Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

Alla känner sig ensamma ibland. Men om ensamheten ofta upplevs som negativ eller plågsam är den ett problem. Kanske saknar man nära relationer eller ett socialt kontaktnät. I detta program träffar vi psykologen Anton Käll som forskar om ensamhet. Vi pratar om hur ofrivillig ensamhet kan påverka oss, varför vissa är mer utsatta och hur man kan ta sig ur det.

Jarna Peres son fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) för ett år sen. Han var då 15 år och sedan dess har mycket förändrats till det bättre. Hur det kan vara att som förälder få diagnos på sitt barn pratar vi om tillsammans med Maria Forsström, kurator och psykoterapeut, som stöttar föräldrar att hitta vägar framåt.

Mansour Sedaghati är förälder till en dotter på 19 år som har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tillsammans med kurator Chanelle Yake pratar vi om livet och de utmaningar som finns när barnet har IF. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda barnet och att hjälpa barnet att klara sig själv?

Marcus Karlsson var 18 år när han fick en hjärnskada efter att ett blodkärl spruckit i hjärnan. Det förändrade hans liv helt. Tillsammans med Claudia Chaves Martins, kurator, och Fredrik Mauleón, samtalsledare för unga vuxna med förvärvad hjärnskada, pratar vi om hur det går att hantera en sådan livsomvälvande förändring, och om kraften av att träffa andra i liknande situation.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Livet förändras på många sätt om man råkar ut för en olycka eller sjukdom som ger en hjärnskada. Hos unga märks svårigheterna ofta av i skolan och med kompisar. Hör Julia Nissar, 16 år, och Dania Umwari, 25 år, berätta om sina erfarenheter. Tillsammans med arbetsterapeuten Daniela Cardenas Venegas pratar vi om stöd och strategier som kan vara hjälpsamma.   Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Hedvig och Vilma var båda unga när de drabbades av en hjärnskada. Hur påverkades deras liv och hur har de anpassat sig till en tillvaro med nya förutsättningar? Vi träffar dem tillsammans med psykologen Solveig Hansdottir, som ger stöd till unga med förvärvad hjärnskada.

I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

I det här programmet träffar vi kampsportaren Mike Malmer, guldmedaljören från Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.

Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet. Transkribering av Växa upp i en familj med dövblindhet

Hur är det att vara förälder med dövblindhet? Tillsammans med Pontus Degsell, tvåbarnspappa som har Ushers syndrom, och forskaren Moa Wahlqvist, pratar vi om hur familjen påverkas av dövblindheten och vilka strategier som kan underlätta i föräldrarollen. Transkribering av Tvåbarnspappa med dövblindhet

Hur är det att vara ung vuxen med dövblindhet? Och hur kan man som närstående förbereda sitt barn inför vuxenlivet? Tillsammans med 30-åriga Sophie Petersson som har Ushers syndrom och psykologen Sofia Hansdotter, pratar vi om hur dövblindhet kan påverka identitet, självständighet och möjligheten till jobb och studier.   Transkribering av Livet som ung vuxen med dövblindhet

Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen. Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet

I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet. Transkribering av programmet - Vad är dövblindhet?

Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.  

Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.

Runt om i landet finns sociala företag som erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står utanför arbetsmarknaden. Nina Skobalj, 34 år, har autism och arbetstränar efter en längre sjukskrivning på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt pratar vi om vad som är bra med den här typen av stöd.

Unga som har svårt att komma in i arbetsliv eller studier behöver ofta olika typer av stöd från flera håll. För att underlätta för gruppen finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16–35 år. Vad behöver de för att närma sig en sysselsättning?

Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vad beror det på och hur kan man bryta utanförskapet? Vi pratar med Elin Pietras folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention och 21-åriga Leonardo Möller Flores som varit hemma i långa perioder men nu tagit sig vidare.

På en arbetsinriktad daglig verksamhet erbjuds personer med funktionsnedsättning sysselsättning på en arbetsplats. Tanken är att skapa en meningsfull sysselsättning, och ibland leder det även till anställning. Så blev det för Markus Törnfeldt. Han har autism och jobbar i dag på ett äldreboende. Catrin Ovebring, arbetskonsulent på Misa, har hjälpt honom på vägen.

Om man har svårt att hitta ett jobb eller inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning, vad finns det för alternativ då? Vi pratar med Jenny Svahn, kurator på ett habiliteringscenter för vuxna, som vägleder personer med funktionsnedsättning.

Klas Nelfelt föddes med hörselnedsättning.  I 20-årsåldern fick han reda på att han även skulle förlora synen. Hur hanterade han det? Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, berättar hur man kan förbereda sig inför en så omfattande förändring. Hon jobbar utifrån en modell som heter livsomställningsmodellen. Transkribering av programmet Ork och motivation till förändring 7. Så hanterar du stora livsförändringar.

