Magasinet Fotbollpodden

Många frågor får sina svar i det här avsnittet som är lite extra riktat till dig som föräldratränare och ledare inom barn- och ungdomsfotbollen. SvFF:s nationella fotbollsutbildare Marie Svensson delar med sig av sina fem bästa tips så att du får en rolig och bra tid i din viktiga roll.

I Sverige finns flera tusentals föräldratränare som möjliggör att väldigt många barn och ungdomar kan spela fotboll runt om i hela landet varje dag. Två av dem, Sara och Martin, gästar podden och delar med sig av tjusningarna och utmaningarna med föräldratränarrollen. De delar också med sig av egna erfarenheter om vad som funkar bra och vad som borde utvecklas. 

Hur mycket tid av en fotbollsträning bör man lägga på färdighetsövningar kontra spelövningar? Är det bättre att satsa mer på spelövningar i de unga åldrarna eller ska man hellre fokusera på att nöta tekniska moment? Ligger färdighetsövningar som en bas för att kunna få bättre effekt av spelövningarna när spelarna blir äldre? Vad är rätt och finns det något som är helt fel? Stefan Ekstrand, Nationell Fotbollsutbildare med mångårig erfarenhet som akademichef och allsvensk tränare gästar podden. Programledare, Charlotte Troberg.

Förbundskapten Anders Bengtsson ger konkreta tips och råd om hur du som tränare kan utveckla enskilda spelare och lag enligt landslagets sätt att träna. Anders Bengtsson målar ut bilden från tidigare avsnitt #59 "Vill du bli landslagsspelare? Träna på det här!".  

Majoriteten av alla matcher som spelas har en god matchmiljö. Runt fotbollsplan bidrar ledare och föräldrar till oerhört mycket positivt i fotbollsspelares upplevelse vid både träning och match. Men så finns det de gånger då stämningen inte är lika bra, då hejaropen ersätts av negativa skrik, burop eller kanske till och med kränkningar från andra spelare, publik och föräldrar.. Hur påverkas egentligen unga fotbollsspelare av en dålig matchmiljö? Med oss i podden har vi Andreas Ivarsson, professor inom Psykologi vid Högskolan i Halmstad som forskar inom hållbart och hälsosamt idrottsdeltagande från barn- och ungdomsnivå till elitnivå.

Har vi tillräckligt med unga bra fotbollsspelare i Sverige idag? Hur ser utbudet ut på pojk och flicksidan och hur avgörande är egentligen Rikslägret? Förbundskapten Lotta Hellenberg gästar podden och berättar bland annat om hur det första landslaget väljs ut och skapas. Vi spanar också in hur andra länder i Europa selekterar och formar sina ungdomslandslag. Trevlig lyssning!

Spelaridentifiering: Vad är egentligen en bra fotbollsspelare bra på? Går det att se hur bra en spelare kommer att bli och när kan vi i så fall se det? Förmågan att scouta spelare är viktigt för elitfotbollen och vid landslagsuttagningar men hur kan man se att en spelare är bra? P18-landslagets förbundskapten Andreas Pettersson berättar om de 6 spelaregenskaperna svenska förbundskaptener tittar efter när de scoutar spelare till landslagen.

Säsongsstart i ny spelform. SvFF:s fotbollsutbildare Claudio Pereyra ger tips och råd om spelformerna 9 mot 9 och 11 mot 11. 

Säsongsstarten stundar för landets alla tusentals lag, och många börjar spela i en ny spelform. Spännande tänker nog de flesta, men också utmanande och mycket som blir nytt. Vad är bra att tänka på vid match och träning och vilka är de vanligaste fallgroparna? Jörgen Johansson, nationell fotbollsutbildare på SvFF, ger sina tips och råd kring spelformsbytet till 5 mot 5 och 7 mot 7. I nästa avsnitt ges tips och råd till spelformsbytet 9 mot 9 och 11 mot 11.

