Podcasts about giftiga

Att etablera uppfattningen att återvinning är bra för miljön var ett smart sätt att legitimera plastens erövring av världen. David Jonstad talar om vår sopsortering som symptombehandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-02-05.Det var år 2009 när jag och min vän klev ut genom hissen på högsta våningen i en av Stockholms skyskrapor. Vi var i färd med att starta en tidskrift om klimat- och hållbarhetsfrågor och sökte finansiärer. Min vän hade framgångsrikt minglat upp en miljöengagerad direktör för ett stort bolag och nu hade vi fått audiens. Allt verkade lovande. Tills frågan om återvinning dök upp. Direktören berättade entusiastiskt om en återvinningscentral i närheten av hans lantställe dit köerna ringlade långa. Det var nästan som en folkfest på lördagarna när alla kom med sina bilar och släp fyllda av saker att slänga. Jag kunde inte låta bli att fråga om han tyckte detta var bra eller dåligt. Han förklarade förnärmat att det självklart var något bra. Tänk så mycket resurser som återvanns! När jag försynt påpekade att det väl måste ses som ett problem att folk skaffar sig så mycket saker som de sedan slänger skar sig samtalet. Jag insåg då att jag brutit mot ett heligt förbund mellan miljörörelse, politiker och näringsliv – en uppfattning som alla parter delade: återvinning är bra för miljön.Ju mer vi återvinner, desto mer fylls vår värld av skräp.Sedan dess har en del hänt som utmanar denna uppfattning. Trots att återvinningsbehållarna ofta är så fulla att man måste kämpa för att knöla ner sina sorterade sopor i dem, så är det somligt som vägrar att försvinna. Närmare bestämt plasten. Den är över allt. Den förenar sig till nya kontinenter som guppar runt i världshaven. Den bryts ner till mikroskopiska bitar och tas för mat av allehanda havsorganismer som för in plasten i den marina näringskedjan. Det finns mer plast än plankton i havet och om inom några decennier mer plast än fisk. Detta syntetiska stoff finns även i vattnet vi dricker och maten vi äter.Plasten har koloniserat våra liv.Ändå är det som väcker starkast känslor – och som placerar plasten i den politiska skottgluggen – inte detta, utan hur plasten koloniserar andras liv.I ett av de första numren av den där tidskriften – som vi för övrigt finansierade på egen hand – publicerade vi fotografier av döda albatrosser, tagna på en ö mitt i Stilla havet. Dessa bilder av fotografen Chris Jordan har sedan dess kommit att bli närmast ikoniska. På bilderna ses de gråa, halvt nedbrutna, fågelkropparna rama in ett maginnehåll som är märkligt färgglatt. Dödsorsaken är plast.Fåglarna har inte bara stoppat i sig hundratals plastpinaler själva, men också matat sina ungar med dem. Skärvor har skurit sönder fåglarna inifrån. Giftiga ämnen har tagits upp i magsäcken. I vissa fall har magarna varit så fulla av plast att någon mat inte har fått plats.I Storbritannien talas det om Blue Planet-effekten. Vågen av vämjelse och ilska som följt efter ett avsnitt av BBC:s populära naturfilmserie där fokus sattes på plastens naturpåverkan och som bland annat innehöll en hjärtskärande scen med en havssköldpadda intrasslad i en härva av plastavfall.Ju mer vi återvinner, desto mer fylls vår värld av skräp. Något är knas. Vad det är klarnar när jag läser om plastens historia i en lång essä i The Guardian, om återvinningsekonomins brutala strukturförändringar i Financial Times och om forskningen kring plastens effekter. Människans förhållande till plast är ett mikrokomsos av den stora konflikten mellan människa och natur, liksom vårt valhänta sätt att hantera denna.en allians av olje- och kemikalieföretag valde i stället en mer långsiktig och framför allt smartare strategi. Den bestod i att skifta fokus [...] så att problemet med plasten kom att handla om oansvariga individer som skräpade