Podcasts about ytterligare

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ytterligare åtta vänsterpartister stryks från partiets listor inför valet, efter att Expressen avslöjat att grova antisemitiska konspirationsteorier och annat hat spridits från deras konton. Det här bara en månad efter att partiledaren Nooshi Dadgostar (V) sagt att hon känner sig trygg med kandidaterna på deras listor.Sen pratar vi om varför inte alla Stockholmare och gotlänningar fick testet av det nya VMA-systemet i sina mobiler igår. En teckenbegränsning hos Telia ska ha legat bakom.Förtydligande: Pontus Mattsson är politikreporter på Ekot, inte inrikespolitisk kommentator som uppges i inslaget.

Kryptering, 512bit och ruggiga systemfiler! Podden tar sig an 2001 års kändaste data-hackar-film med John Travolta, Hugh Jackman och Halle Berry i paradrollerna - SWORDFISH. Retrogrottan har dessutom fått ett stort paket sig tillskickat. Ett paket med mästerligt innehåll som du antagligen vill höra om. Ytterligare så skapar podden karaktären Mossad-Conny från Kvevlax som antagligen kommer leva vidare. Kanske. Hitta avsnittet hos alla viktiga leverantörer eller som MiniDisc i Anttila-huset på andra våningen i Vasa. Välkomna!

Nyheterna 13

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den första veckan efter sommarlovet slutar i tragik på Brinellskolan i Fagersta, när en 18-årig elev går till attack med ett svärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredagen den 21 augusti larmas polisen om pågående dödligt våld på Brinellskolan i Fagersta, kommunens enda gymnasieskola.– Jag förstår först inte vad som händer, men sen ser jag en kille som går mot oss med något i handen, säger Minnea Wennmyr, elev på skolan. Hon sitter i elevhallen med sina kompisar när den maskerade gärningsmannen går till attack och hugger flera personer.Innan polisen övermannar honom hinner han skada tre tonårspojkar – och döda en 17-årig flicka.Den misstänkta gärningsmannen är 18-åriga Liam Nebel, som själv är elev på skolan. Strax före dådet läggs en bild ut på TikTok, från ett konto som enligt uppgifter till Sveriges Radio ska tillhöra den misstänkta mannen. Bilden visar en långt svärd ovanpå på ett gitarrfodral, och påstås vara tagen inne på Brinellskolans toalett.Under den senaste månaden har kontot återkommande publicerat korta filmklipp som hyllar tidigare attacker.– Det är delningar som hyllar och glorifierar olika terrorister, massmördare och skolskjutare, säger Morgan Finnsiö, researcher på Expo.I det här avsnittet besöker P3 Krim Fagersta dagarna efter dådet, och träffar ambulanssjuksköterskan Nadja, eleverna Waran, Dylan och Rahaf, Minnea Wennmyr – som hamnade mitt i svärdattacken och flydde för sitt liv, och hennes mamma Carola Wennmyr. Du hör också polisen Lars Bröms, som ingår i den grupp som på uppdrag av regeringen ska analysera och föreslå åtgärder för att förhindra så kallade vansinnesdåd.Liam Nebel är nu häktad för mord och mordförsök. Han har medgett att det föreligger sannolika skäl för mord men inte mordförsök. Uppdatering 26 augusti: Ytterligare en person har anhållits för inblandning i skolattacken i Fagersta, den mannen är misstänkt för medhjälp till mord och medhjälp till försök till mord, uppger Åklagarmyndigheten.Uppdatering 27 augusti: Den tonårspojke som misstänks för medhjälp till mord och medhjälp till försök till mord efter skoldådet i Fagersta har häktats. Enligt uppgifter till Sveriges Radio är pojken 16 år. Polisen uppger att pojken inte har någon koppling till skolan. Han ska heller inte ha varit på plats vid tiden för dådet, säger åklagaren Ann-Sofie Trossing till P3 Krim.Programledare: Linus Lindahl och Jenny HellströmReporter: Petra BerggrenLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheterna 10

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Caisa Ederyd och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fagersta är i sorg efter skolattacken på Brinellskolan under fredagen, där en person dödades. Ytterligare tre personer skadades när den misstänkte gärningsmannen, som nu sitter anhållen, gick in med svärd på gymnasieskolan. Mycket är fortfarande oklart, men vi går igenom uppgifterna som fanns under lördagsmorgonen.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna 15

