Podcasts about vanligast

Vi har en tendens att se "sekter" överallt.  På arbetsplatsen, i politiken, bland vänner. Framför oss ser vi en världsfrånvänd grupp med alltför stark gruppdynamik. Vanligast är kanske annars att tänka på olika religiösa extremer. Men vad är egentligen sekt? För religionshistoriker och sociologer är termen betydligt mer neutral än den vardagliga användningen: en religiös grupp som varken är en kyrka eller ett formaliserat samfund. Så vad utmärker en sekt? Samlas de alltid kring en medryckande ledargestalt? Hur är det att växa upp som barn i en sekt? Och vad är det som går snett i de grupper som blir våldsbejakande eller osunt isolerade? Religionsforskarna Sanja Nilsson och Peter Åkerbäck gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Idag handlar podden om ett ämne som är ständigt aktuellt - hur är det att som utlänning jobba som chef i Japan. Gäst är Mio Rydar som i flera omgångar haft chefspositioner i ett västerländskt telekomföretag i Japan. Vilka är utmaningarna, är det extra tufft att vara kvinna och chef? NYHETER: * Shigeru Ishibas första dagar som Japans nye premiärminister har enligt politiska bedömare kännetecknats av oklarheter och tvära kast. Först kom det oväntade beslutet att utlysa val till parlamentets underhus redan den 27 oktober,  alltså om bara drygt tre veckor. Samtidigt har det visat sig att stödet för Ishiba inom det egna är oväntat svagt och flera av de toppolitiker han velat ha med i sin regering har tackat nej till ministerposter. Stödet bland allmänheten för den nya regeringen låg i en undersökning gjord av affärstidningen Nikkei bara på 51 procent vilket är betydligt lägre än hans föregångare Fumio Kishida. Å andra sidan sade sig nästan lika många, eller 49 procent, ha en positiv bild av Ishiba som person, främst beroende på att han framstår som, citat “pålitlig”, slut citat. * En av de idéer som förts fram av den nya premiärministern är en asiatisk försvarsallians liknande den västliga militäralliansen NATO. Exakt hur den skulle se ut och vilka länder som skulle bjudas in är dock ännu så länge oklart. Den nya utrikesministern Takeshi Iwaya sade vid en presskonferens att “ett asiatiskt NATO helt klart är en ide för framtiden, men att det först  krävs noggranna överväganden, både i det långa och medellånga perspektivet.”Japans närmaste granne Kina har inte kommenterat det japanska utspelet med annat än att man hoppas att det nya japanska regeringen kommer agera “positivt och rationellt, samt anstränga sig för att skapa en relation som gynnar båda parter.”I ett första utkast till förslaget om ett asiatiskt NATO pekade premiärminister Ishiba på betydelsen av att så många länder som möjligt bjuds in, så även Kina.* Tretton år efter kärnkraftshaverierna i Fukushima är Japan nu igång med att starta upp flera av de kärnkraftverk som stängdes ned 2011. Den nytillträdde industriministern Yoji Muto sa vid sin första presskonferens att Japan står inför en situation där efterfrågan på elektricitet väntas öka kraftigt och att det därför är av högsta prioritet att säkra den framtida energitillgången. Förutom att starta upp de kärnkraftverk som legat i malpåse vill Muto se en ökad användning av förnyelsebara energikällor som exempelvis vattenkraft. Innan Fukushima stod kärnkraft för ungefär en tredjedel av energin i Japan, numera handlar det om knappt en tiondel, medan importerad gas, kol och olja ifjol stod för närmare två tredjedelar av elproduktionen. * Att det kan vara tufft att säga upp sig och byta jobb vittnar allt fler japaner om i dessa tider av brist på arbetskraft. Enligt analysföretaget MyNavi använder sig var sjätte jobb-bytare av företag som specialiserat sig på just uppsägningar. Vanligast är det bland personer mellan 20 och 29 och som skäl uppgav närmare hälften att de tillfrågade att deras arbetsgivare försökt hindra dem från att sluta, medan en fjärdedel kort och gott sade att dom ville undvika att hamna i svårigheter. Som kontrast kan sägas att bara var tjugonde tillfrågad 50-åring sade sig ha tagit hjälp av ett utomstående företag för att säga upp sig.  * Fler bussar och fler taxibilar i rusningstid och under högsäsong - det är två av åtgärderna som turistministeriet nu föreslår för att Japan ska komma till rätta med det som kallas “överturism”. Utländska besökare fortsätter att strömma till Japan och på flera håll klagar de boende över att deras vardag påverkas negativt av de många besökarna. Särskilt är det i städer som Kyoto där anstormningen märks då kommunikationerna inte på långa vägar är dimensionerade för massturism.Ett förslag som också övervägs är direktbussar för turister till olika, mindre besökta resmål. Japan har mycket att erbjuda också utanför de vanliga besöksmålen Kyoto, Osaka och Tokyo. Bland de destinationer som ska komma ifråga för en riktad satsning kan nämnas Ise-Shima i Mie län och de östra delarna av Hokkaido som bägge har storslagen natur, men dit få turister hittar.  * SPORT: Ska det bli en japan som tar över ledarskapet i den Internationella Olympiska kommitteen IOK efter avgående Thomas Bach? Ja, varför inte. En av de kandidater som seglat upp är Morinari Watanabe som i nuläget är ordförande i FIG - den internationella gymnastikfederationen. Watanabe som under de senaste åtta åren besökt 160 av IOK drygt 200 medlemsländer säger i en intervju med Japan Times att han vill fokusera på att förnya de olympiska spelen genom att ta in mer åsikter från aktiva och folk som arbetar professionellt med idrott. Dessutom vill han demokratisera hela organisationen och göra den mer transparent. IOK har ofta fått kritik för att beslut fattas på oklara grunder och bakom lyckta dörrar.  This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Våldsamma protester i Venezuela efter valet. Vanligast med kränkningar mot HBTQI-personer i mellanstadiet och högstadiet. Fyra mobila hus blev stulna i Stockholm och 10-åriga DJ Rylie J ska till USA och DJ:a. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter hela tiden chefer och ledare i vårt arbete som ledartränare. Vanligast är att vi möts för enskilda samtal varje månad under ett år. Samtalen blir ofta engagerade, utvecklande och personliga. Så vad får vi med oss för intryck av er som vi möter? Vad är det ni fokuserar på, och strävar efter att förverkliga i ert ledarskap? I detta avsnittet försöker vi samla våra intryck till dessa fyra aktuella inriktningar som alla samverkar till ett framgångsrikt ledarskap! Individbaserat Utvecklingsinriktat Välmåendeskapande Resultatskapande

