Podcasts about krossa

Hon blev basketligans yngsta coach någonsin som 22-åring. I P4 Extra gästen berättar Alva Stark om att vilja vara en förebild, kulturkrockar i Danmark och sitt nya liv som hundmamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om inte julen passar sig blir den strax överkörd av helgernas gökunge - Halloween där pumpan är den nya julstrumpan! Spanarna siar om framtiden och i panelen i dag hör vi Göran Everdahl, Jessika Gedin och Björn Edgren både rasa och förfasas över fluffiga fladdermöss och avbildningar som inte liknar någon alls. Varmt välkommen in i radiovärmen och låt dig underhållas, roas och förfäras! Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna – veckans panel 1 november 2024Göran Everdahl – journalist och filmkritiker: Pumpan den nya julstrumpan!Jessika Gedin – journalist, TV-programledare och förläggare: Krossa pinkoween!Björn Edgren – legitimerad läkare och manusförfattare samt regissör: Hylla i högtid och håll bysten högt!Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Tobias ”Tobbe” CarlssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Vibrationerna bränner i fickan, det behövs inte ens en avisering. Men även om samtidsmänniskan är i appkapitalets klor, så hittar vi alltid ett sätt att styra vår tillvaro, menar David Wästerfors. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Klockor, sa mannen, och lutade sig över bardisken, var jag än stöter på dem så handlar det om social kontroll.Mannen kom från Schweiz men syftade inte på armbandsur – i alla fall inte först och främst – utan klockor av ett annat slag: ringklockor, tyskans Glocken. Som koskällor: klockor som hänger runt halsen på boskap som till exempel vallas på gräsbeklädda sluttningar i alperna.Det ger ett trivsamt och rogivande ljud, med varierande klanger om boskapen ska vallas uppåt i alplandskapet, under våren, eller nedåt, under hösten. Kvigor, stutar, kor och getter har olika klockor som låter på olika sätt. Klangerna bildar en jämn och betydelsefull ljudmatta som håller ihop djuren och utövar stor makt över dem.Mannen vid bardisken inskärpte: när det ringer i en klocka är det styrning i görningen. Människor – eller boskap – ska samlas och regleras, eller släppas ut och drivas bort. Vi ska avbryta det vi håller på med och underordna oss.Mannen var nu inte vilken barfilosof som helst utan sociologen Christoph Maeder, som jag träffat på flera konferenser. Han har gjort sig känd för sitt intresse för ljud och ljudlandskap, soundscapes. Samhällsvetare tenderar att glömma hörselsinnet, menar han. Det etnografiska ögat och den sociologiska blicken talar man ofta om, mer sällan det etnografiska örat eller det sociologiska lyssnandet.Kyrkklockan är ett historiskt exempel, uppfodrande manade den till samling och vördnad, men också väckarklockan och skolornas klockor, tätt förbundna med industrisamhällets plikter, liksom brandlarmet, förstås, förknippat med livsfara och hårt normerat utrymningsbeteende. En klockringning kan visserligen befria oss – skolbarnen rusar på rast när det ringer – men även det är en fråga om kontroll. När regimen ska ta paus är det den, och inte de befriade, som bestämmer frihetens ögonblick och varaktighet.Exakt vad en klockas ljud ska betyda är en social överenskommelse. Även om styrning är ett envist tema styr klockorna egentligen genom den betydelsetillskrivning som människor i samspel med varandra är inbegripna i. Att klockan ringer är en sak, vad det står för en annan.Men ringklockor, tänker du. Vårt samhälle präglas ju av helt andra krafter. Det kan väl vara pittoreskt med koskällor i alperna, men inte mer än så.Dagens samhälle kan vara ganska tyst. Få klockor ringer, fabrikerna har tystnat, kyrkklockan på söndagen betyder nästan ingenting, de flesta uppfattar den knappt.Men kallelserna finns ändå, inte minst under den förrädiskt harmlösa benämningen avisering.Om vi har satt mobilen på ljudlöst är de liksom införlivade, nästan förkroppsligade. De ligger som ett inre soundscape eller kanske notescape i våra medvetanden. Vibrationerna bränner i fickan. Vi förväntas avbryta det vi håller på med eller vi sysselsätter oss i plattformsvänliga intervaller, ständigt redo.Apparnas kallelser kräver underkastelse. Och hittar man ingen avisering letar man upp den.Om kyrkklockan stod för bondesamhällets plikter och fabriksvisslan för industrisamhällets står aviseringarna för vår tids ansvar, med myriader av erbjudna och missade chanser i den sociala ekonomi där klick och följare har blivit både valuta och råvara.När du öppnar din app och kollar vad som hänt säljer du uppmärksamhet, men du lämnar också ut dina brister, begär och önskningar. Du lägger ut framtida snaror för dig själv. En reel till, en till och en till, på samma eller snarlika teman. Minuterna och timmarna går. Man tuggar sitt digitala gräs och idisslar.Uppfinnandet av koskällan gjorde det möjligt, skriver Maeder, att styra boskap på mer otillgänglig terräng och över stora avstånd. Ledar-djuret förses med en särskild klocka med lägre och långsammare ljud, vilket gör det behändigt för herdarna att rikta sig till det, varpå de andra djuren följer efter.Vi kan väl inte dra alltför många paralleller, men överfört till aviseringarnas rike borde vi kunna säga att mobilen har gjort det möjligt att styra människor över stora avstånd och i alla möjliga terränger.Den vardagliga kampen idag handlar i stor utsträckning om att inte låta sig vallas likt kvigor och getter på gräset vid alperna av de imaginära klockor som hänger runt våra halsar – eller rättare sagt ligger i våra fickor och handväskor eller vilar i handen under våra böjda nackar. I vilken mån orkar vi ignorera ”alla andras” larm och ekon, strunta i den digitala världens diskreta dån?Det är en kamp om social kontroll. Man kan säga att kampen handlar om att inte bli kossor.Christoph Maeder säger egentligen inte att klockorna kontrollerar. Han säger att klockor används – för kontroll, ordning och kommunikation. Herdarna på alplandskapets ängar – och deras hundar – drar nytta av klangerna för att lokalisera sina djur och driva på dem, på samma sätt som dagens företag drar nytta av våra digitala efterklanger.Men även om företagen nog vill att vi ska bete oss som boskap på deras plattformar, vet vi från beteendevetenskaplig forskning att människor snarare är aktörer, innästlade i sina system och strukturer som inte bara omöjliggör handlande utan också möjliggör. Om vi fängslas av de system vi själva byggt upp och dagligen bidrar till visar det inte att aktörskapet upphört, utan att det antagit en annan form. Vi agerar inom och via systemen – eller lämnar över aktörskapet till dem.Ibland ”drunknar” vi i instrumentet och verkar inte kunna slita oss. Ibland är vi inte ens uppkopplade och därmed, socialt sett, ”dummare” än de flinka och digitalt tränade, som om vi strövade fritt på egen hand i alplandskapets gömda gläntor.Det låter väl mindre alarmerande och inte så rubrikvänligt, men sanningen är att vi samspelar med och förhåller oss till tekniken – och det finns mer än ett förhållningssätt.Noga taget var saken likartad i industrisamhället och bondesamhället. På ytan och i fågelperspektiv verkar människor fösas runt av överheten, kyrkan, fabriken, skolan och militären, men går vi lite närmare ser vi ett samhälle befolkat av tolkande, resonerande och kritiska människor, ibland enskilda, ibland i grupp.Dåtidens människor skapade dagens strukturer och monterade då ned sin tids ”aviseringar”: kyrkklockan, fabriksvisslan och så vidare. Jag tror att något liknande kommer att hända igen. Dagens kallelser kommer att förlora i betydelse, nya tar över.Det förtar förstås inte känslan av lömsk fångenskap, här och nu. Aviseringarnas landskap är klangfullt och rogivande, säkert beroendeframkallande. Vi trivs i flocken och det kan vara skönt att vallas.Jag föreställer mig nästa konferens: en yngre sociolog som rullar ihop sin yogamatta och säger ”aviseringar, var jag än träffar på dem så handlar det om social kontroll.” Jag kommer att nicka och instämma, men också skruva på mig. Kontroll, jo, men inte utan samspel, variation, motstånd.Sen kollar jag mobilen.David Wästerforssociolog och författare