Niclas Wennerlunds dotter föddes med en funktionsnedsättning som kräver personlig assistans dygnet runt. För honom tog det många år att nå acceptans och ta sig ur sorgen över att livet plötsligt vände. För Funka olika berättar han om vägen dit och hur han nu även motiverar andra genom löpargruppen ”Bara vanlig”, en grupp för personer med funktionsnedsättning.

Träning är viktigt för alla men ofta nödvändig för den som har en rörelsenedsättning. Men ibland  kan det vara motigt att få träningen gjord. Anna Dejler,sjukgymnast (fysioterapeut), vet hur man motiverar och peppar barn och ungdomar med rörelsenedsättning till träning.  

Vad gör det med en som förälder, när ens barn en dag slutar gå till skolan? En som vet är bloggaren som kallar sig Supermamsen. Hon är förälder till tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i perioder inte gått i skolan. Vi pratar om hur hon jobbat med sig själv och hur hon haft ork att hantera en så utmanande familjesituation.

I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.

Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?

Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.

Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta aggressiva utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots?

Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.

Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.

Sensorisk känslighet, eller intrycksallergi som det ibland kallas, är vanligt vid autism. Men vad är egentligen intrycksallergi och hur kan det ta sig i uttryck? Vi pratar med Janina Neufeld som forskar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med fokus på annorlunda perception vid KIND på Karolinska institutet. 

Det kan vara kul att dejta men också krävande. Att förstå och tolka andra är inte lätt för någon, än mindre om du har autism. Nu finns det en dejtinghandbok för personer med autism. Vi pratar med författarna och psykologerna Sofia Asplund och Lisa Nordenstam samt Hanna Danmo från Autism Sverige, som testläst boken. Har de knäckt kärlekskoden?

Är det enklare att dejta eller att vara kompis med någon som också har intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller spelar det ingen roll? Och var träffar man kompisar? Hör Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, som båda har lindrig IF, berätta om sina tankar om relationer.

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda flyttade hemifrån för flera år sedan och Sharon bor idag i en servicelägenhet medan Mattias nyligen fått ett förstahandskontrakt. Hör dem berätta hur de får ihop vardagen med eget hushåll och ekonomi, samt vilket stöd som varit hjälpsamt. 

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har gått i anpassad skola, så kallad särskola hela skolgången. Idag har de sysselsättning via en daglig verksamhet men vägen dit har inte varit smärtfri. Hör dem berätta om krossade yrkesdrömmar och nya möjligheter.

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda hade svårt att acceptera diagnosen, men idag vill de själva sprida information om IF för att hjälpa andra och krossa fördomar. Hör om deras väg till acceptans och hur de ser på funktionsnedsättningen idag.

Det är vanligt att ha svårt med socialt samspel och social ömsesidighet vid autism. Barn med autism kan därför behöva hjälp med att utveckla vänskapsrelationer. Tillsammans med Anna Backman, psykolog och forskare, ska vi prata om vänskap och hur du kan hjälpa barnet med det.

Hur kan man hjälpa barn med autism att få en meningsfull fritid? Är det viktigt att ha aktiviteter utanför hemmet och skolan? Vi pratar med psykologen och forskaren Anna Backman.

Barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. Framför allt dataspel lockar. Varför är det så och hur kan man hjälpa sitt barn om skärmen blir ett problem. Vi träffar forskaren Lisa Thorell och Lo Brundell som håller i online spelgrupper för unga med NPF.

Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så? Vi pratar med forskaren Kristin Alfredsson Ågren, som studerat internetanvändning och digital delaktighet bland unga med IF.

Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.

Internet har öppnat upp helt nya möjligheter samtidigt oroar sig många över utvecklingen. Vad vet vi om hur barn och unga påverkas av att spendera alltmer tid med en skärm? Vi pratar med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete,som forskat om barn och ungas nätanvändning i över tjugo år.  

Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.

”Sällsynt mitt i livet” är namnet på samtalsgrupper för vuxna med ett sällsynt hälsotillstånd. Vi träffar Erica Lundström och Karin Högvall från Riksförbundet sällsynta diagnoser som varit med och startat grupperna. Att känna sig annorlunda och att leva ett liv som ständig expert, är exempel på ämnen som tas upp i dem.

Att vara förälder till ett barn med en diagnos som få känner till kan leda till en känsla av ensamhet. Då kan det vara skönt att träffa andra vars barn har ett sällsynt hälsotillstånd. Vi besöker Astrid Emker, pedagog och Cecilia Stocks, socionom, på Ågrenska, som håller i samtalsgrupper för föräldrar. Vad pratar man om i grupperna och var finns likheterna mellan familjerna?  

I det här programmet pratar vi med Yennifer Ehmsen och Cecilia Boij, föräldrar till barn med diagnoserna Prader Willis syndrom och Williams syndrom. De berättar om hur det var för dem att få barnens diagnoser och tiden efter. Vi fördjupar oss också i diagnostik och sällsynta hälsotillstånd tillsammans med Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet.