14-årig flicka i Vermont som inte vill byta om med biologiska pojkar straffas av skolan; Demokratiska valförnekaren Hakeem Jeffries kan komma att ersätta Nancy Pelosi: Philadelphias distriktsåklagare hamnar i riksrätt pg a stadens omfattande brottslighet; Demokraten Karen Bass vinner borgmästarvalet i Los Angeles. ---------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Yttrandefrihet tar sig många uttryck Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 % av Sveriges befolkning är under 18 år, saknar rösträtt och inte är valbara till politiska församlingar eller som partiföreträdare. Hur representeras de idag? Vad ska man kunna för att få rösta och ska det vara straffbart att inte göra det? Och är det dags för Sverige att sänka rösträttsåldern? Detta och mycket mer diskuterar veckans gäster i Temapodden, universitetslektor Jonathan Josefsson och professor emeritus Bengt Sandin. Båda är verksamma på avdelningen Tema Barn vid institutionen för Tema, Linköpings universitet. Programledare är Per Thelaus.   Länkar från dagens avsnitt Statsvetenskaplig tidskrift nr 2/2022. Tema: Barn, unga och demokrati Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar efter 1921 Asylsökande barn och anti-deportationskampanjer: politiska strategier och mobilisering för rätten att få stanna   -- Har du tankar och idéer om podden? Mejla oss på temapodden@liu.se Institutionen för Tema (TEMA) #temapodden -- Temapodden är en podcast från Linköpings universitet. https://liu.se/podcast  

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av det nymixade avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea var auktoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Musik: When They Drop The Atomic Bomb av Jackie Doll and his Pickled PeppersBild: Wikipedia See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Gäster i veckans podd är Siri Sylvan, doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet, och Sten Widmalm, Professor i statskunskap vid Uppsala universitet, som båda är aktuella med antologin Skör demokrati. Den offentliga debatten har under en längre tid präglats av en tilltagande polarisering och framväxande populistiska och extrema krafter i samhället. Men även mer demokratiskt sinnade krafter tycks bidra till utvecklingen.   Är det fria demokratiska samtalet och kunskapssökandet hotat? Och vilka är i så fall lösningarna?   Skör demokrati finns att köpa här: https://fritanke.se/bokhandel/bocker/skor-demokrati/

Jonatan har outat sig själv som blivande pappa och K har märkt av den extrema polisnärvaron på Östermalm.Det handlar om Mbape, Sveriges framtida ansökan till samtliga OS och lite om en aningen för bitter Curre som bara fått en legendlunch istället för två.Köp biljetter till streamen av Della Grande 25 maj på underproduktion.se/biljetter

Inspelning från Ideell Arenas Idéseminarium 21 april 2022 med tema demokrati. Hur kan vi tillgängliggöra demokratin inom våra föreningsstrukturer? När blir våra representativa modeller en kraft som bromsar representationen i organisationen? Sofia Näsström, professor i statsvetenskap, håller först ett föredrag, följt av panelsamtal med Lucas Nilsson, förbundsordförande IOGT-NTO, Lotta Schneider, ordförande Röda Korsets ungdomsförbund, och Shahab Ahmadian, ordförande Män för Jämställdhet. Vi beklagar det bitvis lite dåliga ljudet men ha tålamod, efter en kort stund blir det bättre igen.

I detta avsnitt samtalar vi med Camilla Kullander från Karlstads kommun och Anna-Lena Pogulis om hur kommuner och regioner kan tänka för att utgöra ett stöd när det demokratiska samtalet "går över styr". Medverkande: Camilla Kullander, Kommunikationsstrateg, Karlstads kommun, Anna-Lena Pogulis, SKR Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 27:14

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheter på finska. Programmets tema är demokrati. Fria val och allmän rösträtt är några av demokratins hörnstenar. Även om man inte är röstberättigad före 18 års ålder finns det andra sätt att påverka i en demokrati. Statsvetaren Jaakko Turunen förklarar vad demokrati är och vad som kännetecknar demokratiska länder. Demokratiska processer finns även i skolans värld. Högstadieeleven Malte Lyyra berättar om hur de tar demokratiska beslut om prov och läxor genom omröstning.