I Sverige har ungefär 10 % av befolkningen en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). En del av dem är barn och ungdomar och aktiva inom fotbollsrörelsen. Hur funkar det att ha en trupp på 25 spelare där 1 eller fler har en NPF diagnos? Vad behöver tränare och ledare tänka på för att träningarna ska bli bra för alla? Daniel Cortobius som jobbar med Parafotboll på SvFF ger svar på frågorna och ger konkreta tips och råd. Alla råd hittar du om du söker på svensk fotboll och NPF.

De regionala lägren för landets bästa 16-åringar är igång för året. Killar och tjejer precis under landslagsnivå samlas för träningar och för en möjlig framtida plats i landslaget. Intresset är stort och frågorna är många: Vad gör man på ett regionalt läger? Hur många väljs ut? Vad tittar SvFF efter hos spelare som är aktuella för lägret? Och hur blir man egentligen uttagen? Christian Fagerhov, nationell fotbollsutbildare på SvFF ger svar på frågor som inkommit från SvFF:s följare på Instagram @svenskfotboll  

SvFF:s tekniska direktörer om svensk fotbolls framtid: vilka är våra styrkor? Vad har vi tappat? Kollektivets betydelse, spelaren i centrum, svensk fotbolls DNA. och en massa andra viktiga frågor om nutiden och framtiden.   Peter Wettergren och Caroline Sjöblom tillträdde som nya tekniska direktörerna för SvFF 1 januari 2024.

Hur mycket kan vi styra beteenden och påverka spelares fotbollsaktioner med hjälp av tankens kraft? Finns det en sanning i att ”falla för trycket”? Går det att kontrollera darriga ben vid match? Rasmus Liljeblad är damlandslagets fotbollspsykolog och ger i avsnittet svar på frågorna och ger konkreta råd och tips om hur spelare på alla nivåer kan hantera nervositet och hantera jobbiga tankar.

Mår svensk fotboll bäst av att 14-åringar spelar 9 mot 9 eller 11 mot 11? Många har åsikter, få sitter på fakta. Nu inleder SvFF tillsammans med forskare en omfattande undersökning om just spelformen 9 mot 9. Spelformen har kommit att ifrågasättas, främst av de stora elitföreningarna i Stockholm, som menar att spelarnas utveckling hämmas av att de inte får spela 11 mot 11 förrän året de fyller 15. SvFF:s spelformsexpert Mika Sankala berättar om hur forskningen går till och om vad resultaten kan betyda för svensk spelarutbildning i framtiden.

Nivåindelning – att dela upp, dela in eller låta bli. Hur kan man som tränare tänka för att utveckla sin grupp med varierande fotbollsfärdigheter? Pernilla Karlsson, nationell fotbollsutbildare, gör come back i podden och pratar om det ständigt heta ämnet. Hon svarar bland annat på lyssnarfrågan: Vad får erfarna spelare ut av att spela med nybörjare?

Debatten om serielösa matcher har varit het sedan Stockholms Fotbollförbund släppte nyheten om att de kommer förändra spelsystemet för barn mellan 8 och 12 år från och med 2024. SvFF:s utbildnings- och utvecklingschef Perra Widén lyfter ämnet från förbundets, fotbollens och barnens perspektiv.

Går det att lära upp spelförståelse, eller är det något man föds med? Hur kan en tränare utveckla egenskapen? När fotbollen blir allt snabbare och mer utvecklad i framtiden, så kommer högre krav ställas på spelarnas spelförståelse. Till exempel behöver de kanske själva byta taktik under spelets gång. Det tror Anders Bengtsson, förbundskapten för F18-landslaget. Drivkraften att vilja bli bättre i kombination med tävlingsinstinkten, tror Anders Bengtsson, är viktiga komponenter i att utveckla spelförståelse. Därför höjer han ett varningens finger till lag som i unga år radar upp storvinster under längre perioder. Lyssna på hela vår intervju med Anders Bengtsson, uppläsare Juan Martinez.

Mindre hets och mer lustfylld stämning. Spelaren ska kunna välja sina egna lösningar. Enköpings SK vill att spelarna tar självständiga beslut. Därför uppmanas föreningens tränare att hålla igen med coachning av framför allt bollhållaren under match. Hör vår intervju med Dzevad Tatarevic, tränare i ESK och som varit med och utformat spelarutbildningsplanen.  Uppläsare Juan Martinez.