Skogarna gästas denna gång av poeten och kritikern Kristoffer Appelvik Lax och pratar om kontroll och kontrollförlust i skrivandet.

Kalle snackar om kvällens heta (?) duell mellan Armand Duplantis och den norska friidrottsstjärnan Karsten Warholm i 100 meter löpning. Det känns som en dum grej, samtidigt vill man inget hellre än att Mondo ska krossa Norge fullständigt. Ina snackar om artisterna som inte vill förknippas med Trump, vad som gäller juridiskt och vilka fall vi haft i Sverige. Vi går också igenom reaktionerna på den slopade flygskatten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kockarna Paul Svensson och Jennie Walldén tipsar om allt man kan göra med gurka. För det är ju så mycket mer än att äta den rå och skivad. Vi besöker också Roy Rosendahl, som odlar gurka året runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Roy Rosendahl har 2,2 hektar (22 000 kvadratmeter) växthus utanför Malmö. Där odlas gurka, och bara gurka, året runt.- Det tar tio dar från blomma till färdig gurka, säger Roy.Han visar hur odlingen går till, vad det är för gurka som odlas, och varför gurka kan smaka annorlunda på vintern (även om kvalitén har blivit jämnare de senaste åren).Fräsch, krispig, gräsig, men också med en smak av hav!- En skagenröra med strimlad gurka smakar mer räkor och mer gurka, säger kocken Paul Svensson. Vi äter oftast gurkan rå, medan man i asiatiska kök gärna låter gurka gå ner på slutet i en wok.Gurka kan svärtas på en grill, varm på utsidan och sval på insidan.- Gröpa ur kärnhusen och fylla med ost, örter, olivolja, riven citron och in i ugnen på 250 grader, säger Paul.- Man kan göra kimchi på gurka, säger kocken Jennie Walldén. Snabbkimchi. Fermetera en dag och ät inom en vecka.- Och smashad gurksallad. Krossa en hel gurka med knivhandtaget. Skär i bitar, låt rinna av och krydda med japansk soja, sesamolja, salladslök eller vitlök, chiliolja och sesamfrön.

22 maj. I protesterna mot Israel och Gazakriget hörs ofta slagordet “krossa sionismen”. Vad egentligen är sionism och vad är det man vill krossa? Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten, och Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet, gästar Andreas Ericson.

Det är dystra tongångar när Niclas och Isak sätter sig ner för att diskutera den tunga förlusten borta mot Oddevold. Niclas besväras inte bara av att det luktar illa i Gävle, utan mest av den negativa trenden Gefle befinner sig i. Laget har inte vunnit sedan den andra september i fjol och frågan är med vilken känsla vi går in i derbyt. Vi är överens om att derbyt blir en ödesmatch som kan sätta tonen för resten av säsongen. En av oss är dock mer negativt inställd än vad den andra är. God lyssning, så ses vi på Carrickläktaren på lördag! Krossa viken!

Är det värre att dumpa eller att bli dumpad? Tja, verkar som att bägge alternativ har sina utmaningar men man kan sköta det snyggt och minimera skadan! Veckans brevskörd bjuder på både avskräckande exempel och konstruktiva förslag. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Krossa patriarkatet eller fokusera på perfekt glow, vem hinner båda?

Göran Christiansson är toppchefen som ställde om sitt liv. I boken Vägen till ett hållbart liv: Krossa livsmyterna berättar han om sin resa från en överbetald, framgångsrik internationell ingenjörschef som trodde att tekniken och en ständigt ökande tillväxt skulle lösa alla problem, till en småskalig ekobonde och nötträdsodlare, föreläsare och författare. I boken får du också möta andra personer som ställt om, allt för att inspirera framför allt andra vita medelåldersmän, att ställa om och leva på ett mer hållbart sätt. I en tid där teknik framför allt förstör vår planet och tillväxt i sämsta fall ger oss fler prylar, lyfter han fram vad som faktiskt gagnar oss: visdom, relationer och naturen.

Vi tar vid där vi slutade förra avsnittet. För visst minns du väl att Ida Östlund smög in i mörkret för att sjunga och överraska sin vän äventyraren Lina Hallebratt. Ida är socionomstuderande och blind, och har liksom Lina en stor passion för friluftsliv. Tillsammans har de genomfört flera turer, och däribland tagit sig upp på  syltoppen. En utmaning som är tuff för vem som helst och då kan man undra hur det fungerar utan syn. Hör om Ida och Linas samarbete, om deras gemensamma äventyr Och hur de bemöter och krossar fördomar på olika sätt. Låt dig också inspireras av deras prestigelöshet och sätt att tänka. Att friluftsliv kan vara för alla är de båda ett tydligt bevis på. I mörkret möter du som vanligt även Svartklubbens ägare Ulf Nordquist. Vill du komma i kontakt med oss – mejla på: Hej@Imorkretmed.se Programledare, Anna Bergholtz. Ljudtekniker, Jan Dahlqvist.

