Podcasts about rundfunk media

I detta avsnitt får vi besök av Ted Elvhage, en framstående investerare inom rymd- och deep tech, som delar med sig av sina insikter kring investeringar i rymden via fonderna Rymdkapital och Expansion Ventures. Ted berättar engagerande om sina fonder och dess framgångar, inklusive investeringar i innovativa företag som Pythom Space, the Exploration Company och ReOrbit. Hans erfarenheter ger oss en inblick i hur rymdengagemang och rymdekonomi kan forma framtiden för Sverige och Europas oberoende i rymden.Ted understryker vikten av att Sverige och Europa ökar sina investeringar i rymdprogram. Diskussionen berör även marknaden för rymddata och teknologi, och hur privata investeringar kan spela en avgörande roll för att driva rymdmissioner framåt. I avsnittet träffar vi också Hélène Huby, grundare av The Exploration Company. Tillsammans pratar vi om företagets ambitiösa arbete med att bygga återanvändningsbara rymdfarkoster för experiment och space to space transport.Har vi åkt till Mars än?Följ med oss när vi navigerar genom rymdnyheter, NASA:s senaste projekt och ESA:s (Europeiska rymdorganisationen) insatser. Med insikter från astronauter och rymdforskare, ger vi dig en klar bild av vad som krävs för att göra en marsresa till verklighet. Låt oss tillsammans utforska rymden, förstå rymdstationer som ISS (Internationella rymdstationen) och diskutera hur vi kan ta nästa steg mot att utforska Mars. Så luta dig tillbaka och lyssna på Har vi åkt till Mars än?, där vi tar dig med på en oförglömlig resa genom solsystemet och bortom! Missa inte att prenumerera för att hålla dig uppdaterad med de senaste rymdnyheterna och forskningen. Världen av rymdteknologi väntar på dig! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? bjuder vi in Ella Carlsson, den nya generaldirektören för Rymdstyrelsen, för en djupgående diskussion om rymdens framtid och Sveriges roll i den. Ella, som nyligen har avslutat sina första hundra dagar i sitt nya uppdrag, delar med sig av sina insikter och erfarenheter från rymdsektorn, och hur hennes bakgrund inom Försvarsmakten har format hennes ledarskapsstil. Ella Carlsson understryker vikten av att samarbeta mellan olika aktörer för att maximera Sveriges rymdpotential. I avsnittet utforskar vi de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss inom rymdprogram och rymdforskning. Ella berättar om den betydande finansiering som nyligen tilldelats svensk rymdverksamhet och hur detta kommer att påverka framtida rymdmissioner och utvecklingen av rymdteknologi. Med en passion för rymden som började i barndomen, ger Ella oss en inblick i de olika program som Rymdstyrelsen planerar att implementera, inklusive ett nationellt satellitprogram som syftar till att hantera klimatfrågor och andra globala utmaningar. Har vi åkt till Mars än? I serien diskuterar Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt ämnen som liv på Mars, rymdutforskning och universums storlek. Hur klarar sig kroppen i rymden? Hur lång tid tar det att åka till Mars, och vad äter vi när vi kommer dit? Vad innebär mänsklig kolonisering av Mars? Dessa frågor är inte bara hypotetiska; de är centrala för vår förståelse av rymdresor och rymdengagemang. Har vi åkt till Mars än? ger en inblick om allt som händer i rymden, från svarta hål till satelliter.Har vi åkt till Mars än? är en rymdpodd som lovar att både informera och inspirera. Dyk ner i diskussionerna med Marcus och Susanna, och upptäck hur rymdforskning kan påverka vår framtid. Är du redo att utforska rymden med oss? Lyssna nu! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Välkomna till ett nytt avsnitt av Har vi åkt till Mars än?I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande världen av rymdverksamhet och de senaste nyheterna från den andra Rymddagen som anordnades av Rymdstyrelsen. Värdarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson tar oss med på en resa där vi utforskar hur rymddata kan användas för samhällsnytta och hur Sverige kan stärka sin position inom rymden.Med ett stort intresse för rymdverksamhet i Sverige har Rymddagen på Rymdstyrelsen blivit en plattform för att samla aktörer från rymdindustrin, forskning och försvar. Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen delar med sig av syftet med rymddagen och hur den bidrar till att skapa nätverk och samarbeten.Under avsnittet får vi lyssna på inspirerande samtal med Camilla Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket, och Mattias Bengtson, Tf Chef för planeringssektionen på flygstabens rymdavdelning, som belyser hur rymddata kan användas för att skapa samhällsnytta. Vi träffar Karin Holmqvist, Head of Public & Government Affairs på SSC och Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på Institutet för Rymdfysik, IRF och pratar om svenskt tillträde till rymden och rymdforskning. Med rymdstyrelsens ställföreträdande Generaldirektör Christer Nilsson diskuterar vi rymdstrategi och rymdlag, och så tar vi oss en framtidsspaning med astronaut Marcus Wandt!Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska dessa frågor och mer i vår serie. Oavsett om du är en rymdentusiast eller bara nyfiken på rymdprogram och rymdmissioner, kommer du att hitta värdefull insikt och inspiration. Häng med oss på denna spännande resa genom rymden och upptäck hur Sverige kan bli en viktig spelare i den globala rymdekonomin!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Med fokus på SpaceX och deras ambitiösa planer för att skicka människor till Mars diskuterar vi de tekniska och logistiska hinder som fortfarande återstår innan en bemannad Marsresa kan bli verklighet.Vi har den stora äran att ha René Laufer, professor i rymdteknik, med oss igen. René uttrycker skepticism kring tidslinjerna för Mars-missioner och påpekar att "rymden är mycket mer komplicerad än vad många tror". Han betonar vikten av ett pålitligt transportsystem för både människor och last, och att vi måste övervinna betydande utmaningar innan vi kan påbörja vår resa till Mars.Vi träffar också Johan Eriksson, professor i statsvetenskap med inriktning på rymdfrågor och rymdpolitik, säkerhetspolitik och teknikpolitik på Södertörns högskola, och pratar om de politiska och finansiella aspekterna av rymdprogram, inklusive den senaste utvecklingen inom NASA och hur nedskärningar kan påverka framtida rymdmissioner.Rymdkapplöpningen mellan USA och Kina är också en central del av vår diskussion. Hur påverkar detta internationella samarbeten inom rymdutforskning? Har vi åkt till Mars än?Är nyfiken på rymdteknologi, rymdforskning och liv på Mars? Vi lovar en insiktsfull och underhållande diskussion som tar dig närmare svaret på frågan: Har vi åkt till Mars än? Lyssna nu för att få en djupare förståelse för hur vi kan förbereda oss för framtidens rymdresor och vad som krävs för att göra vår dröm om en Marsresa till verklighet!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Har du någonsin undrat om tidsresor verkligen är möjliga? I detta spännande avsnitt av Har vi åkt till Mars än? tar programledarna Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt med dig på en fascinerande resa genom tid och rum tillsammans med Sören Holst, universitetslektor i teoretisk fysik. Vi dyker ner i relativitetsteorin och dess kopplingar till tidsresor, och hur hastighet och gravitation påverkar vår upplevelse av tid. Vi utforskar hur nära ljusets hastighet kan möjliggöra tidsresor framåt i tiden, där din klocka tickar långsammare än klockorna på jorden. Men vad sägs om att resa bakåt i tiden? Det är betydligt mer komplicerat och teoretiskt beroende av existensen av maskhål. Sören ger oss en insikt i hur dessa mystiska genvägar genom rumtiden skulle kunna användas för att skapa tidsmaskiner. Tänk dig att kunna resa tillbaka i tiden, eller till och med till en framtid där mänsklig kolonisering av Mars är verklighet!Har vi åkt till Mars än?Hur långt är det egentligen till Mars? Vad innebär rymdresor för vår förståelse av livet på Jorden och hur ser framtidens rymdprogram ut? Med aktuella nyheter, samt insikter om rymdteknologi och rymdvetenskap, får du en djupare förståelse för vad som krävs för att genomföra en framgångsrik rymdresa.Serien är en perfekt kombination av underhållning och lärande, där vi utforskar allt från relativitetsteori till rymdstrategi och rymdengagemang. Missa inte chansen att bli en del av vår rymdpodd och få en inblick i framtidens rymdmissioner och rymdforskning. Lyssna nu och låt oss ta dig med på en oförglömlig resa genom tid och rum!