Tränarens genidrag! Så lyfte och förändrade Adam Reggiani Götaholms BK:s P17. Från "förortskillar" med olika tuffa utmaningar i skolan och i hemmet till att hitta en annan väg och stå som vinnare i Gothia Cup! – Det gäller att hitta rätt, att faktiskt förstå dem och deras behov. Tyvärr har vi inte kunnat ta hand om alla. Några har hamnat snett, som nyligen en kille som är bland de bästa jag har tränat. Han balanserar på en tunn linje just nu och det är osäkert hur han kommer att landa. Det är alltid de killarna som håller en sömnlös. Ett gäng ratade förortskillar som vinner Gothia Cup och besegrar de stora akademierna. Ett dåligt filmmanus? Nej, historien om Götaholms BK:s 17-åringar är sann.

I den senaste rankingen av de svenska ungdomsakademierna har Malmö FF som enda förening i Sverige tilldelats sju stjärnor av SEF (Svensk Elitfotboll). Det är det högsta betyget som går att få. I det här avsnittet av podden berättar Per Ågren, sportchef ungdom, hur klubben arbetar med spelarutbildning, hur samarbetet med skolorna ser ut och varför blicken är vänd över Öresund.

I vilken ålder är det lämpligt att ta klivet in i en akademi? Är bio-banding framtidens modell i indelning av ungdomslag? Ska lag som är ambitiösa få träna mer än andra lag inom samma förening, även om det strider mot de interna riktlinjerna? Välkommen till del 2 av specialavsnittet där vi diskuterar svensk barn- och ungdomsfotbolls utmaningar. Gäster är Anders Bengtsson, chefredaktör för fotbollsmagasinet Offside och ungdomstränare i Önnereds IK, samt Per ”Perra” Widén, utbildnings- och utvecklingschef på SvFF.

Hur kan den bli bättre? Och vad ska den bli bättre på? I det här specialavsnittet av podden Svensk Fotboll diskuterar vi breddfotbollens framtid och utmaningar. Gäster är Anders Bengtsson, chefredaktör för fotbollstidningen Offside och ungdomstränare i Önnereds IK samt Per ”Perra” Widén, utbildnings- och utvecklingschef på SvFF. Men först tittar vi närmare på SvFF. Är förbundet så trögt, som vissa påstår? Del 1 av 2.

Varför är det tabellfritt upp till 13 år? Varför finns en retreatlinje i vissa spelformer? Varför rekommenderas barn att multiidrotta så länge som möjligt? Kort sagt, varför ser svensk barn- och ungdomsfotboll ut som den gör? Diskussionerna kring hur fotbollen är utformad engagerar många. För att bringa klarhet i en del myter, rykten och osanningar tar podden denna gång SvFF:s utvecklings- och utbildningschef Per Widén på pulsen. 

Under de senaste åren har träningar och matcher spelats publikfria. Något som många spelare och domare menar bidrog till en positiv matchmiljö. Nu är publiken och föräldrarna tillbaka. Hur kan vi upprätthålla och skapa en sundare stämning inom barn- och ungdomsfotbollen? Ramin Kiani är tränarutbildare på SvFF. Här ger han tips och råd till ledare att ta till för att motverka uppjagade vuxna och minska anspänningen hos de unga spelarna. Han pratar också om att matchmiljön är ett prioriterat område i den nya tränarutbildningen, som snart lanseras.

Några har aldrig tidigare spelat i ett lag. Andra har slutat i förtid. Till Värmdö IF:s veteranlag för barn är alla som inte har hittat sin plats i andra föreningar välkomna. Från en handfull spelare har gruppen på kort tid vuxit till över 50 barn. Vi var med på lagets historiska första match en solig aprildag för att höra med tränare Christer Alsiö och två av spelarna om varför veteranlag för barn behövs.