Det kan gå så ofantligt fort. Ann-Sofi Ljung Svensson berättar om attacken på litteraturen och författarna i Tyskland i februari 1933. Och om vad som följde i dess ställe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2022-08-22.Tisdagen den 14 februari 1933, två veckor efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland, får landets mest inflytelserika teaterkritiker, Alfred Kerr, ett oväntat telefonsamtal. Den 65-årige Kerr har 39 graders feber och har inte lämnat villan i Berlinförorten Grünewald på över en vecka. En våg av svår influensa har drabbat Europa, och i Tyskland räknar man nyinsjuknade dag för dag.Samtalet kommer från en välvillig polisman som varnar Kerr för att hans pass kommer att spärras nästkommande dag. Kerr reagerar instinktivt. Efter tre och en halv timme befinner han sig i Prag.En vecka senare flyr författaren Heinrich Mann. I ett par år har han varit president i den två hundra år gamla preussiska akademins mer moderna litteratursektion – ett barn av Weimarrepubliken. Senaste tiden har varit turbulent. Under lång tid har Mann trotsat den framväxande nationalsocialismen. Nu har han tvingats avgå. Mest graverande för de nya makthavarnas alltmer likriktade lakejer är nu att Mann – tillsammans med konstnären Käthe Kollwitz – precis skrivit på en ”brådskande appell” mot nationalsocialisterna och för socialdemokrater och kommunister. Man ser den klistrad på reklampelare över hela Berlin inför Hitlers utlysta nyval till riksdagen den 5 mars.Två dagar innan han lämnar landet deltar Mann vid en soirée hemma hos chefredaktören för en av Weimartidens mest betydelsefulla liberala dagstidningar, Vossische Zeitung. Det talas om de snabba förändringarna, och oron sprider sig under kvällen. Efter nyvalet kommer huvuden att rulla, sägs det.Beslutet är fattat, resväskan står packad i våningen på Fasanenstrasse. Heinrich Mann är välbeställd efter framgångarna med romanen Professor Unrat som filmatiserats med Marlene Dietrich som Den blå ängeln.Han är van att resa. Men nu krävs en undanmanöver.Med enbart ett paraply i handen lämnar han morgonen därpå lägenheten för att ta tåget till Frankfurt. Fästmön Nelly Kröger har redan varit på stationen och placerat resväskan på tågets hatthylla. Efter flera förvillande tågbyten anländer Mann till franska gränsen och promenerar med sitt handbagage in genom stadsportarna till Strasbourg. Han beräknar vara borta några månader, inte mer. Sen borde det vara över.Så snabbt det gick. Så förvånande, så förödande snabbt. På bara fyra veckor kunde nationalsocialisterna med lagar, förordningar och våld montera ner Weimarrepublikens demokratiska institutioner, och få en stor del av Tysklands mest framstående kulturpersonligheter att fly landet.I den tyske litteraturkritikern Uwe Wittstocks bästsäljande bok Februar 1933. Der Winter der Literatur från 2021 kan man följa hur det gick till när snaran drogs åt kring de författare som inte längre var önskvärda.Manegen var krattad. Alfred Rosenberg och Joseph Goebbels hade satt nationalsocialismens kulturpolitik i verket redan i slutet av 1920-talet: Rosenberg med sitt Kampförbund för tysk kultur, och Goebbels som ledare för NSDAP:s Rikspropagandaministerium. Ingen kulturarbetare kan ha varit helt oförberedd.Men det som först smyger sig på växer och blir snart ett faktum. Plötsligt är det för sent.Det är som med den långsamt annalkande vinter. Man ser att färgerna förändras, känner den lätta krispiga kylan, men njuter ännu av den svaga höstsolen. Så vaknar man en morgon och ryser. Termometern står på noll. Det ligger en hinna av frost över allt. Nu är den här. Så plötsligt den kom.För sent var det definitivt den 28 februari, dagen efter den ödesdigra riksdagshusbranden i Berlin. Hitlers kabinett sammanträder på förmiddagen och presenterar därefter de två förordningar som kom att lägga sig som en förkvävande brandfilt över alla Weimarrepublikens rättigheter: yttrandefriheten, pressfriheten, föreningsfriheten, församlingsfriheten. Post kunde öppnas, telefoner avlyssnas och privata bostäder var inte längre skyddade för intrång. Med ett Alexanderhugg var rättsstaten avskaffad, och 1920-talets tyska avantgardistiska kulturmiljö gick i graven.Många flyr samma dag: Bertolt Brecht går redan på morgonen ombord på ett tåg till Prag. Alfred Döblin, författaren till storstadsromanen Berlin Alexanderplatz, lyckas skaka av sig en SS-man som vakar utanför bostaden, och beger sig sent på kvällen mot Paris.Men andra hann inte.När journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky får meddelandet om branden på kvällen den 27 februari har han redan fått flera uppmaningar om att ge sig av. Han har tidigare suttit fängslad för landsförräderi efter att ha avslöjat att Tyskland trots Versaillesfördragets förbud ¬rustat upp sitt flygvapen.Han vägrar åka. Han har för mycket att stå i och dessutom vill han lägga sin röst i valet den 5 mars. Och han har ju ingen namnskylt på dörren, så hur skulle polisen kunna hitta honom?Men morgonen efter branden går det som en våg genom Berlin. De nya förordningarna har ännu inte trätt i kraft, ja, de finns ju egentligen inte. Men diktaturen står och stampar i farstun och vill in. Polisen knackar på långt före gryningen.Halv fyra på morgonen står de utanför dörren hos Ossietzky. Han kommer aldrig mer att återvända.Det är historiens ständiga ironi. Vi vet, de visste inte. Vi lägger vårt tidsavstånd och dess verkningshistoria som ett raster över allt som hänt och läser människors livsberättelser med facit i hand.Men just innan det sker vet vi inte att det ska ske. När det väl händer, händer det plötsligt, och vi förvånas över att det sker och över att vi inte förstod att det skulle komma att ske.I februari 1933 var Tysklands författare omedvetna om det kommande bokbålet på Opernplatz i Berlin den 10 maj, om inrättandet av Rikskulturkammaren i september, och om dess underavdelning Rikslitteraturkammaren året efter. Den månghövdade kulturfamiljen Mann – Thomas, Heinrich, Klaus och Erika – var heller inte medvetna om att en av familjens tidigare vänner, författaren Hanns Johst, två år senare skulle bli den tyska litteraturens ständige övervakare i egenskap av president både för litteratursektionen inom den preussiska akademin och för Rikslitteraturkammaren. Men senare under våren 33 visade Johst tydligt var han stod i en pjäs som uruppfördes på Hitlers födelsedag den 20 april.”När jag hör ordet kultur osäkrar jag min Browning.”Det var precis vad den nya regimen just hade gjort.Den idag kanoniserade tyska litteraturen blev inom landets gränser skjuten i sank. Om det som uppstod istället har Christian Adam berättat i den uppmärksammade Lesen unter Hitler från 2010. Ideologiskt likriktad propagandalitteratur, men framförallt – en flod av lättsam underhållning blir det som tar över på den tillrättalagda bokmarknaden. Nu startar bland annat den tyska deckarboomen.Kultur har alltid varit ett vapen. Bröd och skådespel har använts för att stilla massorna. Populärlitteraturen kom i Tyskland att fungera som en tät och behaglig dimridå som för en tillräckligt stor del av medborgarna kunde dölja den krutrök som i rasande takt spred sig över Europa.Ann-Sofi Ljung Svensson, litteraturforskareLitteraturUwe Wittstock: Februar 33 – Der winter der literatur. Beck C. H. 2021.*Sedan essän spelades in har boken utkommit på svenska på Nirstedt/Litteratur i översättning av Jens Christian Brandt.