Tre av fyra som har migrän och menstruerar upplever att migränen har en koppling till menscykeln. Vanligast är att migränattackerna kommer strax innan mensen startar - som om det inte bara räckte med humörpåverkan, svullnad och bröstspänning......Vårt podavsnitt denna vecka handlar om hormonell migrän, det vill säga när migränen är kopplad till menscykeln. Vi pratar om hur mens och migrän kan hänga ihop, vilka hormoner som är inblandade, hur hormonell migrän utreds och vad det finns för olika sätt att behandla och förebygga. Allt för att du ska må så bra som möjligt!Veckans avsnitt sponsras av MAM & FRIDAMOMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om att elbilsförsäljningen i Sverige slår alla rekord och att glesbygden nu går om städerna. Vi hör om en ny branschöverenskommelse för att förenkla laddning på långresa, och att Tesla äntligen öppnat sitt superladdarnätverk för ägare av andra bilmärken här hemma i Sverige. Och så får Anders spela Alfreds bonusbingo – vad det nu betyder?

Mer än var fjärde barn har upplevt kräkningar inom idrotten. Och det är mer förekommande inom lagidrott..  Det visar en färsk rapport som Friends tagit fram. I den framkommer också att många barn väljer att inte berätta om kränkningen, vare sig för sin ledare eller annan vuxen. Vanligast är att bli kränkt av en lagkamrat och det handlar ofta om prestationer Att man får höra att man är för dålig, för långsam eller inte räcker till.  Varför är det så? Maria Persson på Friends menar att idrottsledare alltid måste agera när kränkningar sker, men barnen som utsätts tycker att vuxenvärlden ofta väljer att inte ta tag i problemet när de väl berättar.