Det är en annan dag och Åsskar klurar på påskens alla konstigheter. Ägg? Choklad? Vad har det med påsken att göra? Och vad betyder fasta? Gabriel försöker förklara och tillsammans räknar dom ut hur lång tid det tar för svenskarna att äta hundratusen ägg på påskafton. Därefter är det dags att åka till ett nytt land: Demokratiska republiken Kongo! Ett av världens största länder, med världens nästa största flod och näst största regnskog. Gabriel berättar om ett land med 242 språk och en historia med mycket konflikter, exploatering och maktmissbruk. Åsskar lär sig om insekts-snacks, berättelsen om en av historiens första dokumentärfotografer och att prata lingala.  Dagens ord: fasta, breddgrad, medianålder Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

* Fyllnadsvalen i Zimbabwe * DR Kongo - ny medlem i Östafrikanska gemenskapen (EAC) * Intervju med årets Per Angerpristagare Anabela Lemos * Kortnotiser * Sydafrikanska DJ:n ”Black Coffee” vann en Grammy

Demokratiska republiken Kongo har blivit medlem i östafrikanska ekonomiblocket EAC, är riskerna eller möjligheterna större? Vad har förndrats efter ett år av Samira Suluhu Hassan vid makten i Tanzania? Och skördar Rwanda nu frukten efter sin militäroperation i Mocambique? Allt detta i veckans podd!

Marvels nya antihjälte Morbius gör filmdebut, regissör är svensken Daniel Espinosa och så får vi en recension av Maryse Condés nya, och eventuellt sista, roman. Producent: Nils LindströmProgramledare: Amanda Niklasson

Får afrikanska länder snart möjlighet att tillverka sina egna vaccin mot Covid-19? Vad är det för bilder på Putin i Tanzania som cirkulerar på nätet?  Vi pratar också om jurister i Nigeria, val i Somalia och den fruktansvärda tågkraschen i Demokratiska republiken Kongo. Veckans person är arkitekt och kommer från Burkina Faso! 