Många israeler menar att terrorattacken den 7 oktober var det värsta dådet mot judar sedan Förintelsen. Israel gör nu allt man kan för att förhindra nya attacker från Hamas. Kommer man att lyckas? Och hur kommer omvärldens reaktioner att se ut? Det samtalar vi om i det här extraavsnittet av Hotspot som gästas av komikern och författaren Aron Flam som själv är jude och djupt engagerad i frågan. Se programmet på Youtube: ⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Att få sina drömmar krossade är en sak, men hur är det att inte ens ha några drömmar som kan smulas sönder? Isabella Nilsson försöker sätta ord på en livskänsla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Min brevvän skriver fantastiska dikter men ber mig att inte berätta om dem för någon. ”Jag vill inte att folk ska tro att jag har författardrömmar”, förklarar han generat. Jag förstår tankegången – pressen som uppstår när man låter omgivningen veta att utgången av det ena eller andra inte är en likgiltig. Men av just den anledningen har jag alltid funnit det utmärkt behagligt när människor tillskrivit mig författardrömmar. På så vis har jag ju fått ha mina egentliga drömmar ifred; med författardrömmen som täckmantel har de gått under radarn. Fast nu ljuger jag. Det som gått under radarn är, sanningen att säga, inga hemliga drömmar utan det faktum att jag inga har. Och heller inte har haft, på en herrans massa år.”Vad brukar folk i min ålder drömma om då?” frågar jag min psykolog. ”Det är förstås väldigt olika, Isabella, men ganska vanlig är nog längtan efter att träffa en partner och bilda familj, eller att göra karriär inom ett yrkesområde som intresserar en.”Hellre dör jag. Svarar jag inte. Fastän det i mångt och mycket är vad jag tänker. Att döden är det närmsta en dröm om livet jag kommer. Men det är ingen våt dröm, jag är inte som Stagnelius, herregud, jag åtrår inte förruttnelsen. Jag tänker inte: Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp!Förkväv i ditt famntag min smärta.I maskar lös tanken och känslorna opp,I aska mitt brinnande hjärta. Nej, inget sånt. Jag bara saknar en stor dröm om livet helt enkelt. Länge försökte jag kompensera för detta genom att odla många små. Drömmen om att lösa ett helt nummer av Mästarkryss utan att googla ett enda europeiskt vattendrag exempelvis. Drömmen om att hitta den perfekta huvudkudden. Drömmen om att ligga med en representant från varje stjärntecken – eller okej, det var kanske inte så mycket en dröm som en fix idé. Men hur som haver, den här typen av små projekt har hållit mig hyggligt i rörelse de senaste åren. Om man går fort och skrattar mycket syns det inte att man är död. Som de gamla grekerna brukade säga. I min dagbok formulerade jag det såhär: Rörligheten som den sista återstående livsmöjligheten, frikopplad från avstamp och slutdestination, rörelsen som självändamål. Exempelvis: Nietzsches intellektuella obundna rörlighet – tänkandets glädje snarare än det tänktas glädje. Exempelvis: den bundna versens obundna rörlighet – formglädjen bortom innebörden. Exempelvis: promenerandets obundna rörlighet – flanörens frimodiga på måfå. Man skriver så mycket skitnödigt i sina dagböcker. Men den trippla förekomsten av ordet ”obundna” är kanske lite intressant? Att drömma är ju faktiskt i någon mån att binda upp sig, försvära sig till en viss ambition och riktning. Kanske är det alltså ett abnormt behov av autonomi och oavhängighet som gör att drömmarna undflyr mig? En av de oräkneliga saker som gör mig oanställningsbar på arbetsmarknaden är att de tre ord som bäst beskriver min karaktär är: trolös, halvhjärtad, spretig. Något sådant som en yrkesdröm skulle jag aldrig nånsin lyckas förbli lojal med, än mindre min drömarbetsgivare.Haha, nej, jag vet vad ni tänker nu. Då är det drömmen om självständighet som är Isabellas stora dröm i livet! Men nej, jag bara föredrar den framför ännu sämre alternativ. Självständighet är en finare omskrivning för helt vanlig skriande ensamhet, men skriande ensamhet är verkligen inte värre än skriande gemenskap. Är min inte så ringa erfarenhet.Jag har försökt att drömma negativa drömmar, om undvikande och avståndstagande. Men det känns som fusk, eller åtminstone lite blodfattigt, att drömma om vad man inte drömmer om. Och som Fernando Pessoa skriver i Orons bok: ”Somliga har en stor dröm i livet men lyckas inte leva upp till den. Andra har ingen stor dröm i livet men lyckas inte leva upp till den heller.”I väntrummet hos min psykolog bläddrar jag i ett livsstilsmagasin och memorerar följande recept: 1) Ansa och halvera jordgubbarna och blanda med socker och hälften av punchen. 2) Vispa grädden med resten av punchen. Krossa drömmarna. 3) Lägg jordgubbarna i botten av en skål och toppa med grädden och drömmarna.En kulinarisk utvikning som ser ut som ett sidospår käpprätt ner i meningslöshetens dike. Som min redaktör brukar kvida. Men vänta ett slag innan ni stänger av radion. Ge mig två minuter till. För det var ärligt talat något viktigt som jag ville förmedla med det här receptet. Låt vara att många författare formulerat det bättre, och tusentals gånger förut, det tål ändå att inpräntas: till och med krossade drömmar som dränkts i sprit är oändligt mycket mer stimulerande för livsaptiten än inga drömmar alls!Utan drömmar, ja och punch, stannar tillvaron av. Det går verkligen inte lika bra med selleri. Även människans mest sköra, omöjliga och fåfängliga drömmar skänker mål och mening åt hennes tillvaro. Om jag hade varit en essäist med författardrömmar skulle de ha skänkt nerv och nödvändighet åt den här essän. De skulle ha fungerat som en samlande kraft eller åtminstone en svamlande kraft. Energi! Liv! Längtan! Passion!Men min tillvaro och mitt skrivande präglas av känslan att livet spätts ut till något tunt och blaskigt, en kopp med kallt tevatten slängd över en torr stubbåker.Häromnatten drömde jag att jag var vilse på en enorm underjordisk loppmarknad. I ett skjul salufördes värdepapper men jag bad att få köpa den lilla hunden som satt bunden vid kassan. Den hade mörkbrun päls och safirblå ögon med en oljig grå dimma över sig: den var blind! När jag lagt alla mina pengar på disken fick jag hunden i famnen och den buffade oroligt men tillgivet på mig med sin svarta, fuktiga lilla nos. Jag lyfte på ett av de långa öronen och viskade att den aldrig skulle behöva vara rädd och borttappad mer. Vilket såklart var ett tragikomiskt löfte från någon så riktningslös som mig. Uttrycket ”en blind leder en blind” drabbar mig nu för första gången med full kraft.Nu är det snart Ekonyheter eller så. Ni har just hört en essä om en drömlös tillvaro på tomgång. Vad är det som går och går och aldrig kommer fram till den uppbyggliga och försonande slutknorren? Jag tänker att vi avrundar med lite musik istället. Sätt på något poppigt av samma stoff som drömmar vävs av.Isabella Nilsson, författare och översättare

Stjärnsäjarpodden har varit på kick off för att få ny insikter, tankar och ideér. Men vad tar vi med oss? Vad Philip tar med sig är insikten om att han vill ha en bastu vilket resulterat i att det numera står ett 300 kilo tungt paket hemma i Kungsbacka som väntar på att bli monterat. Piss för plånboken men kanske bra för motivationen?Förutom detta tar vi ett snack om det här med leads. Bör man få något för ett lead som leder till affär?  - Välkomna! 