Under ett år skadar sig nästan varannan löpare. Vanligast är skador i knän, vader och hälsenor, visar svensk forskning. Men hur gör man för att undvika skador? I dagens avsnitt får du reda på vilka tre typer av löpare som tycks ha större risk att drabbas och hur man gör för att undvika dem. Gäst: Anna Bratt, DN:s medicinreporter. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Hur uppstår åska? Hur varm är en blixt? Vad ska man göra när det åskar? Svaren får du i det här avsnittet av Juniornyheterna Special men också platsen där det åskar minst 200 dagar om året. Programledare: Jessica Lindbom Jämting Producent: Niklas Jonsson Med ljud från: Sveriges Radio, On demand news/Youtube Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i veckans viktigaste nyhet ett ämne som är extra intressant och spännande.

När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar. I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle.  Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld. Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar. I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stockholms Universitet, Zandra Kanakaris, generalsekreterare på Tusen Möjligheter, Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet. Reporter Lasse Edfast lasse@edfast.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Juridiken existerar på alla möjliga plan. Vanligast är kanske att vi talar om den som hanterar det som pågår i vår absoluta närhet, medan vi andra gånger breddar perspektivet och inkluderar staters mellanhavanden i internationellrättsliga sammanhang. Men vad händer om vi zoomar ut ännu mer än så? Vilka lagar gäller bortom vår planet? I detta avsnitt av JP Samtalar har vi bjudit in professor Katrin Nyman-Metcalf, som är verksam inom området rymdjuridik, för att diskutera vilka rättsliga problem som kan uppstå i den utomjordliga världen. Vi berör allt från multimiljardärers ökade intresse av rymden till staters möjligheter att äga och utforska den samt vad vi kan förvänta oss från rymdrätten i framtiden. Trevlig lyssning!

Leg. barnmorska Therese Sok berättar i detta avsnitt om vad som händer med dig och din kropp när du är gravid i vecka 42.  Du har gått över tiden, s.k. överburen, efter vecka 42. Vanligast är det att förstföderskor går över tiden. Man vet inte varför det blir vanligare att man går över tiden, men det finns flera faktorer som spelar in. Trots att du får ett beräknat förlossningsdatum hos barnmorskan så är det väldigt få som föds på just denna dag. Hela 70% av alla barn föds efter detta datum. Det sägs att ungefär 5% av alla gravida föder på just det beräknade förlossningsdatumet.   Besök gärna Föräldrautbildning.se för att ta del av våra kurser som alltid leds av utbildad personal. Som lyssnare får du 20% rabatt på alla kurser med rabattkoden "podcast". 

