Podcasts about tommie j

Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?UppenbarelsenGaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.Den märkliga insektsorgelnReportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Tommie JönssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

DJ 50 Spänn eller Tommie Jönsson som han egentligen heter, bjöd in mig till Älvsjö för att gästa varandras poddar (avsnittet där jag gästar honom kommer dyka upp längre fram). Vi pratar om vinylsamlande och massor om musik generellt (exempelvis: Hur bygger man en theremin? Vilka är de roligaste ljuden i låtar? samt skvaller om Mickes Vinyl-Micke som ingen bad om). Ett störtskönt samtal som DU borde lyssna på.  Lite musik som nämns i avsnittet:  Tommies val av tåglåt, Gånglåt efter Lejsme Per av Arbete & Fritid Israeliska proggbandet Kaveret Klumben & Raske Penge - Faxe Kondi Faust - It's a Bit of a Pain The KLF - Elvis on the Radio, Steel Guitar in my Soul Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj  Följ mig på instagram, Letterboxd och twitter/X. Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm eller är på besök här. Tisdagen den 11:e och 18:e juni kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand innan det är dags för sommaruppehåll. Quizen är på engelska. Följ mig på instagram för regelbundna uppdateringar om quizdatum och eventuella avvikelser.  Loggan är designad av Ante Wiklund Vinjetten är av Kalle Scherman och Gustav Ramsby

Det blir goare på svenska! Vinylarkeologerna Martin Alarik och Tommie Jönsson bjuder på ännu ett specialavsnitt med försvenskningar av internationella hits – allt från James Brown till Leonard Cohen via Dolly Parton och Gino Vanelli.

Det har gått ett knappt år sedan attentatet på Arlanda, och det är dags för rättegång. Vad exakt var det som hände därinne i avgångshallen? TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

En person grips för terrorattentatet på Arlanda. På Flashback skriver folk hatiska inlägg och konspirationsteorier. Och ilskan finns inte bara på nätet, utan drabbar i verkligheten också. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Vad gör tre tonårstjejer som är på flykt efter ett terrordåd på Arlanda? Vart tar de vägen? Milad pratar med Sanna om de dramatiska timmarna efter dådet. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Skallen snurrar av tusen frågor. Elise och Milad var ett gulligt tonårspar i Sigtuna - nu är hon plötsligt en misstänkt terrorist? Milad står i köket och lyssnar på nyheterna när han får sitt livs chock. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Milad får veta att Elise har rymt från hemmet tillsammans med två andra tjejer. Timmarna tickar iväg utan att hon hör av sig. Morgonen därpå får han sitt livs största chock. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Elise har förändrats, och Milad får allt svårare att nå fram till henne. De brukade prata om en framtid ihop, men nu säger Elise mer och mer sjuka saker varje gång de ses. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Milad hälsar på Elise på SiS-hemmet där hon sitter inlåst och träffar Sanna Karlsson för första gången. Vad betyder hennes snack om hur det är på isoleringen? TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Vem var Elise Björk innan allt hände? Milad börjar sin berättelse när Elise är 14 år, och har så mycket ångest över miljön att hon börjar skada sig själv. Hennes liv ska snart ta en dramatisk vändning. TYSTAD är ett fiktivt ljuddrama av Åsa Anderberg Strollo och Lisa Bjärbo. I rollerna: Christopher Lehmann, Mira Mitchell, Cecilia Nilsson, Siham Shurafa, Tomas Norström m. fl. Klippning, ljuddesign och slutmix: Tommie Jönsson. Regi: Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Clara Gustafsson. Teknik: Storytel Production.

Tommie Jönsson från podden DJ 50 spänn återvänder med en hel hög vinylskivor från förr och visar upp "Synth innan synth blev synth". Det handlar om "Moogskivor" och vi blir bjudna på storverk som Gnesta-Kalle och hans Moogmän, Johnny Cash i Moog-tappning och en katolsk mässa med synthar. Kontrollera cisternen - det är Blå måndag!

Victoria och Kristian får en lektion om finska musikskatter när Tommie Jönsson aka DJ 50 Spänn berättar om vad det är som är så bra med finsk musik. Och varför har han snöat in sig på bandet Cumulus? Tommie Jönsson är journalist och tv- och radioproducent. Han gör programmet Loppmarknadsarkeologerna tillsammans med Maja Åström för Sveriges radio P1. Han ägnar sina lediga stunder åt att leta musik på garageloppisar, grovsoprum och skivaffärer. Han ägnar också en del av sin tid åt "oviktig forskning eller killgissningar" om till exempel varför svängiga soullåtar funkar som covers på finska så bra och varför alla ska ha en FINNHITS-skiva. Programledare Victoria Rixer och Kristian Borg Producent Liisa Tolonen liisa.tolonen@sverigesradio.se

Victoria och Kristian får en lektion om finska musikskatter när Tommie Jönsson aka DJ 50 Spänn berättar om vad det är som är så bra med finsk musik. Och varför har han snöat in sig på bandet Cumulus? Tommie Jönsson är journalist och tv- och radioproducent. Han gör programmet Loppmarknadsarkeologerna tillsammans med Maja Åström för Sveriges radio P1. Han ägnar sina lediga stunder åt att leta musik på garageloppisar, grovsoprum och skivaffärer. Han ägnar också en del av sin tid åt "oviktig forskning eller killgissningar" om till exempel varför svängiga soullåtar funkar som covers på finska så bra och varför alla ska ha en FINNHITS-skiva. Programledare Victoria Rixer och Kristian Borg Producent Liisa Tolonen liisa.tolonen@sverigesradio.se

Äntligen är vi tillbaka! Vi pratar tranor i parti och minut, om stödutfodring, om vårt dåliga transamvete och om Ulf Lundells tranintresse. Radioproffsen Maja Åström och Tommie Jönsson har startat ett täljprojekt för att skapa tv-tranor åt folket! Eller är det en tv-häger? Kolla in tvtranans insta och lyssna på Loppmarknadsarkeologerna i P1 avsnitt om tv-tranan. Vi får vårkänslor med hjälp av poeten M. A. Numminen och vi tipsar om en ny bok av Erik Hirschfeld. Programledare: Peter Gropman, fågelexpert: Peder Edvinsson. Produceras av Iris media.