Ett gammalt fall med strandade pojkar har återigen fått William Goldings beskrivning av barns grymheter att ifrågasättas. Men situationen och systemet styr vilka vi blir, konstaterar Eva-Lotta Hultén. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.I september 1965 tröttnade sex pojkar mellan 13 och 16 år på sin katolska internatskola på ön Tonga i Söderhavet. De knyckte en fiskebåt nere i hamnen, packade med sig lite bananer och kokosnötter och gav sig iväg med planen att ta sig till Fiji. Det slutade illa. När det blåste upp slets seglen sönder och båten drev i åtta dygn innan de illa rustade pojkarna kunde ta sig iland på den lilla ön Ata. Där blev de kvar i ett år innan de räddades av ett passerande fartyg. Historien, som har likheter med William Goldings ”Flugornas herre”, har återberättats i tidningen The Guardian av författaren Rutger Bregman.I William Goldings roman blir ett flygplan tvunget att släppa av alla sina passagerare, pojkar mellan sex och tolv år, på en ö någonstans i tropiskt klimat. Ön visar sig vara paradisisk. Det finns gott om färskvatten, frukt och vilda grisar och en lagun att bada och fiska i. Under en period fungerar livet på ön väl men snart blir spänningarna mellan de båda ledargestalterna Ralph och Jack starkare och det system av åtminstone relativ demokrati som pojkarna byggt upp vittrar sönder. Ledarskapet glider över på Jack som har en mer auktoritär stil och kräver underkastelse.Ralph och några pojkar till fortsätter att kämpa för att hålla liv i de spillror av demokrati som lever kvar men den som opponerar sig mot Jack riskerar att utsättas för våld. En av Jacks hantlangare sätter ett stort klippblock i rullning och blocket stöter till Ralphs vän Nasse så att han faller nedför en klippavsats och krossas, och med honom dör också allt hopp om att förnuft och demokrati ska råda på ön.Så här ser alltså den mänskliga naturen ut, den starke tar makten och konkurrens vinner över samarbete. Inte alls! Säger Rutger Bregman i sitt reportage. Mycket skiljer nämligen verklighetens skeppsbrutna barn från bokens. Pojkarna från Tonga – Stephen, Kolo, Mano, David, Luke och Sione – höll sams under sin tid på ön och hjälptes åt med odlingar, matlagning, vatteninsamling och allt annat de behövde för att klara sig. Bregman menar att berättelsen om dessa sex pojkar visar att den sedan länge förhärskande idén om människan som självisk är felaktig och att William Goldings bild av den mänskliga naturen är en nidbild. Jag önskar att det var så enkelt som att han hade rätt.I nya situationer kan vi lätt förmås att göra saker som annars vore oss helt främmande. I ”Flugornas herre” beskriver William Golding denna situationens makt på ett mycket trovärdigt sätt: det avgränsade rummet som får barnens ursprungliga moraluppfattning och världen utanför att blekna bort; den starke ledaren som gör att de flesta avsäger sig sin förmåga att tänka självständigt; utpekandet av syndabockar i form av Ralph och Nasse; skräcken för en yttre fiende i form av ett odjur som inte finns men som motiverar våldet och bristen på demokrati; maskerna som avindividualiserar pojkarna och gör att de känner sig fria från personligt ansvar, och så det vi- och domtänkande som i det här fallet symboliseras av att en del av pojkarna tidigare ingått i samma gosskör och bildar ett sammanhållet ”vi” som ställer andra utanför.Men situationer uppstår inte i ett vakuum. Vilka situationer vi hamnar i beror på vilka man bäddat för. Och där kommer systemets kraft in. Systemet som, förklarar socialpsykologen Philip Zimbardo, tillhandahåller institutionellt understöd, auktoritet och resurser som den enskilda situationen hämtar sin kraft ur. I Goldings bok kommer systemet med pojkarna till ön hemifrån. De har en föreställning om hur ett samhälle ska organiseras som de försöker leva upp till. Som skolbarn av 50– talets England har de fostrats in i ett hierarkiskt och ganska empatilöst förhållningssätt till varandra.Som en sorts ö kan kanske också fängelset Abu Ghurayb under Irakkriget beskrivas. Abu Ghurayb blev känt över världen i april 2004 när bilder därifrån läcktes till pressen. De visade på systematisk tortyr av fångar och ett av de mest absurda fotografierna föreställer en ung kvinnlig amerikansk militärpolis som med ett stomatol-leende lutar sig ner över en plastinpackad och till döds misshandlad man.Efter att vad den amerikanska militärpolisen ägnat sig åt i Abu Ghurayb blev känt i USA blev socialpsykologen Philip Zimbardo, som ägnat sin forskning åt bland annat gruppdynamik, kontaktad av en av de åtalades advokat för att delta i försvaret av honom. Chip Frederick hade dekorerats med ett flertal militära utmärkelser och medaljer. De tester Zimbardo senare utförde på honom visade att han var normalintelligent, med normala moraliska värderingar och utan sadistiska eller patologiska tendenser.Abu Ghurayb var under tiden Chip Frederick var stationerad där en plats i närmast totalt kaos. I stora svep förde man dit både barn och vuxna som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, som när någon bomb sprängts. Från hustaken runtom fängelset sköt krypskyttar mot militärpoliserna. Chip Frederick arbetade tolv timmar per dygn, sju dagar i veckan under extremt stressande förhållanden. Lägg till detta den uppgift han och hans medarbetare fått av den militära underrättelsetjänsten: att förbereda fångar för förhör. En av Chip Fredricks kollegor berättade om förhållandena: ”De överordnade sa: 'Använd er fantasi. Krossa dem. Vi vill ha dem krossade när vi kommer tillbaka hit.' ”När Donald Rumsfeld med anhang efter att skandalen briserat försökte framställa Chip Fredrick och hans underordnade som de ruttna äpplena i en för övrigt utmärkt korg var det alltså bara ett försök att sprida dimridåer kring det faktum att arbetsförhållandena var fruktansvärda och att förutsättningarna för vilka situationer som kunde uppstå getts av människor högre upp i hierarkin. Med Philip Zimbardos terminologi kan man beskriva det som hände i Abu Ghurayb som att systemiska och situationella krafter samverkade och skapade onda handlingar utförda av goda, eller i alla fall helt normala, människor.Även om Jack, den destruktive ledaren i Goldings bok, har en aggressivitet i sig redan från början hade han kanske i en annan omgivning utvecklats åt ett helt annat håll. Men den gode ledaren Ralph har faktiskt tilldelat honom rollen som jägare och utnämnt gosskören till hans underlydande och han agerar därefter. Kanske med den engelska internatskolans hierarkiska mönster som förebild.Rädsla, outvecklad förmåga till empati, ogenomtänkta föreställningar om vad det innebär att vara ledare eller dåliga modeller för samlevnad kan få oss att göra varandra illa. Alla som någon gång sett mobbning i en skolklass vet att även barn tyvärr kan begå grymheter mot varandra, ibland ganska utstuderande sådana. Det som utspelar sig i ”Flugornas herre” är alltså inget osannolikt scenario men som väl är är det heller inte det enda möjliga, vilket visas av berättelsen om de sex pojkarna på Ata.Till alla öar vi reser tar vi med oss idéer och mönster från de situationer och system vi tidigare befunnit oss i – olika beroende på våra erfarenheter. Och vi har enorma möjligheter att påverka vilka situationer både barn och vuxna skapar åt sig genom vilka system vi fostrar dem in i och vilka värderingar och förväntningar vi skickar med dem.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Bollar upp idén om att sätta styr på våra svenska gängkriminella och inrätta en armé som skulle krossa Wagner-fjantarna. Och förfasar mig över asen som vill hyra ut sina lägenheter. Och de som vill få till orimliga byten. Och ett gäng till i samma ballpark. Vad mer? Lyssna själva! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Był Kross nie ma Krossa, był Mistrz Polski CX jest Mistrz Polski CX. W specjalnym odcinku podsumowujemy CXowe czempionaty, patrzymy co przed nami i co za nami (Team Kross). Paweł Kuflikowski mówi nam jak żyć na rowerze jeśli postanowimy zjechać z utwardzonych (asfalt, beton, sosna) szlaków. Chcesz folołować? – Facebook: https://www.facebook.com/pncastCykChcesz popaczeć? – Instagram: https://www.instagram.com/pncast/Chcesz połoglonać? – YouTube: https://www.youtube.com/channel/UC5hNRM9CimnQAZTho-FBAcQ Chcesz pobiznesować? – e-mail: podnominal@gmail.com Chcesz dać zapomogę? – PATRONITE: https://patronite.pl/pncast/ Patroni : HIGROSYSTEM.PL

Podden har haft en paus och anledningen är att jag fick ett jobberbjudande jag inte ville tacka nej till. Jag ska berätta om det, för att jag hoppas att min historia kan fungera som pepp och motivation. Det här avsnittet kommer också att handla om att våga prova nya saker, att man kan mer än man tror, att våga pausa saker och att se sitt eget värde. Hör gärna av dig till mig på: Webb: sandrabagge.se Instagram: @sandrabagge.se Mail: podd@sandrabagge.se Ta gärna en printscreen när du lyssnar på Klotterakademin-podden och dela i Instagram stories!

Mahsa Jina Aminis död har lett till massiva protester i Iran. Demonstranter har gripits eller skjutits ihjäl. Hör hur regimen slår ner på protester och opposition för att kunna ha kvar makten i Iran. Protesterna fortsätter att rasa i Iran efter 22-åriga Mahsa Jina Aminis död. Hon greps av moralpolisen och avled senare. Samtidigt som iranska kvinnor bränner sina slöjor, dansar på gatorna och klipper sitt hår så har säkerhetsstyrkorna svarat hårt. Irans president har sagt att myndigheterna kommer att slå till med beslutsamhet mot dem som stör ordningen i landet. Demonstranter har fängslat eller skjutits ihjäl, men det är svårt att få fram information om hur många som har dödats på gatorna och vad som egentligen händer.Så har regimen slagit ner tidigare protesterSen den islamiska revolutionen 1979 har den iranska regimen flera gånger utmanats i gatuprotester. Ändå har regimen lyckats hålla kvar makten över landet. Efter valet år 2009 utbröt protester där unga demonstranter sköts ihjäl. En av dem var den unga kvinnan Neda Agha-Sultan, som sköts när hon passerade en demonstration. År 2017 ställde sig Vida Movahed på ett elskåp i Teheran och viftade med en vit slöja uppsatt på en pinne. Hon greps av säkerhetsstyrkorna men fler kvinnor följde efter med slöjprotester och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan. År 2019 ledde ilska över höjda bränslepriser till demonstrationer och kravaller på en rad orter i landet. Samtidigt som människor nu utmanar regimen på gatorna så spekuleras det om att den högste andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei har vacklande hälsa. Frågan är vad som händer inom regimen den dag han dör och vem som kan tänkas efterträda honom. En av de möjliga kandidater som nämns är hans egen son.Hör hur den iranska regimen använder våld och repression för att hålla greppet om Iran och för att krossa motståndet.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator, Rouzbeh Parsi, programchef Utrikespolitiska institutetProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat. I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade orangea revolutionen ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