Bollklubben är tillbaka med ett fullspäckat onsdagsavsnitt. Efter att tre av fyra svenska lag åkte ur Europakvalet lyssnar vi till Molde-scouten Espen Sörum Hansen, som beskriver de stora skillnaderna han upplever mellan svensk och norsk fotboll. Svante Samuelsson, sportchef på Svensk Elitfotboll, gästar studion för att summera det svenska Europa-misslyckandet och beskriva vägen framåt för svenska klubbar. Ytterligare en gäst på plats är Mikael Stahre, som berättar om uppbrottet från Ludogorets och som har laddat upp anekdotbatteriet från en karriär runtom i den vida fotbollsvärlden. Medverkande: Martin von Knorring, Jiloan Hamad, Adam Pinthorp, Espen Sörum Hansen - scout Molde, Svante Samuelsson - sportchef SEF, Mikael Stahre

Ytterligare en allsvensk omgång har lagts till handlingarna och Bollklubben är här för att summera. Alexander Rubin gästar och tar oss igenom Västerås seger mot Djurgården efter stortorsken i Stockholm senast. Mjällbys allsvenska kris avhandlas, där Wernbloom sågar och Axén är orolig över var säsongen kan sluta för de regerande mästarna. Omgångens lag presenteras och sin vana trogen är panelen kritisk. Medverkande: Axel Pileby, Alexander Axén, Pontus Wernbloom, Alexander Rubin – tränare, Västerås SK

Nyheterna 12:00

Någon gång mellan klockan fem och halv sex på eftermiddagen den 26 juni 1876 mötte 210 soldater ur US 7th Cavalry sitt öde på höjderna ovanför Little Big Horn River i nordöstra Montana.Ledda av sin legendariske chef generalen Custer stupade kavalleristerna i en strid mot en överlägsen mängd Cheyenne- och Sioux-krigare. Ytterligare 40 kavallerister stupade denna dag inför övermakten. Halva kavalleriregementet dog.I avsnitt 35 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp det mytomspunna slaget vid Little Big Horn eller som det också kallas Custer´s last stand eller slaget vid Greasy Grass. Som vanligt är det inte bara själva striden som avhandlas i avsnittet. Utgångspunkten är att lyfta fram en dramatisk och på många sätt tragiska del av den amerikanska historia som handlar om hur urbefolkningen och inte minst Siouxstammarna tvingades bort från sina jaktmarker.Pressade av den vita befolkningens expansion västerut drevs Siouxstammarna in i ohållbar situation. Områden som garanterats invaderades av vita nybyggare gång på gång. 1868 fredades ett stort område i dagens South Dakota oh Wyoming, men bara inom några år kom nybyggare när det hade upptäckts guld i området kring Black Hills.Ledda av sin karismatiske ledare Sitting Bull och krigare som Crazy Horse valde allt större grupper av framför allt Sioux och Cheyenne att leva nomadliv i området kring Big Horn Mountains. För att tvinga dessa grupper att återvända till reservaten sände amerikanska regeringen ut trupper. I juni nådde Custers kavalleriregemente fram till ett stort läger vid Little Big Horn river och han beslöt sig övermodigt för att anfalla direkt utan ytterligare understöd. Anfallet slutade i en katastrof. Men varför gick det så illa?Striden vid Little Big Horn är ändå att betrakta som en väldigt liten del i ett större drama. I avsnittet diskuterar vi Siouxstammarnas krigföring och hur vi ska se på deras krigarkultur. Var den idylliskt eller våldsam? Och hur ska vi uppfatta den vita kolonisationen av Västern? I avsnittet ventilerar vi en del svåra moraliska frågor.Vill du läsa mer finns åtminstone två böcker att vända sig till. Grundläggande är Peter Panzeris Little Big Horn 1876 (1995) i Ospreys kampanjserie. En annan bok är Robert Marshall Utley The last days of Sioux Nation (1994). Utley har skrivit flera intressanta böcker om frågor som rör den amerikanska expansionen västerut och konfrontationen mellan vita och ursprungsbefolkningen.Bild: Custers sista strid av Edgar Samuel Paxson (1852–1919) - Whitney Gallery of Western ArtLyssna också på Samurajens unika historiska krigarkultur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna 10