Sveriges mest produktiva tavelmålare hette Herman Sixtus Andersson, även känd som Brokiga Blad. Anderssons ambition var att måla en miljon tavlor, men sade själv att han bara hann med 750 000 stycken. Men då skulle han ha behövt måla 50 tavlor varje dag, inklusive julafton, i 40 år, säger Göran "Snacke-Per" Johansson, storsamlare av Herman Andersson-tavlor och privatforskare i den svenska luffarkulturen. Han menar att 100 000 stycken är en rimligare siffra men ingen vet exakt. Göran har idag över 700 Brokiga Blad-tavlor i sin samling på Hönsa-Lottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk. I många år har han forskat i den rikskände luffarkonstnären som under 1900-talets första hälft vandrade landet runt och målade landskapsbilder för en bit mat, en pilsner, en övernattning eller kanske en peng. Enligt Gunnar kallades Herman Anderssons tavlor för "skithuskonst" eftersom de ofta sattes upp på väggen i utedasset gärna bredvid kungaporträttet! Ni hör också Gunnar Vesterlund från Nordmaling, som samlat på Herman Andersson-målningar sedan 1967 och idag äger över 200 stycken. Gunnar har sedan barndomen på 30-talet fascinerats av luffarlivet och hjälper oss att teckna en tydligare bild av livet längs vägarna, snabbtorkande färg och mytologin kring Sveriges kanske inte bäste, men snabbaste och mest produktive målare. Programledare och reportrar: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden! Ja, så kanske det rimmades när tusentals snidade träfåglar placerades ovanpå nyligen inköpta tv-apparater i svenska hem i slutet av 50-talet. Men är det en trana eller är det en häger? Varför blev den så vanlig? Och vad säger den om sin tid? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar historien bakom denna fågelfigurin av furu, björk eller teak. Den har länge varit vanlig på loppisar och i antikbodar, men under senare år har den ökat i pris och idag kostar den ofta över hundralappen. Samlaren och konstnären Magnus Bärtås har idag över 300 slöjdhägrar i sitt hem. Han menar att träfiguren symboliserar rymdålderns framtidstro och att den visar hur den abstrakta konstens formspråk började ta sig in i det folkliga medvetandet. Peter Ekström, före detta slöjdhägersamlare och konstnär även han, berättar om sitt förhållande till fågeln, hur träslöjden förändrades i skiftet mellan 50- och 60-tal samt varför tv-fågeln ska klassas som "okonst". Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Happy Spring! This season offers incredible opportunities for new beginnings, including new prosperity! We are joined by Queen Mother Imakhu who helps us explore money Magick. We also explore the power of retrogrades, the importance of Ancestor work in Witchcraft…and how not all of your Ancestors belong on your altar. Kanani reviews The Good Witch and reflects on the Ostara myth. Other digressions include Leap Year babies and weddings, the irritating bygone age of pagers, and banishing remote evil spirits from the storage closet of a Baskin Robbins. Do you love us? Don’t forget to rate and review us on your podcast platform of choice! Audio Transcript:DownloadOur Guest TodayRev. Dr. Queen Mother Imakhu Mu Neferet is a cultural educator, scholar, motivational speaker, Khametic elder high priestess and queen mother, initiated water priestess, water priestess, storyteller, poet, writer, vocalist, musician, dancer, yogini, artist, arts administrator, filmmaker, and multimedia producer. Dedicated to cultural preservation, cultural reclamation, and creating uplifting, truthful media for Black & Brown people, she is founder/director of AKERU MultiMedia, and UHEMU Black & Brown Storytellers. Former columnist for FIRST WORLD NEWS African American Newspaper Newspaper. Host/producer of ASHE! radio and TV shows. Founder/director of The Zawadi Collective performance ensemble. Founder of AKERU NuAfrakan Network. She is also co-founder of Newark Latino Film Festival and Newark Latino Artist Collective. Queen Mother Imakhu is founder/director and chief instructor of SHENU Art & Yoga Sanctuary (Khametic Temple). Creator of the Drums of Compassion drumming and dance program, which she has taught throughout the U.S. to children and adults since the late 90’s. Queen Mother Imakhu has taught African Arts Education for Philadelphia’s Point Breeze Performing Arts Center, Boys & Girls Club of Trenton, The Garvey Charter School of Trenton, City of Trenton, NYC Department of Juvenile Justice on behalf of Afrikan Poetry Theatre of Queens, Newark’s Ironbound Community Corporation, Montclair State University, and Orange, NJ Board of Education. Queen Mother was recently Yoga instructor for City of Newark Recreation Department; executive director and co-founder of the Newark Latino Film Festival. Queen Mother’s most recent film project, “I’ve Got a Vision,” produced for fellow filmmaker Nancy Vazquez, was highlighted by director Ava DuVernay on February 2019’s special online edition of TIME Magazine. A respected poet and writer, Queen Mother Imakhu has emceed spoken word events in Philadelphia, PA and Newark, NJ. Queen Mother is founder of AKERU MultiMedia, and Uhemu Black & Brown Storytellers of NJ. Queen Mother Imakhu’s newest compilation downloadable music/spoken word CD,“The Very Best So Far,” was released on December 19, 2019. Her new documentary series, “The Wisdom Keepers,” begins production in 2020. Her new one woman stage show, “The Water Brought Me Here,” begins touring in 2020, and is booking for schools, theaters, and events. Spiritually, Queen Mother Imakhu was initiated as an ankh carrying high priestess and queen mother through the Shrine of Khpra in Brooklyn, NY. She is an ordained interfaith minister, and is a member of the Newark Interfaith Clergy Alliance. She was also active in NYC Auburn Seminary. She is immortalized as Queen of Cups in the Tarot of the Boroughs contemporary photographic deck. As a Khametic scholar, her research connecting European Elder Futhark Runes to Nile Valley origins, has been considered ground breaking. Her newest book, KHESU DUAU MENI: Khametic Daily Prayers & Rituals, was released in late November 2019. While teaching the importance of maintaining cultural traditions, Queen Mother Imakhu is constantly breaking new ground by redefining practical new applications for today’s world. Queen Mother Imakhu’s proud family lineage includes her maternal ancestor, Billy Artis, who fought in the Nat Turner Uprising, her father, the late Tommie J. Lloyd, first African American American accepted into the New Jersey Tool & Die Association, former South Carolinian Congressman George Washington Murray, former enslaved African who was the only African American Congressman serving during the 53rd and 54th congresses. Queen Mother Imakhu has been celebrating Kwanzaa since 1989. The Nguzo Saba helped to deepen the Black Consciousness she was raised in, and provided a strong framework to raise her children with. She stands by the foundations that have shaped her, and that she proudly shares with community. She has also recently formed the SHENU Harmonious Living Institute.****”Queen Mother Imakhu wrote a chapter in her book, UNDERSTANDING KHAMETIC MYSTICISM titled ‘African Origins of the Word Witch.’ Based on her research, the ancient Egyptian word Wadjet, the holistic community healing woman, is and was a term of respect, and one she claims for herself instead of “witch.” Queen Mother Imakhu also educates people about how the patriarchy vilified our indigenous healing mother’s, and demonized all terms associated with our natural mystic mother’s, including “witch.” While her personal preference is to reclaim the term Wadjet because it is in the vocabulary of her ancient tradition, she teaches the significance of empowerment of cultural and matriarchal reclamation.”Resource ListThat Witch Life Etsy StoreKhesu Duau Meni: Shenu Khametic Daily Prayer Rituals by Queen Mother ImakuMac Mead Hall (McMinnville, OR)Wild Witches of the WillametteOdin’s RavensPaganicon (Minneapolis, MN) ***Canceled since this recording***The Enchanted Forest (Salem, OR)The Green Witch by Arin Murphy-HiscockThe Good Witch (Hallmark channel show)“What To Do With Old Magick Supplies?” blog by CourtneyColumbia-Willamette Pagan Pride (Portland, OR)