Det kan gå så ofantligt fort. Ann-Sofi Ljung Svensson berättar om attacken på litteraturen och författarna i Tyskland i februari 1933. Och om vad som följde i dess ställe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tisdagen den 14 februari 1933, två veckor efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland, får landets mest inflytelserika teaterkritiker, Alfred Kerr, ett oväntat telefonsamtal. Den 65-årige Kerr har 39 graders feber och har inte lämnat villan i Berlinförorten Grünewald på över en vecka. En våg av svår influensa har drabbat Europa, och i Tyskland räknar man nyinsjuknade dag för dag. Samtalet kommer från en välvillig polisman som varnar Kerr för att hans pass kommer att spärras nästkommande dag. Kerr reagerar instinktivt. Efter tre och en halv timme befinner han sig i Prag. En vecka senare flyr författaren Heinrich Mann. I ett par år har han varit president i den två hundra år gamla preussiska akademins mer moderna litteratursektion ett barn av Weimarrepubliken. Senaste tiden har varit turbulent. Under lång tid har Mann trotsat den framväxande nationalsocialismen. Nu har han tvingats avgå. Mest graverande för de nya makthavarnas alltmer likriktade lakejer är nu att Mann tillsammans med konstnären Käthe Kollwitz precis skrivit på en brådskande appell mot nationalsocialisterna och för socialdemokrater och kommunister. Man ser den klistrad på reklampelare över hela Berlin inför Hitlers utlysta nyval till riksdagen den 5 mars. Två dagar innan han lämnar landet deltar Mann vid en soirée hemma hos chefredaktören för en av Weimartidens mest betydelsefulla liberala dagstidningar, Vossische Zeitung. Det talas om de snabba förändringarna, och oron sprider sig under kvällen. Efter nyvalet kommer huvuden att rulla, sägs det.Beslutet är fattat, resväskan står packad i våningen på Fasanenstrasse. Heinrich Mann är välbeställd efter framgångarna med romanen Professor Unrat som filmatiserats med Marlene Dietrich som Den blå ängeln. Han är van att resa. Men nu krävs en undanmanöver. Med enbart ett paraply i handen lämnar han morgonen därpå lägenheten för att ta tåget till Frankfurt. Fästmön Nelly Kröger har redan varit på stationen och placerat resväskan på tågets hatthylla. Efter flera förvillande tågbyten anländer Mann till franska gränsen och promenerar med sitt handbagage in genom stadsportarna till Strasbourg. Han beräknar vara borta några månader, inte mer. Sen borde det vara över. Så snabbt det gick. Så förvånande, så förödande snabbt. På bara fyra veckor kunde nationalsocialisterna med lagar, förordningar och våld montera ner Weimarrepublikens demokratiska institutioner, och få en stor del av Tysklands mest framstående kulturpersonligheter att fly landet. I den tyske litteraturkritikern Uwe Wittstocks bästsäljande bok Februar 1933. Der Winter der Literatur från 2021 kan man följa hur det gick till när snaran drogs åt kring de författare som inte längre var önskvärda. Manegen var krattad. Alfred Rosenberg och Joseph Goebbels hade satt nationalsocialismens kulturpolitik i verket redan i slutet av 1920-talet: Rosenberg med sitt Kampförbund för tysk kultur, och Goebbels som ledare för NSDAP:s Rikspropagandaministerium. Ingen kulturarbetare kan ha varit helt oförberedd. Men det som först smyger sig på växer och blir snart ett faktum. Plötsligt är det för sent. Det är som med den långsamt annalkande vinter. Man ser att färgerna förändras, känner den lätta krispiga kylan, men njuter ännu av den svaga höstsolen. Så vaknar man en morgon och ryser. Termometern står på noll. Det ligger en hinna av frost över allt. Nu är den här. Så plötsligt den kom.För sent var det definitivt den 28 februari, dagen efter den ödesdigra riksdagshusbranden i Berlin. Hitlers kabinett sammanträder på förmiddagen och presenterar därefter de två förordningar som kom att lägga sig som en förkvävande brandfilt över alla Weimarrepublikens rättigheter: yttrandefriheten, pressfriheten, föreningsfriheten, församlingsfriheten. Post kunde öppnas, telefoner avlyssnas och privata bostäder var inte längre skyddade för intrång. Med ett Alexanderhugg var rättsstaten avskaffad, och 1920-talets tyska avantgardistiska kulturmiljö gick i graven. Många flyr samma dag: Bertolt Brecht går redan på morgonen ombord på ett tåg till Prag. Alfred Döblin, författaren till storstadsromanen Berlin Alexanderplatz, lyckas skaka av sig en SS-man som vakar utanför bostaden, och beger sig sent på kvällen mot Paris. Men andra hann inte. När journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky får meddelandet om branden på kvällen den 27 februari har han redan fått flera uppmaningar om att ge sig av. Han har tidigare suttit fängslad för landsförräderi efter att ha avslöjat att Tyskland trots Versaillesfördragets förbud ¬rustat upp sitt flygvapen. Han vägrar åka. Han har för mycket att stå i och dessutom vill han lägga sin röst i valet den 5 mars. Och han har ju ingen namnskylt på dörren, så hur skulle polisen kunna hitta honom? Men morgonen efter branden går det som en våg genom Berlin. De nya förordningarna har ännu inte trätt i kraft, ja, de finns ju egentligen inte. Men diktaturen står och stampar i farstun och vill in. Polisen knackar på långt före gryningen.Halv fyra på morgonen står de utanför dörren hos Ossietzky. Han kommer aldrig mer att återvända. Det är historiens ständiga ironi. Vi vet, de visste inte. Vi lägger vårt tidsavstånd och dess verkningshistoria som ett raster över allt som hänt och läser människors livsberättelser med facit i hand. Men just innan det sker vet vi inte att det ska ske. När det väl händer, händer det plötsligt, och vi förvånas över att det sker och över att vi inte förstod att det skulle komma att ske. I februari 1933 var Tysklands författare omedvetna om det kommande bokbålet på Opernplatz i Berlin den 10 maj, om inrättandet av Rikskulturkammaren i september, och om dess underavdelning Rikslitteraturkammaren året efter. Den månghövdade kulturfamiljen Mann Thomas, Heinrich, Klaus och Erika var heller inte medvetna om att en av familjens tidigare vänner, författaren Hanns Johst, två år senare skulle bli den tyska litteraturens ständige övervakare i egenskap av president både för litteratursektionen inom den preussiska akademin och för Rikslitteraturkammaren. Men senare under våren 33 visade Johst tydligt var han stod i en pjäs som uruppfördes på Hitlers födelsedag den 20 april. När jag hör ordet kultur osäkrar jag min Browning. Det var precis vad den nya regimen just hade gjort. Den idag kanoniserade tyska litteraturen blev inom landets gränser skjuten i sank. Om det som uppstod istället har Christian Adam berättat i den uppmärksammade Lesen unter Hitler från 2010. Ideologiskt likriktad propagandalitteratur, men framförallt en flod av lättsam underhållning blir det som tar över på den tillrättalagda bokmarknaden. Nu startar bland annat den tyska deckarboomen. Kultur har alltid varit ett vapen. Bröd och skådespel har använts för att stilla massorna. Populärlitteraturen kom i Tyskland att fungera som en tät och behaglig dimridå som för en tillräckligt stor del av medborgarna kunde dölja den krutrök som i rasande takt spred sig över Europa. Ann-Sofi Ljung Svensson, litteraturforskareLitteraturUwe Wittstock: Februar 33 Der winter der literatur. Beck C. H. 2021.*Sedan essän spelades in har boken utkommit på svenska på Nirstedt/Litteratur i översättning av Jens Christian Brandt.

Jennie Nordin gästar podden. Hon pratar om sin karriär, sin relation till AIK och hur vi ska vända den dåliga trenden. Följ oss i sociala medier: @RadioSkytteholm