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna 18

I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav.– Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen.Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor.Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid.– Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot.Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på.Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk:– Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart.Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag.– Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind.Nato-inträdetPrecis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag.– Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind.Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område.– Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind.Inträdet i rymdenDen 1 juli fyller Flygvapnet 100 år och man kommer att fira det med stil. Under de kommande åren byts hela flygplansflottan ut.Det blir nya stridsflygplan, radarövervakningsflyg, transportflyg, skolflyg och helikoptrar.Men ett ännu större steg är att Flygvapnet också har fått ansvar för lufthavet högre upp i atmosfären: rymden. Förra året skickade Försvarsmakten upp sin första provsatellit och planen är att försvaret ska ha egna militära satelliter i omloppsbana 2030. Och frågan är om det stannar där, eller om Flygvapnet om hundra år har bytt namn till Rymdvapnet.– I nuvarande planer har vi inga planer på bemannade rymdfarkoster, men återigen, om vi ska fira 200 år som flygvapen så är det nog inte uteslutet att vi har förändrat hur spelfältet ser ut helt och hållet, vilket kanske gör att vi har bemannade saker i rymden, säger planeringschef Fredrik Susskind. TEXT: Kalle GlasMedverkande: Fredrik Susskind, Flygvapnets PlaneringschefAnders Annerfalk, Tidigare officer och författare till fler böcker om Flygvapnet.Claes Aronsson & Sylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentMats Jonsson, Tekniker.Ljudkällor: SVT, SR, Saab, DVIDS

Ytterligare en milstolpe i poddens historia är nådd när vi nu har publicerat avsnitt 250!!!! I detta special-avsnitt gästas Richard och Nassim av våra bröder från Arsenal Göteborgs podcast Filip Tolf och Tobias Johannisson. Om vi ibland har varit något skeptiska till att Podbean klassificerar merparten av våra avsnitt som "vuxet innehåll", så är det dock dock högst befogat med detta avsnitt, för det är direkt olämpligt för personer under 18 år. För att fira att vi fyller 250 får varje panelmedlem helt fritt välja ämne att diskutera och det blir en salig blandning från kommande spelschema och vilka före detta spelare som borde varit med på paraden, till en kombinerad drömelva mellan dagens startelva och "the invincibles". Sedan avslutas det något filosofiskt där olika "butterfly effects" diskuteras. Däremellan blir det högt och lågt med givna sidospår och utbildande inslag som att göra en "kamerunare". Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla nya och gamla lyssnare för dessa 250 avsnitt

Jossan har haft möhippa och är fortfarande bakis. Kringlan har sett en bild som gjort honom mycket glad. Ytterligare ett steg tas för att inträda i samhällsgemenskapen och hur gick det egentligen till när Jossan såg vår statsminister fastna i en sluss. SOMMARERBJUDANDE! Använd koden sommardepp för få tillgång till Cruel Town hela sommaren och resten av året till ett oerhört pris. underproduktion.se/crueltownunderproduktion.se

Det blir nyheter och iGaming-nyheter ihop med Casinofeber Media (00:21:42) och sedan fokus på Dellia (01:24:33), Tången (00:44:46) och Nordtech (01:07:06). ————————Vi har med oss vår sponsor: Montrose – årets bank 2025. En modern sparplattform med allt du behöver!Med koden GÖTTJÖT får du Premium i 3 månader!