Har du någon gång känt skräck inför en stelt grimaserande tomtemask med smala springor för ögonen? Frukta icke! Lite obehag och ambivalens måste måste spridas om julritualen ska bli magisk. Tomtemasker i pressad textil, plast eller gummi har funnits bland oss sedan början av förra seklet. Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström undersöker när och hur de dök upp i vårt svenska konsumtionssamhälle. Proffstomten Olle Berum förklarar varför han och hans kollegor inte använder mask, medan etnologen Jonas Engman på Nordiska museet förklarar julgubbemaskeringens rötter i gamla europeiska traditioner. För att skapa julmagi krävs ett upphävande av roller och kategorier och då åker masken fram! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Den rödprickiga giftsvampen har rätta färgerna för att ingå i pyntet, men annars är julkopplingen vag. Har det med tomtebobarnen att göra? Eller beror det på att tomten var schaman? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker när och varför den röda svampen började tryckas ner i mossan i våra adventsljusstakar. Med hjälp av etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, sökningar i fotoarkiv samt en granskning av gamla julkort (framletade av utställningsproducenten Vivi Nybom på Postmuseum) spårar vi ursprunget till den mystiska julsvampen. Dessutom synas ett sibiriskt schamanspår i sömmarna. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia. På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii. Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

I DJ 50 Spänn skänker den självutnämnde rockarkeologen Tommie Jönsson bort en femtiolapp som en musikfrälst gäst ska köpa fem begagnade vinylskivor för. På Poddfest gästades podden av Viktor Brobacke. DJ 50 Spänn är podden som sedan hösten 2013 gräver både guld och grus i loppisarnas vinylbackar. I varje avsnitt skänker den självutnämnde rockarkeologen Tommie Jönsson bort en femtiolapp, som en musikfrälst gäst ska köpa fem begagnade vinylskivor för. Samtalet drivs och styrs av tiokronorsvinyl. Musiken är inte alltid bäst, men den öppnar luckor till bortglömda hörn av musikhistorien och oss själva. På Poddfest gästas podden av Viktor Brobacke som är musikslukare och trombonist. Han hörs oftast i Club Killers och har också spelat med många olika artister - bland annat Håkan Hellström! Med: Tommie Jönsson och Viktor Brobacke. Fler avsnitt av DJ 50 Spänn hittar du där du hittar poddar.

Har du någon gång funderat på om du kan få med små fripassagerare när du köper en begagnad säng eller något annat föremål? Till exempel ljusbruna insekter, små som äppelkärnor. Veckans program handlar om vägglusen en än så länge ovanlig men likväl ovälkommen gäst. Skadedjursexperten Håkan Kjellberg berättar var de gillar att gömma sig, hur du känner igen dess spår och vad som krävs för att bli av med dem. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Det är Blå måndag. I årets näst sista avsnitt försöker vi reda ut vad sequencer-rock egentligen är för något. Till vår hjälp av vi Tommie Jönsson, kanske mer känd som DJ 50 spänn. Han förklarar varför han aldrig lyssnar på rock med dubbla baskaggar och testar hur högt det är i tak i studion, vilket resulterar i att det hettar till på grund av Rob Halford. Måns träffar också en Nitzer Ebb-samlare utöver det vanliga. Kontrollera cisternen!

Katter, duvor, ugglor, trearmade ljusstakar, krukor Rosa Ljungs prydnadssaker i keramik på varenda loppis. Men vem var Rosa? Och varför vet vi så lite om kvinnan bakom de gulliga keramikprodukterna? På 70- och 80-talet var de blomdekorerade djurfigurinerna märkta Design: Rosa Ljung storsäljare. I second hand-affärer och dödsbon är de idag så vanliga att de blivit ett begrepp för folklig, lätt kitschig smak. Men försäljningssiffror går bortom smak och designnormer att Rosa Ljung var en enorm succé i svenska hem går inte att förneka. Därför är det märkligt att hon är så knapphändigt nämnd i skrifter om svensk keramik. Loppmarknadsarkeologernas reportrar Tommie Jönsson och Maja Åström spårade upp Rosas dotter, Kristina Hedelin Olsson, för att kunna berätta historien om den svenska prydnadskeramikens hemliga drottning. Kristina berättar hur Ljung tidigt influerades av konstnären Allan Ebeling, om de tidiga formexperimenten i hemmaateljén, braksuccén på keramiktillverkaren Deco på 70- och 80-talet samt hur Rosa Ljung efter sin död blev ett begrepp och företagsnamn. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

I avsnitt sex gästas Orvar av Tommie Jönsson från podden DJ 50 Spänn för ett snack om trailerparken som flyttade på sig, den inte riktigt så tuffe Richard Horne, Harry Dean Stanton, Nez Percé-folket, elektriska vägar till andevärlden, bristen på sexighet i nya Twin Peaks samt, såklart, IRL-Diane. Glöm aldrig att ringa Twin Peaks Hotline: 0760-874299.