De finns i alla lag, spelarna med NPF-diagnos. Med rätt förutsättningar och ledarskap kan de här individerna få en fantastisk relation till idrotten. För när spelare med NPF-diagnos fastnar för något, vilket många gör, kan de bli hyperfokuserade, uppvisa stort mod och lägga ner en energi som andra inte klarar av.  Ändå hamnar NPF-barn ofta utanför och lämnar sina lag tidigare än jämnåriga.  Vi pratar med Jonathan Magnusson i BK Häcken, som startat ett lag för barn med NPF-diagnos. Eric Donell från Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med NPF-diagnos, berättar hur ledare kan göra för att skapa rätt förutsättningar för spelare med NPF. Det här är den andra delen i vår serie om barn som sticker ut i idrotten.

Alla lag har en eller ett par spelare som sticker ut från mängden. Ni vet, de där som kommit lite längre än övriga i laget.  De gör flest mål, orkar springa längst, har bäst teknik eller den mest utvecklade spelförståelse.  Men hur ger man talangerna möjlighet att växa och utvecklas i den egna gruppen? Eller bör "stjärnorna" byta till mer ambitiösa lag, där de ges bättre förutsättningar att förädla sina färdigheter? Anneli Norén är nationell fotbollsutbildare på SvFF. Hon har tränat flera av de spelare som idag finns på landslagsnivå. Här ger hon sin syn på hur du som breddlagstränare kan ge talangerna bästa förutsättningar att utvecklas och dessutom få övriga i laget att växa. – Det här är första delen av en temaserie om spelarna som sticker ut. Del 1 - Talangerna

Mer än var fjärde barn har upplevt kräkningar inom idrotten. Och det är mer förekommande inom lagidrott..  Det visar en färsk rapport som Friends tagit fram. I den framkommer också att många barn väljer att inte berätta om kränkningen, vare sig för sin ledare eller annan vuxen. Vanligast är att bli kränkt av en lagkamrat och det handlar ofta om prestationer Att man får höra att man är för dålig, för långsam eller inte räcker till.  Varför är det så? Maria Persson på Friends menar att idrottsledare alltid måste agera när kränkningar sker, men barnen som utsätts tycker att vuxenvärlden ofta väljer att inte ta tag i problemet när de väl berättar.

Finns den perfekta träningen? Hur stor del färdighetsövningar ska kan den innehålla, och hur stor del ska vara spelövningar? Anders Bengtsson är tränarutbildare på SvFF. Han menar att spelövningar alltid ska prioriteras före färdighetsövningar – eftersom det är i spelet man tränar alla de bitar som behövs för att bli en bättre fotbollsspelare. Dessutom bjuder han på tips om hur du bäst använder dig av konerna.

Spegling och stöttning. Så kallas metoden som Skåne anammar för att lyfta kompetensen hos distriktets bredd- och föräldratränare. Varje år har Skåneboll direktkontakt med cirka 400 tränare som via besök av mer erfarna kollegor får direkt stöttning på plats i den egna träningsmiljön. Syftet är glasklart; att höja nivån på föreningarna och därmed få spelarna att hålla på längre.  

Max Bergander har varit med om att utsätta andra för inkilningar, men har har även själv blivit utsatt för förnedrande behandling av lagkamrater. Sedan några är tillbaka är han värdegrundsansvarig i AIK, en förening som tidigare haft problem med uppmärksammade inkilningar. Max Bergander menar att inkilningar är ett symptom på en betydlig större och mer osund kultur, där språkbruket ofta lägger grunden för kränkningar och förnedringar. 

Varför slutar en tonåring plötsligt att gå till träningen? Hur försvinner lusten till fotbollen och andra organiserade idrotter? De frågor ställer nästan alla tränare, ledare och idrottsföräldrar till såväl sig själva som till andra. Andreas Ivarsson är docent i psykologi vid högskolan i Halmstad och den som kanske är närmast svaren. Han medger att frågorna är komplexa och att det krävs olika insatser för att få fler att fortsätta inom föreningsidrotten. I det här avsnittet berättar han dels om utmaningarna för svensk fotboll och annan organiserad idrott, dels om vilka konkreta lösningar han ser framför sig.