I detta avsnitt pratar Hillesgårdsakademins Monika och Fredrik med professor Henrik Bresman från INSEAD. Samtalet handlar om högpresterande grupper, och om vad Henrik genom sin forskning har förstått om grupper som både presterar och mår bra. Henrik är svensk, men bor och verkar sedan många år i Singapore, och han har forskat kring högpresterande grupper tillsammans med kollegor som Deborah Ancona och Amy Edmondsson. Tillsammans med Deborah har han skrivit boken X-teams, och kärnan i den boken handlar om att det idag inte räcker för grupper att vara synkade kring gemensamma mål och ha bra relationer inom det egna teamet. Det är viktigt, säger Henrik, men med vår tids höga osäkerhet och snabba förändringstakt behöver man gå ut innan man går in. Han kallar de team som gör så för X-teams. Man behöver alltså förstå de intressenter man är ömsesidigt beroende av, innan man samlar sig internt för att sätta mål och staka ut vägen. Ytterligare facetter på Henriks forskning är mångfald och psykologisk trygghet. För när man är externt fokuserad som team – alltså ett X-team – behöver man hantera en mångfald av perspektiv, vilket potentiellt skapar friktion i gruppen. Och det är genom att orka vara kvar i den friktionen som gruppen kan bli verkligt högpresterande. En förutsättning för detta är dock att det finns psykologisk trygghet i gruppen, så att gruppens medlemmar verkligen vågar föra fram alla olikheter och vinklar på en specifik fråga eller område. I samtalet hänvisas till flera olika teorier och till forskarkollegor till Henrik. Vi har därför lagt in referenser och länkar till sådant vi tar upp i samtalet. Vill du fördjupa din inom den forskning som nämns i avsnittet rekommenderar vi följande artiklar och böcker: • Research: To Excel, Diverse Teams Need Psychological Safety, by Henrik Bresman and Amy Edmonson , 2022 https://www.hbs.edu/ris/Publication%20Files/Psychological%20Safety%20in%20Diverse%20Teams_V3_8d2783c5-113b-4184-95b9-d180f63452f7.pdf • X-teams: how to build teams that lead, innovate, and succeed. Deborah Ancona and Henrik Bresman. Harvard Business School Press, 2007. • Choosing Courage: The Everyday Guide to Being Brave at Work. Jim Detert. Harvard Business Review Press, 2021 https://jimdetert.com/insights-jim/practice-courage • An Everyone Culture: Becoming a Deliberately Developmental Organization. Robert Kegan & Lisa Laskow Lahey. Harvard Business Review Press, 2016 • Immunity to Change: How to overcome it and unlock the potential in yourself and your organization. Robert Kegan & Lisa Laskow Lahey. Harvard Business Review Press, 2009 • Teaming: How organizations learn, innovate, and compete in the knowledge economy. Amy C. Edmondson. Pfeiffer Wiley, 2012.

Ytterligare ett avsnitt från Beijer i Bromma. I det här avsnittet träffat vi Tess och Ambaramma som jobbar med sten. Sten är som ni vet ett lite knepigt material att jobba med och dyrt. Så det bådar ju gott… Vi får höra om stökiga felbeställningar, otroligt knäppa kunder och en obegriplig historia om en dansk diskho. Roligt och mycket frustrerande avsnitt!

Nyheterna Radio 18:00

Nyheterna Radio 10:00

Nyheterna Radio 10:00

Nyheterna Radio 10:00

Ytterligare en vecka och ytterligare förlängningar så vi ringer vidare.Denna vecka kollar vi läget med Tobias Aronsson och Arvid Westlin.Hur är känslan efter det snöpliga uttåget, hur ser dom på säsongen som varit och hur känner dom inför kommande säsong.Sen ringer vid Expressens Mattias MP Persson och lyssnar av dom senaste silly ryktena. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 313. Med köpet av bokförlaget Tukan etablerar sig den danska förlagsjätten Gyldendal på allvar i Sverige. Tillsammans med det tidigare köpet av WAPI, nu ljudboksförlaget Gyldendal Astra, får de en sammanlagd omsättning som gör dem till den tredje största förlagsgruppen i Sverige. Dock kommer de inte, enligt egen utsago, att lägga sig i driften utan låter den fortsätta som tidigare. Ett klokt drag om ni frågar oss. Med Tukan får de en framgångsrik men väldigt speciell aktör på den svenska marknaden. Norstedts köper också ett förlag, Lavender Lit – ett imprint i förlaget Southside Stories. En affär i en mindre skala jämfört med Tukan-uppköpet. Affären innehåller i stort sett förlagets lista då förläggaren bakom Lavender Lit lämnade förlaget för att starta eget för ett tag sedan. Norstedts vd, Linda Säresand, ger oss konturerna av affären. Storytel har fått en ny storägare som också tar plats i styrelsen. Förläggaren gläds åt att det är en styrelseledamot som satsar ordentligt med pengar i företaget och visar att han tror på det. En lyssnare försöker orientera sig i prisbilden hos strömningstjänsterna. Varför får man betala styckpris för somliga böcker där de flesta böcker ryms inom en affärsmodell som går under beteckningen ”all-you-can-eat”. Vi reder ut detaljerna. Slutligen, ett längre samtal, ett bokslut längs vägen, med Christian Bang-Melchior som startade bokförlaget Tukan. Hur började det? Vad hände längs vägen?   00 21         Vilken betydelse har Tukan-affären på marknaden? 13 44         Norstedts köper Lavender Lit 16 33         Storytels nya storägare visar vägen 19 56         Varför säljer Storytel böcker styckvis? 22 50         Samtal med Christian Bang-Melchior

Nyheterna Radio 10:00

Ytterligare en inspelningsdag på Beijer i Bromma! Tjoho! I detta avsnitt har vi Snickaren Tobbe från vilda västkusten och återvändande egenchefen Bird. Vi får höra kanonhistorier om en kund helt utan spatial intelligens, århundradets konstigaste betalning och en väldigt typisk överklassgubbe. 

I veckans huvudavsnitt pratar vi Simona Mohamssons SD-vändning och Liberalerna som ännu en gång har frångått en av deras röda linjer. Ytterligare ett exempel på karriärismen inom politiken och att ”representation” är ett fruktansvärt överskattat koncept. I andra halvan snackar vi Louis Theroux sevärda Netflix-dokumentär ”Inside the Manosphere”, en obehaglig inblick i den patetiska red pill-världen. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ytterligare ett år har gått, och det är dags att sammanfatta en ny Oscarsgala!Den här gången får vi dessutom förstärkning – Petter Bristav gästar podcasten igen och hjälper oss att sammanfatta höjdpunkterna från kvällen!Glöm inte att följa oss på Instagram och TikTok: @filmsnacket, samt på alla plattformar där ni lyssnar på poddar!

I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar – till minne av den sista gudstjänsten som de svensktalande invånarna höll i augusti 1781, innan de påbörjade en nio månader lång dödsmarsch till det som skulle bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina.Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors öde i händerna på mäktiga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men det är också berättelsen om hur en liten etnisk grupp lyckades bevara sin identitet genom sekler av omvälvningar, krig och tvångsförflyttningar.I reprisen av avsnitt 33 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jörgen Hedman – författare, lärare och forskare med särskilt fokus på svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i historien om Gammalsvenskby och dess fascinerande öde.Efter att ha lämnat Dagö genomgick svenskarna en prövande vandring genom Ryssland, där många dukade under av köld, sjukdom och utmattning. När de överlevande nådde södra Ukraina 1782, väntade nya svårigheter: de var fiskare, inte jordbrukare, och hade svårt att anpassa sig till de nya levnadsförhållandena.Ändå lyckades byborna hålla fast vid sitt svenska ursprung, sitt ålderdomliga språk och sina traditioner. Giftermål med ryssar förekom inte. Ursprunget kan spåras tillbaka till 1100-talet, då svenska nybyggare från nuvarande Finland slog sig ner på Dagö. Under 1500-talet levde de under den svenska kronan.Förflyttningen till Ukraina blev verklighet efter en rättslig tvist mellan byborna och den svenske godsägaren Otto Reinhold Stenbock, som gjorde anspråk på deras mark. Den ryska kejsarinnan Katarina II erbjöd dem ny mark i sitt rike – vilket innebar den långa, dödliga marschen söderut.Livet i den nya svenskbyn präglades av svårigheter under både tsarväldet och Sovjetkommunismen. 1929 tilläts hela Gammalsvenskby att emigrera till Sverige. Men det nya landet, som de flesta bara kände till genom berättelser, blev en besvikelse. Många saknade Ukraina, och 1931 återvände 26 familjer – bara för att drabbas av Stalins förföljelser och deportationer.Den 1 augusti 1928 anlände de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 fördes cirka 900 personer till Sverige. De flesta slog sig ner på Gotland, medan några fortsatte till Kanada. Ytterligare ett femtiotal lyckades återvända till Sverige 1957.Bildtext: Svenskbyborna anländer till Jönköpings station den 2 augusti 1929 efter århundraden i exil, senast i Ukraina. Totalt 885 personer togs emot i Sverige och inkvarterades bland annat på Ryhov. Foto: Atelier Rylander, 1929. Jönköpings museum, Digitalt museum, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bodös ickeskräll! Arsenals fortsatta kamp mot mållinjen! Ytterligare en argentinare i ytterligare en rasistskandal! Juventus megatilt i Istanbul! Justice for Dortmund!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I den här sändningen sa vi felaktigt att Finland just nu har Europas högsta elpriser. Rätt ska vara att Finland finns bland de länder i Europa med högst elpriser just nu. Den här rättelsen är gjord 9 februari.