Efter en förlossning så sker ofta en stor omställning, både i livet och i samlivet. Sexlivet kan även det förändras och för en del kan det vara svårt att komma igång med sex igen efter förlossningen.Avsnittet leds av Olga Stevens, legitimerad barnmorska. I detta avsnitt pratar hon om:sex efter förlossningenhur det känns?vad man ska tänka på om man blivit syddom när man kan ha sex om man fött med hjälp av kejsarsnittmenstruationen efter förlossningNär kan man ha sex efter förlossningen?Det finns olika riktlinjer för när man kan ha sex igen efter förlossningen. Vanligast rekommenderas det att man efter en normal förlossning väntar med sex till att allt är läkt samt till dess att avslagsblödningen har slutat, vilket vanligen är 6-8 veckor efter förlossning. Om du vill ha sex redan innan blödningen upphört så ska du använda kondom för att skydda mot infektioner.Följ Babyhjälp.se på YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCCyPogckpoaQ4IK6d2FSjag?sub_confirmation=1https://www.facebook.com/babyhjalp/https://www.instagram.com/babyhjalp/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om färre känner skam och skuld kring utmattning så söker fler hjälp i tid. Då räddar vi också fler. Det säger Maria Ergül, grundare till organisationen Vägra väggen. HR-proffset Maria Ergül blev nyligen framröstad till Årets vardagshjälte i Västerås för sitt arbete med att sprida kunskap och bryta tabun kring stressrelaterad ohälsa. - Utmattning är på många sätt en fördomens sjukdom, säger hon. - Många tror att de som blir sjuka är svaga människor som inte pallat trycket. Men faktum är - och det här är forskningsbaserat - att de som drabbas är högpresterande personer med starkt engagemang, mycket empati och starka inre resurser. Så nej, latmaskar är det sista de är. Äldre män mest fördomsfulla Män över 55 har flest fördomar, anser Maria. När hon är ute och föreläser och utbildar om utmattning är det många äldre män som tycker att "det där med utmattning är en tjejsjukdom" eller "något som den yngre generationen hittat på." När Maria Ergül började skriva inlägg och krönikor om utmattning blev hon överraskad över den starka responsen. - Många är ensamma med sina känslor och känner igen sig i det jag skriver. Det är vanligt att känna skam för att man är sjuk "när alla andra verkar orka". Men faktum är att vi vet ju inte hur andra mår. Vi jämför ofta våra egna liv med bilden av andras liv så som vi ser dem i sociala medier. Och den bilden är ju inte på riktigt. Vanligast hos kvinnor och yngre De äldre, fördomsfulla männen har rätt i en sak: fler kvinnor drabbas av utmattning. Maria säger att det är cirka 70% kvinnor som blir sjuka men att hon själv tror att mörkertalet döljer många män. I statistiken hittar vi flest män med utmattning i åldersgruppen 40 år eller yngre. Bland kvinnor är det vanligast i åldrarna 35-45. Många tror att det hänger ihop med att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hemarbete och barn - men jobbar lika mycket och hårt som männen. Den psykiska ohälsan ökar också bland riktigt unga tjejer mellan 14 och 18 år. - Unga människor återhämtar sig inte på samma sätt som äldre. De växer upp i en gränslös och kravfylld värld med hög konsumtion av sociala medier. Det finns en stark vilja att vilja vara "som alla andra" och många jagar en illusion av perfektion, säger Maria. Underbemanning ofta en orsak Utmattning, stress och psykisk ohälsa är alltid individuellt och det går inte att hitta en enda lösning som fungerar för alla. Men det som ofta händer är att organisationer är underbemannade. Allt fler förväntas leverera mer. Det är ofta lättare att lägga på mer uppgifter på den som redan springer snabbt och får mycket gjort. Maria tycker att organisationer borde jobba mer med cykeln utveckling-avveckling. Utveckling pratar vi om men inte avveckling, trots att det är parallella processer som enligt henne borde gå hand i hand. Avveckling kan innebära att vissa personer skulle komma mer till sin rätt på en annan arbetsplats, men det kan också handla om att personen ifråga skulle passa bättre på en annan roll eller i en annan del av organisationen. Individen har största ansvaret Chefer och ledare har ett stort ansvar för att agera när medarbetare mår dåligt, innan de dukar under av stress. Men mest ansvar, säger hon, ligger trots allt hos individen själv. Chefer kan inte läsa folks tankar. Man behöver säga ifrån när man har för mycket att göra. Det är inte alltid det lättaste, förstås. Det kräver både självkännedom och trygghet. 10 steg till bättre arbetsplatser Så vad krävs för att bygga en riktigt bra arbetsplats där människor inte drivs in i stress och sjukdom? Så här skulle Maria önska att det såg ut: Hälsa står på agendan på ledningsnivå. Cheferna mäts inte bara på siffror utan även på hur bra medarbetarna mår. Cheferna har rätt förutsättningar för att vara bra ledare och slipper vara 100% operativa OCH 100% chefer. Chefer förmedlar tydlighet och struktur. Medarbetare vet vad de ska göra och vilka resurser som krävs. Chefer och ledare bryter ner företagsmålen på individnivå så att medarbetarna ser hur de bidrar. HR kommer med i affären så att hela organisationen förstår deras roll. Fackliga representanter vågar ställa krav på arbetsgivare. Det finns utrymme för flexibilitet och individuella lösningar. Medarbetare har möjlighet att utvecklas. Följ gärna Maria Ergül och Vägra väggen på LinkedIn, Facebook och Instagram eller på organisationens hemsida. Vår partner Firstbeat hjälper företag att förebygga just utmattning. Det gör de genom att uppmärksamma hur vår livsstil - hur vi sover och rör oss men även hur vi upplever det vi gör - påverkar vår hälsa och vår förmåga att återhämta oss. Läs mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Varför är det så vanligt att undanhålla information när man träffar läkaren? Och kan kan vi vara beredda på kris om vi går mot ett kontantlöst samhälle? Krisberedskap utan kontanter? Sverige kan komma att bli helt kontantfritt inom tre till fem år. Samtidigt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanat oss att ha ett förråd kontanter i små valörer hemma. Hur gör man sig beredd på kris i ett kontantlöst samhälle och hur ska det gå för dem som inte har tillgång till den digitala världen? Vice riksbankschef Cecilia Skingsley gästar programmet. Ljuga för läkaren Enligt en ny studie från USA har de flesta någon gång undanhållit information för en läkare eller sjuksköterska. Vanligast är att patienter inte vill bli dömda eller uppläxade av vårdpersonalen eller känner sig generade. Många vill inte heller berätta att de inte motionerar eller äter dålig kost. Hur bör vårdpersonal agera för att syna eller avslöja en eventuell lögn eller underdrift? Bjöörn Fossum, professor i omvårdnadsvetenskap och verksam vid Sophiahemmet högskola samt Karolinska Institutet, har skrivit en kursbok om patientbemötande. Vad tycker han?   Träningsåret 2019 Varje år matas vi med nya träningstrender och det som många i år tror blir stort är högintensiva träningsmetoder. Dessutom ska olika träningsformer kombineras med varandra för att undvika tristess. Bra eller dåligt? Marcus Moberg, doktor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Sandra Hiort, friskvårdskonsult och journalist, gästar programmet.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

