Podcasts about delaktighet

Vi pratar om hur en framgångsrik företagskultur byggs genom att göra alla medarbetare delaktiga i affären. Alla på ett företag, från säljare till tekniker, måste förstå hur de bidrar till den övergripande kundupplevelsen. Genom utbildning, gemensamma värdeord och kontinuerlig feedback kan man skapa en miljö där alla känner sig sedda och engagerade, vilket i sin tur stärker försäljningen. Tre råd för att bygga säljkultur Delaktighet i affären: Att involvera alla anställda – oavsett position – i företagets affärsstrategi och kundfokus skapar en gemensam målbild och gör att alla känner sitt värde. Vikten av utbildning: Kontinuerlig utbildning och workshops bidrar till att alla får en tydlig bild av företagets värdegrund och hur deras insats påverkar kundupplevelsen. Feedback och erkännande: Regelbunden positiv feedback och att lyfta fram varandras styrkor är avgörande för att skapa en engagerad och säljande företagskultur.

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många personer med funktionsnedsättning upplever att de har förvägrats rättigheter av till exempel kommuner, och att de saknar möjligheter att utkräva sina rättigheter på ett enkelt sätt. Hur kan vi förändra detta och skapa ett mer jämlikt samhälle där alla har samma möjligheter att leva ett självständigt och meningsfullt liv? Det är utgångspunkten för ett samtal på scen under MR-dagarna i Skellefteå den 15 november 2024, lett av Karolina Celinska och Peter Ojala från DHR. Tillsammans med Fredrik Malmberg, direktör på MR-institutet som just släppt rapporten Allt ifrågasätts, och Maria Montefusco, utredare på MFD (Myndigheten för Delaktighet) diskuteras den oroande nedprioriteringen av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som blivit alltmer tydlig i tider av omställning. Många är rädda för repressalier om de klagar på beslut – det är helt förfärligt, säger Fredrik Malmberg. Vi har ett upphackat system där människor inte passar in, och där systemen sinns emellan inte passar in i varandra, tillägger Maria Montefusco. Alla är överens om att rättigheter inte uppfylls och att de som lever med funktionsnedsättning är mer beroende av de system som finns, än vad andra är. Så hur kommer vi vidare i att tillgodose rättigheterna och inte fastna i att bara konstatera sakers tillstånd? Hur samarbetar MFD och MR-institutet? På vilket sätt kan vi hjälpas åt?

Att jobba är i grunden bra för vårt välmående. Så här stärker vi det som får oss att må bra i arbetslivet.I del 2 av den här miniserien på tre poddavsnitt pratar vi om vad man kan göra innan problem och ohälsa uppstår. Det finns väl beforskade friskfaktorer och i det här avsnittet fokuserar vi på dem som främjar vår hälsa.1. En rättvis och transparent organisationMedarbetare behöver förstå varför beslut fattas i organisationen och känna att de är välmotiverade. Arbetsplatsen ska upplevas rättvis och transparent. Det bäddar för tillit.2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskapDet kan se ut som väldigt höga mål, inte minst för ledarna som ska leva upp till dem, men det handlar om att cheferna ska ha tid och förutsättningar att leda. Ledarna visar vägen framåt, hjälper till med tydlighet och möter medarbetare med att bland annat stämma av förväntningar och krav.3. Delaktighet och inflytandeInflytande är viktigt för att känna autonomi och eget handlingsutrymme. Medarbetare behöver uppleva att de får vara med och påverka och utveckla verksamheten och sin arbetssituation. Det är dessutom ofta medarbetarna som har bäst insikter om vad som kan förbättras. Vi vet att Sveriges bästa verksamheter hela tiden jobbar med små förbättringar snarare än att enstaka, stora förändringar.4. En välutvecklad kommunikation och återkopplingI ett öppet samtalsklimat där alla kan komma till tals skapas förutsättningar för att få fram de bästa idéerna och för att bygga starka relationer. Regelbunden återkoppling både på individuella och gemensamma ansträngningar behöver byggas in i såväl struktur som kultur.5. Prioritering av arbetsuppgifterNär kraven ökar riskerar vi att ständigt lägga till fler och fler saker som ska göras. Istället behöver vi balans mellan krav och resurser. För att nå dit måste vi ligga före så att det är lätt att prioritera redan innan att-göra-listan blir för lång.6. Kompetensutveckling hela arbetslivetDe flesta vill känna att de utvecklas som yrkespersoner. Här behövs strukturer för att ta tillvara på och sprida kompetens och för var och ens personliga utveckling.Vår samarbetspartner Oxy Group vet att bra kommunikation är avgörande för ett gott ledarskap, effektivitet och lönsamhet. Ändå slarvar många chefer med det här. Att informera om viktiga saker i ett mejl går fort, men är det effektivt? Får du ett kvitto på om det du ville förmedla nått fram? Knappast. I ett blogginlägg skriver Kristina Sundbaum om hur du kan bli bättre på kommunikation genom att tänka på dina medarbetare lite mer som kunder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får ni höra Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg prata om Sveriges seger mot Estland, statusen i det svenska landslaget och turbulensen kring Hugo Larsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joanna Messmer (Projektchef, Open House Stockholm) och Niklas Svensson (Ordförande, Openh House Stockholm) Open House Stockholm syftar till att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Open House Stockholm är en del av det globala nätverket Open House Worldwide samt har ett treårigt samarbetsprojekt med Open House Europe. Vi pratar om demokrati och delaktighet i stadsutvecklingsprocesser:  -Varför är det viktigt med medborgardialog som en del av stadsutvecklingen? -Vad är bäst? Att ta in medborgare redan när det inte finns någon vision/förslag eller senare när det finns en färdig vision/förslag? -Hur kan OH skapa förutsättningar för en mer demokratisk/bättre/härligare stad (ökad förståelse, insikt, kunskap, intresse osv)? -Varför ska man som aktör i branschen engagera sig i Open House?   Läs mer om Open House här! ______ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/urbanistica-podcast/message

Jennie Moberg är socionom och har egen erfarenhet av att både vårdas och att arbeta på BUP.  Just nu studerar hon hur personal, föräldrar och barn inom BUP:s heldygnsvård funderar kring begrepp som delaktighet och återhämtning.

Vi träffar Simon Magnusson som delar med sig om sin forskning om ungas delaktighet i demokratiska processer som rör allt från beslutsfattande till medborgardialoger. Vi pratar om Simons avhandling ”Boosting young citizens' deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings", deltagande, beslutsfattande och ungdomars roll och makt gällande beslutsfattande i kommuner och hur detta kan se ut i praktiken.