Ytterligare 3, 5 miljoner dokument, bilder, videor och mejl ur den oerhört omfattande utredningen kring sexförbrytaren och affärsmannen Jeffrey Epstein har släppts. Hans relationer och affärsuppgörelser med olika kända personer – från norska kronprinsessan Mette-Marit till president Donal Trump – skapar återigen rubriker och kontroverser. Är det nu vi får hela sanningen? Hur har Epstein påverkat världspolitiken? Och hur kunde allt det här få pågå så länge? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: CNN, BBC, CBC.

Inleder med en sammanfattning av helgens ganska innehållsrika jakter (11.10) Ung jaktterriertik som husse funderar på att kastrera. Men finns det någon risk att de jaktliga egenskaperna försämras om kastrerar innan hon ”lärt sig” att jaga? (15.20) Lyssnare som undrar om vi är på gång att skaffa ännu en hund och i så fall vad och varför? Och varför har vi bara tikar. Plus en liten diskussion kring hur en gammal hund i familjen klarar av att det kommer en valp. (26.30) Ung laika som kan förfölja långt, men ofta lämnar bakspåret och tar upp nytt vilt på väg tillbaka. Vad göra? (31.25) Samma laika har ”tagit” några vildsvin, storlek 20– 30 kg, själv. Finns det något annat än munkorg som hjälper? (36.30) 4-månaders ADB-tik som morrar och hugger när man ska ta hennes klöv. (39.15) Advokat ”Taxerik” är åter behjälplig med svar på frågor om vapen- och ammunitionsförvaring. (44.00) Hur är det med den åldrade hundens sinnen. Syn och hörsel verkar ju svikta först, men vad vet man om det viktiga luktsinnet? (44.55) Hundgodiset vil lottade ut i förra avsnittet – finns det att köpa i Sverige? (46.10) Tips för att jaga in en spets – i detta fall en östlaika. (50.40) Ytterligare en fråga om resursförsvar. I detta fall en basset som morrade/bet när husse närmade sig den skjutna haren. (57.10) Hur kan det skilja så mycket i kostnad mellan att kastrera en tik och operera den för livmodersinflammation – man gör väl i princip samma sak? (1.00.10) Ung jaktlabrador som får krampanfall pga en neurologisk sjukdom. Törs man släppa honom på jakt, bl a efter vildsvin, eller bör man ”skola om” honom till eftersökshund?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 maj 2022Gäster: Olivia Steinbüchel, Ida Johansson, Elina Danielsson, Nadja Evelina, Branne Pavlovic, Jonathan RollinsYonan Ogluhttps://www.svtplay.se/video/33931178/aktuellt/aktuellt-18-maj-21-00-4?position=608&id=K1Xgboz 12 oktober 2021Gäster: Branne Pavlovic, Viktor Carlsson, Isak Jansson, Johannes Brenning, Robin Berglund Schindlers hiss 8 mars 2023Programledare: Linus NordströmGäster: Isidor Olsbjörk, Marcus Thapper, Jonathan TengwallFörsta pluggrundan 3 nov 2022Gäster: Lisa Dahlin, Olivia Steinbüchel, Angelina ”Ängie” Dehn, Rasmus Wimby, Robin Berglund, Marcus ThapperEddies olika A-traktorer 8 september 2021Gäster: Ri Versteegh, Isak Wahlberg, Filip Andersson, Marcus Thapper, Viktor EngbergMatrixkillar