Hedvig Lindahl har tvivlat så mycket på sig själv att det funnits tillfällen där hon under en match inte velat ha en passning.  Via samtal, meditation och mentala förberedelser har hon med åren landat i ett mer stabilt självförtroende. Men trots hennes många meriter och långa erfarenhet på elitnivå kan det fortfarande kan svikta. Hedvig Lindahl uppmanar alla ledare att hålla koll på hur spelarna mår och vägen dit går via dialog.

Ja, det tycker Claes Eriksson, chef för ungdomslandslagen på SvFF. Han menar att svenska spelares teknik utvecklats mycket de senaste 20 åren. Men fortfarande finns det en hel del att göra. Bara det faktum att fotboll till stor del utövas på ett ben borde få fler tränare att inse vikten av tidig balans- och koordinationsträning, säger Claes Eriksson. Och för de spelare som inte når de absoluta tekniska höjderna finns det alltid en lösning och ett hopp!

Högre tempo, fler målchanser, snabba beslut och mycket teknik. Futsal har de senaste åren tagit vintersäsongen med storm. Och numera finns en generation renodlade futsalspelare som inte ser en parallell karriär inom fotboll. Men sporten är inte helt okontroversiell. En del menar att den tar inomhustider från andra idrotter. Andra menar att futsal ökar skaderisken. Mathias Etéus, gruppchef futsal på SvFF, menar att det är utövarna som bestämmer vilka idrotter som ska erbjudas. Han är dessutom övertygad om att futsal inom en snar framtid kan berika fotbollen med tekniskt skolade och kreativa spelare, något som idag är en bristvara.

Ojämna matcher, en del av fotbollen eller ett problem för såväl vinnare som förlorare? När siffrorna springer i väg i en barn- eller ungdomsmatch kan orsakerna vara flera. Det kan bero på tunn trupp, att ena laget ligger i fel serie, eller inlåning av alltför starka spelare från ett annat lag i föreningen. Rolando Moncada, ansvarig för fotbolls- och futsalutveckling på Göteborgs fotbollsförbund, vill se ett nytänk kring hela matchmiljön. Han föreslår en fika i god tid innan avspark, där ledarna får chansen att planera matchens innehåll. Han ser även en resultatfixering i samhället, där stora siffror mellan två lag inte behöver betyda att matchen varit bortkastad. ”Det finns oavgjorda matcher som är ojämnare spelmässigt än de som slutar 10-2”, säger Rolando Moncada.

Kan jag dela in mina tjejer i ett starkare respektive svagare lag inför kommande cup?  Är det nivåindelning att låta nybörjare få vänta ett tag innan de spelar match?  När räknas en nivåindelning som permanent? Frågorna och funderingarna om nivåindelning inom barn- och ungdomsfotboll är många, och responsen på vårt förra avsnitt om ämnet har varit stor. Pernilla Karlsson, Nationell fotbollsutbildare, svarar här på några av alla de funderingar som kommit in från föräldrar, ledare och tränare.

Nivåindelning av barn, ett gissel eller ett enkelt sätt att effektivisera träningen? Trots att forskningen pekar på faror, framför allt avhopp från idrotten, fortsätter många lag och föreningar att nivåindela barn redan i tidig ålder. En del gör det i tron att det gynnar flertalet att enbart träna med dem som kommit ungefär lika långt i sin fotbollsutveckling, medan andra ledare väljer att nivåindela för att helt enkelt effektivisera träningarna. Ibland kan det också förekomma tryck utifrån, exempelvis från föräldrar, som gör att tränare väljer att dela in barnen utifrån utvecklingsnivå. Pernilla Karlsson är nationell fotbollsutbildare på Svenska Fotbollförbundet. I det här avsnitten berättar hon om varför permanent nivåindelning kan slå negativt mot såväl de ”nedgraderade” spelarna som de duktigaste. 