Här är världspremiären av DJ50:- LIVE! El Perro Del Mar — eller Sarah Assbring som hon heter utanför popfiktionen — köpte fem billiga, begagnade vax för en femtiolapp och konverserade med er trivselvärd Tommie Jönsson inför levande publik i Hotel At Six Listening Lounge. På skivtallriken lades musikalsoundtrack, James Lasts sleaziga rival med det dynamiska … Fortsätt läsa "#88 LIVE: El Perro Del Mar (Sarah Assbring)" Podcast-avsnittet #88 LIVE: El Perro Del Mar (Sarah Assbring) publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Ett prydnadstroll i svarvad teak berättar historien om hur efterkrigstidens modernisering av smhället fick oss att älska trollen och identifiera oss med dem. Det dräller av prydnadstroll på våra loppmarknader troll i keramik, glas, plast, furu, björk eller varför inte teak? De är oftast små, gulliga eller kitschiga och utstrålar allt annat än farlighet. Trollpyntets glansdagar var under efterkrigstiden, då en vurm för dessa varelser spred sig i inredning och populärkultur. Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar upp Ulla-Britt Alklid, formgivaren bakom ett vanligt förekommande souvenirtroll från 60-talet, tillverkat av ädelträ, rep och fårull i hennes hemmaverkstad. Andreas Berg, trollintresserad professor i Illustration vid Konsthögskolan i Oslo, förklarar hur det gick till när folktrons mäktiga troll förvandlades från skräck till gulligt pynt för moderna hem. Producent: Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Våra Loppmarknadsarkeologer mätte prisnivåer på begagnade leksaker. De hittade en leksaksbil i skala 1:64 med avskavd lack och andra skönhetsmissar för 400 kronor. Är den värd det och varför? Sedan 1970-talet har gamla leksaker varit hett i samlarkretsar. Orörda exemplar av sällsynta miniatyrbilar kan vara värda allt från en krona till många tusenlappar. Detta driver upp förhoppningarna om att det finns pengar att tjäna på gamla leksaker, även på loppmarknader. Men hur gick det till när leksakerna blev samlarobjekt? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tog hjälp av antikhandlaren Mats Wigerdal, specialiserad på möbler, belysning och leksaker från efterkrigstiden, för att förstå varför vissa leksaker ökar i värde medan andra inge gör det. Mats förklarar också hur internet påverkar prissättning av efterfrågade andrahandsvaror samt vilka gamla leksaker som kanske blir nästa stora kategori av samlarobjekt.

På loppmarknaden har stekpannor med teflonbeläggning blivit allt vanligare och billigare. Samtidigt stiger priserna på gammeldags gjutjärnspannor. Höll inte rymdålderns material vad det lovade? De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varaktigt maläkta. Mothproofed for Life. Så kan det stå på etiketten till en gammal yllepläd. Men vad betyder det? Vilka kemikalier kan dölja sig i fibrerna på en gammal filt? Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström hittar en gammal yllepläd formgiven av textilkonstnären Viola Gråsten. Den är i fint skick och etiketten lovar dessutom att den här filten är varaktigt maläkta. Insektsmedlet som har använts kallas Mitin. Vad är det? Kan det vara skadligt, även om filten är mer än 50 år gammal? För att ta reda på vad Mitin-behandling innebär, och vilka andra kemikalier som användes i den svenska ylleindestrin tar Loppmarknadsarkeologerna hjälp av Mats Johansson, som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås, samt Olle Stensson, som arbetade med färgning och beredning inom textilindustrin i mer än 40 år. De berättar om hur man fram till 70-talet använde DDT ofta salufört under andra varumärkesnamn för att skydda textilier från mal och ängrar, samt hur liknande insekticider som Eulan och, som i detta fall, Mitin användes. Vi får också veta vilket som är det enda sättet att bli kvitt den här typen av insektsmedel. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Producent: Tommie Jönsson

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tar sig an ett stort mysterium: varför är 40 år gamla collegetröjor mindre noppiga än sådana som tillverkades för mindre än tio år sedan? Välkomna till en ny säsong av Loppmarknadsarkeologerna det lilla programmet som söker historien bakom vanliga loppisfynd. Årets första avsnitt handlar om ett mysterium som de flesta second hand-fyndare funderat över: Hur går det till, rent vetenskapligt, när en noppa uppstår? Varför är en välanvänd 40 år gammal collegetröja mindre noppig än en som tillverkades för mindre än fem år sedan? Förklaringen sitter inte i tygets blandning av bomull och konstfibrer, enligt Mats Johansson som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås. Snarare kan man spåra orsaken till vår tids allt noppigare kläder i moderna vävningstekniker som slog igenom på 70-talet. Dessutom förklarar Mats Johansson vilka ämnen som gör de plastiga tröjtrycken mjuka och följsamma. Och jodå, med tiden lämnar dessa ämnen plagget för att till sist hamna i naturen. Producent: Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför skänker så många bort sina pianon just nu? Vilken är den enda Jan Guillou-bok du inte hittar på loppisen? Är det farligt att använda begagnade träningsredskap från 90-talet? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson bjuder här på ett längre avsnitt där historien bakom ett instrument, ett fenomen och handlingen i en okänd bok skriven av en känd författare avhandlas.Inför det nya året vill Tommie komma i form. Han letar därför efter vettiga träningsredskap på loppisen och snubblar därmed in på hemmaträningens historia. Hans Bolling är historiker med särskilt intresse för idrott, han berättar för oss om hemmaspänstandets historia - från Bengt Uggla, via prinsessan Birgitta till TV-Shops alla olika träningsredskap. Gemensamt för alla som velat sälja en vältränad kropp till dig är att de säger att de kan göra det, bara du ger dem några minuter per dag. Tommie blir dessutom drillad av den personliga tränaren Blossom Tainton Lindqvist.Maja vill under 2017 odla sin kulturella sida och söker därför efter ett piano att ha hemma. Och vackra gamla klaver skänks för närvarande bort mot avhämtning. Om de inte hamnar på tippen. Vi träffar ägaren till en flyttfirma och loppmarknad, Per Johan Olofsson, som tycker det gör ont att slänga pianon. Han får medhåll av musikhistorikern Eva Helenius på museet Klaverens hus och Sydsvenska Dagbladets Heidi Avellan.Vilken handling får en science fiction-roman för ungdomar skriven av Jan Guillou? Vi har bett science fiction-fantasten Gabriella Gomez läsa den mindre kända och sällan sedda Guillou-boken Gudarnas Berg och recensera. Loppmarknadsarkeologernas jul görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Sommarrepris. Vi njuter av Rialto i dansbandsversion. Maja Åström, Tommie Jönsson och Johannes Klenell har kommit till 80-talet bland Lundells demos. PS: Stöd gärna Lundellbunkern Vol. 2! Det finns två sätt att chippa in: Stöd oss med valfritt månatligt belopp på Patreon. Swisha valfri donation till Swishnummer 0735-669762.