ner.Det var under efterkrigstiden som bergen av plast och annat skräp började att växa. Fram till dess hade avfallet mest utgjorts av organiskt material och utmaningen var då mer logistisk – att låta det förmultna någon annanstans än på städernas gator. Glas- och metallbehållare betraktades som så värdefulla resurser att de återanvändes till nära hundra procent.Den första varianten av plast, bakelit, tillverkades i början av 1900-talet när kemister upptäckte ett sätt att få avsättning för en biprodukt från oljeindustrin. Till en början fanns inte så många användningsområden, men nya former utvecklades och under andra världskriget fick plasten sitt genombrott när den blev material i tusentals delar av det amerikanska krigsmaskineriet. När kriget var slut stod det klart för de stora oljebolagen vilken kommersiell potential som fanns i plasten och bolagen delade upp marknaden mellan sig. Sakta men säkert började det nya moderna materialet att ersätta gammeldags saker som glas, bomull och papper. Med tiden blev plasten så billig att den ofta slängdes bort så fort den fyllt sin funktion.På 1970-talet hade slit och släng-kulturen etablerat sig och den växande mängden plastavfall blivit ett problem så stort och dyrt att politikerna var tvungna att agera. Runt om i USA gjorde myndigheterna försök att förbjuda försäljningen av olika plastartiklar. Alla försök stoppades av industrin som till en början slogs med näbbar och klor mot all lagstiftning. Men snart insåg man att detta skulle vara omöjligt i längden och en allians av olje- och kemikalieföretag valde i stället en mer långsiktig och framför allt smartare strategi. Den bestod i att skifta fokus – från producenterna till konsumenterna – så att problemet med plasten kom att handla om oansvariga individer som skräpade ner. Man finansierade organisationer och reklamkampanjer, till en början hade man miljörörelsen med på tåget. Företagen lanserade också idén om sopsortering. Om hushållen bara kunde stoppa sitt skräp i rätt behållare lovade förpackningsindustrin att återvinna dem.Snabbspola fram till våra dagar och en värld som inte vet vad den ska ta sig till med all plast, vare sig den återvunna eller den som sprids i naturen. Det är inte bara det att det är så fruktansvärt mycket – hittills har det producerats omkring ett ton plast per person – men också att ingen längre vill veta av den. Av den tiondel som sopsorterats har Kina tidigare köpt upp det mesta, men eftersom plaståtervinning är en så skitig process med stora skador på hälsa och miljö har man slutat med det. Som en följd har priset på plastavfall sjunkit som en sten och i städer världen över ansamlas den sopsorterade plasten i väntan på bättre tider.Som så ofta kokar det ner till att problem inte försvinner om man bara behandlar symptomen, men struntar i orsakerna. Man minskar exempelvis inte klimatutsläppen genom att tillverka en elbil, om ni förstår vad jag menar. Men det är så dags att ta itu med orsakerna när problemen blivit helt integrerade i våra liv. Detta gäller oljan och det gäller dess biprodukt, plasten. Detta är också vad olje- och kemiföretagen insåg redan för femtio år sedan: Att etablera uppfattningen att ”återvinning är bra för miljön” var ett smart sätt att legitimera plastens erövring av världen.Stephen Buranyi beskriver i The Guardian plastproblemets paradox: Ju större vi inser att problemet är, desto villigare är folk att agera. Men ju mer vi agerar, desto mer olösligt framstår problemet på grund av dess enorma omfattning. Hindren, skriver Buranyi, är de samma som för alla andra miljökriser: en oreglerad industri, en globaliserad värld och vår egen ohållbara livsstil.Man skulle kunna lägga till ytterligare en sak: självgodheten hos miljöengagerade med en osund förkärlek för symptombehandling.David Jonstad, författare och journalist