Att jobba är i grunden bra för vårt välmående. Så här stärker vi det som får oss att må bra i arbetslivet.I del 2 av den här miniserien på tre poddavsnitt pratar vi om vad man kan göra innan problem och ohälsa uppstår. Det finns väl beforskade friskfaktorer och i det här avsnittet fokuserar vi på dem som främjar vår hälsa.1. En rättvis och transparent organisationMedarbetare behöver förstå varför beslut fattas i organisationen och känna att de är välmotiverade. Arbetsplatsen ska upplevas rättvis och transparent. Det bäddar för tillit.2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskapDet kan se ut som väldigt höga mål, inte minst för ledarna som ska leva upp till dem, men det handlar om att cheferna ska ha tid och förutsättningar att leda. Ledarna visar vägen framåt, hjälper till med tydlighet och möter medarbetare med att bland annat stämma av förväntningar och krav.3. Delaktighet och inflytandeInflytande är viktigt för att känna autonomi och eget handlingsutrymme. Medarbetare behöver uppleva att de får vara med och påverka och utveckla verksamheten och sin arbetssituation. Det är dessutom ofta medarbetarna som har bäst insikter om vad som kan förbättras. Vi vet att Sveriges bästa verksamheter hela tiden jobbar med små förbättringar snarare än att enstaka, stora förändringar.4. En välutvecklad kommunikation och återkopplingI ett öppet samtalsklimat där alla kan komma till tals skapas förutsättningar för att få fram de bästa idéerna och för att bygga starka relationer. Regelbunden återkoppling både på individuella och gemensamma ansträngningar behöver byggas in i såväl struktur som kultur.5. Prioritering av arbetsuppgifterNär kraven ökar riskerar vi att ständigt lägga till fler och fler saker som ska göras. Istället behöver vi balans mellan krav och resurser. För att nå dit måste vi ligga före så att det är lätt att prioritera redan innan att-göra-listan blir för lång.6. Kompetensutveckling hela arbetslivetDe flesta vill känna att de utvecklas som yrkespersoner. Här behövs strukturer för att ta tillvara på och sprida kompetens och för var och ens personliga utveckling.Vår samarbetspartner Oxy Group vet att bra kommunikation är avgörande för ett gott ledarskap, effektivitet och lönsamhet. Ändå slarvar många chefer med det här. Att informera om viktiga saker i ett mejl går fort, men är det effektivt? Får du ett kvitto på om det du ville förmedla nått fram? Knappast. I ett blogginlägg skriver Kristina Sundbaum om hur du kan bli bättre på kommunikation genom att tänka på dina medarb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder egentligen "delaktighet"? Och vad får det för betydelse när man nästan inte får bestämma nånting själv? Kan man ens känna delaktighet när man vårdas inom rättspsykiatrin? Andreas Söderberg har intervjuat patienter och personal på avdelningar med den högsta säkerhetsklassningen. Han har också börjat studera hur patienter upplever att det är att varje halvår förhandla med förvaltningsrätten om sitt hälsotillstånd, sitt behov av vård och sin potentiella farlighet. Vad får den juridiska processen för betydelse för vårdens kvalitet och personalens möjlighet att skapa en god vårdmiljö och delaktighet?

Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.

Lockas du av att inkludera, att ge mer befogenheter och skapa delaktiget? Lyssna när Micael Holmström, VD vid konsultbolaget 1337 AB gästar mig och vi pratar om intraprenad som arbetsform, men också om hur verksamheter idag ser på sina tech-lösningar. Ett riktigt skönt avsnitt, så missa inte! // Jan Blomström

SPSM har precis släppt en ny forskningsöversikt. Översikten är unik i sitt slag och syftar till att bidra med kunskap och förståelse för hur man i förskolan och skolan kan skapa bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och lärande hos barn och elever med synnedsättning. Medverkande är Karin Fröding och Eva Andersson, båda utredare på SPSM och som projektlett arbetet med översikten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok “Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av den process som Asarums pastorat har gått igenom?Intervju med Caroline Klintborg, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Avsnitt 4 – ett besök i Vaxholm i en skolmatsal Henrik besöker Margareta Andersson som är måltidschef i Vaxholm. Hon visar och berättar om resan med deras hållbarhetsarbete, hur engagemanget har skapats i personalgruppen men också bland de som serveras maten, barnen i skolan. Hur de kan bidra till hållbarhet genom deras delaktighet.

Ett samtal fyllt av känslor om barns sorg med Somaya Ghanem från BRIS. Barn sörjer mor- och farföräldrar, vänner, syskon och föräldrar. Deras sorg tar sig uttryck på olika vis beroende på ålder och personlighet. Vi pratar om hur vi i förvaltningen av kyrkogårdar och begravningsplatser kan beakta detta. I samband med att barnkonventionen blev lag 1/1 2020 började ett paradigmskifte. Vårt sätt att tänka kring barns rättigheter ändrades. Lyssna på detta viktiga samtal med Somaya från BRIS, Barnens rätt i samhället. Tack till Orax som sponsor av detta avsnitt.

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö när det kommer till elever mottagna i grundsärskolan som är integrerad i grundskoleklass? Samläsning ställer vissa krav på skolverksamheterna, de behöver förutsättningar och verktyg för att kunna skapa både en social och pedagogisk delaktighet och vad säger forskningen om detta? Medverkande är Linda Peterson Blom, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och doktorand, samt Daniel Östlund, docent vid Högskola Kristianstad. Samtalsledare är Erika Bergman.

En efterlängtad satsning på ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem till nytta för patienterna - så beskriver Boel Mörck kärnan med FVM, Framtidens vårdinformationsmiljö. Hon är sedan början av 2021 samordningsansvarig för programmet FVM. Uppdraget ska bidra till ökad styrning och ledning av det omfattande arbetet med införandet av en gemensam vårdinformationsmiljö i Västra Götaland. I Vårdpodden berättar hon bland annat om hur FVM bidrar till ökad delaktighet för patienter och invånare, och ger ett sammanhållet vårdsystem med tillgång till den information man behöver som medarbetare. Transkriberad version.

Håller vårt deltagande i samhället och demokratin på att försvagas eller till och med försvinna? Det finns en seglivad uppfattning om att det sociala kapitalet i samhället krymper och att detta i sin tur leder till minskad tillit, minskad samhörighet och inte minst en urholkning av den demokratiska delaktigheten. De här uppfattningarna populariserades inte minst i Robert Putnams "Bowling Alone" (2001) och finns fortfarande med i debatten, men håller de över tid? I detta avsnitt lyfter vi fram tre argument för att det sociala kapitalet inte minskar, men däremot förändras, förflyttats och organiseras på nya sätt. LÄNKAR:DN (2015-08-16) Förenings-Sverige tynar bortRobert Putnam: Bowling AloneAndersson, M., Larsson, J. P., & Wernberg, J. (2016). Social capital and the economics of cities. Prepared for Handbook of Social Capital and Regional Development. Edward Elgar Publishing.Schläpfer, M. m.fl (2014). The scaling of human interactions with city size. Journal of the Royal Society Interface, 11(98), 20130789.Why do councillors quit prematurely? On the democratic consequences of councillors leaving their seats before the end of their termsSR Studio ett 7/4: Om att Facebook vill bli reglerade See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del2 I den andra delen fortsätter samtalet. Vi nystar i vad delaktighet är för oss men lyfter också blicken utanför våra egna väggar och pratar med andra dagliga verksamheter som […] Inlägget Del 2. Delaktighet genom Radion. dök först upp på Radio Fyris.

David & Bo pratar om begreppet delaktighet i skolan och förskolan.