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Har du någonsin undrat hur tid och rum hänger ihop när vi pratar om rymden? I detta spännande avsnitt av "Har vi åkt till Mars än?" tar programledarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, tillsammans med universitetslektorn Sören Holst från Stockholms Universitet oss med på en fascinerande resa genom koncepten tid och rum. Tillsammans utforskar de hur hastigheten av ljus påverkar våra rymdresor och hur tid kan upplevas olika beroende på hastighet och gravitation. Sören förklarar på ett lättförståeligt sätt hur tid mäts och hur den relativistiska effekten gör att tid kan gå olika snabbt beroende på rörelse och plats. De träffar också René Laufer, professor i rymdtekniska system på Luleå Tekniska Universitet som berättar hur det fungerar när man använder en planet som gravitationsslunga. Det är en djupdykning i rymdvetenskap och relativitetsteori som du inte vill missa!Med en blandning av humor och intelligent diskussion, gör Susanna och Marcus ämnet lättillgängligt för alla som är nyfikna på rymdforskning och den mänskliga kolonisering av Mars. De berör även aktuella frågor om liv på Mars och den pågående Marsutforskningen. Vill du veta mer om hur rymdteknologi utvecklas och hur framtidens rymdresor kan se ut? Då är detta serien för dig!Avsnittet avslutas med en spännande förhandsvisning av nästa avsnitt, där de kommer att dyka ner i tidsresor och maskhål. Missa inte chansen att få en djupare förståelse för hur universum fungerar och hur vi kan utforska det. Så, har vi åkt till Mars än? Låt oss ta reda på det tillsammans!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I detta spännande avsnitt av Har vi åkt till Mars än? dyker vi ner i Donald Trumps och Elon Musks inflytande över framtiden för rymden. Vi pratar med Roger Wilson, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i USA som ger oss insikter om Trumps rymdplaner och hans nära relation med Musk. Vi inleder med att diskutera Trumps installation som president och hans ambitiösa plan att skicka amerikanska astronauter till Mars. Hur påverkar detta den amerikanska rymdindustrin och rymdprogrammet? Vad betyder det för framtida rymduppdrag och rymdforskning? Vi träffar också Nancy Fischer, advokat på Pillsbury i Washington med inriktning på internationell handelsrätt och tvistlösning och med henne fortsätter vi diskussionen om amerikans rymdpolitik i en tid av tariffer och införandet av tullar. Så häng med oss i Har vi åkt till Mars än? och bli en del av vårt rymdengagemang! Missa inte chansen att få en djupare förståelse för hur rymdprogrammet utvecklas och vad framtiden har att erbjuda för rymdforskning och rymdindustri. Låt oss tillsammans utforska de oändliga möjligheterna i rymden!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I detta spännande avsnitt av Har vi åkt till Mars än? tar vi er med på en fascinerande tillbakablick på det svenska rymdåret 2024. Ett år som började med att vi vinkade av Sveriges senaste astronaut Marcus Wandt, som i januari åkte med Axiom Mission 3 till ISS (internationella rymdstationen).Tillsammans med några av årets gäster i serien, från forskare, tänkare, ingenjörer och politiker ser vi seni tillbaka på massa spännande som hänt under året. Med diskussioner om rymdstrategi, rymdresor och rymdforskning, ger vi en inblick i vad som väntar i rymden under kommande år. Med ett fokus på rymden och Mars, pratar vi om betydelsen av internationellt samarbete och samarbetemellan myndigheter, regering forskning och industri.Om du är nyfiken på rymdteknologi, astronomi och de senaste rymdnyheterna eller helt enkelt vill veta mer om hur lång tid det tar att åka till Mars, missa inte Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska rymden och drömma om framtida äventyr!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande svenska rymdhistorien tillsammans med rymdlegendaren Sven Grahn. Vi brukar gilla att spana framåt i den här serien, och hålla koll på vad som händer just nu inom rymdområdet. Men då och då behöver vi också blicka bakåt, och se tillbaka på vad det är som gjort att vi står där vi står. Hur ser Sveriges rymdhistoria ut egentligen? I det här avsnittet pratar vi med en person som varit med på resan, i princip ända sedan starten. Den svenske rymdlegendaren Sven Grahn tog examen som civilingenjör inom teknisk fysik vid KTH 1969, har ägnat ett decennium åt atmosfärisk fysik vid Stockholms universitet, jobbat i 31 år på Rymdbolaget, och är nu tillbaka på KTH där han leder studentsatellitprojektet MIST. Han ger oss inblick i ett helt arbetsliv i rymdens tjänst, och bjuder på både egna citat och sådana hämtade från andra rymdhjältar. Han ger oss en unik inblick i de första rymdprojekten och skapandet av Esrange, och vi får också höra om hur den svenska rymdsektorn har blivit allt mer kommersiell och hur det militära intresset för rymdteknologi har ökat.Vill du veta mer om rymdprogram och rymdstrategi? Hur påverkar rymdengagemanget vår förståelse för universum? I Har vi åkt till Mars än? får du svaren på dessa frågor och mycket mer. Låt dig inspireras av berättelser om marsrovrar, rymdstationer och den mänskliga kolonisering av Mars som kan bli verklighet i framtiden.Så luta dig tillbaka och följ med Susanna och Marcus på en resa genom rymden, där vi tillsammans utforskar de oändliga möjligheterna och utmaningarna som väntar i rymden. Missa inte detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? – en rymdpodd som lovar att väcka din nyfikenhet och ge dig en djupare förståelse för vår plats i solsystemet!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Tänk om vi kunde ta hissen upp till rymden! I detta spännande avsnitt av Har vi åkt till Mars än? dyker vi ner i det fascinerande konceptet med rymdhissar, hållfasthet och material. Tillsammans med Gunnar Tibert, universitetslektor i rymdteknik på KTH, utforskar vi hur dessa futuristiska strukturer skulle kunna revolutionera våra rymdupplevelser och göra resor till Mars mer tillgängliga än någonsin. Och när man bygger för rymden är hållfasthet viktigt. Vi träffar Sindra Petersson Årsköld, fysiker, kemist, biofysiker och sedan 13 år senior forskningsrådgivare på ESS, European Spallation Source, utanför Lund, där de använder neutroner för att mäta olika material.Oavsett om du är en rymdentusiast, en astronaut i hjärtat, eller bara nyfiken på rymdteknologi, kommer detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? att ge dig en nyfikenhet för rymdforskning och en insikt i framtidens rymdresor. Missa inte chansen att följa med på denna fantastiska resa genom universum!```Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Vi ger oss ut på en fascinerande resa genom den svenska rymdhistorien. Tillsammans med Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen, utforskar vi hur Sverige har bidragit till rymdforskning och rymdteknologi. Rathsman, som har en bakgrund som ingenjör från KTH, delar med sig av sin inspirerande resa in i rymdbranschen och berättar om sina erfarenheter av att arbeta med svenska satelliter som Freja och Astrid. Dessa projekt har varit avgörande för Sveriges rymdverksamhet och visar hur långt vi har kommit inom rymdvetenskap.Vi får också en kort kommentar från den nyss utsedde generaldirektören Ella Carlsson om hennes förväntningar på jobbet och framtiden för svensk rymdverksamhet. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo, av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