Också den som är på flykt har fattat ett medvetet beslut. Gustaf Grapengiesser funderar över hur samhället värderar migranter utifrån skälen för deras uppbrott. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En septemberdag byter jag min vanliga existens med bas utanför Simrishamn, mot en helt annan i Nicosia på Cypern. Väl på plats köper jag en motorcykel, en liten enkel maskin från 90-talet med 400 kubik. I fickan har jag mitt pass som låter mig passera över gränsen till den norra ockuperade delen av ön. En hård, men samtidigt överraskande informell gräns, erkänd av den norra sidan men inte av den södra grek-cypriotiska. Den här informella linjen är också en del av EU:s yttre gräns, men på grund av sin tveksamma status är den fortfarande relativt enkel att passera även för den som inte har sina papper iordning.Att flytta till en främmande plats, att byta ett kulturellt sammanhang mot ett annat, kan försätta en i ett särskilt tillstånd eller känsloläge.  Den amerikanske psykoterapeuten Greg Madison kallar det existentiell migration. På svenska skulle den långa titeln på hans studie av fenomenet från 2010 lyda: Hemmahörandets upphörande oberättade historier om att lämna hemmet och den globala omlokaliseringens psykologi och han intresserar sig alltså för dem av oss som uttrycker något fundamentalt med vårt val av boställe. I kärnan av den existentiella teoribildningen finns vår förmåga att göra val och jag har onekligen både valt och använt min frihet. Men jag, en privilegierad och tillfällig migrant med nyköpt motorcykel, är inte den enda som rör sig över gränsen mellan öns norra och södra sida. Varje dag anländer asylsökande från olika delar av världen. Man ser dem vid ringmuren runt den gamla delen av staden. I gryningen trängs de på vid Oxi-square i hopp om att få något av de daglönejobb som erbjuds av stadiga män i slitna pick-ups.Jag möter dem också på det center för asylsökande där jag arbetar under min tid på Cypern. Men trots att vi rör oss på samma platser så ingår de inte i Madisons definition av existentiell migration. Anledningen kan tyckas självklar. Den som är flykting ska inte, heter det, ha gjort något aktivt val; för att räknas som flykting måste man ha tvingats till sin förflyttning. Den här synen förenar intressant nog både många som är kritiska till flyktinginvandring och personer som vill se en generösare flyktingpolitik. Den ena sidan strävar efter att identifiera så få av de asylsökande som möjligt som verkliga flyktingar, medan den andra, av humanitära skäl, strävar efter att erkänna en så stor grupp som möjligt som flyktingar. Men rätten till asyl bygger ur bägge gruppernas perspektiv på att den sanna flyktingsituationen inte rymmer några valmöjligheter.Vår förmåga att göra val och reflektera över våra mått och steg är som sagt grundläggande i det existentiella perspektivet. Det är rent av vad som definierar oss som människor. Valen gör oss till subjekt inför oss själva. Men det är också så att när vi känner igen och erkänner den andres val förstår vi också henne som ett mänskligt subjekt. I situationer när vi inte erkänner, eller ser den andres val, underkänner vi alltså i viss mån dennes mänsklighet. Den här människan omformas till att endast bli en siluett i ett kollektiv, utan historia eller identitet. Någon som liksom bara uppstår vid gränsen som nyanländ.Den italienske filosofen Giorgio Agamben använder begreppet la nuda vita, det nakna livet för att beskriva hur livet värderas i den här situationen. Det är ett liv som ifall det avslutas saknar tillräckligt värde för att något ska anses ha gått förlorat, likt hur vi vant oss vid att unga kroppar namnlöst sjunker ner i Medelhavets djup. Istället blir flyktingen en abstraktion, ställd utanför rätten till rättigheter. Nakenmänniskorna beskrivs med siffror som en ansiktslös flodvåg med toppar och dalar, de representerar antingen olika former av hot eller räknas till de fördrivna, borttappade och röstlösa.Personerna jag träffar på Cypern kommer främst från olika länder i Afrika. Unga män från exempelvis Nigeria, Kamerun, Liberia, Guinea och Demokratiska republiken Kongo. Ibland kommer det familjer med småbarn. En del bär med sig akademiska eller medicinska studier i ryggsäcken, andra vet inte att fem är ett lägre tal än tio. En dag kom det in en ung poet till centret och la fram tre av sina böcker framför mig. En av titlarna var Au Banquet de la Modernité, och det stämmer ju, han och jag möts här på denna modernitetens sena bankett. Han har sökt sig till Europa av existentiella och politiska skäl, det finns som han ser det ingen framtid för honom i Kamerun annat än att just finnas till. Han har gjort sitt val, och begett sig hit på en osäker strapats, han har tagit en kalkylerad risk, han har beslutat om sina insatser.Människorna jag möter här längtar alla efter något, till något, och inte enbart bort från något, de letar efter sin existentiella plats i den här världen. Vi skiljer oss förstås i våra privilegier, men vi befinner oss bägge här som produkter av olika former av beslut. Det kan vara privilegierade val, men det kan också vara val som görs av nödvändighet, inte minst eftersom också drömmar är allvarliga saker.Det finns ett mer radikalt sätt att se på saken: att det är just hos personer som upplever krig eller politisk förföljelse som frihetspotentialen blir som mest akut. I den akuta situationen tvingas du att välja din väg, ska du stanna eller ska du gå? I ett sådant, akut skede, görs en mängd olika existentiella val som matas av föreställningen om självförverkligande och närs av drömmen att hitta en plats där man kan nå sin fulla potential.För den som inte ställs inför sådana situationer är det istället lätt att hamna i ett tillstånd av riktningslöshet och tänka att man väl ska bo nånstans eller jobba med nånting. Just personer i mer privilegierade situationer ställs kanske allt för sällan inför de radikala val som existensen egentligen erbjuder. Kanske behöver vi förstå och se att den andre har gjort val för att inse att också vi kan göra det. Madisons begrepp existentiell migration passar in bra här, för det identifierar och hjälper oss att problematisera hur våra självbilder förändras när vi förflyttar oss, när vi migrerar. Men det gäller ju förstås all sådan förflyttning.Moderniteten har gett oss bilder som gör det möjligt för oss att föreställa oss andra världar och att drömma stort. Även om man saknar dem man lämnat och platserna som går förlorade, vet vi att det är de avgörande valen som gör oss till dem vi är på den nya platsen där vi befinner oss. Flykten är inte längre en fråga om att i ett akut läge byta plats utan också om att i viss mån byta identitet och föreställning om vem man kan bli.Det är just det här som är poängen, att valet är som mest existentiellt när det är livsavgörande. Att flykten är både ett val och en nödvändighet. Och att migration för individen alltid är en existentiell erfarenhet.Gustaf Grapengiesser