En tidning för dig med ledarhund. Innehåll i detta nummer: * Aktuell information från Ledarhundsverksamhetens chef Lena Ridemar, bland annat om corona, upphandling och selar * Möt Lily-Ann, 12 år och Sveriges yngsta ledarhundsförare någonsin * Hur kommer ledarhundsverksamheten se ut om den flyttas till Myndigheten för Delaktighet? Vi möter Lena Hallberg på MFD * Veterinärsnack med Constantin Strömbäck om fästingar och vad som händer om din ledarhund blir akut sjuk

Maja Manner (Affärsstrateg och senior konsult,AFRY) berättar om varför är det viktig att jobba delaktighet och demokrati för att nå en hållbarsamhällsutveckling. Vi pratar om hur och varför vi behöver utveckla en stad utifrån mänskliga behov och rättigheter. Maja arbetar ofta i sammanhang där samverkan står i fokus mellan offentligt, privat, akademi och civilsamhälle. Hur man kommer framåt i komplexa samverkansprojekt är något hon brinner för och är en van facilitator med god förståelse för de olika aktörernas drivkrafter. Enjoy your listening. Let's connect and talk further about this episodeMustafa Sherif LinkedinKeep Up the Good Work.Keep Loving Cities❤️️.Follow Urbanistica and let's get in touch:Urbanistica InstagramUrbanistica FacebookUrbanistica Youtube channelThanks to Urbanistica Podcast partner AFRY.AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry and infrastructure. Read more about AFRY https://afry.com/enVisit  Mustafasherif.com for collaborations and nominations.Note: the sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe ! Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje dag dör 25 000 personer av hungerrelaterade orsaker, enligt FN. Kulturskribenten Kristina Lindquist reflekterar över en grundläggande rättighet som lätt glöms bort så länge magen är full. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen. Det är sextiotal i Stockholm, och Christo har kommit från Aten för att studera. Hungern gäller här en förbjuden kärleksaffär, men ordvalet för att beskriva denna djupaste längtan är väl valt i Theodor Kallifatides roman Kärlek och främlingskap. Mat är liv, även den enklare sorten. Pasta, sill, knäckebröd, filmjölk med smulade pepparkakor allt beskrivs med ett slags existentiell vördnad. På det oansenliga grekiska matstället Akropolis är det som att Christo får tillbaka sin kropp. O du min glupska grek! Även knullet förvandlar du till bröd skrattar han när vännen talar om sin tjej som att varje tugga är en välsignelse. I en avgörande passage tidigt i boken har Christo inte råd att äta och beger sig till Humlegården, där det finns män som är villiga att betala för ungt kött. Vad skulle hans far säga om han såg honom nu, darrande i kylan, redo att sälja sin kropp, klä av sig sin själ som en använd kalsong. Några män kom förbi, en av dem grep tag i hans förkrympta pung, skakade på huvudet och sa till de andra 'ingen är hemma här', de skrattade och gick vidare. Han luktade hunger och skam. För Christo blir hungern något utdefinierande och skamligt, något som separerar honom från omgivningen och samhället. Men kanske är det precis tvärtom? Kanske är hungern den mest gemensamma av egenskaper, och ett bevis på det mänskliga? På ett plan är detta naturligtvis bara en banal biologisk realitet. Min glada bebis gråter efter mat när han vaknar på nätterna, helt enkelt för att överlevnaden är programmerad så. Men det är ett förhållande som också gör spår i kulturen. I Philip K. Dicks roman Do Androids Dream of Electric Sheep?, som filmen Blade runner delvis bygger på, avslöjas till exempel en så kallad replikant genom hur hon reagerar på en kontrollfråga om just mat och ätande. Äta råa ostron eller äta kokt hund, vilket är egentligen det mest mänskliga svaret? I Bibeln framträder ett spännande skifte i relationen till hunger mellan gamla och nya testamentet. I Psaltarens femtionde kapitel avböjer Gud brännoffer och frågar retoriskt, närmast med en viss ironi i tonen, om människan tycker att han (Gud!) verkligen ska äta kött och dricka blod. Han behöver inga tjurar eller bockar ur stall och fållor ty viltet i skogen är mitt, alla djur bland de väldiga bergen. Jag känner alla fåglar i skyn, alla markens smådjur är mina. Dels kan detta säkert tolkas som en varning för hybris, eftersom allt som skulle kunna offras redan tillhör Guds skapelse. Men det görs också en poäng av att mat och ätande inte tillhör det gudomligas sfär. Vore jag hungrig sade jag det inte till dig, ty min är världen och allt den rymmer. Gud ber helt enkelt inte sin skapelse om mat, förhållandet är omvänt. När Gud blir människa inträder också hungern. I Lukasevangeliet berättas om hur Jesus efter 40 dagars fasta i öknen frestas av djävulen som hetsar honom att göra stenar till bröd. Jesus står emot, men poängen är att han faktiskt blir hungrig som en människa. Därför vet han också att människor kommer att lyssna när han i Johannes sjätte kapitel säger att han är livets bröd och att den som följer honom aldrig någonsin ska hungra. I verkligheten hungrar dock människor, mer än på länge faktiskt. När FN:s livsmedelsprogram oktober 2020 utsågs till mottagare av Nobels fredspris var det mot en situation i världen där 135 miljoner människor stod på randen till akut svält. Läget har förvärrats, främst på grund av krig och konflikter, där svält används som ett vapen mot civila. Maten i världen är inte slut. Ändå framställs svält inte sällan som ett beklagligt men naturligt tillstånd, där skördar slår fel eller det helt enkelt bara finns för många munnar att mätta. I den klassiska och utskällda jullåten Do they know its christmas? sjunger Bono, George Michael och resten av gänget i Band aid till exempel om ett Afrika där ingenting växer och inga regn faller trots att det är tämligen etablerat att svältkatastroferna i Etiopien på åttiotalet snarast berodde på korruption. Människor hungrar, trots att rätten till mat är fastslagen i artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som är ett av få ställen i deklarationen där kroppen och människans bräcklighet som fysisk varelse blir synlig. Rätten till mat svarar mot ett ursprungligt behov som inte går att förhandla med, i en tid där allt tycks förhandlingsbart och där distansen till den levande kroppen blir allt större. Det är ju så det fungerar i en begärsekonomi, att ingen önskan är objektivt mer värd än någon annan. En vill kunna äta sig mätt, en annan är redan mätt men längtar efter ett maffigt årgångsvin och vilka är vi att säga att det ena är viktigare än det andra? Att det ändå är något särskilt med den mänskliga hungern blir tydligt genom att den så ofta får en normupplösande karaktär, rent dramaturgiskt. Den som är hungrig får frisedel. Först kommer maten, sedan moralen, som det heter i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan. Alla håller nödvändigtvis inte med om det, men premissen att hunger står över lagen återkommer gång på gång i litteraturen. I Martha Sandwall Bergströms serie om Kulla-Gulla straffas till exempel en dräng som har stulit ägg från Herrgården med sju slag vinande över handen, sju slag för det sjunde budet. Drängens mor är sjuk och behöver mat, och trots att tjuven har brutit både mot statens och guds bud så vet läsaren i sitt hjärta att det var rätt att stjäla de där äggen. Den som är hungrig har helt enkelt rätt att stjäla. Detsamma gäller för den centrala stölden i Victor Hugos roman Samhällets olycksbarn från 1862, där konsekvenserna av hunger pekar ut stora delar av intrigen. Den fattige Jean Valjean bryter sig in på ett bageri, stjäl en limpa och döms till fem års straffarbete. Den närmast perversa diskrepansen mellan brottet och straffet talar för sig själv, men omedelbart efter domen kliver Victor Hugo dessutom ut ur berättelsen med upplysningen om att engelsk statistik visar att fyra av fem stölder i London vid den här tiden är direkt kopplade till hunger. Litteraturvetaren David Bellos berättar om en episod där Hugo i verkliga livet såg en mager stackare klädd i trasor ledas bort av polis med en bit bröd i handen. Hugo såg inte en man, utan en symbol för ett samhällssystem och skrev in Jean Valjean i sin stora roman. I Stig Dagermans novell Saltkött och gurka stjäl i sin tur en hungrig klasskamrat den överblivna matsäck som huvudpersonen har för vana att slänga i en av skolans tomma bänkar. Kamraten avslöjas offentligt som en jävla tjyv, men något händer i det ögonblicket också med vår huvudperson. Han fryser och svettas, känner ett tryck växa inom sig och vill sprängas. Han försöker förmå den utpekade förbrytaren att ta emot en smörgås för att själv få absolution, men förgäves. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen, skriver Kallifatides, och det är sant. Det är den trygga glömskan som störs inför åsynen av andras brist på mat och påminner om en ojämlikhet som är rent existentiell, som en reva i själva mänskligheten. Inför tomma magar är det den som är mätt som står där med skammen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur David Bellos. The Novel of the Century: The Extraordinary Adventure of Les Misérables (Farrar, Straus and Giroux, 2017). Bibeln: Psaltaren 50:7-14, Lukas 4:1-4 och Johannes 6:35. Stig Dagerman: Saltkött och gurka ur Nattens lekar. Samlade noveller och prosafragment (Norstedts, 2014).  Philip K. Dick, Do Androids Dream of Electric Sheep? (Random House, 1968). På svenska som "Blade runner", Bakhåll förlag. Victor Hugo, Samhällets olycksbarn. Del 1 (Niloe, 1981). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Theodor Kallifatides, Kärlek och främlingskap (Albert Bonniers förlag, 2020).