För serietecknaren David Liljemark är loppmarknaden ett billigt galleri. Där fyndar han amatörtavlor med råa, vilda eller naiva uttryck. Häng med på en guidad visning i loppiskonstens mörkare hörn. Varje loppmarknad med självaktning har ett stort utbud av tavlor. Vanligast är förstås landskapsmålningar men för den som vågar gräva djupare väntar ibland spännande modernistiska verk av okända amatörer. David Liljemark, till vardags serietecknare och musiker, har i drygt tjugo år köpt amatörkonst på loppisar. Från början var tanken att själv måla över de billiga dukarna med egna motiv, men en svit av diffusa målningar av signaturen Eivor E fick David att istället börja samla på liknande tavlor. I veckans avsnitt berättar han om jakten på otyglad, fri och ibland kaotisk konst som inte går att hitta någon annanstans. Vi får bland annat förklarat för oss vad en folkhems-Malevitj och en fekalspya i guld och silver är. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

AVSNITT 57 Jessica Eibladh är beroendeterapeut och driver tillsammans Cristina Krügnell Sockerskolan som arbetar med behandling av sockerberoende. Jessica kände sig tidigt annorlunda och presterade för att ha rätten att finnas. När krafterna inte räckte till vände hon sig till mat och socker. Där fann hon den trygghet och tröst hon saknade. Som ung mamma gömde hon godis och glass för att hennes familj inte skulle komma på henne. Sakta gick det upp för Jessica att hon kände igen sitt beteende någonstans ifrån, nämligen att hon betedde sig precis på samma sätt som hennes mamma gjort när hon gömt vinflaskor i tvättkorgen. Det var beroendesjukdomen. Att vara sockerberoende innebär inte bara att du överkonsumerar socker och mat, inte alls faktiskt. Bland Sockerskolans klienter finns även de som inte tycker sig förtjänar att äta. Vanligast är dock att de flesta söker hjälp för sin övervikt och förstår att de behöver ändra sin kost. Men maten är bara 10 % av hela sjukdomen. Bakom gömmer sig beteendemönster, skam, ritualer, sinnesförändring och obearbetade känslor. För Jessica handlade det om en livsstilsförändring, en förändring som är långt bättre än hon kunnat tänka sig. Frågorna är dock många: Hur fungerar ett sockerberoende? Ska man sluta äta allt? Varför ska man ta det på allvar? Hur gör man när man måste handla och stå i kö bland alla sötsaker? Varför hjälper det inte att bara sluta äta socker? Hur gör man för att ta sig ur det? Kom i kontakt med Jessica och Sockerskolan på: www.sockerskolan.se www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes! *** Du behöver inte må dåligt! Oavsett hur din omgivning mår behöver du fråga dig själv hur du mår. För om DU mår dåligt behöver DU hjälp. Att vänta och skjuta upp detta tenderar att förvärra situationen. Hos Doktor24 kan du få hjälp när än du behöver, var än du befinner dig - bara du har tillgång till en mobil eller dator. Medberoendepodden sponsras av Doktor24 som erbjuder professionellt stöd av erfarna psykologer och läkare vid flera psykiska besvär som depression, ångest, stress och sömnproblem. Du kan påbörja kortare KBT-behandlingar eller genomföra enstaka psykologbesök. Alla digitala besök börjar som chatt och övergår till video om läkaren eller psykologen behöver se dig. Läs mer om psykologbesök och behandlingar på www.Doktor24.se/medberoendepodden. Ett digitalt besök hos Doktor24 kostar som ett vanligt besök på vårdcentralen. Läs mer om hur du kan få hjälp eller sök vård direkt på www.Doktor24.se/medberoendepodden nu!