Lagen som ska hindra barn att bli kriminella används inte / Föräldrar vill inte skicka barn till sommarkollo / Giftiga alger vid flera badplatser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Nina Muossa och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Josef bakar bröd för första gången (det går åt helvete) och Mattias snackar Adobes senaste katastrof.Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/P6mMLZsP1ZsBli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria är lektor och docent i ledarskap under påfrestande förhållanden. Vårt samtal berör varför det kan vara konstruktivt att fokusera mer på destruktiva beteenden än destruktiva chefer. Vi pratar också om chefskombinationen snäll och destruktiv.

Stefan har en ovanlig hobby. Han föder upp och avlar ormar. Men när Stefan ska åka hem från Kina glömmer han bort att man inte kan checka in 41 skorpioner och åtta ormar hur som helst.

Elin och Sebastian tipsar om växter som är giftiga för hundar. Se upp om du har dessa i hemmet eller på andra ställen där din hund vistas! Läs mer här: https://hund24.se/giftiga-vaxter-for-hundar/ Mejla frågor eller feedback till ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠podd@snackahund.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@snackahund

Tyskland legaliserar cannabis. Avtal mellan Ungern och Sverige. Två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Primärval i South Carolina. Giftiga ämnen i tomatkross. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gasläcka hos SÄPO. Avtal mellan Ungern och Sverige. Två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Primärval i South Carolina. Giftiga ämnen i tomatkross. n. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När man står redo framför spegeln med mascaran, läppstiftet och rougen i högsta hugg är det inte säkert att man tänker på vad produkterna egentligen innehåller. Men sminkets syntetiskt framställda PFAS-ämnen skapar oro bland forskare. Vad finns det för risker med de så kallade “evighetskemikalerna”? Varför finns PFAS fortfarande kvar inom den här industrin? Och vad är det viktigt att tänka på, innan man shoppar från sminkhyllan? Gäst: Agneta Elmegård, skönhetsredaktör och reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från CBC News, Boston 25 News och SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Gabriel har dåliga nyheter att berätta, i alla fall tycker Åsskar det, för han tvingas ändra sitt tidigare påstående om att choklad är giftigt, för då måste han även erkänna att gurkor är giftiga (!!!) Därefter förklarar Gabriel vad gravitation är för något och hur dragningskraften är olika på jorden och månen. Han berättar även om dumbobläckfiskar, djuphaven, atmosfären och lufttryck. Därefter lurar dom varandra med kluriga gåtor innan dom lär sig mer om ångest och svarar på lyssnarfrågor på samma tema. Dom läser även upp inlägg om klasskompisar som hotas, youtubekanaler och gurkaglass.  HÄR KAN DU LÄSA MER OM ÅNGEST: https://www.umo.se/att-ma-daligt/nedstamdhet-och-angest/angest/ Dagens ord: gravitation, ångest, dumbobläckfisk Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Vittnen och anhöriga skyller på varandra och hemligheter kommer upp till ytan i andra avsnittet. Vem är det egentligen som mördat Ben? Och varför? Den framgångsrika reptiluppfödaren Ben Renick hittas död i juni 2017, omgiven av hundratals ormar i små burar. Polisen får nu ett fall på halsen som är väldigt olikt något de tidigare arbetat med. Snart kommer det här utvecklas till en mordhistoria med många snåriga ledtrådar och överraskande vittnesmål. Vad hände egentligen i ormhuset dagen då Ben dog? Medverkande: Lars Olof Lampers, journalist och författare Producent: Elisabeth Pollak Ljudläggning och mix: Jens Nielsen och Tomas Rainaj Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden HALLOWEEN kan du lyssna för halva priset i två månader.

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Zoologen Owe Sandström svarar på alla våra frågor om spindlar! Owe Sandström är även kostymör till några av Sveriges största artister och har gjort ABBAs scenkläder! Vi frågar Owe hur giftiga de svenska spindlarna är! Kan man gosa med en spindel? Är det sant att spindelhonorna äter upp männen? Hur många spindlar sväljer man under en livstid? Ska man döda spindlar? Är det sant att spindelväv är starkare än stål? Och börjar det verkligen regna om man dödar en spindel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Andrea tycker synd om kungafamiljen och tjejerna funderar kring hur Estelle kommer ha det som festande 17 åring. Mathilda jobbar på sin skogsmulle-lifestyle och har varit nära på att STRYKA med efter att ha plockat svamp i skogen. Efter en lång tid av att må piss har Andrea funnit gud...? Eller ja i alla fall en astrolog! Vilka dåliga presenter har tjejerna fått och givit bort? Lyssna på veckans avsnitt av Mathilda och Andrea. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hon har kallats för både nationalklenod och en bitch och har sannolikt burit de största och glittrigaste axelvaddarna som synts på TV. Nästa vecka fyller skådespelerskan Joan Collins dessutom 90 år. I veckans Stil ska vi uppmärksamma den brittiska skådespelerskan Joan Collins som alltså fyller 90 år nästa vecka. Men får det henne att slå av på takten, klä sig i mysbyxor och ta det lite lugnt? Nej. Verkligen inte.I höst ger sig Joan Collins sig istället än en gång ut på turné med en sorts talkshow på scen där hon berättar om sitt långa liv i showbusiness och låter publiken – ofta enormt hängiven – ställa frågor. "Behind the Shoulder Pads" heter föreställningen och det är också, som av en händelse, titeln på den självbiografi som släpps i samma veva.Joan Collins har jobbat nonstop sedan hon fyllde sjutton år med film och tv i både USA och England och spelat teater på både Broadway och West End. Även om rollerna under åren har varit många och varierade så kom den karaktär hon blev erbjuden att spela 1981 att förändra hennes karriär, och till stor del forma hennes framtida stil och garderob. Rollen som Alexis Carrington i såpoperan Dynastin blev Joan Collins.I veckans program tittar vi närmare på 80-talssåpan Dynastin tillsammans med TV-kritikern Linus Fremin. Vi pratar också med dokumentärfilmaren Laura Fairrie om rivaliteten mellan Joan Collins och hennes syster, romanceförfattaren Jackie Collins. Laura Fairrie står bakom dokumentären Lady Boss: The Jackie Collins Story. Vi tittar också närmare på femme fatalens roll i kulturen tillsammans med journalisten och författaren Caroline Hainer.Veckans gäst är Michal Axel Piotrowski, skådespelare.

Agaton och Harry vann Musikhjälpen-tävlingen där priset var att programleda Barnmorgon. I sitt specialprogram berättar de om ett av sina stora intressen giftiga och farliga djur!

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft. Ätstörningar i sociala medier Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian. Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: 1177 Frisk och fri Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast. Producent: Martin Jönsson Originalmusik: Sebastian Bergström Slutmix: Bengt Pettersson

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft. Ätstörningar i sociala medier Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian. Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: 1177 Frisk och fri Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast. Producent: Martin Jönsson Originalmusik: Sebastian Bergström Slutmix: Bengt Pettersson

11 How to react to toxic people at work Recommended literature for this episode: Patricia Evans “Victory over verbal abuse”, “Controlling people”, “The verbally abusive relationship” David Hawkins “Dealing with the crazymakers in your life” Susan Forward “Emotional blackmail” Alice Miller “For your own good”, “Thou shalt not be aware”, “The drama of the gifted child” Gerhard J. Ohrband Recommended podcast: https://www.mentalhealthnewsradionetwork.com/our-shows/save-your-sanity/ Psychologist, author and consultant from Hamburg /Germany (*1979). Married, two sons. MA in psychology from the University of Hamburg. More than 14 years of experience teaching psychology as well as a consultant for UNICEF, Terre des Hommes, IOM, the EU and private companies. Speaks 21 languages. Contact gerhard.j.ohrband@gmail.com https://thegomethod.org/ On Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Twitter: https://twitter.com/JOhrband If you want to save time in learning a foreign language without a teacher, please check out my book “The GO Method” on Amazon.

Giftiga hajar som tappat livskraften? Eller står San Jose för en comebacksäsong nu när Jones tagit bakdörren och lämnat klubben? Och hur påverkar Kane kaotiska soppa laget? Här är laget som på förhand ger oss mer ljumma Kalifornien-vindar än på länge. patreon.com/veckansnhl Trevlig lyssning!

Ring P1 från Göteborg om bland annat giftet bisfenol i kvitton, vilohem och situationen i Afghanistan. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft. Ätstörningar i sociala medier Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian. Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: 1177 Frisk och fri Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast. Producent: Martin Jönsson Originalmusik: Sebastian Bergström Slutmix: Bengt Pettersson

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft. Ätstörningar i sociala medier Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian. Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: 1177 Frisk och fri Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast. Producent: Martin Jönsson Originalmusik: Sebastian Bergström Slutmix: Bengt Pettersson

Den 13 april 2021 föll domen i Blekinge tingsrätt som gav folket i Ronneby rätt till skadestånd efter att ha förgiftats av perflourerade ämnen, PFAS, i sitt dricksvatten. Mattias berättar för Emma hur det var att agera expertvittne i den medialt uppmärksammade rättegången. Dessutom gästar Mårten Schultz, professor i civilrätt, avsnittet och berättar om varför han önskar att domen i Ronneby kommer överklagas till Högsta domstolen.berättarröst: Peter Öbergproducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften. Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna. I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Ronja och Taika snackar om jobbiga bästisar, personliga gränser och social utmattning. Har din BFF rätt till all din tid och energi? Varför har vissa människor lättare för drama? Är en osäker vän en dålig vän? Ronja är trött på att höra att hon är den giftiga vännen av kompisar som inte behandlar sina egna problem. Taika är utmattad efter ett maraton av kompisdejter och funderar om hon är psykopat eftersom hon inte har vänner från lågstadiet. Vi avslöjar också hur vi har kommunicerat då en av oss har varit jobbig.

Stefan har en ovanlig hobby. Han föder upp och avlar ormar. Men när Stefan ska åka hem från Kina glömmer han bort att man inte kan checka in 41 skorpioner och åtta ormar hur som helst.

Giftiga svärd och konstnärliga statyutsuddningar vill nu berätta en helt ny historia om Singapores moderna historia. Tobias Svanelid fortsätter sin resa i supermoderna mångmiljonstadens förflutna. När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden. Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien. Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.

I tjugoåttonde avsnittet av foderpodden fördjupar vi oss i giftiga växter, vilka vi som hästägare måste ha koll på både på betet men även i grovfodret vi ger våra hästar. Detta avsnitt görs av foderrådgivare Linn Wittlock och Jennifer Rehnholm från St Hippolyt. Musik: Jennifer Rehnholm och Oskar Abrahamsson Mail: info@hippolyt.se Telefon: +46 0413 486 100 www.hippolyt.se

Är David mest lik Eminem på hela Sveriges Radio? Har Kalle skaffat sig en bonnig stil och är det verkligen rimligt att Zlatan ska få så mycket skit för att han köpt en fjärdedel av Hammarby? Det är några av frågorna Kalle, Hanna och David ställer sig under sändningen. Tillbaka i studion är vår favoritkemist Ulf Ellervik! Den här gången pratar vi om misslyckade giftmord och kroppens egna gifter- kan man råka förgifta sig själv till exempel?

Marit dissar bullshit-kärleksrådet & Lyssnare: ”Jag tror barn vill bo mer hos mamma!” En ungdomskärlek dyker upp & När trygghet slår över i ”ta för givet”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marinbiolog Björn Källström reder ut. Foto: Björn Källström.

I det här avsnittet pratar vi om boken The Hate U Give, skriven av Angie Thomas.