I det 45:e avsnittet berättar Liv Nordström och hennes handledare om sin forskning kring SIP och delaktighet vid funktionsnedsättning. Om du vill veta mer om SIP, lyssna gärna på avsnitt 8 som handlar om vad en SIP är och hur man arbetar med det. Det här avsnittet handlar om Livs forskning och om hur det är att forska, att vara doktorand samt om att vara doktorandhandledare. >Läs mer och hitta alla länkar på fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Kan man använda kommunikativa verktyg för att driva innovation och utveckling? Ja, det menar Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, som i dag gästar Partsrådspodden. Hon lever efter devisen öppenhet, transparens och delaktighet. Genom att på olika sätt involvera medarbetarna i utvecklingsarbetet, vara öppen med information och att chefen inte alltid har alla svar, delar Christina med sig av sitt ledarskap och hur hon arbetar för att driva innovation och utveckling. Programledare Susanne Tillqvist samtalar med Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Ett samtal med Petra Petersen om digitala resurser i förskolan, med fokus på flerspråkighet.

Fail Våga Repeat närmar sig slutet på säsong 3 och den här gången träffas Charlotta Vöcks Möller och Palle Lundberg för första gången i vår podcast. De båda har mycket gemensamt visar det sig, inte bara ett stort intresse för friidrott. Lovisa Snekkersten och Tommy Boije bjuder in till ett spontant och oförberett samtal, ett litet pladder helt enkelt. Som vanligt är fokus på utvecklingsfrågor och innovation med Helsingborgs stad som utgångspunkt.

På vanskelige dager denne våren har jeg måttet minne meg selv på at kristen tro ikke i første omgang tilbyr en løsning på mysteriet om det onde i verden, men at Gud er delaktig i smerten og at døden har ikke det siste ordet. Andreas Hegertun er pastor i Filadelfiakirken Oslo.

I veckans avsnitt får vi ännu en gång besök från Göteborg då gymnasieläraren och Specialpedagogen Diana Storvik gästar oss. Diana kommer i avsnittet att berätta om hur hon och hennes kollegor arbetar för att öka delaktigheten i undervisningen, hennes tankar kring anpassningar, bloggen ”Specialpedagog på gymnasiet” som hon driver på sin fritid, samverkan med lärarna på skolan och tydliggörande pedagogik. Diana kommer även att dela med sig av analysmallarna som hon arbetar med, vikten av tydliga överlämningar från olika stadier och naturligtvis om varierande genomgångar. Ps ”lagändringen som lyfts i programmet är från 1/7 2018 och inte 2017 som sägs i programmet” ds

Hur leder man i möten med många aktörer på ett sätt så att alla kommer till tals, beslut blir tydliga och så de individer som berörs känner sig delaktiga? Det är veckans gäster och SIP-samordnarna Sanna Halfdan och Fanny Eklund experter på. Rätten till Samordnad Individuell Plan – SIP, är inskrivet i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen för personer som har behov av insatser från både socialtjänsten och regionernas hälso- och sjukvård sedan 2010. Ändå är det många berörda som inte känner till att de skulle har rätt till en SIP. Sanna och Fanny menar att SIP är ett bra verktyg för att få en tydlig samordning mellan olika aktörer. De jobbar främst mot barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten där de informerar och utbildar om SIP samt håller i SIP-möten. Uppdraget innehåller även samverkan mellan aktörer och verksamhetsutveckling på övergripande nivå. Hur går ett SIP-möte till, och hur kan man göra för att de ska bli så lyckade som möjligt - för alla inblandade? Hör mer om detta i veckans avsnitt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Michael Nausner och Jenny Ehnberg pratar om hur migrationen påverkar den allmänna förståelsen av kulturella gränser och hur den utmanar vår förståelse av delaktighet. Gränser beskrivs här som orter där identitet formas och förhandlas snarare än absoluta skiljelinjer. I samband därmed måste delaktighet förhandlas gång på gång på nytt. Kan kyrkan så som en del i den vidare skapelsegemenskapen vara en gemenskap vars gränser möjliggör öppenhet? Intervju med Michael Nausner, intervjuare Jenny Ehnberg.

Lone Carlbom, organisationskonsult och coach, berättar om förändringskompetens. Vilka faktorer behöver finnas med för att en förändring ska vara möjlig? Och vad är egentligen ett beteende, och varför ställer olika beteenden till det för oss i vardagen.

Hur påverkar AKK delaktighet i undervisningen? Vilka kunskaper kring AKK behöver jag som pedagog eller resursperson för att kunna möta den här målgruppen?  Deltagare: Johnny Andersson och Isabel Olsson, både rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.