På vägen mot Mars tar vi idag en liten avstickare och dyker ner i mysterierna kring Venus, vår närmaste granne i solsystemet. Moa Persson, postdoktor vid Institutet för rymdfysik, tar oss med på en fascinerande resa där vi utforskar Venus som en jordliknande planet, men som samtidigt är en av de mest ogästvänliga platserna i vår närhet. Med en yttemperatur som når upp till 460 grader Celsius och ett atmosfärstryck som är 93 gånger högre än på jorden, kallas Venus ofta för jordens elaka tvilling. Vi pratar om olika Venusmissioner och träffar också Carl-Mikael Zetterling, professor i elektronik och inbyggda system på KTH, där han bland annat har lett projektet Working on Venus.Vi besöker också Fotografiska Stockholm och pratar med konstnären Cecilia Ömalm och astronomen Göran Östlin som berättar om sitt projekt Ad Lucem som de ställer ut delar av på museet.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo, av Rundfunk Media i sammarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I detta spännande avsnitt av "Har vi åkt till Mars än?" dyker vi ner i framtidens rymdresor tillsammans med vår gäst, Anders Sandberg, framtidsforskare och transhumanist. Tillsammans med honom utforskar vi de fascinerande koncepten kring hur vi kan hantera de utmaningar som långa resor inom och bortom vårt solsystem medför. Vi tar oss genom de tekniska och biologiska utmaningar som är involverade i rymdresor, inklusive hibernering, kryosömn och kryonik. "Att frysa ner kroppen är inte detsamma som att gå i dvala," förklarar Anders, vilket öppnar upp för en djupare förståelse av de olika metoder som kan hjälpa oss att övervinna tidens påverkan på människokroppen under dessa extraordinära resor. Vi får även en inblick i hur djur går i dvala och vad vi kan lära oss av deras anpassningar för framtida rymdfärder. Vi pratar också med Edwin Mulder, projektledare på tyska rymdstyrelsen DLR där han arbetar med bedreststudies,där personer ligger månader i streck i sängar för att undersöka hur kroppen påverkas under långa perioder i vila.Så luta dig tillbaka och förbered dig på att bli fascinerad av tankar kring rymdforskning, rymdstrategi och framtidens rymdstationer. "Har vi åkt till Mars än?" är din guide till att förstå de komplexa frågor som omger rymdresor och vad som kan vänta oss i vintergatan och bortom. Missa inte detta avsnitt där vi utforskar rymden, framtiden och människans plats i universum!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med SaabHosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I slutet av Augusti bjöd Marcus Wandt sina kollegor från Axiom Space mission Ax-3 till Sverige, och här besökte de bland annat Saab och Astronomisk Ungdom. Vi fick chansen att både träffa dem för en intervju i Linköping och moderera ett samtal med dem på AU. Så nu bjuder vi på Michael López-Alegría, Walter Villadei, Alper Gezeravcı, och Marcus Wandt och deras tankar om rymdfärden, drömmar och framtiden!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Inom bara ett par decennier står förhoppningsvis de första byggnaderna klara på vår röda grannplanet. Men det gäller att vi gör rätt från början om vi ska bygga en stad och skapa ett hållbart samhälle på Mars. Patrik Johansson är VD och grundare av ProptechCore, där han arbetar med hållbarhet med hjälp av Ai, och med honom pratar vi om IoT och Ai-lösningar för den uppkopplade staden och för att skapa hållbarhet, på jorden och på Mars. Och så har vi träffat Per Norén är VD för satellitkommunikationsbolaget Ovzon, som i år skickade upp Sveriges första privatfinansierade satellit i omloppsbana.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo, av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Den 4 juli presenterade regeringen Sveriges första försvarsstrategi för rymden, och vi träffar Hanna Olofsson, stabschef på SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen som bjuder på sina tankar om innehållet.Vi träffar också Anders Persson, brigadgeneral i Försvarsmakten, ställföreträdande chef för den militära avdelningen på den Svenska representationen i NATO och ställföreträdande militärrepresentant till NATOs militärkommitté. Han pratar om NATO. Och rymden!