Att etablera uppfattningen att återvinning är bra för miljön var ett smart sätt att legitimera plastens erövring av världen. David Jonstad talar om vår sopsortering som symptombehandling. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det var år 2009 när jag och min vän klev ut genom hissen på högsta våningen i en av Stockholms skyskrapor. Vi var i färd med att starta en tidskrift om klimat- och hållbarhetsfrågor och sökte finansiärer. Min vän hade framgångsrikt minglat upp en miljöengagerad direktör för ett stort bolag och nu hade vi fått audiens. Allt verkade lovande. Tills frågan om återvinning dök upp. Direktören berättade entusiastiskt om en återvinningscentral i närheten av hans lantställe dit köerna ringlade långa. Det var nästan som en folkfest på lördagarna när alla kom med sina bilar och släp fyllda av saker att slänga. Jag kunde inte låta bli att fråga om han tyckte detta var bra eller dåligt. Han förklarade förnärmat att det självklart var något bra. Tänk så mycket resurser som återvanns! När jag försynt påpekade att det väl måste ses som ett problem att folk skaffar sig så mycket saker som de sedan slänger skar sig samtalet. Jag insåg då att jag brutit mot ett heligt förbund mellan miljörörelse, politiker och näringsliv en uppfattning som alla parter delade: återvinning är bra för miljön. Ju mer vi återvinner, desto mer fylls vår värld av skräp. Sedan dess har en del hänt som utmanar denna uppfattning. Trots att återvinningsbehållarna ofta är så fulla att man måste kämpa för att knöla ner sina sorterade sopor i dem, så är det somligt som vägrar att försvinna. Närmare bestämt plasten. Den är över allt. Den förenar sig till nya kontinenter som guppar runt i världshaven. Den bryts ner till mikroskopiska bitar och tas för mat av allehanda havsorganismer som för in plasten i den marina näringskedjan. Det finns mer plast än plankton i havet och om inom några decennier mer plast än fisk. Detta syntetiska stoff finns även i vattnet vi dricker och maten vi äter. Plasten har koloniserat våra liv. Ändå är det som väcker starkast känslor och som placerar plasten i den politiska skottgluggen inte detta, utan hur plasten koloniserar andras liv. I ett av de första numren av den där tidskriften som vi för övrigt finansierade på egen hand publicerade vi fotografier av döda albatrosser, tagna på en ö mitt i Stilla havet. Dessa bilder av fotografen Chris Jordan har sedan dess kommit att bli närmast ikoniska. På bilderna ses de gråa, halvt nedbrutna, fågelkropparna rama in ett maginnehåll som är märkligt färgglatt. Dödsorsaken är plast. Fåglarna har inte bara stoppat i sig hundratals plastpinaler själva, men också matat sina ungar med dem. Skärvor har skurit sönder fåglarna inifrån. Giftiga ämnen har tagits upp i magsäcken. I vissa fall har magarna varit så fulla av plast att någon mat inte har fått plats. I Storbritannien talas det om Blue Planet-effekten. Vågen av vämjelse och ilska som följt efter ett avsnitt av BBC:s populära naturfilmserie där fokus sattes på plastens naturpåverkan och som bland annat innehöll en hjärtskärande scen med en havssköldpadda intrasslad i en härva av plastavfall. Ju mer vi återvinner, desto mer fylls vår värld av skräp. Något är knas. Vad det är klarnar när jag läser om plastens historia i en lång essä i The Guardian, om återvinningsekonomins brutala strukturförändringar i Financial Times och om forskningen kring plastens effekter. Människans förhållande till plast är ett mikrokomsos av den stora konflikten mellan människa och natur, liksom vårt valhänta sätt att hantera denna. en allians av olje- och kemikalieföretag valde i stället en mer långsiktig och framför allt smartare strategi. Den bestod i att skifta fokus [...] så att problemet med plasten kom att handla om oansvariga individer som skräpade ner. Det var under efterkrigstiden som bergen av plast och annat skräp började att växa. Fram till dess hade avfallet mest utgjorts av organiskt material och utmaningen var då mer logistisk att låta det förmultna någon annanstans än på städernas gator. Glas- och metallbehållare betraktades som så värdefulla resurser att de återanvändes till nära hundra procent. Den första varianten av plast, bakelit, tillverkades i början av 1900-talet när kemister upptäckte ett sätt att få avsättning för en biprodukt från oljeindustrin. Till en början fanns inte så många användningsområden, men nya former utvecklades och under andra världskriget fick plasten sitt genombrott när den blev material i tusentals delar av det amerikanska krigsmaskineriet. När kriget var slut stod det klart för de stora oljebolagen vilken kommersiell potential som fanns i plasten och bolagen delade upp marknaden mellan sig. Sakta men säkert började det nya moderna materialet att ersätta gammeldags saker som glas, bomull och papper. Med tiden blev plasten så billig att den ofta slängdes bort så fort den fyllt sin funktion. På 1970-talet hade slit och släng-kulturen etablerat sig och den växande mängden plastavfall blivit ett problem så stort och dyrt att politikerna var tvungna att agera. Runt om i USA gjorde myndigheterna försök att förbjuda försäljningen av olika plastartiklar. Alla försök stoppades av industrin som till en början slogs med näbbar och klor mot all lagstiftning. Men snart insåg man att detta skulle vara omöjligt i längden och en allians av olje- och kemikalieföretag valde i stället en mer långsiktig och framför allt smartare strategi. Den bestod i att skifta fokus från producenterna till konsumenterna så att problemet med plasten kom att handla om oansvariga individer som skräpade ner. Man finansierade organisationer och reklamkampanjer, till en början hade man miljörörelsen med på tåget. Företagen lanserade också idén om sopsortering. Om hushållen bara kunde stoppa sitt skräp i rätt behållare lovade förpackningsindustrin att återvinna dem. Snabbspola fram till våra dagar och en värld som inte vet vad den ska ta sig till med all plast, vare sig den återvunna eller den som sprids i naturen. Det är inte bara det att det är så fruktansvärt mycket hittills har det producerats omkring ett ton plast per person men också att ingen längre vill veta av den. Av den tiondel som sopsorterats har Kina tidigare köpt upp det mesta, men eftersom plaståtervinning är en så skitig process med stora skador på hälsa och miljö har man slutat med det. Som en följd har priset på plastavfall sjunkit som en sten och i städer världen över ansamlas den sopsorterade plasten i väntan på bättre tider. Som så ofta kokar det ner till att problem inte försvinner om man bara behandlar symptomen, men struntar i orsakerna. Man minskar exempelvis inte klimatutsläppen genom att tillverka en elbil, om ni förstår vad jag menar. Men det är så dags att ta itu med orsakerna när problemen blivit helt integrerade i våra liv. Detta gäller oljan och det gäller dess biprodukt, plasten. Detta är också vad olje- och kemiföretagen insåg redan för femtio år sedan: Att etablera uppfattningen att återvinning är bra för miljön var ett smart sätt att legitimera plastens erövring av världen. Stephen Buranyi beskriver i The Guardian plastproblemets paradox: Ju större vi inser att problemet är, desto villigare är folk att agera. Men ju mer vi agerar, desto mer olösligt framstår problemet på grund av dess enorma omfattning. Hindren, skriver Buranyi, är de samma som för alla andra miljökriser: en oreglerad industri, en globaliserad värld och vår egen ohållbara livsstil. Man skulle kunna lägga till ytterligare en sak: självgodheten hos miljöengagerade med en osund förkärlek för symptombehandling. David Jonstad, författare och journalist

