Podcasts about programledare maja

Blir ljudet dubbelt så starkt om två flöjter spelar samma sak? Och vem var egentligen Israel Leimontinus? Där har vi delar av dagens innehåll. Programledare: Maja Åström och Mattias Lundberg. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Slutmix: Julia Öjbrandt Producent: David Rune Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften. Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna. I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

"Fiskargubben is a state of mind", säger Fredrik Björkman. Han har skapat ett eget museum där han samlar olika varianter av Harry Haerendels klassiska tavla "Der alte Seebär". Porträttet av den gamle sjöbjörnen med snugga och sydväst kallas i Sverige kort och gott för "Fiskargubben". Den kan klassas både som kitsch och som "en del av den svenska tapeten", för att låna Fredrik Björkmans ord. "Der alte Seebär" har reproducerats, ritats om och remixats i så många led att den idag kan betyda lite vad som helst och det är just detta som intendent Björkman tycker är så intressant med den. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna går vi till botten med varför kärleken till fiskargubben är så stark och evig. Vi granskar också några av de teorier som vill göra gällande att fiskargubben på tavlan kommer från svenska vatten. Programmet är bitvis inspelat i stark blåst och poddversionen är förlängd. Håll i sydvästen! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

I svenska hem har julkrubban en kort historia. Den är nämligen en invandrad katolsk jultradition som länge ogillades av den lutherska svenska kyrkan. Du kanske har en själv hemma den kan vara hemslöjdad, ihopvikt av papp eller varför inte av handmålad, östtysk plast? Men hur hamnade den egentligen hos dig? Loppmarknadsarkeologerna följer julkrubbans krokiga väg från 1200-talets Italien till våra dagar med hjälp av Ewa Bigestans, etnolog och författare till boken Julkrubbans historia. Ewa berättar om hur den första julkrubban i Stockholm ledde till publikrusning, varför krubban var tvungen att kallas för någonting annat när den på 1800-talet blev en statussymbol i finare svenska hem och hur den så småningom blev en massproducerad julpryl för alla hem rika som fattiga, katolska som protestantiska (och sekulära, förstås). Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia. På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii. Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Reproduktioner av målningar som Grindslanten och den piprökande fiskargubben hittar du ofta på loppisen. Om du har tur dyker de upp i broderad form. Veckans avsnitt handlar om tavlorna som är hobbybroderiets svar på paint-by-numbers. De kallas ibland för korstygnstavlor även om de inte alls är broderade med korsstygn. Ett annat namn är stramalj, efter den vävda botten där bild- och färganvisningen är tryckt på. Brodyrvurmarna Sigrid Sällström och Marie Brock de Ortiz ger oss bakgrundshistoria till företeelsen. Finlandssvenske journalisten Axel Åhman berättar om hur han fascinerades av Finlands vanligaste stramaljtavla en bild av Askungen och hans jakt efter dess ursprung. Det kan finnas mycket historia mitt ibland stygnen. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför är LP-skivor från den svenska Hare Krishna-rörelsen så vanliga på svenska loppisar? Vad gör en av samfundets högsta internationella ledare på plattorna? Och hur blev musiken så funkig? Det svenska jazzrockbandet Rasa har i decennier förbryllat svenska skivsamlare och loppisgrävare. Bandets nio LP-skivor, med sina hinduistiska och ofta psykedeliska omslagsmotiv, sticker onekligen ut i loppmarknadens skivbackar. Skivorna är närmast ofattbart vanliga på svenska loppisar och skivbörsar, särskilt med tanke på att bandet var nära kopplat till den svenska Hare Krishna-rörelsen (som ju aldrig varit särskilt stor) och att skivorna gavs ut på ett eget skivbolag, långt bortom skivindustrins distributionskanaler. Och musiken är minst sagt spretig Rasa testade i princip alla musikaliska grepp mellan mantran, jazzrock, reggae och new age-klingande synthpop. I veckans Loppmarknadsarkeologerna gräver vi i historien bakom den svenska Hare Krishna-rocken. Det visar sig att Rasas sångare, producent och musikaliska centralgestalt, Visnupada (även känd som Harikesa Swami eller Robert Campagnola) vid den här tiden också var en av de högst uppsatta ledarna i den internationella Hare Krishna-rörelsen. Ytterligare bakgrundshistoria får vi från Jörgen Sundvall (på den tiden känd som Vegavan Das), en av de som tog Hare Krishna-rörelsen till Sverige. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Transportmopeden med tre hjul och träflak är en svensk ikon. Efter mer än 60 år på våra vägar är den älskad både som arbetsfordon och rekreations-åk. Men kärleken till den kan bli dyr och mödosam. I veckans avsnitt serveras historien om flakmoppen av Josefin Andersson, mopedredaktör på tidningen Classic Motor. Josefin har teorier om varför detta fordon väcker så ömma känslor och därmed betingar så höga priser på andrahandsmarknaden. I flakmopedälskarnas land kan ett renoveringsobjekt nämligen kosta uppåt 20 000 kronor och utöver det får man vara beredd på att lägga till många tusenlappar i reservdelskostnader för att inte tala om mekartimmar. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna i P1 görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Har du någon gång funderat på om du kan få med små fripassagerare när du köper en begagnad säng eller något annat föremål? Till exempel ljusbruna insekter, små som äppelkärnor. Veckans program handlar om vägglusen en än så länge ovanlig men likväl ovälkommen gäst. Skadedjursexperten Håkan Kjellberg berättar var de gillar att gömma sig, hur du känner igen dess spår och vad som krävs för att bli av med dem. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Är det något det dräller av på landets loppmarknader så är det askkoppar. I takt med att antalet som röker i hemmen minskar, ökar antalet askfat på andrahandsmarknaden. Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska museet och har intresserat sig för rökningens historia. För henne började det med den mer restriktiva tobakslagen som kom 1993, för att för några år senare resultera i boken Den rökande människan. Där beskriver hon hur samhällets syn på tobak omformats från lyxvara via vanlig, vardaglig konsumtionsvara till någonting riktigt hälsovådligt. Hur har det i sin tur påverkat askkoppen? Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vi fann ett tennarmband i samisk stil på en bakluckeloppis. Men hur ska man veta om det äkta sameslöjd eller en kopia? Skinnarmbanden med tenntrådsbrodyr blev populära accessoarer för medvetna konsumenter i hela landet på 70- och 80-talen. De samiska tennarmbanden görs enligt en unik hantverkstradition med månghundraåriga anor men när armbanden blev populära, började även kopior tillverkas och säljas av andra aktörer. I veckans avsnitt berättar den lulesamiska konstnären Maj-Doris Rimpi och sameslöjdsstiftelsen Sámi Duodjis vd Mari-Ann Nutti om svårigheterna att skydda en slöjdtradition och kulturarv. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själva en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor kring musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. I detta avsnitt dessutom frågor om muzak och kanon. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Programledare Maja Åström svarar tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg på lyssnarnas frågor om musik. Om allt du undrat över inom musiken och lite till i poddformat. I detta avsnitt dessutom frågor om: tango, s.k. vargtoner och G-klavens historia.  Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se Producent: Johanna Olofsson Slutmix: Johan Egeskog Programmet sändes i FM sommaren 2017. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Katter, duvor, ugglor, trearmade ljusstakar, krukor Rosa Ljungs prydnadssaker i keramik på varenda loppis. Men vem var Rosa? Och varför vet vi så lite om kvinnan bakom de gulliga keramikprodukterna? På 70- och 80-talet var de blomdekorerade djurfigurinerna märkta Design: Rosa Ljung storsäljare. I second hand-affärer och dödsbon är de idag så vanliga att de blivit ett begrepp för folklig, lätt kitschig smak. Men försäljningssiffror går bortom smak och designnormer att Rosa Ljung var en enorm succé i svenska hem går inte att förneka. Därför är det märkligt att hon är så knapphändigt nämnd i skrifter om svensk keramik. Loppmarknadsarkeologernas reportrar Tommie Jönsson och Maja Åström spårade upp Rosas dotter, Kristina Hedelin Olsson, för att kunna berätta historien om den svenska prydnadskeramikens hemliga drottning. Kristina berättar hur Ljung tidigt influerades av konstnären Allan Ebeling, om de tidiga formexperimenten i hemmaateljén, braksuccén på keramiktillverkaren Deco på 70- och 80-talet samt hur Rosa Ljung efter sin död blev ett begrepp och företagsnamn. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Moderna resenärer föredrar rullväskor eller ryggsäckar. Vad göra med alla gammeldags resväskor? Jo, med hjälp av slaktade högtalare och billig modern elektronik kan de få nytt liv som bergsprängare. Återbruk av gammalt loppisgods kan ta sig an tusentals skepnader. Men allt är inte shabby chic-omgörning av gamla möbler. Sedan några år tillbaka har resväskor ombyggda till portabla stereoanläggningar blivit allt vanligare upp som hobbyprojekt. Idén kommer från USA och kallas där suitcase boomboxes men även i svenska garage byggs begagnade väskor ihop med högtalarelement från gamla steroanläggningar och förses med nytillverkade förstärkare och bluetooth-mottagare. Loppmarknadsarkeologerna möter Ola Ekstrand, entusiastisk boomboxbyggare. Tack vare sin hobby har han dessutom fått djupare insikter om svensk och amerikansk resväskekultur. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Plaståldern satte igång i början av 1900-talet. Sedan dess har mängden av plastprylar i olika plastmaterial bara ökat. Men vad händer med plast som blir hundra år gammal? Åldras den med värdighet? 1907 tog den belgisk-amerikanske uppfinnaren Leo Baekeland patent på hårdplasten bakelit ett starkt material som klarar värme och kunde ersätta metall. Medan 1900-talet fortskred utvecklades allt fler plastsorter som snart började användas i snart sagt alla produktkategorier. På loppmarknaden kan vi idag hitta plastföremål som är uppåt hundra år gamla. För en vanlig konsument är det dock svårt att skilja på olika plastsorter och kunskapen om hur materialen åldras är låg. Samlaren och designkännaren Thomas Lindblad, som har intresserat sig för design av bruksföremål och samlat på plast i tjugo år berättar för Loppmarknadsarkeologerna om plastsorternas historik och egenskaper. Han förklarar också skillnaden mellan hur stabila och mindre stabila plastsorter föräldras med åldern. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio

Gamla herrtidningar från 50- och 60-talen, fulla med fotografier av halvnakna och nakna kvinnor, är efterfrågade på samlarmarknaden. Varför blev gårdagens snusk hett stoff idag? Inbundna årgångar av svenska pinuptidningar från 50- och 60-talen var fram till och med 90-talet vanliga på loppmarknader. De såldes billigt eftersom få samlare intesserade sig för dem. Idag är det annorlunda. De ihopbuntade herrtidningarna från förr har försvunnit från loppisen. Istället säljs de på nätauktioner eller i specialiserade vintagebutiker för uppåt 400 kronor. Hur gick det till när gårdagens pornografi blev inredningsaccenter för det retro-chica soffbordet? I veckans Loppmarknadsarkeologerna förklarar Jorma Toivonen, mångårig samlare av pornografi och erotisk litteratur, att gamla nakentidningar är som aktier. Han ger oss en inblick i samlarvärlden, där det alltid funnits ett utländskt intresse att köpa svenska snuskpublikationer för förr. Burlesqueartisten och stylisten Felicia Bichard berättar hur 50-talets burlesquekultur och pinupestetik återupptäcktes av strippdansöser och konstnärer i slutet av 90-talet. Därefter har pinup-fotot fått en renässans, men till skillnad från 50-talet är det inte längre tidningsköpande män som är målgruppen. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

På loppmarknaden har stekpannor med teflonbeläggning blivit allt vanligare och billigare. Samtidigt stiger priserna på gammeldags gjutjärnspannor. Höll inte rymdålderns material vad det lovade? De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.