Sommarrepris. Men hur öppen är vintern när Maja Åström, Johannes Klenell och Tommie Jönsson lyssnar på En Öppen Vinter? Johannes vibbar in, Maja kvävs av pretentioner och Tommie känner avund. Vad känner du? PS: Stöd gärna Lundellbunkern Vol. 2! Det finns två sätt att chippa in: Stöd oss med valfritt månatligt belopp på Patreon. Swisha valfri donation till […]

Sommarrepris. Nu är det sommar och förhoppningsvis ett stadigt högtryck, men när det här avsnittet spelades in var det vinter. Bunkerinvånarna levererar oavsett. Tommie Jönsson kallar det för SMHI-rock, Maja Åström tummar på konvolutet pga omslagsbilden med en kvinna på axlarna och Johannes Klenell tycker det är en årstidsrapport, allt när de lyssnar på skivan […]

I dagens bunkerbeteende ingår att lyssna på Absolute Music 20. Något som gör musikfascisten Tommie Jönsson rejält irriterad. Vi pratar om hur Blur säljer ut, hur pretto Eva Dahlgren kan bli, upptäcker hur kulturell appropriering fungerar samt att en älskare visar sig vara en krigare. PS: Stöd gärna Lundellbunkern Vol. 2! Det finns två sätt att chippa […]

1985 hade mejeribranschen ett problem ungdomar drack allt mindre mjölk. Vapnet som vände utvecklingen var en kopp laddad med kaffe, varm mjölk och trendiga franska influenser. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson har ofta sett den vita koppen med logotypen i de franska färgerna på loppmarknadens porslinshylla. Café au lait-koppen är tillverkad i Frankrike, men den rymmer ett stycke helsvensk reklamhistoria. Och allt börjar 1985, när mejeriebranschen tillsammans med reklambyrån Carlsson & Broman försöker hitta ett sätt att få unga människor att dricka mer mjölk.Inger Söderholm, som då var projektledare på byrån, berättar om hur kampanjen togs fram. Den riktade sig till tongivande krogar och kaféer i storstäderna, som under lanseringsperionde fick ensamrätt på konceptet café au lait med tillhörande koppar och andra logotypförsedda prylar. Och förlagan till själva koppen smugglade hon med sig från ett stockholmscafé. Art directorn Bo Sundin förklarar hur logotypen skapades och minns även lanseringsfesten, där en inflygd fransk kypare från Brasserie Lipp i Paris serverade café au lait till stockholmska kändisar. Formgivaren och designsamlaren Nille Svensson analyserar vad koppen säger om sin tid, och han menar att koppen är ett tydligt exempel från tiden då Sverige gick från behovssamhälle till begärssamhälle. Producent: Tommie JönssonLoppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vårt närmaste träslag här länge varit ute i kylan. Men furu har en förmåga att alltid komma tillbaka. Och kanske är det dags nu för en massiv fururenässans. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda.Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att förbättra dem genom att måla dit nya figurer på.Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand.Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för Djävulen i Bergdala samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab.Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

På loppmarknaden finns nästan alltid böcker ur Margit Sandemos populära släktsaga Sagan om isfolket. Där kommer de leva länge men förmodligen kommer de aldrig tillbaka till den vanliga bokhandeln. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna gräver programledarna Maja Åström och Tommie Jönsson i loppisens litteraturutbud. De fastnar för ett välbehållet exemplar av Margit Sandemos Avgrunden, del 3 i släktsagan om isfolket. Denna bokserie började ges ut som pocketböcker i Sverige 1982 och utgivningstakten var en bok varannan månad. De 47 titlarna sålde sammanlagt i över 4 miljoner exemplar, främst i dagligvarubutiker och kiosker - man kan utan att överdriva konstatera att Isfolket är en klassikernas klassiker i kategorin kiosklitteratur.Loppmarknadsarkeologerna ringde upp Ingela Olofsson som länge arbetat på Boknöje, förlaget som gav ut isfolket-sagan i Sverige. Hon berättar om den engagerade läsekretsen att de blev nedringda av engagerade läsare varje gång en bok släppts och förklarar varför böckerna inte kommer att tryckas upp på nytt.Isfolketfantasten och manusförfattaren Ida Kjellin berättar om sin uppväxt med näsan djupt nere i Sandemos böcker och hur hennes litteraturvetenskapliga uppsats om släktsagan mottogs med mycket kritiska ögon. Men Ida försvarar än idag böckerna och deras mix av magi och erotik mot dem som ser ner på denna typ av läsning.

När började svenskarna pryda sina väggar med broderade bonader som spred förnumstiga budskap? Och varför hänger så få kvar på sin givna plats idag? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver i textilhörnan och hittar bonader som man själv, utifrån en förtryckt mall, får fylla i med brodyr. Dessa prefabricerade handarbeten brukade säljas på postorder och var en succéprodukt under nästan hela 1900-talet. Men idag slumpas de bort på loppisar färdiga, halvfärdiga eller som helt intakta brodyrkit.Jane Fredlund är antikvitetsexpert och har intresserat sig särskilt för bonader och handarbeten. Hon guidar oss genom den broderade bonadens historia, som började i en brodyrvåg som svepte över borgarhemmens kvinnor på 1800-talet och sedan spred sig till folket med hjälp av framgånsrika postorderföretag. Längs vägen förändrades även budskapen från fosterländska brösttoner till mer jordnära och sedelärande ord om arbetsmoral, gudfruktan, kärlek och värdet av att äga sitt eget hem. Idag är det kanske få som vill ha broderade pekpinnar på väggen men på sin tid fyllde de en funktion som budskapsspridare över ett folk på vandring mot moderniteten.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