Patientriksdagen är ett initiativ från fem patientorganisationer; Neuro, Riksförbundet HjärtLung, Astma- och allergiförbundet, Huvudvärksförbundet och Blodcancerförbundet, i samarbete med Novartis. Syftet var att sätta patientens röst i centrum och skapa en arena där angelägna frågor kan diskuteras utifrån ett patientperspektiv. Lise Lidbäck medverkade som både gruppsamtalsledare och i panelsamtal. I denna podcast medverkar bland andra Lise Lidbäck Neuro, Emma Spaak läkare SKL, Göran Hägglund moderator, Inger Roos Hjärt-Lung, Acko Ankarberg ordförande Socialutskottet, Jonas Andersson ordförande Hälso- sjukvårdsstyrelsen VGR och Ann Johansson, vice förbundsordförande Vårdförbundet. En podcast av Håkan Sjunnesson NeuroMedia för Neuropodden. För medlemskap i Neuro eller bidra till neurologisk forskning eller Neuro: www.neuro.se   Det här var den första patientriksdagen som hade temat patientlagen, om patienternas ställning i hälso- och sjukvården som länge har varit föremål för diskussion. En rad initiativ har tagits för att förbättra och förtydliga vad patienten har rätt att förvänta sig, bland annat en ny patientlag. Patientlagen är omdiskuterad och det har ifrågasatts huruvida den verkligen fyller sitt syfte: att stärka och tydliggöra patientens ställning. Under denna pateintriksdag, som hölls på kongresscentret Norra Latin i centrala Stockholm den 7 maj 2019, var några av patientlagens delar i fokus. Det handlade om 5 kap. Delaktighet, 6 kap. Fast vårdkontakt och individuell planering och 11 kap. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Det senaste var Neuroordföranden Lise Lidbäck moderator.     Här är de delar i Patientlagen som diskuterades: Kapitel 5 – delaktighet Patientlagens femte kapitel anger att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (1 §). Vidare ska en patients medverkan i hälso- och sjukvården utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar, genom att hen själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder (2 §). Patientens närstående ska också kunna medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta (3 §). Kapitel 6 - fast vårdkontakt och individuell planering Patientlagens sjätte kapitel anger att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Samt att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt (1 §). En fast vårdkontakt ska utses för patienten om hen begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet (2 §). Vidare framkommer att patienter ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården (3 §). Kapitel 11 - synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientlagens elfte kapitel – Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet, innehåller bland annat bestämmelser om Patientnämndernas samt Inspektionen för vård och omsorgs uppdrag och skyldigheter (1 och 3 §). Att vårdgivare snaraste ska besvara klagomål från patienter och deras närstående (3 §). Vidare framkommer vårdgivarnas skyldigheter att ge särskild information till patienter som har drabbats av en vårdskada (3 §). Patienten och dennes närstående ska också få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete (4 §).

Samhällsengagemanget och det politiska intresset är starkt bland unga människor. Och #metoo-rörelsen kanaliserade mycket av vreden mot övergrepp, men också frustration över bristande jämställdhet på svenska arbetsplatser. Samtidigt lyckas varken de etablerade partierna eller stora delar av fackföreningsrörelsen att locka unga att bli medlemmar. Vad krävs för att lyckas och vad borde göras annorlunda? Om det samtalar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg med Elin Ylvasdotter, fd ordförande i S-studenter, i det här avsnittet av Futurions podcast “Vad är grejen med facket?”. 

Att känna sig motiverad. Engagerad. Och i bästa fall passionerad är dröm för många, men också en vardag för andra. Men hur skapar vi det? Vilket ansvar måste du ta själv - och vilket ansvar vilar i händerna på ledarna?Om vi lyssnar på forskarparet Edward L. Deci och Richard R. Ryan, och deras motivationsteori ”Self Determination Theory”, så har vi människor tre behov som behöver bli tillfredsställda:Helheten. Vi behöver förstå helheten och känna oss kompetenta. Hur får du dina medarbetare att känna den känslan?Delaktighet. Vi behöver känna att vi kan påverka, att vi har möjlighet och ett ansvar att själva bestämma hur vi utför vårt arbete. Meningsfullhet. Vi behöver relationer. Grupptillhörigheten är jätteviktig för oss. Här skapas känslan av meningsfullhet, att det vi skapar här tillsammans betyder mycket - för många! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt är Kerstin Gatu gäst. Hon jobbar på Mora folkhögskola och berättar i Digitalsamtal om distansutbildningen “Anpassa IT – vägen till digital delaktighet” och det nya projektet Digijag. Båda två syftar till att ge personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning ökade förutsättningar för både digital delaktighet och delaktighet genom digitala verktyg. Har du synpunkter […] The post #173 – Digital delaktighet och delaktighet genom digitala verktyg appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Markedspodden om søppel Velkommen til Markedspodden. Trane Medias egne torsdagspodcast, i dag om samfunnsproblemet søppel. Dagens tema handler nemlig om sammenhengen mellom markedsføring, økonomi og dette søppelet. Det henger sammen Jeg har nettopp kommet hjem fra en ferietur til Thailand. Full av energi møter jeg nå dagene som skal hel-omvendes. Jeg har egentlig tenkt nå den siste tiden å holde på med denne serien som skal handle om privatøkonomi og helomvending, men så er det jo slik at man blir inspirert av de tingene som man møter på og ser i hverdagen. Temaet som nå har klart å inspirere meg er todelt på et vis. På en side har du dette landet Thailand hvor det er varmt og deilig, fullt av folk og masse god drikke. Barna bader i havet, man koser seg i solen og finner den deilige feriefølelsen. Det har etterlatt meg med masse energi, og jeg føler meg skikkelig gira. Derfor ønsker jeg også nettopp nå å ta opp et viktig samfunnstema, som kan knyttes opp mot økonomi og markedsføring. For å ved dette kunne vise hva du kan gjøre i din bedrift, eller ditt liv, for å på et vis komme et skritt videre. Tema handler som sagt om søppel, markedsføring og økonomi. I samfunnet vårt henger alt dette sammen, og det er samtidig noe vi også snakker mye om. Tur til Thailand På vår ferietur til Thailand besøkte vi flere øyer sør for Bangkok, blant annet øyene Koh Samet og Koh Chang. Min kone og jeg besøkte dette landet for omtrent 13-14 år siden. På denne tiden fantes det ikke så mye turisme, og hvertfall ikke noe søppel på strendene og vannet - det var et paradis. Nå er det helt annerledes. Vi fikk nærmest et lite sjokk da vi kom hit. Det er kommet mye søppel i løpet av disse årene, og og dette skylles inn på stranden hele tiden. Likevel, førte disse omsdentighetene til at vi fikk se et engasjement blant turistene. Hver eneste dag var det flere av dem som var ute og plukket søppel. Min kone Cecilie er veldig interessert i dette, og ryddet dermed hver eneste dag, mens vi tre gutta hjalp til så godt vi klarte. Det er ganske trist, og er blitt et stort og påfallende verdensproblem. Det kan ikke løses i denne podcasten, men ved å snakke om det, og ved å ta opp temaet, kaster vi lys over det. Det kan føre til at vi fester temaet i hodet og reflekterer over det. Det kan bety noe, og da er jeg med denne podcasten med på å påvirke. Derfor ønsker jeg å ta dette temaet inn i bedrift sammenheng. En strand i Thailand En strand i Thailand kan være som et paradis, med kos, solnedgang og deilig kald drikke i den varme sola. Dessverre med søppel rundt deg. Det er ikke noen plass for det. Det finnes ikke et system på det som her i Norge. Den ene søppelbilen som finnes på øya er bitteliten. Likevel er det viktig å løse problemet så langt det går. Det vil for eksempel være bedre å samle søppelet i poser, enn å la det ligge rundt overalt. Her tror jeg også det er en markedsføringsmulighet for bedriftene i nærheten av strendene, selv om de ikke har sett, eller hvertfall tatt, den helt ennå. På Koh Chang ligger det eksmeplevis mange luksusresorter langs strendene. En dag tok vi en såkalt taxibil ned til ei strand. Vi gikk langs den omtrent 200 meter, før vi tok en taxi hjem igjen. Det var helt grusomt. Se for deg all søpla du produserer i løpet av en uke. Denne søpla inneholder alt fra plastemballasje til spisse glasskår og nåler. Her skal du gå på spasertur, nyte sola og bade med barna dine, men det vil du jo ikke. Hvertfall ikke når du er klar over at det finnes andre finere strender. Bare noen 20 meter unna ligger dessuten luksus resortene med egne svømmebasseng, men dette blir ikke like idyllisk heller når det ikke lenger vil være mulighet for denne spaserturen på stranda. Mulighet for markedsføring Dette er en trist realitet, men det ligger likevel en mulighet for markedsføring her. Hvis de med små butikker, eller små firmaer, benytter seg av mulighetene som ligger i dette problemet, kan det bidra til en ny form for markedsføring jeg tror kan virke svært effektivt. Her kommer vi litt inn på dette med Inbound Marketing, som gjør at selv firmaer med begrensede budsjett kan vokse. Hvis de for eksempel prøver å gjøre noe med dette problemet, og til og med gjør det uten å kreve noe tilbake, får du mulighet til å vise dine ferdigheter, og din tilgjengelighet, på en sann og ærlig måte. Noe jeg kom til å tenke på er for eksempel et tiltak disse luksushotellene kunne foretatt seg. Om de for eksempel for noen ansatte, si 1-2 stykker, og kjøper seg en liten båt, nå finnes det jo til og med elektriske motorer så her ligger det store muligheter for miljøbevissthet, kan de hente opp søppel fra havet hver dag samtidig som de markedsfører seg selv ved å sette deres egne logo på båten. Dette vil kanskje ikke kanskje ikke gi penger akkurat der og da, men det viser at hotellet tar ansvar. Både for miljøet og for turismen. Søppelet bærer muligheter På den samme stranda som vi opplevde som ganske fæl, satte vi oss en for en liten pause fra varmen før vi gikk å satte oss i en taxi hjem. Da kom det et litt eldre svensk ektepar som spurte betjeningen om en søppelpose og en rake, og satte dermed i gang med søppelplukking langs denne stranda. Min kone som tidligere nevnt er svært engasjert rundt dette spurte da om hun ikke kunne få bli med dem, og det var selvfølgelig greit for meg. Selv syntes jeg det var litt varmt, og satt derfor å passet på barna den dagen, men de klarte raskt å fylle en stor søppelsekk. Dette leverte de inn til betjeningen, noe som er fint i seg selv, men også usikkert. Vil noen komme å hente det? Hvordan vil det bli behandlet? Det var en bartender som var ganske god i engelsk. Mens turistene går rundt og plukker søppel stod han og de andre av dem og kikket og lo en smule. Jeg gikk bort og forklarte hva slags muligheter jeg så med dette. Om de for eksempel hadde tatt på seg noen ordentlig knæsj-fargede t-skjorter med bedriftens logo på, og hadde plukket søppel langs stranda i rundt 1 time daglig, kan dette bære med seg et kjempe potensiale innen markedsføring. I tillegg kan man få med seg turister og andre folk på dette. Kanskje tilby dem en gratis øl eller cola for arbeidet etterpå. Om dette hadde skjedd meg, ville jeg kanskje først drukket denne gratise colaen for arbeidet, men videre kjøpt meg noe mat, en middag, noe mer drikke og litt is - og det er plutselig generert en omsetning der og få midler er brukt. Benytt problemet For det er nemlig slik at det er et problem her. Det er alt for mye søppel i gatene og langs strendene, men det finnes også en løsning. Man kan gjøre noe med det, og vise at man bryr seg. Bring engasjement til gjester og folk rundt deg. Det kan være gjennom din bedrift enten det er en strikkebedrift eller terapi. Tør å vise hvem du er. Vis at du er genuin, empatisk og ekte. Dersom du viser at du bryr deg, vil folk bry seg tilbake. Det handler såklart også om at produktet man tilbyr er brukbart og nyttig, men dersom du selv tar kontakt med folk, vil du få igjen for det. Vi dro også på en utflukt. Der vi leide kajakker og padla. For 13-14 år siden spradet Cecilie og jeg under palmetrær og svømte i klart vann uten nærmest et eneste annet menneske. I dag blir vi møtt av et berg av søppel og en haug med mennesker. Under en palme sitter en liten dame i et slags plasttelt og selger brus og mat - og også her ser jeg en markedsføringsmulighet. Om hun for eksempel hadde tenkt litt utenfor boksen, komfortsonen, og gjort noe litt ‘crazy’. Satt opp et stort skilt der hun forklarer at hun er på andre siden av øya og plukker søppel, men at dersom leseren ville ha noe kunne de ta seg en brus eller lignende og legge pengene i boksen. Skap inntrykk Slik er det litt her i landet. Noen selger poteter og gulrøtter der man enkelt nok tar det man skal ha og legger pent pengene i en boks, uten noen betjening som sjekker at du faktisk gjør det. Såklart finnes det mennesker som stjeler, det skjer hele tiden. Likevel tror jeg det beste utgangspunktet ville være å tenke at de fleste mennesker faktisk er ærlige. At verden er et vakkert sted å være. For ved å gå litt utenfor komfortsonen og tenke utenfor boksen, vil en klare å oppnå noe litt utenom det vanlige. Istedenfor å sitte på rumpa og håpe at noen skal komme å kjøpe, når du heller kan bidra til å få verden et skritt nærmere å løse et globalt problem. Gå ut og prat med folk. Ta deg turen og tiden til å få kontakt. Jeg driver med det her og der. Jeg snakker med mennesker som har angst og depresjon. I tillegg jobber jeg noen ganger i min kones blomsterbutikk og har mitt eget mediebyrå. Jeg snakker dermed med mennesker hele tiden. Det er alltid hyggelig, uansett hvem jeg møter på. Det er viktig å skape inntrykk. Dersom jeg ser plastikk på gata, plukker jeg det opp. Dersom noen ser dette, kan det være med på å skape tillit. Nå gjennom med budskapet Når vi snakker om inntrykk og hva folk prater med hverandre om, så satt jeg og min familie å så på solnedgangen da en annen familie vi tidligere hadde hilst på satte seg ned med oss. Det ble veldig hyggelig og vi spiste middag og fikk en god samtale - og snakket da også om dette søppelet. De hadde plukket søppel hver dag, men møtte på problemet om hvor det skulle legges, og vi delte dermed erfaringer med hverandre. Tenk litt på det. Dersom du selv hadde sett noe som bare kastet noe på gata, bidro til forsøpling - ville du så videre hatt tillit til denne personen dersom du møtte det igjen litt senere den dagen? Tenk litt over de inntrykkene du etterlater deg. Prøv å hjelpe til. Formidle et budskap basert på genuinitet og ærlighet. Dersom jeg hadde sett en båt med en logo som bidro til et renere hav, ville jeg dratt til det hotellet, eller spist hos den restauranten med de knæsje t-skjortene som plukker søppel i en time daglig. Dette er en markedsføring som blir lagt merke til, og jeg er helt overbevist om at kundene vil komme. Mulig å få til mye Det ligger store muligheter i miljøet. Det å gå rundt med familien og plukke søppel, kan bidra til læring, god pedagogikk og det å vokse som menneske. Man kan gjøre det sammen. Her ute hos oss finnes det organisasjoner som plukker søppel som en slags dugnad. Det er svært hyggelig å gå langs kyststien med familien på den måten. Vi fyller sammen med andre opp en stor container sponset av kommunen - og får til noe veldig i lag. Fra nede i Thailand vil det også komme en video på YouTube. Denne spilte vi inn da Cecilie så at et hotell satte ut en plastbøtte og begynte å rydde. Snart begynte omtrent alle turister rundt å hjelpe til, og det var både tragisk men også litt moro å se hvor raskt en stor bøtte ble full av søppel og plast, og en ny måtte settes ut. Nede i Thailand er søppelhåndteringen generelt i dag ikke helt optimal. Kildesortering med stor effekt er ennå ikke helt funnet. Søppelfyllinger har ingen avrenningssystemer, og avrenninger fra søppelet renner dermed rett ut i elver. Den høye varmen fører til utvikling av bakterier i avfall og søppel, lukt, forurensing og sykdom. Heldigvis blir det gjort tiltak. Thailand er det første landet i Asia som deltar i prosjektet «Upcycling the Oceans», der ambisjonen er å redusere søppelmengden i havet, og i Ban Nam Phu Community i provinsen Lamphun har de åpnet et eget opplæringssenter for håndtering av avfall. Her er målet å lære opp interesserte personer til bedre avfallshåndtering, i håp om å redusere mengden avfall til null. På sentrene kan folk få opplæring i det offentlige regelverk, hvordan resirkulere plast, behandle giftig avfall, lage gjødsel og hvordan produsere alternativ energi. Tilbake til salg og økonomi, vil engasjement merkes. Delaktighet vil få ettervirkninger. En bedriftseier med høy tillit vil nok kunne sette prisene litt høyere uten å miste kundene sine. For mange vil nok synes det er verdt å betale ekstra for engasjement, genuinitet og åpenhet. Det henger nemlig sammen: det du gjør, det du ser, det du er og det du får.   I hvilken kanal liker du best å konsumere din interesse? Lyd, film eller tekst? Denne bloggen er også spilt inn som en Podcast. Markedspodden finner du blant annet på spotify, itunes podcast, i tillegg til markedspodden.no og tranemedia.no/podcast. Dersom det er noen temaer du er interessert i er det bare å ta kontakt enten over telefon, data eller gjennom et møte - og kom gjerne med tilbakemeldinger.   Jeg ønsker deg en fortsatt god uke, Markedsføring, økonomi og verdensproblemet søppel med Stefan Lundberg i Trane Media   Kilder http://news.cision.com/no/tourism-authority-of-thailand/r/thailand-tar-sine-forste-skritt-for-a-rydde-havet-for-soppel,c2425302 http://www.thainytt.no/index.php?id=3961339475097555785  