En av grejerna som måste lösas om vi ska ha en hållbar långsiktig närvaro i rymden är att vi måste kunna producera livsmedel på plats. Tor Blomqvist är astroargonom på den tyska rymdstyrelsen DLR där forskar på hur vi kan skapa en självständig livsmedelsproduktion och en fungerande bioekonomi på månen och Mars. Nathalie Berezina arbeter inom organisk kemi och bioteknologi och är grundare av Norbite. Där forskar hon på insekter som bryter ner och omvandlar plast till mat. Vaxmalslarver alltså. En framtida storsäljare i Marsbaren!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Två svenska experiment var med Marcus Wandt upp till ISS i januari. Ett stamcellsexperiment som leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi på Uppsala Universitet, och ett ergonomiprojekt lett av forskaren Michail Magkos på KTH där man tittat på arbetsmiljön på ISS. Nu har de varit tillbaka några månader och vi har träffat alla tre för lite uppföljning. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I veckan bjöd Rymdstyrelsen in till Rymddag och samlade representanter från Sveriges rymdindustri, forskare, försvaret, politiker och astronauter för att prata möjligheter och rymdframtid, och självklart var vi där och tog pulsen på några medverkande. Vi pratar med Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman, Sveriges rymdminister Mats Persson, Flygvapnets rymdchef Ella Carlsson, Rymdtyrelsens ställföreträdande GD Christer Nilsson och Saabs teknikchef Petter Bedoire.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Fjärranalys, satelliter och ledningssystem. I takt med utvecklingen av rymdteknik blir användningsområdena bara fler och fler, och många företag som från början arbetar med annat behöver nu också se rymden som ett intresseområde. Vi träffar Jenny Gardner, direktör för framtida förmågor, innovationsstrategi och portfölj på Saab och avdelningen Digital battlespace solutions, och pratar om hur rymden har blivit en del av hennes arbete. Vi träffar också Christer Andersson, mångårig medarbetare på SSC, och idag involverad i bland annat rymdanalysföretaget PandionAi, och han ger oss en lektion i svenska fjärranalysens historia. Och så besöker vi OHB Sweden där man i dagarna visade upp sin Artic Weather Satellite, innan den skeppas iväg för uppskjutning till rymden. Projektledare Joakim Kugelberg berättar om satelliten och Christian Bank på EUMUSAT berättar om vilken nytta vi kommer ha av konstellationen. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo, av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Tre olika farkoster, tre olika bakgrunder, tre astronauter! Idag bjuder vi på något så unikt som ett samtal mellan de tre svenskarna som varit i rymden, Christer Fuglesang, Jessica Meir och Marcus Wandt. Avsnittet är en del av ett längre samtal som filmades på Saab i slutet av februari 2024.Jessica var på den internationell rymdstationen i nästan 7 månader 2019-2020. Christer var på ISS 12 dagar 2006 och 14 dagar 2009, och Marcus landade den 9 februari i år efter 21 dagar utan fast mark under fötterna.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

"Har vi byggt en Dysonsfär med von Neumann sonder än?" skulle avsnittet också kunna heta. Vi diskuterar vad liv i rymden kan tänkas vara och hur man letar efter det! Jessica Abbot är lektor i biologi på Lunds Universitet, och där jobbar hon med evolutionsbiologi med ett specialintresse inom astrobiologi. Erik Zackrisson är astronom vid Uppsala universitet där han forskar om universums barndom och arbetar med SETI, the search for extraterrestrial intelligence. Perfekt!Har vi åkt till Mars än görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med SAAB.Programledare: Marcus Pettersson & Susanna Lewenhaupt

Ett drygt år sen uttagningen till astronaut, ett drygt halvår sen uttagen till AX-3 och knappt två veckor i karantän. Nu är Marcus Wandt äntligen framme vid huvudpunkten för den här gången - att åka till rymden! Onsdagen den 17 januari är uppskjutningen planerad till, och vi fick oss ett sista snack för att ta pulsen på Sveriges näste astronaut.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Det har blivit dags för robotar i Har vi åkt till Mars än? som vi har längtat, och i detta första robotavsnitt pratar vi rymdrobotars historia och nutid med Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utveckling på Rymdstyrelsen. Vi träffar Neal Lii från Institutet för robotik och mekatronik, autonomi och fjärrprogrammering på den tyska rymdstyrelsen DLR och han berättar om Surface Avatar, en mission för att testa fjärrstyrning av robotar från rymdstationen! Och så tar vi såklart ett näst sista snack med Marcus Wandt innan det är dags för honom att låsa in sig i karantän inför uppskjutningen till ISS.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Försvarsmakten tog på riktigt steget in i rymddomänen 2022 då Ella Carlsson utsågs till Sveriges första rymdchef. Så varför behövs ett rymdförsvar? Och vad gör en rymdchef? Vi pratar med Ella och hennes kollega Mattias Bengtson, rymdhandläggare på flygstabens rymdavdelning om försvaret och rymden. Vi träffar också Torild Lorentzon, Space coordinator på Saab och pratar om deras nya rymdsatsningar. Vi pratar rymdförsvar och rymdhot med Christer Fuglesang, och Marcus Wandt jämför hur det är att träna inför ett rymduppdrag med hur man tränar som testpilot.  Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media och produceras i samarbete med Saab.  

Nästan på dagen ett år efter att Marcus Wandt blev uttagen till ESA:s astronautreserv lämnar han Köln och Europeisk mark efter sista träningspasset på European Astronaut Center. HVÅTMÄ var på plats för sista veckan på ESA och förutom en uppdatering med Marcus träffade vi Adrianos Golemis, läkare och ansvarig för Marcus hälsa, och Luca Anniciello, increment training lead och den som ser till att astronauternas träning anpassas för just den specifika astronautens mission. Har vi åkt till Mars än görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

Nej, Marcus Wandts resa till ISS blev framflyttad till tidigast januari 2024. Men det betyder knappast att han fick två månaders semester, utan istället var det bara att gasa och se till att hinna med än mer träning, och vi hinner fördjupa oss än mer i missionen och honom. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

I veckan blev det klart med två svenska experiment som åker med Marcus Wandt upp till ISS i januari. Elena Kozlova är professor i regenerativ neurobiologi på Uppsala Universitet där de forskar om stamceller. På ISS ska de undersöka hur stamceller beter sig i mikrogravitation. Mikael Forsman är professor i ergonomi på KTH och han ansvarar tillsammans med forskaren Michail Magkos för ett projekt där man ska titta på arbetsmiljön på ISS. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

JAXA, Japan Aerospace Exploration Agency är den Japanske motsvarigheten till NASA, ESA eller vår Svenska Rymdstyrelse. På vårt första stopp på vår Japanresa träffar vi Masaki Fujimoto, Deputy Director General på JAXAs Institute of Space and Astronautical Science. Med honom pratat vi om några av deras rymdmissioner, som alla är små steg med det långsiktiga målet att nån gång kunna landa på Mars. Och så kollar vi såklart läget med sveriges nye astronaut Marcus Wandt som bland annat berättar om sin träning på den Japanska modulen på ISS. もう 火星に 行った？   Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Avsnittet Har Japan åkt till Mars än? är producerat med hjälp av stöd från Japanstiftelsen.