När nya heminredningsideal började förespråka "ljust och fräscht" förpassades tonvis av kopparprydnader till skroten eller loppmarknaden. Våra loppisarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker varför vi slutade att älska den rödglänsande ädelmetallen för några årtionden sedan och varför den idag betraktas som närmast utan värde trots att världsmarknadspriset för metallen alltjämt är högt. Antikhandlaren och kopparexperten Eva Hansson berättar om kopparutensiliernas historia som statusmarkör, ljusreflektor och samlingspunkt i hemmen. Hon förklarar också varför hushållsföremål i metallen är svåra att återvinna samt hur man skiljer hantverksmässigt framställda föremål från massproducerade. Och kanske har vinden vänt för de gamla kopparpannorna och kåsorna som togs ned från väggen enligt Eva har kopparpryttlarna börjat bli mer efterfrågade på sistone.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Loppmarknadsarkeologerna gräver bland begagnade leksaker och hittar en ikonisk plastponny från 80-talet. Den berättar om marknadsföring riktad mot barn, vuxna samlare och könskodning. På svenska loppmarknader är det lätt att hitta många varianter av en mycket populär leksaksponny som började tillverkas 1982 och sedan dess levt vidare i olika skepnader. Ponnysamlaren Sanna Valapuro är alltid på jakt efter fler exemplar till sin samling även sådana i sämre skick. I detta avsnitt berättar hon om sina restaureringsmetoder samt om en samlarkultur som växt upp kring den lilla leksakshästen.Plastponnyn bär också på en historia om hur leksaksindustrin förändrades på 80-talet produkterna slutade vara saker som man bara lekte med och blev i stället hela koncept och varumärken som kunde licensieras till andra kringprodukter. Under samma tid förändrades de amerikanska regelverken för tv-reklam, vilket gjorde att hela barnprogram baserade på leksaker blev tillåtna. Detta ledde till en ny våg av leksaksvarumärken som snabbt blev mycket populära.Loppmarknadsarkeologerna är Maja Åström och Tommie Jönsson. Programmet görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

I premiäravsnittet förundras våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson över jultallriken idag en stapelvara på landets loppisar, men en gång i tiden marknadsförd som en investering. Men varför blev denna prydnadstallrik så oerhört populär på 70-talet? Hur kommer det sig att nästan ingen vill ingen ha den hemma på väggen idag? Och var det någon sköpare som faktiskt fick avkastning på sin jultallrik?Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet med specialområde glas och porslin, berättar hur jultallrikens vandrade från de högre samhällskikten till att bli hela folkets väggprydnad för att slutligen överges på loppmarknaden eller förvandlas till mosaik.Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media.

I Gatuslang avsnitt 101 hör du Pontus Gustavsson, mannen bakom Gatuslang som objekt i sin egna podcast. I intervjustolen där Pontus brukar sitta sitter istället Tommie Jönsson från hans favoritpod DJ 50 Spänn. Pontus föddes på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1985 och kom att upptäcka musik tidigt i hans liv, precis som hiphopkulturen. 1992 fick han sina första … Continue reading "Avsnitt 101 – Gatuslang/Pontus Gustavsson"

I jubelavsnittet med det magiska numret är det självaste DJ 50 Spänn-grundaren Tommie Jönsson som får en femtiolapp att fiska upp fem plattor för. Det blir … annorlunda. Fyndkvoten är blygsam, Tommie svettas i positionen som intervjuobjekt och de härliga gästprogramledarna – författaren Caroline Hainer samt förre DJ 50 Spänn-gästen Staffan Lundberg – söker tappert … Fortsätt läsa "#50: Tommie Jönsson" Podcast-avsnittet #50: Tommie Jönsson publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Clas Svahn har precis släppt en bok som heter UFO - spökraketer, ljusglober och utomjordingar. Marika Carlsson har bjudit in journalisten internetguru och folklivsforskare på internet Jack Waerner till studion för att prata om sin nya bok om internetskräckisar. Hör filmkritikern Andrea Reuter och psykologen Anna Bennich-Karlstedt förklara och tipsa om rädslor och skräckfilm. Dessutom vilken relation har Hasse Brontén till skräckfilm och hur kommer det sig att Marika Carlsson aldrig har sett nån? Veckans sidekick Hasse Brontén.webb och publikredaktör: Ronnie Ritterlandredaktör: Maja Åströmproducent: Tommie Jönssonmarikaip4@sverigesradio.se

Musten är uppkorkad! DJ 50 Spänns egna vinylmardröm innan jul bemannas av julskeptikern Herr Dryck (Katastrofala omslag), julälskaren Marcus Pettersson samt jul-velaren Tommie Jönsson. Alla inblandade har tagit med sig sina bästa/värsta loppisjulskivor. Julspecial!

Hur var det nu igen med Island? Vårt nordiska grannland som plötsligt kollapsade ekonomiskt 2008. Vad var det egentligen som hände? Vad fick det för konsekvenser för islänningarna, och hur är läget idag? Möt journalisten och Islandskännaren Anders Svensson, och Arna Hauksdottir, folkhälsoforskare vid universitetet på Island. Dessutom undrar vi om Sverige befinner sig i krig för närvarande. Militärstrateg Stefan Ring gästar och berättar om världen blivit mer eller mindre fredlig under 2011. Och så blir det omtenta på förra årets stora svenska musikunder - journalisten Tommie Jönsson är vår guide. Bisitttare är Roger Wilson.

Dom japanska räddningsarbetarnas heroiska insatser hyllas av en hel värld - men hur ses dom av hemmpubliken? - som anonyma arbetarmyror eller liggbara cowboyhjältar som borde få en egen tvserie? /// Malaysisk radio har censurerat när Lady Gaga sjunger om homogaytransor därför får Emmy mandatet att censurera Henriks homogaytirader. /// Dessutom nyhetsquiz där P3 Populärs producent Tommie Jönsson utmanas av våra lyssnare

Poddtext: P3 Kultur 20101017 Nördorama med Johanna Koljonen. Förlängd poddsändning med extramaterial. P3 Kultur firar att den svenska surfsäsongen har börjat. Reportage om kallvattensurfning vid Torö på Södertörns sydspets. Kritikersamtal med populärkulturexperterna Teresa Axner och Niklas Eriksson om den gamla surf- och kriminalklassikern Point Break. Surflandslagets kapten Eugenia Perez berättar om sandblandarritualer vid stora mästerskap. Boxcirkeln har sett avsnitt två till fem av sport- och dramaserien Friday Night Lights och diskuterar avsnitten. När mörkret slukar höstkrispiga morgnar, regnet gör skolvägen halkig och deprimerande och näsor blir röda och rinniga, då rullar den svenska surfsäsongen igång på platser som de dramatiska bryten utanför Torö i Nynäshamnstrakten. Dit skickade vi Sara Lundin för att snacka gamla minnen och samtida surfkultur med två kvalificerande dudes – lyssna på namnen – Binge Eliasson och Teun van Dooren! Vår reporter Caroline Lagergren ringde svenska surflandslagets kapten Eugenia Perez som berättar om sandblandning och andra mystiska sportritualer apropå surf-VM som inleds i Lima i Peru nästa vecka. Vad har svenska surfare för chans mot världens stora surfnationer? Vi kallar in populärkulturskribenten Teresa Axner och filmkritikern Niklas Eriksson till ett återbesök i filmklassikern Point Break (Dödens utmanare) från 1991. Point Break innebar ett viktigt genombrott för stjärnan Keanu Reeves och regissören Kathryn Bigelow, som ju i vintras vann oscarsstatyetter både för bästa regi och bästa film för Hurt Locker. Att se om Point Break är också en lämplig hyllning till den i fjol hädangångne Patrick Swayze, vars mest filosofiska roll med säkerhet var just surf-flummot/bankrånaren Bodhisattva. Dessutom sammanträder , som i höst ser första säsongen av Friday Night Lights. Denna vecka har Moa Svan, Tommie Jönsson och Johanna Koljonen sett avsnitt 2-5 och möts för att diskutera äktenskap, bön och bakverk!