År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv? Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare: Anna Olin Kardell

Digitalsamtal firar 150 avsnitt med Terese Raymond som gäst. Hon är nationell koordinator (inte projektledare, som Anders påstår i presentationen) på Digidelnätverket. Samtalet handlar om vad digital delaktighet är, varför den behövs och vad eMedborgarveckan, som går av stapeln med start den 8 oktober, är. Vill du som lyssnar hitta arrangemang under eMedborgarveckan kan du […] The post #150 – En vecka för digital delaktighet appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

”Jag vet inte om Myndigheten för delaktighet alltid måste vara den mest synliga myndigheten. Utan det kanske är viktigare att vissa kommuner syns, eller andra myndigheter syns, men att vi har gjort vårt jobb att få dem att göra sitt jobb.” Vad gör Myndigheten för delaktighet? Vi fick lära oss att dem gör en massa viktiga och spännande saker. De gav även ett tips till kommunerna; Se inte på funktionshinder- och tillgänglighetsfrågan som en särfråga. Det är inte en fråga endast för byggnadsnämnden eller socialnämnden, utan att det är en fråga om mänskliga rättigheter, och alla medborgare måste ha möjlighet att bli delaktiga i sina kommuner. Därför måste frågan finnas med i hela kommunens verksamhet. Vi håller med! Tack Magnus Lagercrantz från MFD för att vi fick intervjua dig.

Styrelsen sätter ramarna för hela verksamheten. Vad kan de göra för hälsa och prestation? Ledarskapsexperten Caroline Lornudd berättar mer. Caroline Lornudd är PhD i ledarskap och har länge varit verksam som psykolog inom företagshälsovården. Hennes intresse för hur ledarskapet påverkar hälsan sträcker sig långt tillbaka. Just nu deltar hon i en studie om styrelsens roll för hur en verksamhet presterar och hur medarbetarna mår. Det finns mycket forskning om hur mycket närmaste chefen betyder för medarbetarnas hälsa men styrelsens roll i detta är relativt outforskad. Att nå målen kräver välmående Även om den studie Caroline arbetar med just nu inte är klar ännu finns det samband som är värda att lyftas fram. Styrelsens roll är att sätta ramar för verksamheten. Men för att uppnå de önskade målen är det helt avgörande att medarbetarna gör rätt saker, säger Caroline. Och det kan de inte om ohälsan sprider sig. Är det något område där det finns forskningsstöd så är det på sambandet mellan hälsa och prestation. Vi gör det som som mäts Mycket handlar om vad vi lägger fokus på, vad vi mäter och följer upp. Medarbetarna agerar utifrån det som efterfrågas och belönas av cheferna, men även cheferna anpassar sitt beteende efter vad de i sin tur mäts på. En styrelse som bara mäter kvartalsresultat och missar nyckelfaktorer som säger något om hälsan, som personalomsättning och sjuktal, kommer kanske aldrig att nå de önskade resultaten om ohälsan står i vägen för prestationen. Vad vi vet om ledningsgrupper Även om styrelsens roll är outforskad finns en hel del forskning om ledningsgruppens roll för hälsa och prestation. Den visar att i organisationer där ledningsgruppen ser sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet känner medarbetare en större trygghet. Man känner sig omhändertagen och sedd som person. Ledningsgruppens agerande - och inte bara närmsta chef - har alltså stor påverkan på hur personalen mår. Så skapas en hälsosam organisation I väntan på resultatet av Carolines studie, som kommer under 2019, bad vi henne summera vad det är som skapar en hälsosam organisation. Här är hennes svar: Den som ska leda andra mot ett mål behöver kunskap om varför människor gör som de gör. Vi människor gör det som är lätt och lustfyllt och det som leder till uppmuntran alternativt det som leder till att vi undviker kritik. Med den kunskapen behöver varje ledare, styrelse eller ledningsgrupp fundera på vilka beteenden som förstärks i den egna organisationen. Hur vi gör och beter oss skapar kulturen på en arbetsplats. Även vd:n kommer att göra det som hen upplever efterfrågas och uppmärksammas - av styrelsen. Och då är frågan: gör människor i verksamheten det som leder till verksamhetens mål? Delaktighet är avgörande för att få människor att göra det som efterfrågas. Delaktighet på grupp- och individnivå handlar om att se det övergripande målet och hur man själv och gruppen bidrar till det. Många gånger mår människor dåligt på grund av en känsla av meningslöshet. Se där några stora men viktiga frågor att bita i för alla er därute som leder verksamheter och människor. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel. Läs gärna mer om och av Caroline Lornudd här. I det här avsnittet vill vi också gratulera vår samarbetspartner Twitch Health och deras samarbetspartner  Länsförsäkringar som belönats med Nyckeltalsinstitutets pris "Bäst hälsoindex". Ett högt deltagande, tidseffektivtet och starka resultat är några effekter som bidrog till priset. Läs mer här.