Mörk materia och mörk energi upptar 95 procent av allt som finns i universum. Ändå vet vi nästan ingenting om vad det är. Vi träffar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik på Uppsala Universitet och pratar om det här vi knappt vet något om. Och så besöker vi CERN och träffar Elias Waagaard, doktorand inom acceleratorfysik som berättar om partikelacceleratorn, där ett av målen är att lära oss mer om just mörk materia och mörk energi. Har vi åkt till Mars än? produceras av Rundfunk Media i samarbete med SAAB.

Svarta hål och gravitation. Vad är det och hur funkar det? Susanne Aalto, professor i radioastronomi på Chalmers förklarar svart hål och Måns Henningson, professor i teoretisk fysik på Göteborgs Universitet försöker få oss att förstå det här med gravitation. Har vi åkt till Mars än? produceras av Rundfunk Media i samarbete med SAAB.

Svensk-amerikanska Pythom Space startar produktion av raketer i Stockholm med målet att skicka satelliter från Esrange under 2024. Grundarna Tina och Tom Sjögren återbesöker oss och berättar mer om den nya raketfabriken. Vi träffar också Jonas Appelberg, kommunikatör på Rymdstyrelsen, som uppdaterar oss om läget för Marcus Wandt. Hur går träningen för vår nya astronaut, och vad vet vi om hans kommande mission? Har vi åkt till Mars än? produceras av Rundfunk Media i samarbete med SAAB.

Den internationella rymdstationen är som namnet antyder ett internationellt samarbete. Men hur kommer det sig att Sovjetunionen och USA bestämde sig för ett rymdsamarbete mitt under kalla kriget? Johan Eriksson, professor i statsvetenskap pratar om politik i rymden. Christer Fuglesang tar med oss på en rundvandring på ISS och Johan Köhler berättar om vikten av att räkna i rätt enheter i rymden. Den internationella rymdstationen produceras av Rundfunk Media i samarbete med Rymdstyrelsen.

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften. Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna. I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

"Fiskargubben is a state of mind", säger Fredrik Björkman. Han har skapat ett eget museum där han samlar olika varianter av Harry Haerendels klassiska tavla "Der alte Seebär". Porträttet av den gamle sjöbjörnen med snugga och sydväst kallas i Sverige kort och gott för "Fiskargubben". Den kan klassas både som kitsch och som "en del av den svenska tapeten", för att låna Fredrik Björkmans ord. "Der alte Seebär" har reproducerats, ritats om och remixats i så många led att den idag kan betyda lite vad som helst och det är just detta som intendent Björkman tycker är så intressant med den. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna går vi till botten med varför kärleken till fiskargubben är så stark och evig. Vi granskar också några av de teorier som vill göra gällande att fiskargubben på tavlan kommer från svenska vatten. Programmet är bitvis inspelat i stark blåst och poddversionen är förlängd. Håll i sydvästen! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Prydnadsfigurer tillverkade av snäckskal väcker både rys och mys. Åtminstone för samlaren Jan-Erik Nilsson. Han har byggt upp en nätbaserad kult kring snäckdjur och andra svåra föremål. Saker du inte vill äga men inte kan kasta ja, så sammanfattar Jan-Erik Nilsson den märkliga prylkategori han kallar "svåra föremål". Det är just den typ av märkliga, hiskeliga eller direkt obegripliga grejer som är så svåra att låta bli att samla på. Sedan flera år driver Jan-Erik en facebookgrupp för entusiaster av svåra föremål. Bland mycket annat rysligt postas ofta foton av olika slags snäckföremål djurfigurer, lampor, kombinationsobjekt och reseminnen. Skönhetsgraden varierar, för att uttrycka det milt. Med tiden har en digital samvaro kring snäckprylarna vuxit fram. Jan-Erik ger numera ut fotokalendrar med ambitiösa snäckföremålsbilder och han arrangerar sedan förra året en årlig tävling vid namn Snäckkampen. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna försöker vi förstå fascinationen för snäckföremålen och viktigast av allt varför det är så svårt att låta bli att köpa hiskeliga och svåra föremål när man går på loppis. Möt snäckdjurens folk! Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Pocketboken är läsandets slit-och-släng-produkt. Den nöts och åldras snabbt. Vissa titlar kan med tiden bli dyrbara om de är i prima skick och attraherar en nischad läsekrets. De flesta pocketböcker trycks i massupplagor och produceras billigt. I second hand-världen är det därför svårt att sälja dem för mer än några tior. Men vissa böcker, som attraherar en hängiven nischpublik, kan ändå bli dyra med tiden. Lars Jansson driver ett antikvariat inriktat på Science Fiction och förklarar vad som driver upp priserna i hans genre. Vad är det som gör att pappret mellan de mjuka pärmarna gulnar så snabbt? Papperskonservatorn Cecilia Isaksson från Kungliga Biblioteket förklarar kemin och fysiken bakom pocketbokens snabba förfall. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