Föräldrar som filmar. Vidvinkel- och AI-kameror på höga stativ. Fotbollsanalys har blivit en trend som numera även många barn- och ungdomslag använder sig av. Mattias Eriksson är ansvarig för SvFF:s nya utbildning i fotbollsanalys. Han menar att det finns enormt mycket att lära sig av att filma det egna laget. Men han varnar också för att ideella tränare kanske ska tänka sig för innan de tar på sig ännu ett tidskrävande moment. Mattias Eriksson ser också spelmässiga trender i hur matchanalysen påverkar idrotten, som exempelvis de allt färre långskotten inom fotbollen.

Likadana medaljer två OS-turneringar i rad, men med helt olika modeller. När Peter Gerhardsson och Magnus Wikman tog över damlandslaget 2017 var filosofin glasklar från början.  Sverige skulle möta de bästa lagen med bollinnehav, högt försvarspel och passningar framåt. Efter OS i Tokyo har laget hyllats för sitt attraktiva och offensiva spel.  I det här avsnittet berättar assisterande förbundskapten Magnus Wikman om ett lag där 75 procent av träningarna handlar om anfallsspel, om tydliga roller och om han tror att den nya svenska dammodellen kommer att sprida sig.

Hur kombinerar man en fotbollskarriär med studier, vänner, familjeliv och andra sociala åtaganden? Och hur utbildas en ung spelare som tar sikte på det lilla nålsögat som leder till ett liv där fotbollen blir ens arbete? Och vad gör man om det inte går som man tänkt sig? Vi träffar Gustav Scheutz Dahlström, "fotbollslärare" på ett av landets NIU-gymnasier, där hårdsatsande ungdomar kombinerar studier med en elitförberedande karriär. Vi pratar också med hans tidigare elev Aimar Sher, som tog studenten i somras och som under gymnasietiden spelat allsvensk fotboll i Hammarby IF.

Inom barn- och ungdomsfotbollen har akademierna poppat upp som svampar ur jorden de senaste åren. I två avsnitt ska vi titta närmare på hur akademierna har blivit så vanliga. I del två diskuterar vi för- och nackdelar med akademier, vad föräldrar bör tänka på när de överväger att sätta sitt barn i en akademi och vad en förening som planerar att starta en akademi ska tänka på innan planen sätts i verket. Gäst: Elias Mineirji, gruppchef för NaFu (Nationella fotbollsutbildare, SvFF).

Inom barn- och ungdomsfotbollen har fotbollsakademierna poppat upp som svampar ur jorden de senaste åren. I två avsnitt ska vi titta närmare på hur akademierna har blivit så vanliga. I del ett berättar vi om hur de kom in i svensk fotboll, varför så många föreningar erbjuder en akademiverksamhet och vilken roll föräldrarna spelar i akademiboomen.  Gäst: Elias Mineirji, gruppchef för NaFu (Nationella fotbollsutbildare, SvFF).

Runt om i landet pågår en mängd projekt och satsningar för att få in fler kvinnor i fotbollen.  Det går ofta trögt och på många ställen är könsfördelningen fortsatt skev. Men i småländska Nässjö har kvinnorna klivit in i såväl ledningen som på planen. Där har majoriteten av alla barn- och ungdomslag en kvinnlig ledare. Sussi Palmquist, ungdomsansvarig i föreningen, berättar hur man gått tillväga.

När är det okej att låta vissa spelare får mer speltid än andra? Varför rekommenderar SvFF att man inte selekterar lag i för tidig ålder? Hur kommer det sig att spelare som är långt framme i utvecklingen kan hämmas av att bli utvalda? I det här avsnittet berättar Gunnar Pettersson, barn- och ungdomsansvarig hos SvFF, varför förbundets riktlinjer kring några av fotbollens hetaste frågor ser ut som de gör. Du får bland annat veta varför toppning och selektering riskerar att bli negativt också för de "lyckligt utvalda".

Under ett drygt år har världen levt med en pandemi som skördat liv, orsakar ekonomiskt lidande och satt sjukvården under ett enormt tryck. Nu ser vi att idrotten tagit skada. Inom vissa inomhusidrotter är avhoppen många. Också fotbollen har drabbats, även om nationalsporten klarat sig lindrigare. Caroline Waldheim, SvFF, tror att alla inställda matcher är en av orsakerna till avhoppen. Men hon menar att fotbollsföreningarna har varit duktiga på att ställa om verksamheten och att vi lärt oss mycket inför kommande kriser. Podden gästas också sv Marcus Egnell i Borens IK. Han berättar om hur hur saknaden efter de populära pizzakvällarna och andra sociala aktiviteter gör det svårt för klubben att hålla kvar ungdomarna i föreningslivet.