P3 Kultur 20100714. Nördorama med Johanna Koljonen. Synthveckan fortsätter i P3 Kultur. Vi pratar om fascistiskt fetishmode i synthsammanhang och på uniformsklubbar med sömmerskan Karin Wennerberg och musikkritikern Stefan Malmqvist. Hur ser man skillnad på en fascist och en antifascist i en mörk gränd? Varför möttes synthen, punken och rocken i det tidiga åttiotalet i ett frejdigt svastikamissbruk? Hur kommer det sig att fascistisk estetik eller direkta nazistiska referenser ibland känns som fräsch politisk kritik och ibland som extremt obekväm och smaklös tondövhet? Marina Schiptjenko gör en tidsresa till år 1982 och Depeche Modes spelning i tv-programmet Måndagsbörsen – och vi får samtidigt en bakgrund till pekfingervalshånandet av dåtidens synthpopband. Vår producent Tommie Jönsson ringer en psykolog för att tala ut om sin möjligen osunda beroenderelation till killarna i Kraftwerk och börjar så smått bearbeta sitt trauma över att hans andliga pappor  efter fyrtio år gjort slut. Relationskriser blir det också i Baltimore när boxcirkeln diskuterar avsnitt åtta, nio och tio av första säsongen av The Wire.

P3 Kultur 20100713. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur inleder en veckolång djupdykning in i synthkulturen med en kapplöpning genom maskinmusikens historia från 1974 till 2010. Med ett tiotal låtsnuttar var lägger producent Tommie Jönsson och reporter Teresa Axner en ljudmosaik som täcker in såväl Iggy Pops sparrisshopping med Ralf och Florian från Kraftwerk, trekkietronica, det bästa från Belgien sedan våfflor samt indielobbyns totalkapning om re-branding av ren och pur synthpop. Med mera, med mera. Dessutom utbryter som i alla genuint synthiga sammanhang ett litet gräl över Tommies synthrevisionistiska genredefinitioner. Man får nämligen inte bara hitta på hej vilt att musik som spelas på synthar också ÄR synth. Marina Schiptjenko från Page (och tidigare BWO och Vacuum) berättar om bandets Limhamnsrötter och presenterar sin serie svenska synthmilstolpar. Kunskapslyftet förklarar varför Blade Runner-filmen var och är en viktig urtext i synthkulturen och så närläser vi Technotronic-byxan för att finna argument för att spela Pump up the Jam i programmet. Vår textilslöjdstraumatiserade reporter Sara Lundin går på synthjunta där konstnärerna Ida Lundén och Ann Rosén hjälper henne sy en riktig synth på en bit vit presenning och sedan spela på den. Och så blir det även ett kunskapslyft: Billy Rimgard, journalist och all-thing-electronic-expert, kommer till studion för att förklara varför Ridley Scotts tech noir-klassiker Blade Runner alltjämt är en så viktig referenspunkt inom synthen. Vill du sedan ha ännu mer av varan så rekommenderar vi varmt en lyssning på Billys och Tobias Norströms podcast . Deras sommarspecialare är nämligen ett långfilmslångt och mycket uttömmande Blade Runner-samtal. Sommartwittrar gör Augustprisbelönta Johanna Thydell!

Fantasymidsommarveckan i P3 Kultur går vidare. Vi möter Stellan Skarsgård, tretusen skrikande Twilightfans och så tar sig Hjärntrusten an uppdraget att styra upp midsommartraditionerna som alldeles för länge tillåtits florera utan plan eller mening. Dessutom fortsätter humorexperimentet muminroasten när Annika Lantz och Johan Sköldtar rasistiskt häckel riktat mot finlandsvenskan till nya nivåer. I veckan gjorde Twilightstjärnorna Kristen Stewart och Taylor Lautner statsbesök i Stockholm. P3 Kulturs Teresa Axner packade ner bandare och mikrofon för att besöka ett fan-event i en ishall där filmstjärnorna agerar biroller och trumhinnor lever farligast i närheten av tv-kameror. Teresa och Johanna Koljonen passar även på att mitt i vampyryran bjuda på ett slags crash course i vampyrrelaterad partykonversation – 200 år av blodsugarfiktion komprimerat till cirka 8 minuter! P3 Kulturs (och Kinos) Roger Wilson tar en pratstund med Stellan Skarsgård om den kommande superhjältefilmen om Thor – ett filmprojekt med så hög sekretessnivå att Stellan fick lösa ut manuset med lösenord. Muminhalstrandet av Johanna Koljonen fortsätter med de specialinbjudna humoristerna Johan Sköld och Annika Lantz, som går loss med sina hårdaste muminskämt med finlandsvenskar i allmänhet och Johanna i synnerhet på den mottagande änden. Och så samlas Hjärntrusten – P3 Kulturs egen think-tank bestående av Teresa Axner, Sara Lundin och Tommie Jönsson – än en gång för att modernisera gamla mossiga grejer med hjälp av kulturellt nytänkande. Den här gången är uppdraget att anpassa de gamla smyghedniska midsommarritualerna till nutid.