I dagens avsnitt pratar vi om en av dom vanligaste fobierna som finns, nämligen emetefobi, vilket är en fobi för att kräkas. Och vadå kräkfobi tänker ni? Det har väl alla egentligen?  Ja, att kräkas är väldigt obehagligt och nästan alla har väl en slags rädsla för att bli tex magsjuk, men emetofobin gör att livet begränsas och man anpassar sitt liv efter fobin. Vanligast är att man tex slutar åka kollektivt och försöker hålla sig ifrån folksamlingar så mycket som det går, för att man dels känner sig övertygad om att man kommer spy om man är bland folk, men också för att man är rädd att någon i folksamlingen ska göra det, eller bära på smitta. Ni är väldigt många som mejlat oss och bett oss ta upp det här ämnet, och när vi första gången hörde talas om emetofobi så visste vi inte ens vad det var, men som sagt så är det en av de vanligaste fobierna. Det är alltså SÅ vanligt, så vi hoppas att ni är några som kan relatera och bli hjälpa av superkloka Linnea som gästar oss idag och pratar om sina erfarenheter utav detta. 

Återigen dags för en dubbelutmaning. Lasse Persson och Martin Marhlo testar den här veckan Soma move och HIIT. Soma betyder kropp på grekiska, så soma move kan översättas som kropp i rörelse. I Soma move tränar man med kroppen som motstånd och med underlaget som redskap. Här blandas rörelser från yoga, pilates, kampsport och animal fitness dvs rörelser inspirerade av djurriket. Kroppen är i ständig rörelse under hela passet. Konceptet är skapat av svenskarna Linus Johansson och Cecilia Gustavsson. HIIT står för högintensiv intervallträning. HIIT är en form av träning där du presterar det maximala av din kropp. Du varvar korta intervaller med korta perioder av vila. Vanligast är köra förhållandet 2-1, dvs träna 30 sekunder, vila 15 sekunder osv. HIIT kan utföras på många olika sätt som t ex styrketräning, spinning, löpning eller simning. Radiosporten radiosporten@sr.se

Det är de behovsstyrda inköpsrundorna som står för merparten av av de miljardbelopp som spenderas i landets köpcentrum. – Tråkshoppingen är vanligast, det är där pengarna ligger i handeln – i att tillgodose de krav som konsumenterna har när de ska uträtta sina inköpsärenden, säger Markets analytiker David Jansson i nya avsnittet av Markets podcast där den nya rapporten Sveriges Köpcentrum 2016 står i fokus.   Podden gästas också av Markets reporter Thomas Ohlén som diskuterar en ny undersökning från Svensk Handel som visar att de flesta av företagen inom svensk detaljhandel inte tjänar några pengar.

Är den svenska rasismen ett sluttande plan? Är det i så fall samma sluttning som nyliberalismen placerat oss på? Och hur hänger den ihop med exploateringen av naturtillgångar i Indien? Och vad betyder friktion i sammanhanget? Sedan 1800-talet har människor upplevt att verkligheten sluttar utför på olika sätt. Vanligast förekommande ha begreppet varit dödshjälpsdebatten, men allt från du-reformen, centerpartiets dalande opinionssiffror, svensk migrationspolitik till Borås hockeys ekonomi har kallats för sluttande plan. Vad är ett sluttande plan? För vem sluttar det? Och hur skulle en horisontell process se ut? Lars Hermansson reder ut sina egna sluttande plan med hjälp av en psykoanalytiker, en filosof, en fysiklärare, en konsthistoriker, en statsvetare, och några till i denna radioessä om förhållandet mellan verklighet och verklighetsuppfattning. Medverkande: Rosa Brooks, Kurt Böhler, Marie Demker, Bengt Ek, Torbjörn Elensky, Karim Jebari, Malin Kan, Arundathi Roy och Gertrud Sandquist. Ett program av Lars Hermansson