Att lära ut fotboll är bara en av uppgifterna tränare har. Idag ska man helst vara en fena på sociala medier, kunna administration, boka resor och cuper, vara amatörpsykolog, behärska konflikthantering och kunna ta kritik från föräldrar som ibland helt saknar kunskap - bland mycket annat. Hur har kravbilden ökat på barn- och ungdomstränare? Och finns det något att göra för att underlätta uppdraget? För vem vill bli tränare på sikt om kraven bara fortsätter att öka? Gäster är Malin Andersson, som driver sajten Superfotbollstränare och är tränare i Skogstorps Goif, samt PG Fahlström lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.  

Emre Gürler är hållbarhets- och sponsringsansvarig för ett av Sörmlands starkaste varumärken. Eskilstuna United, som är en renodlad  dam- och flickförening, arbetar med ett nytänk kring partnerskap och samhällsprojekt. Emre Gürler är övertygad om att framtidens sponsring handlar om att gräva där man står, att ta jämställdheten på allvar, samt att sätta idén och viljan att förändra framför tanken på pengar. I det här avsnittet delar han med sig av sina tankar och kunskaper. Han berättar också om idrottens stora jämställdhetssatsning "Sätt bollen i rullning".

Gröna kort, fairplay-kampanjer och värdegrundsarbete. Trots allt arbete som görs för att förbättra klimatet kring barn- och ungdomsmatcher verkar verbala påhopp och svordomar öka inom fotbollen. I vissa distrikt beror så många som sex av tio röda kort på trashtalk under matcher från 15 år och uppåt. Undersökningar visar även att det är vanligast att bli kränkt av de egna lagkamraterna och att kränkningarna ofta förekommer på nätet, där de vuxna inte alltid har insyn. I detta avsnitt medverkar Urban Ivarsson från Gästriklands FF och Maria Persson från Friends.

Victor Lundmark funderade på hur Degerfors IF skulle göra större avtryck utanför planen. När han läste om den psykiska ohälsan och om antalet självmord i regionen visste han vad klubben skulle göra.  I detta avsnitt berättar Victor Lundmark om hur Degerfors IF samarbetar med organisationen Suicide Zero, som jobbar för att radikalt minska antalet självmord. Victor pratar vidare om hur föreningen samarbetar med Karlstad Universitet kring "må bra-coacher” som hjälper de yngre akademispelarna att hitta rätt i tillvaron. Vi pratar också med Anna Oscarsson, Eskilstuna United och landslaget, om när hon mådde som sämst psykisk, samtidigt som hennes liv utåt sett såg tämligen perfekt ut.   Hit kan du vända dig! Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60 alla dagar klockan 13.00-22.00. Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101 alla dagar 06.00-24.00. Mind driver även föräldralinjen, där de som svarar är utbildade psykologer eller socionomer med lång yrkeserfarenhet. Telefon: 020-85 20 00 Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt alla dagar 14.00-21.00. Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00. Jourhavande präst nås via 112 alla dagar klockan 21.00-06.00. Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. På www.suicidezero.se kan du läsa mer och engagera dig.  

Är dagens spelargeneration för bekväm? Tobias Hysén har en 20-årig karriär inom elitfotbollen bakom sig. Han har drivit restaurang, startat ett fotbollslag och utbildar sig under våren till tränare via SvFF:s kurs för före detta elitspelare (CBA Elit). Vi pratar med honom om hur livet efter karriären kan se ut. Hur pass förberedd är man på ett ”normalt” liv, och vems ansvar är det? När i spelarkarriären bör man fundera på en alternativ karriär? Bör man ens göra det? Tobias Hysén menar att yngre spelare själva måste ta större ansvar för sina karriärer på planen, men också för den tid som kommer då rampljuset slocknar.