Det är säsongsavslutning i Kattsnackspodden och som vanligt avslutar vi säsongen med ett "frågor och svar" avsnitt. I studion firas även 1:a advent och framförallt kattensdag, alltså kattvent! Vi har inför denna stora dag pyntat studion, bakat lussebullar och kokat glögg för att mysfaktorn ska bli extra hög!  I vårt liveavsnitt får ni också höra om faror för katten under julen, hur vi tycker att säsongen har gått och när nästa säsongs premiär är. Glöm inte prenumerera på Kattsnackspodden!

Giftiga cocktails, fulspel och oheliga allianser. I veckans Londonpodd analyseras läget i Europa och dess nya ledare. Marçal och Borelius är skakade, men inte rörda.

Tobias, Fredrik och Kristoffer snackar om dåliga datorveckor, när man trillar ner i ett kanin- eller maskhål och känner att man snarare går bakåt än framåt för varje arbetsdag som går. Framför allt varför man faktiskt står ut och tar sig framåt när inget går som man vill, och trots att vårt yrke på många sätt mest består av motgångarna. Tobias berättar också om sitt lilla hobbyprojekt att ge sin Raspberry pi nyttiga sysslor - lite av en komplicerad pussel- och pysselhistoria det också. Men det är ju skillnad när man får trilla ner i ett kaninhål av eget intresse och utan press att leverera. Vi knyter tillbaka till början och vad som faktiskt driver en att stå ut med att allt är så trasigt och obegripligt mest hela tiden. Samt också var och hur man återfår sin energi efter en jobbig vecka i kaninhålt. Avsnittet sponsras till vår stora glädje av Developers bay - Sveriges främsta agentur och nätverk för IT-specialister! Developers bay hjälper dig som frilansar att hitta intressanta uppdrag, och ger dig ett nätverk av kollegor och trevliga aktiviteter. Surfa in på developersbay.se eller skicka ett mejl till hello@developersbay.se om du vill veta mer! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, @itssotoday och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Travis MAC-adress M4-makron Autoconf Conan Cmake 246 - Förra avsnittet Linux.conf.au Pony - språket Kristoffer pratade om och har pratat om i podden Everyone gets a pony! - Kristoffers presentation Suse - Kristoffers arbetsgivare Andrew “Bunnie” Huang Making technology more inclusive through papercraft and sound - Andrews presentation Chibitronics Jess Frazelle - tidigare Docker nu Microsoft Containers aka crazy user space fun - Jess presentation Unifi - trådlösa accesspunkter och relaterade produkter många gillar Arch Linux Raspberry pi Raspberry pi foundation Developers bay - veckans sponsor hello@developersbay.se - bara att mejla om du vill veta mer Mongodb Openjdk Openvpn Bridge device Kodi Titlar Gnällsnack Många giftiga djur Giftiga djur i Australien Yrkesutbildningar i träarbete Slutet på eskaleringskön Spaghetti-mot-väggen-situationen Det var i alla fall int MAC-adressen som strulade En hel hög med bandage Whiplash varje morgon Konstigt folk från hela södra halvklotet En väldigt dyr SD-läsare Också en dyr SD-läsare VPN:a hem Ett trasigt yrke Allt annat vore ändå jobbigare