Tjejerna har hållit tyst länge, men nu måste det sägas. Med risk för att göra många där ute arga, känner de ändå att detta måste diskuteras. Ytterligare ett hem var nära att förloras för Kenzas del, och Ines har lyckats hamna i bråk både med kvinnor och män, varav en kallade henne något hon aldrig glömmer. Och när ett visst rykte om ett svenskt kändispar med väldigt öppna dörrar börjar cirkulera… då börjar frågorna också komma. Hur öppna är dom med att bjuda in någon annan i sängen? Vilka swingers känner dom?Rösta på oss som Årets podd i Guldörat!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ytterligare en allsvensk omgång har spelats. Den 24:e i ordningen präglades av ett maskeringsförbud och Europajagande lag som inte kunde vinna. Vi slår fast att Henrik Rydströms säsong i MFF redan är förstörd. Frågan är inte om, utan när, han tvingas lämna. Och vem ska ta över? Vi blickar också mot AIK:s agerande i kollapsen mot Norrköping och förstår ingenting. Med: Wilhelm Edlund och Anel Avdic

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När svenska och danska arméer kämpade om kontrollen över Skåne på 1600-talet uppstod en mångfacetterad folklig krigarrörelse, i regel riktad mot Sverige, som kommit att förknippas med termen "snapphanar". Enligt gängse uppfattning utgjorde snapphanarna en dansksinnad motståndsrörelse som kämpade för landskapets frihet från svenskt förtryck. Verkligheten var dock betydligt mer komplicerad.De historiska snapphanarna var ingen enhetlig grupp, utan bestod av människor som endast hade det gemensamt att de betraktades som kriminella och väpnade upprorsmakare av den svenska krigsmakten. Många var lösdrivare och banditer som rövade och stal från alla – även från den skånska civilbefolkningen – och utnyttjade kriget för att berika sig själva. Andra var fattiga bönder som tvingades ut i skog och mark för att överleva, vilket ofta ledde dem in i laglöshet. Ytterligare andra var friskyttar, formellt rekryterade till Danmarks väpnade styrkor, och kan därmed snarare betraktas som gerillasoldater.Därtill fanns upproriska bönder som grep till vapen mot en överhet som av många upplevdes som hotfull och tyrannisk. Alla dessa grupper kom långt senare att sammanföras under benämningen "snapphanar" och utsattes under 1800- och 1900-talet för en romantiserad historiebeskrivning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om snapphanarna – några av de mest mytomspunna allmogekrigarna i nordisk historia.Bildtext: Statyn "Snapphanen" av Axel Ebbe (1934) visar Lille Mads, en av de mest kända snapphanarna. Verket står i Hembygdsparken i Hässleholm och symboliserar den danskvänliga motståndsrörelsen i 1600-talets Skåne. Bildkälla: Wikimedia Commons – Axel Ebbe "Snapphanen" Licens: Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksbanken sänker räntanI veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändrasSamtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att lånaRäntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsenNär bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFNMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenErik Thedéen, chef RiksbankenBjörn Lander, vd EnityNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerAndreas Carlson (KD), bostadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Tilltufsad Elon Musk hedrades vid ceremoni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musk tackades av med en guldnyckel till Vita huset, men kameraobjektiven fokuserade på hans blåtira. Hör om ännu en spektakulär presskonferens och den påföljande diskussionen om Elon Musks droganvändning och köriga familjeliv.Vi tar oss också an två medialt uppmärksammade konfrontationer mellan demokrater och migrationspolisen de senaste veckorna. Både Newarks borgmästare och en nära medarbetare till kongressledamoten Jerry Nadler har synts i handklovar på sistone. Ytterligare en kongressledamot åtalas för våld mot tjänsteman, efter ett besök på ett migrantförvar. Är det polisen eller demokraterna som blivit aktivister, när Trumps vallöften ska infrias?Sist men inte minst tar vi oss an Medicaid-neddragningarna i den ”stora, vackra budgeten” och det omtalade uttalandet att ”vi alla ska dö” ändå. Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna Roxvall

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ytterligare en resa genom Sverige och tiden i spöklighetens tecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 29 mars 2025 arrangerade Sveriges Radio sin årliga Poddfest, där poddar och deras lyssnare möts på Fotografiska i Stockholm. Creepypodden firade sitt tionde år in business med att berätta ytterligare tio (fast vi hann bara nio, innan tiden på scen rann ut) svenska storys – och om ett nytt telefonnummer man kan ringa för att själv kanske komma med i podden: 08-784 98 78. Prova ring och berätta om något kusligt du varit med om, du också!Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.