Republikaner, finns dom? Javisst. Men de är lite som bajenfans. De förlorar alltid. Då och då firar de någon liten futtig triumf. Men de vet att de aldrig kommer att bli vinnare på riktigt. Det svenska kungahuset står nämligen på en extremt stabil och folklig grund. En liten minoritet fajtas för en folkvald president, men den stora massan tycker det är mysigt med kungar och drottningar. Trots att kungligheter egentligen är något vi ärvt från tidigare, mer fantasyliknande tidevarv. Här började P3 Kultur-redaktionen tänka: Kan man inte, som de flesta uppenbarligen vill, behålla kungahuset – men tokrenovera det så att det passar in i det hypermoderna, jämställda och kompromissvilliga nutids-Sverige? Självklart kan man det! Men vem ska regera, hur ska det fungera och vad ska de ha på sig? I torsdagens P3 Kultur presenterar en hjärntrust bestående av redaktionsmedlemmarna Teresa Axner, Sara Lundin och Tommie Jönsson sina absolut vassaste idéer för att modernisera monarkin - med hjälp av bland annat mobila hem, popmusik och gotiskt mode. P3 Kulturs serieskola plockar in forskaren Alastair Hird från Oxfords universitet för att gå till botten med vem Grant Morrison är och varför han är så viktig i de grafiska romanernas värld. För det är ju så att man kan knappt börja prata med serienörd utan att denne namedroppar Morrison, den skallige manusförfattaren som hävdar att han är kaosmagiker och dessutom fått sina läsare att utföra rituell grupponani. Vi följer också upp tisdagens prinsessmerchandisebonanza och bjuder in bloggaren och debattören Fredrik Westerlund. Han berättar de vitt skilda reaktionerna han fått när han börjat ge bort drinkunderlägg med prinssessmotiv som ett slags verklighetsperformance. Dessutom är det premiär för dvd-boxcirkeln – P3 Kulturs svar på bokcirkeln i P1, som istället för att läsa Joyce Carol Oates bryter förpackningen till första säsongen av den tokhajpade kriminalserien The Wire. Dagens somamrtwittrare? Författaren Josefine Adolfsson!

Vi rundar av vårsäsongen och laddar om inför sommarens sändningsbonanza med en fyrverkeriliknande greatest hits-show bestående av guldkorn från det senaste halvåret. Bland höjdpunkterna hör du om sexfantasier till söndagsbilagorna, sex i närheten av apa och sex till tonerna av Lars Winnerbäck. Och så blir det lite om runda brön och bollhav på IT-kontor. Här kommer en mer specad innehålldeklaration: Bert Kolker, även känd som Bagel-Bert från Bagarmossen, berättar om hur ett stigbygelsformat judiskt frifräsarbröd färdades över hav och nationsgränser för att så småningom landa på ZTV-redaktionen. Kritikerna och popmusikkonnässörerna Alice Eggers och Sebastian Suarez-Golborne gräver djupt i den monumentala lyrikboxen Dikt 1598-1939. De hittar den svenska 1800-talspoesins svar på Ian Curtis och några andra tydliga lyriktrådar som leder från 1700 –talet fram till Thåström, Pascal, Kent och inte minst Marie Bergmans proggreggaerökare Ingen kommer undan politiken. Inslaget sändes på Rocklyrikens dag i vintras. Uppmärksammade romandebutanten Eli Levén – som i vintras utkom med Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats - och skribenten Jessika Gedin berättar om erotiska läsupplevelser i söndagsbilagor och i mammas hrdcorefeministiska böcker. Ur P3 Kulturs digra arkiv av litteratursamtal om b-kändisbiografier hämtar vi pratet om filmstjärnechimpansen Cheetas självbiografi. P3 Kulturs producent Tommie Jönsson läser Tarzans sidekicks Me, Cheeta som en fundamentalist läser Bibeln – medan Johanna Koljonen mer lutar åt att boken skall ses som en roman. P3 Kulturs reporter Sara Lundin återbesöker kreativa rum från IT-erans gryning och får vittnesmål om vad som hände med skaparlusten när sjaviga manchestersoffor och sovhögar med rosahåriga tonåringar byttes ut mot mer och mer blankpolerade ytor och designerföremål. Och du – på tisdag 15 juni rullar vi igång P3 Kulturs sommarsäsong. Varje tisdag, onsdag, torsdag och fredag under resten av sommaren sänder vi mellan 10:02 och 12:00. Så sluta inte tvätta öronen!

Den 21 mars firas med pukor, trumpeter, distade powerackord och smattrande trummaskiner när P3 Kulturs Johanna Koljonen utropar världslyrikens dag till rocklyrikens dag. Det blir en odyssé i ordkonst från den politiske rapparen Max Peezay tillbaka till 1700-talets Anna Maria Lenngren via Harriet Löwenhjelm - och sedan tillbaka till Thåström, Pascal, Marie Bergman, Kent och många, många fler. P3 Kulturs Sara Lundin möter grimeartisten Max Peezay för att diskutera politiska låttexter – var hittar vi dem, hur ser ut i dag, hur farliga är de? Max anser att palmprydda stränder är konstiga ställen att skriva på när det finns utförsäkrade förortsmorsor, portuppgångar och vräkningar att skildra. Max, eller Tom Piha som han heter i det vanliga livet, berättar även om inspirationen och metodiken bakom sitt raka rapspråk. Enligt rockhistorikerna föddes den moderna svenska rockslyriken när Pugh Rogefeldts släppte sitt debutalbum Ja, dä ä dä 1969. Men den den moderna svenska låttextens 40-årsjubileum firades aldrig. Skandal, tycker P3 Kulturs producent Tommie Jönsson och ställer till med ett försenat kalas i studion. Det munhuggs om de bästa låttexterna, blåses i partyflärpar och givetvis framförs ett försenat grattis till pionjären Pugh. Bland gästerna hör du även Monty (även känd som David Pagmar eller Montt Mardié) förklara sin kärlek till Mauro Scoccos raka texter och frilansjournalisten Elin Grelsson som förklarar hur Kent-texterna har utvecklats genom åren. P3 Kulturs programledare Johanna Koljonen ringer upp skådespelaren Stina Ekblad för att få höra om hur det gick till när hela skådespelareliten samlades för att spela in den monumentala cd-boxen Dikt 1598-1939, en samling med det allra bästa av svensk och finlandssvensk lyrik från fem sekel, hela vägen från Stiernhielm till Edith Södergran. Den enorma diktboxen dissekeras sedan av musik- och litteraturjournalisterna Alice Kassius Eggers och Sebastian Suarez-Golborne. De förklarar varför poeten Harriet Löwenhielm var sin tids Ian Curtis, klargör kopplingarna mellan 1700-talsdiktaren Anna Maria Lenngren och proggig Marie Bergman-reggae från 70-talet samt upplyser om hur gåspennan fortfarande lever kvar som skrivdon i Joakim Thåströms texter.

Fibes oh Fibes & Kim Wilde, porrfilmsproducenten Åslög Enochsson, Teresa Fabik och Zandra Andersson från filmen Prinsessa, Styrelsen med Tommie Jönsson och Märta Myrstener och så avslutade vi med återvinningsintervjun som gästades av Danny Saucedo.