Jorden är en kass planet att leva på. Giftiga sandstormar har förstört allt och folk dör. Så ut i rymden och leta efter ett nytt hem är det enda alternativet. Det blir Matthew McConaugheys uppdrag i den bioaktuella filmen  Interstellar. Thomas och Tomas Filmpodcast tar er med på en fin liten rymdresa signerad Christopher Nolan. Är hans nya rymdopus så bra som som den sägs vara?  Vi har tagit reda på detta och som vanligt delas våra meningar totalt.Vlad Tepes är en skön krigare som inte var speciellt förtjust i turkar. Speciellt när turkarna tänker att sno hans son och 1000 andra söner och göra dem till soldater. Radikala åtgärder måste tas och det bästa sättet är tydligen att bli en fruktad vampyr som kan skövla, mörda och suga blod. Förenklat kanske men Dracula Untold skall berätta historien om hur Dracula kom till och vi berättar om det är något att ha. Allt detta plus massor med andra filmreferenser i det nya avsnittet av Thomas & Tomas Filmpodcast. 

Gurgîn snackar med veterinären Ylva Trygger om vad som är giftigt för hunden. Vad får hunden inte äta? Vad är giftigt? Vad gör man om hunden ändå råkar äta typ choklad?    Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer från hundexperter?  Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes (Apple) och Podkicker (Android). Nya avsnitt släpps varje måndag och torsdag kl 10:00.   INSTAGRAM: @Hundpodcasten   

Plånboken tittar på vad som egentligen finns i tatueringsfärgerna. Ofta innehåller de hälsoskadliga ämnen som arsenik, koppar och strontium - vilket de flesta hemmatatuerare och konsumenter inte känner till. Kemikalieinspektionen tog fram en rapport och ett lagförslag, för ett år sedan. Plånboken frågar varför besluten dröjer, och hur man som konsument ska kunna veta att tatueringsfärgerna inte är giftiga. Dessutom handlar Plånboken om varför vi konsumenter är så lätta att lura, och konsumentexperten svarar på lyssnarnas frågor. Plånboken i P1, onsdag 13 jul kl 10:03

För sextio år sedan byggdes den första plastbåten i Sverige, vid Allmags varv på Orust. Vetenskapsradion Historia berättar om båtbyggnadstraditionerna i den här trakten, och hur plastbåtsindustrin kom att revolutionera Orust. - Det här var som en andra industriell revolution, berättar historikern Lars Nyström vid Göteborgs universitet. Men misstänksamheten mot plasten var stor på Orust, och många arbetare arbetade i farliga miljöer med giftiga styrénångor. - Vi visste ju inte hur farligt det här var, men vi tyckte inte om det och märkte ju hur det kliade i halsen och snurrade i huvudet, berättar Olle Andersson, som jobbade vid Allmags varv på 1950-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått femtio år sedan Vasaskeppet bärgades från bottnen i Stockholms ström. Från att från början ha varit ett flytande propagandaprojekt kom Vasan att få helt andra politiska betydelser vid tiden för bärgningen. - Bärgningen av Vasaskeppet iscensattes av en liten grupp män som ville återuppliva intresset för den svenska stormaktstiden, berättar Henrik Arnstad, författare och historiker som undersökt bärgningens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Språkforskaren Karin Milles vid Södertörns högskola talar om den rekordsnabba karriär som ordet snippa gjort i det svenska språket. Hon är författare till en nyutkommen bok om gamla och nya svenska könsord (Kung Karl och kärleksgrottan - lek, lust och ideologi i de svenska könsorden). Läraren och språkforskaren Qarin Franker talar om några av de utmaningar som vuxna med bristande läskunskaper möter i Sverige och om behovet av en ny syn på analfabetism. Professor Lars-Gunnar Andersson talar om intressanta gränsdragningar och släktskap mellan ord. - gift: ta gift, vara gift och så det engelska ordet gift, gåva. Är de släkt? - hus och villa - människor och djur - våning och lägenhet - svett och svettig - sanktion och sanktionera - motsatser?