1978 gick telefonmonopolets Sverige över från nummerskiva till knappsats. Standardtelefonen som togs fram var Diavox med utbytbar kåpa för den som ville ändra färg. Diavox tillverkades i miljontals exemplar och blev en exportsuccé för LM Ericsson, som tog fram modellen tillsammans med Televerket. I Sverige fanns dock inte några andra knapptelefoner att välja på vid den här tiden. Televerket var den enda operatören och de försåg dig med såväl abonnemang som apparat. Men trots det kan man i just denna apparat se hur tankar om valfrihet och individualism började vinna mark i telefonmonopolets Sverige. På Diavox kunde man nämligen byta kåpa så att telefonen fick en färg som matchade just din stil även om apparaten var samma som grannen hade ... Diavox må se fyrkantig och en smula fantasilös ut i jämförelse med den kurviga designklassikern Ericofon, även känd som kobratelefonen. Men det finns de som vurmar för Diavoxen. En av dem är Pär Danielsson, engagerad i Virserums telemuseum. Han jämför Diavoxens formspråk med den fyrkantiga bilmodellen Volvo 240 och menar att vår tids nostalgi har börjat rikta in sig på 1970-talets design medan vi börjat släppa taget om det sönderälskade 50-talet. Går det att få en gammal telefon med pulsval att fungera i ett modernt hem med IP-telefoni över fiber? Jodå, men det kräver specialutrustning. Jan Wirström, ordförande i Sveriges Telehistoriska samlarförening, förklarar hur det funkar. Välkomna till ett telefonnostalgiskt avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna! Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Sveriges mest produktiva tavelmålare hette Herman Sixtus Andersson, även känd som Brokiga Blad. Anderssons ambition var att måla en miljon tavlor, men sade själv att han bara hann med 750 000 stycken. Men då skulle han ha behövt måla 50 tavlor varje dag, inklusive julafton, i 40 år, säger Göran "Snacke-Per" Johansson, storsamlare av Herman Andersson-tavlor och privatforskare i den svenska luffarkulturen. Han menar att 100 000 stycken är en rimligare siffra men ingen vet exakt. Göran har idag över 700 Brokiga Blad-tavlor i sin samling på Hönsa-Lottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk. I många år har han forskat i den rikskände luffarkonstnären som under 1900-talets första hälft vandrade landet runt och målade landskapsbilder för en bit mat, en pilsner, en övernattning eller kanske en peng. Enligt Gunnar kallades Herman Anderssons tavlor för "skithuskonst" eftersom de ofta sattes upp på väggen i utedasset gärna bredvid kungaporträttet! Ni hör också Gunnar Vesterlund från Nordmaling, som samlat på Herman Andersson-målningar sedan 1967 och idag äger över 200 stycken. Gunnar har sedan barndomen på 30-talet fascinerats av luffarlivet och hjälper oss att teckna en tydligare bild av livet längs vägarna, snabbtorkande färg och mytologin kring Sveriges kanske inte bäste, men snabbaste och mest produktive målare. Programledare och reportrar: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

På en utomhusloppis dök den upp: En mystisk, orange lackskiva med stämpel från tivolit Gröna Lund. Från skivspåren hördes mest knaster och sprak men också några barn som sjunger "Mors lilla Olle". Vad är det här för slags skiva egentligen? Förutom stämpeln på etiketten och bolagsnamnet "B.R.A. Record" finns ingen information på den. I veckans avsnitt Loppmarknadsarkeologerna nystarna i bakgrunden till den direktgraverade lackskivan från Gröna Lund. Med hjälp av ljudkonstnären och skivsamlaren David Bremer och Svenskt visarkivs forskningsarkivarie Wictor Johansson nystar vi upp historien till sjung-själv-skivorna som gick att spela in i musikaffärer, bokhandlar och på nöjesfält från 1930-talet och fram till 60-talet. På köpet får vi historien om de finländska bröderna Aftén som kom till Sverige för att arbeta på Värdsutställningen i Stockholm, men snart sögs in i jazzsvängen, grundade skivetiketten B.R.A. Record och drev två inspelningsstudior för direktgraverade skivor en i Gamla Stan och en på Gröna Lund. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vad får man om man kombinerar ett gulligt litet dockansikte med en vacker grytlapp? Jo, en mysrysig ikon från tiden då vi "virkade in" saker både för att pynta i köket och för att dölja pinsamheter. Konstnären och serietecknaren Anneli Furmark har samlat på grytlappsdockor i många år. Under en period blev dessa gulliga skapelser ett motiv i hennes konst. I veckans avsnitt förklarar Anneli sin fascination för "drottningen över grytlapparna", som hon kallar detta objekt. Kostymteknikern Anna Eliasson, som också samlat på grytlappsdockor i många år, spårar objektets ursprung till en tid då man "virkade in" föremål inte bara dockansikten utan även toalettpappersrullar och spritflaskor. Antingen för att försköna i hemmet eller för att dölja pinsamheter. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden! Ja, så kanske det rimmades när tusentals snidade träfåglar placerades ovanpå nyligen inköpta tv-apparater i svenska hem i slutet av 50-talet. Men är det en trana eller är det en häger? Varför blev den så vanlig? Och vad säger den om sin tid? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar historien bakom denna fågelfigurin av furu, björk eller teak. Den har länge varit vanlig på loppisar och i antikbodar, men under senare år har den ökat i pris och idag kostar den ofta över hundralappen. Samlaren och konstnären Magnus Bärtås har idag över 300 slöjdhägrar i sitt hem. Han menar att träfiguren symboliserar rymdålderns framtidstro och att den visar hur den abstrakta konstens formspråk började ta sig in i det folkliga medvetandet. Peter Ekström, före detta slöjdhägersamlare och konstnär även han, berättar om sitt förhållande till fågeln, hur träslöjden förändrades i skiftet mellan 50- och 60-tal samt varför tv-fågeln ska klassas som "okonst". Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