Vart vänder jag mig om jag inte får det stöd jag behöver? Hur ska jag göra om jag inte blir sedd eller trodd? Vart ska jag ta vägen när jag inte får den hjälp jag behöver? Majli och Kerstin träffar liberalernas riksdagsledamot Barbro Westerholm, en av oss åldersrika med stor kunskap och erfarenhet från ett långt arbetsliv där hon drivit många frågor som rör oss. Det är från Barbro vi fått begreppet "åldersrik", ett begrepp vi gärna sprider. Estrid Bengtsdotter är producent för det här avsnittet.

Veckans avsnitt av Digitalsamtal handlar om ridning, programmering och hur det går att jobba för att få fler intresserade av teknik. För att bygga en förståelse för hur den fungerar, för att bli bättre kravställare eller till och med för att använda tekniken för att skapa egna lösningar. Gäst är Anya Ernest, designforskare och ryttare, […] The post #124 – Ridning, programkod och digital delaktighet appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Tidningen för dig med dispositionsrätt för ledarhund i Sverige. Innehåll: Chefsprat med Lena Ridemar bland annat om att regeringen föreslår flytta ledarhundsverksamheten till Myndigheten för Delaktighet, MFD * MFD:s generaldirektör Malin Ekman Aldén berättar hur de ser på att ta över versamheten * Veterinärprat * Möt den nya veterinären Boel Sandros

På temat digital delaktighet samtalar vi med två föräldrar som stöttat sin vuxna söner med intellektuell funktionsnedsättning att med rätt utbildning ta klivit in i den digitala världen. Våra gäster är Ann Sjölander, förälder till David 27 år, och Bia Tegnér, förälder till Per 31 år. Hör dem berätta om sina tankar kring sönernas personliga utveckling med datorn som verktyg. Även vår tidning Funktion i fokus har dital delaktighet och eHälsa som tema här i december. Läs den digitalt eller beställ en gratis prenumeration på funktion.se.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du inte släpps in i det digitala samhället. Men det behöver inte vara så. Vi besöker Mora folkhögskola och pratar med en grupp unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått en IT-utbildning anpassad för dem. Med rätt stöd har de gjort fantastiska framsteg och samtidigt gjort en personlig resa. Hör stödpersonen och IT-coachen Sara Hansson samt kursansvarige Kerstin Gatu berätta hur det gick till. Läs mer om digital delaktighet och eHälsa i vår tidning Funktion i fokus. Beställ en gratis prenumeration eller ladda ned den direkt på funktion.se.

Lita på medarbetarna istället för att detaljstyra, förstärk positiva beteenden och sätt tydliga värderingar. Det är prisade polischefen Hanna Bjärgårds framgångsrecept för att skapa delaktighet och ansvar. Hanna Bjärgård, lokalpolisområdeschef i Skärholmen i Stockholm tilldelades kungens stipendium för ungt ledarskap, Kompassrosen, när hon var 31 år gammal. I motiveringen står att hon "modigt drivit fram ett nytt ledarskap med delaktighet och ansvarstagande inom sin polisenhet." I intervjun berättar Hanna att hon inte sett sina insatser som modiga innan hon läste den motiveringen. Hon tänkte snarare på vad hon själv skulle behöva för att kunna prestera bra och tillvarata sin kompetens. De förutsättningarna ville hon också ge sina medarbetare. Delaktighet kanske kan låta som något självklart, men en verksamhet som Polisens har traditionellt varit auktoritär. "Det skapar passiva medarbetare," säger Hanna, "och då blir det en stor kulturförändring när man uppmuntrar medarbetarna att vara mer aktiva själva." Naturligtvis behöver det finnas väldigt tydliga roller och hierarkier i en akut polisinsats när någon ringt 112. Men mycket av det vardagliga polisarbetet handlar om att bygga relationer med medborgare och arbeta brottsförebyggande och där går det att jobba mycket mer kreativt och med ett större inslag av delaktighet. Hannas tips till dig som är chef och ledare: Gör grundarbetet med vilka värderingar som ska genomsyra verksamheten. Gör det till en vana att utvärdera ledningsmöten utifrån de värderingarna. Om du är chef och vill göra en förändring: våga lita på processen och dina medarbetare. Låt saker och ting ta tid. Var aktiv med feedback till medarbetarna och förstärk positiva beteenden. Låt bli att detaljstyra men var tydlig med att du finns tillhands om medarbetarna behöver stöd. Visa att man kan vara chef med 40 arbetstimmar i veckan och faktiskt vara ledig på sin semester. För hur bra beslut fattar man om man aldrig får vila eller inte har ett liv vid sidan om sitt jobb? God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Ett av verktygen är att uppmuntra till vardagsrörelse och det gör Skandia genom sin hälsoapp Virgin Pulse. Med den kan man få många att göra små förändringar som gör stor skillnad, som att ta trappan oftare eller att sova lite mer. Läs mer om Skandias hälsoarbete här. Twitch Health hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 4 tips på hur man kan öka delaktigheten kring hälsoinsatser på arbetsplatsen: 1. Definiera ett mätbart mål som mäter engagemang i hälsoarbetet. 2. Kommunicera smart. Ta gärna hjälp av kommunikationsavdelningen. 3. Chefer och ledning behöver visa vägen i en hälsosatsning för att påverka kulturen i rätt riktning. 4. Se till att det finns flera sätt att delta i hälso- och friskvårdsaktiviteter. Alla har olika behov och utmaningar. Här läser du mer från Twitch om att skapa högt deltagande i hälsa och friskvård.

Barn har rätt att få information och bli hörda i kontakt med vård och omsorg, och det de säger och tycker ska vägas in i besluten som fattas. Men hur pratar man med dem så de förstår, och hur skapar man denna dialog under svåra förutsättningar i akutsjukvård och socialtjänst? Lyssna på Greta Rydermark Schibbye, specialistsjuksköterska, Thereze Lundborg, enhetschef på socialtjänsten och Thomas Jonsland, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (170207) 

I veckan skulle Veronica Hedenmark på en workshop om bland annat allas möjlighet till delaktighet. Problemet var bara att Veronica inte kunde vara delaktig på grund av bristande tillgänglighet och engagemang. I veckans avsnitt av Hedenmark Hallgren Podcast pratar Veronica och Anna Hallgren om hur viktigt det är att sådanna frågor lyfts, så att inte pratet om allas möjlighet till delaktighet bara blir just - prat. Detta och mer i veckans avsnitt av Hedenmark Hallgren Podcast!Lyssna på avsnittet här

I avsnitt 16 av Digitalsamtal gästas vi av Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH och föreståndare för Mobile Life Center. Samtalet handlar bland annat om hur design påverkar teknik- och samhällsutveckling. Och oss alla som individer – hur designbeslut påverkar vår vardag, både på jobbet och privat. Alla tekniska system har inbyggda värderingar och de […] The post #016 – Design, delaktighet och digitalisering appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Anne Harju och Mikael Björk samtalar om barns delaktighet i förskolan. Anne är doktor i socialt arbete och prefekt vid institutionen Barn Unga Samhälle på Malmö högskola. Mikael Björk har en bakgrund som förskollärare, lärarutbildare och arbetar med pedagogisk utveckling vid Centrum för akademiskt lärarskap.