Arkiven är en betydelsefull källa för historisk kunskap. Men det går också se att välbevarade och tillgängliga arkiv har en bredare demokratisk funktion i samhället. Tillgången till arkiven kan bidra till att demokratin fördjupas genom bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen. I detta poddavsnitt diskuterar Catharina Thörn, professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet, arkivens potential för ökat demokratiskt inflytande och berättar om vilken betydelse tillgång till arkiv har i hennes forskning och undervisning. Inte minst diskuteras offentlighetsprincipens betydelse i förhållande till stadsutvecklingsfrågor. Medverkande: Catharina Thörn (gäst) och Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet). Inspelning och efterbearbetning: Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Black Lives Matter anser att polisen gjorde set-up mot Jussie Smollett; Utpressning i Arizona om vaccinkrav; Chris Wallace lämnar Fox News för att kanske gå till CNN; Chris Cuomos nära medarbetare anhållen för sexuella övergrepp; Asiater stämmer Harvard för diskriminering; Tornador slår till mot Kentucky och andra delstater: Chefskocken Gordon Ramsay lämnar Kalifornien för Texas; Floridas guvernör Ron DeSantis anser att illegala immigranter bör bussas till New England; Etiopiska diasporan kopplar med Republikanerna; En manlig transgender-simmare ”vinner” över alla biologiska kvinnor; Över ett dussin demokratiska städer har haft rekord i mord; Biden intervjuad av Jimmy Fallon; Demokratiska delstater minst fria, republikanska delstater mest fria. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Fria val är en hörnsten i en fungerande demokrati och stöd till val och valprocesser har länge varit en viktig del av Sveriges demokratibistånd. Under de senaste åren har vi dock sett en tydlig demokratisk tillbakagång i många länder, även sådana länder där relativt fria val tidigare hållits. I det här avsnittet pratar vi valstöd – vad det är, hur det fungerar och hur valstöd ska se ut när allt fler länder går i en auktoritär riktning. Medverkande är Therese Pearce Laanela, ansvarig för valprocesser, International IDEA och Helena Bjuremalm, på Sidas demokratienhet. Programledare: Númi Östlund

Jacob nyfikar med filosofiprofessorn vid Åbo Akademi, Martin Gustavsson, om bl.a. trygga rum, ord som tappat sin betydelse och det demokratiska samtalet på sociala medier. Häng med i samtalet!Stöd oss på Patreon | Följ oss på Instagram och Facebook | Besök vår hemsida | Skriv till oss på kontakt@nyfika.fiFoto och grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias BjörkholmSponsras av Fruktcoffeeroasters, Svenska kulturfonden och svenska Österbottens kulturfond. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Kyle Rittenhouse kommer sannolikt att stämma medier; Trump träffar Rittenhouse; George Floyd porträtteras som Jesus; Jefferson nu bortplockad från New York City Hall; Större kaos i Sverige än i USA; Brandmän och poliser stämmer Phoenix för vaccinmandat; Arizonas vallagar är strikta; LeBron James tyst om Kina; Enes Kanter kritiserar Kina; Biden ämnar kandidera igen 2024; Harris fortsätter sjunka; Biden ska öppna upp USA:s oljereserv; BLM vill starta revolution om de som dödade Ahmaud Arbery frias; Kamala Harris talesperson säger upp sig; Demokratiska städer som reformerat borgensystemet har fått ökad brottslighet; Washington Post har ändrat mer än 12 artiklar om Steele-dossiern; Svart lastbilschaufför lessnar på de som klagar på vita chaufförer; Whoopi Goldberg spelar raskort utifrån sin privilegieställning; Två svarta i New York överger Kamala Harris. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

* Läget i Demokratiska republiken Kongo *Botswana och kontroversen mellan Khama och Masisi * Intervju med antikorruptionskämpen John Githongo *Kortnotiser

I det här avsnittet gör vi en skolhistorisk tidsresa 100 år tillbaka i tiden och samtalar om hur skolans demokratiska uppdrag kommit till, utvecklats och hur man kan arbeta med det i praktiken idag. Medverkande: Johannes Westberg, professor i Utbildningshistoria, Johan Lily Gyberg, undervisningsråd på Skolverket Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet och Christina Franzén, biträdande rektor på Matteusskolan i Stockholm. Programledare: Sandra Charléz

Del fem av sju i miniserien Demokratisk beredskap. För att samhällen ska fungera behöver vi träffas för att diskutera, och hitta effektiva sätt för att fatta beslut. Även vikingarna hade en stärk känsla för lag och rätt och hade ett välutvecklat system för att ta beslut och lösa konflikter. Demokratin utvecklas och förändras över tid och tillsammans med arkeolog och historiker Alexandra Sanmark tittar vi närmare på våra demokratiska rötter. Lästips hittar du på avsnittet webbsida