I svenska hem har julkrubban en kort historia. Den är nämligen en invandrad katolsk jultradition som länge ogillades av den lutherska svenska kyrkan. Du kanske har en själv hemma den kan vara hemslöjdad, ihopvikt av papp eller varför inte av handmålad, östtysk plast? Men hur hamnade den egentligen hos dig? Loppmarknadsarkeologerna följer julkrubbans krokiga väg från 1200-talets Italien till våra dagar med hjälp av Ewa Bigestans, etnolog och författare till boken Julkrubbans historia. Ewa berättar om hur den första julkrubban i Stockholm ledde till publikrusning, varför krubban var tvungen att kallas för någonting annat när den på 1800-talet blev en statussymbol i finare svenska hem och hur den så småningom blev en massproducerad julpryl för alla hem rika som fattiga, katolska som protestantiska (och sekulära, förstås). Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Har du någon gång känt skräck inför en stelt grimaserande tomtemask med smala springor för ögonen? Frukta icke! Lite obehag och ambivalens måste måste spridas om julritualen ska bli magisk. Tomtemasker i pressad textil, plast eller gummi har funnits bland oss sedan början av förra seklet. Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström undersöker när och hur de dök upp i vårt svenska konsumtionssamhälle. Proffstomten Olle Berum förklarar varför han och hans kollegor inte använder mask, medan etnologen Jonas Engman på Nordiska museet förklarar julgubbemaskeringens rötter i gamla europeiska traditioner. För att skapa julmagi krävs ett upphävande av roller och kategorier och då åker masken fram! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Den rödprickiga giftsvampen har rätta färgerna för att ingå i pyntet, men annars är julkopplingen vag. Har det med tomtebobarnen att göra? Eller beror det på att tomten var schaman? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker när och varför den röda svampen började tryckas ner i mossan i våra adventsljusstakar. Med hjälp av etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, sökningar i fotoarkiv samt en granskning av gamla julkort (framletade av utställningsproducenten Vivi Nybom på Postmuseum) spårar vi ursprunget till den mystiska julsvampen. Dessutom synas ett sibiriskt schamanspår i sömmarna. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia. På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii. Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Nils Mattson Kiöpings resa är en ljudbok producerad för Statens Historiska Museer av Rundfunk Media. Boken är första delen av en resesamling från 1600-talet. Syftet med inspelningen är att tillgängliggöra en svåråtkomlig del av SHM:s samlingar. Genom att läsa in texten rivs de barriärer som ett ålderdomligt typsnitt och en komplicerad svenska utgör. Bearbetning och inläsning: Gösta Sandell Producent: Marcus Pettersson

Krinolinflickor, Disneyfigurer och Hjalmar Brantingbyster ja det är några typer av gipsföremål som tillverkades i den italienska konstgjutaren Gervasio Bernardis fabrik i Göteborg. Men vem var han? Du har säkert sett prydnadsföremålen av gips någong gång, kanske hos någon äldre släkting eller i ett dammigt hörn av loppisen. Om du tittar noga, har vissa av dem stämpel från "Bernardi Konst GB" eller "G. Bernardi Konstjuteri". Verksamheten började förmodligen redan 1911, men firman registrerades 1923. När samlaren och loppiskonnässören Maria Snare Johnsson fick reda på att hon är släkt med gipsgjutaren Gervasio Bernardi, sporrades hon att ta reda på så mycket hon kunde om honom. Vem var han. Hur kom han hit? Och vem köpte hans gipsprydnader? Fram till och med 1960-talet sålde de nämligen bra. I säsongens sista Loppmarknadsarkeologerna berättar vi historien om gipset, italienarna, Göteborg, Disney-figurinerna och arbetarklassens billiga, men vackra pynt.  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Har du någon gång förundrats varför en pastellig kakburk från 50-talet i plåt kan vara så dyr i second hand-affären? Som du kanske anar, är det inte burken du betalar för. Det är känslorna som kostar. Våra loppmarknadsarkeologer funderar i det här avsnittet på mekanismerna bakom det som får oss att öppna plånboken för ett ting som egentligen inte har något reellt värde. Det handlar om nostalgi, menar loppis- och auktionsentusiasten Lotta, som samlat på sig mången plåtburk från förr. Det som ser ut som en rostig burk för en person kan symbolisera barndomens trygghet för någon annan. Och Lotta får medhåll av Emma Engdahl, professor i sociologi, som tittat på varför ting kan få ett emotionellt värde som inte är kopplat till det monetära.  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Reproduktioner av målningar som Grindslanten och den piprökande fiskargubben hittar du ofta på loppisen. Om du har tur dyker de upp i broderad form. Veckans avsnitt handlar om tavlorna som är hobbybroderiets svar på paint-by-numbers. De kallas ibland för korstygnstavlor även om de inte alls är broderade med korsstygn. Ett annat namn är stramalj, efter den vävda botten där bild- och färganvisningen är tryckt på. Brodyrvurmarna Sigrid Sällström och Marie Brock de Ortiz ger oss bakgrundshistoria till företeelsen. Finlandssvenske journalisten Axel Åhman berättar om hur han fascinerades av Finlands vanligaste stramaljtavla en bild av Askungen och hans jakt efter dess ursprung. Det kan finnas mycket historia mitt ibland stygnen. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.