Breakits Åsa Johansson och Stefan Lundell bjuder på de senaste snackisarna och hetaste analyserna om det nya näringslivet. In och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett gammalt fall med strandade pojkar har återigen fått William Goldings beskrivning av barns grymheter att ifrågasättas. Men situationen och systemet styr vilka vi blir, konstaterar Eva-Lotta Hultén. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.I september 1965 tröttnade sex pojkar mellan 13 och 16 år på sin katolska internatskola på ön Tonga i Söderhavet. De knyckte en fiskebåt nere i hamnen, packade med sig lite bananer och kokosnötter och gav sig iväg med planen att ta sig till Fiji. Det slutade illa. När det blåste upp slets seglen sönder och båten drev i åtta dygn innan de illa rustade pojkarna kunde ta sig iland på den lilla ön Ata. Där blev de kvar i ett år innan de räddades av ett passerande fartyg. Historien, som har likheter med William Goldings Flugornas herre, har återberättats i tidningen The Guardian av författaren Rutger Bregman.I William Goldings roman blir ett flygplan tvunget att släppa av alla sina passagerare, pojkar mellan sex och tolv år, på en ö någonstans i tropiskt klimat. Ön visar sig vara paradisisk. Det finns gott om färskvatten, frukt och vilda grisar och en lagun att bada och fiska i. Under en period fungerar livet på ön väl men snart blir spänningarna mellan de båda ledargestalterna Ralph och Jack starkare och det system av åtminstone relativ demokrati som pojkarna byggt upp vittrar sönder. Ledarskapet glider över på Jack som har en mer auktoritär stil och kräver underkastelse.Ralph och några pojkar till fortsätter att kämpa för att hålla liv i de spillror av demokrati som lever kvar men den som opponerar sig mot Jack riskerar att utsättas för våld. En av Jacks hantlangare sätter ett stort klippblock i rullning och blocket stöter till Ralphs vän Nasse så att han faller nedför en klippavsats och krossas, och med honom dör också allt hopp om att förnuft och demokrati ska råda på ön.Så här ser alltså den mänskliga naturen ut, den starke tar makten och konkurrens vinner över samarbete. Inte alls! Säger Rutger Bregman i sitt reportage. Mycket skiljer nämligen verklighetens skeppsbrutna barn från bokens. Pojkarna från Tonga   Stephen, Kolo, Mano, David, Luke och Sione höll sams under sin tid på ön och hjälptes åt med odlingar, matlagning, vatteninsamling och allt annat de behövde för att klara sig. Bregman menar att berättelsen om dessa sex pojkar visar att den sedan länge förhärskande idén om människan som självisk är felaktig och att William Goldings bild av den mänskliga naturen är en nidbild. Jag önskar att det var så enkelt som att han hade rätt.I nya situationer kan vi lätt förmås att göra saker som annars vore oss helt främmande. I Flugornas herre beskriver William Golding denna situationens makt på ett mycket trovärdigt sätt: det avgränsade rummet som får barnens ursprungliga moraluppfattning och världen utanför att blekna bort; den starke ledaren som gör att de flesta avsäger sig sin förmåga att tänka självständigt; utpekandet av syndabockar i form av Ralph och Nasse; skräcken för en yttre fiende i form av ett odjur som inte finns men som motiverar våldet och bristen på demokrati; maskerna som avindividualiserar pojkarna och gör att de känner sig fria från personligt ansvar, och så det vi- och domtänkande som i det här fallet symboliseras av att en del av pojkarna tidigare ingått i samma gosskör och bildar ett sammanhållet vi som ställer andra utanför.Men situationer uppstår inte i ett vakuum. Vilka situationer vi hamnar i beror på vilka man bäddat för. Och där kommer systemets kraft in. Systemet som, förklarar socialpsykologen Philip Zimbardo, tillhandahåller institutionellt understöd, auktoritet och resurser som den enskilda situationen hämtar sin kraft ur. I Goldings bok kommer systemet med pojkarna till ön hemifrån. De har en föreställning om hur ett samhälle ska organiseras som de försöker leva upp till. Som skolbarn av 50 talets England har de fostrats in i ett hierarkiskt och ganska empatilöst förhållningssätt till varandra.Som en sorts ö kan kanske också fängelset Abu Ghurayb under Irakkriget beskrivas. Abu Ghurayb blev känt över världen i april 2004 när bilder därifrån läcktes till pressen. De visade på systematisk tortyr av fångar och ett av de mest absurda fotografierna föreställer en ung kvinnlig amerikansk militärpolis som med ett stomatol-leende lutar sig ner över en plastinpackad och till döds misshandlad man.Efter att vad den amerikanska militärpolisen ägnat sig åt i Abu Ghurayb blev känt i USA blev socialpsykologen Philip Zimbardo, som ägnat sin forskning åt bland annat gruppdynamik, kontaktad av en av de åtalades advokat för att delta i försvaret av honom. Chip Frederick hade dekorerats med ett flertal militära utmärkelser och medaljer. De tester Zimbardo senare utförde på honom visade att han var normalintelligent, med normala moraliska värderingar och utan sadistiska eller patologiska tendenser.Abu Ghurayb var under tiden Chip Frederick var stationerad där en plats i närmast totalt kaos. I stora svep förde man dit både barn och vuxna som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, som när någon bomb sprängts. Från hustaken runtom fängelset sköt krypskyttar mot militärpoliserna. Chip Frederick arbetade tolv timmar per dygn, sju dagar i veckan under extremt stressande förhållanden. Lägg till detta den uppgift han och hans medarbetare fått av den militära underrättelsetjänsten: att förbereda fångar för förhör. En av Chip Fredricks kollegor berättade om förhållandena: De överordnade sa: 'Använd er fantasi. Krossa dem. Vi vill ha dem krossade när vi kommer tillbaka hit.' När Donald Rumsfeld med anhang efter att skandalen briserat försökte framställa Chip Fredrick och hans underordnade som de ruttna äpplena i en för övrigt utmärkt korg var det alltså bara ett försök att sprida dimridåer kring det faktum att arbetsförhållandena var fruktansvärda och att förutsättningarna för vilka situationer som kunde uppstå getts av människor högre upp i hierarkin. Med Philip Zimbardos terminologi kan man beskriva det som hände i Abu Ghurayb som att systemiska och situationella krafter samverkade och skapade onda handlingar utförda av goda, eller i alla fall helt normala, människor.Även om Jack, den destruktive ledaren i Goldings bok, har en aggressivitet i sig redan från början hade han kanske i en annan omgivning utvecklats åt ett helt annat håll. Men den gode ledaren Ralph har faktiskt tilldelat honom rollen som jägare och utnämnt gosskören till hans underlydande och han agerar därefter. Kanske med den engelska internatskolans hierarkiska mönster som förebild.Rädsla, outvecklad förmåga till empati, ogenomtänkta föreställningar om vad det innebär att vara ledare eller dåliga modeller för samlevnad kan få oss att göra varandra illa. Alla som någon gång sett mobbning i en skolklass vet att även barn tyvärr kan begå grymheter mot varandra, ibland ganska utstuderande sådana. Det som utspelar sig i Flugornas herre är alltså inget osannolikt scenario men som väl är är det heller inte det enda möjliga, vilket visas av berättelsen om de sex pojkarna på Ata.Till alla öar vi reser tar vi med oss idéer och mönster från de situationer och system vi tidigare befunnit oss i  olika beroende på våra erfarenheter. Och vi har enorma möjligheter att påverka vilka situationer både barn och vuxna skapar åt sig genom vilka system vi fostrar dem in i och vilka värderingar och förväntningar vi skickar med dem.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Utmana mansnormen! Bekämpa heteronormen! Ifrågasätt funktionsnormen! Bryt tysthetsnormen! Gör upp med skönhetsnormen! Krossa vithetsnormen!   NORMKRITIK har blivit ett slagord i den moderna samhällsdebatten - men vad ÄR egentligen en norm? Är alla normer dåliga? Och behöver vi verkligen en kulturrevolution? – för detta är nämligen vad normkritiken strävar efter: att revolutionera den kultur vi lever i, genom att ifrågasätta sedvänjor, omskapa traditioner och förändra värderingar.   Dessa frågor tar jag upp i veckans “HENRIK FÖRKLARAR NORMKRITIK”

Oktober is borstkanker maand en daarom vandaag 2 power ladies in de strijd tegen kanker. Yamina Krossa veranderde de wet inzake terugbetalingen van borstreconstructies en Prof. Damya Laoui wordt niet alleen gezien als één van onze grootste wetenschapstalenten, maar staat met haar team al zeer ver met de ontwikkeling van een vaccin tegen uitzaaiingen. Een aflevering over zowel de emotionele als de wetenschappelijke kant van kanker door 2 zeer interessante gasten. Meer weten over het VUB YAMINA KROSSA FONDS? https://www.vub.be/onderzoek/fonds-yamina-krossa#vub-yamina-krossa-fonds Meer weten over Prof. Dr. Damya Laoui https://researchportal.vub.be/en/persons/damya-laoui

Många gamla människor har börjat uttrycka oro över bristen på punkare i gatubilden. Har ungdomarna någon alternativ kultur nuförtiden eller har internet gjort allt till en enda gegga? Ola rapporterar från sin irrfärd genom ”är subkulturerna döda?”-debatten.   Liv har läst Kathryn Paige Hardens bok ”The Genetic Lottery” och är rasande på alla glasögonormar som…

Ojämna matcher, en del av fotbollen eller ett problem för såväl vinnare som förlorare? När siffrorna springer i väg i en barn- eller ungdomsmatch kan orsakerna vara flera. Det kan bero på tunn trupp, att ena laget ligger i fel serie, eller inlåning av alltför starka spelare från ett annat lag i föreningen. Rolando Moncada, ansvarig för fotbolls- och futsalutveckling på Göteborgs fotbollsförbund, vill se ett nytänk kring hela matchmiljön. Han föreslår en fika i god tid innan avspark, där ledarna får chansen att planera matchens innehåll. Han ser även en resultatfixering i samhället, där stora siffror mellan två lag inte behöver betyda att matchen varit bortkastad. ”Det finns oavgjorda matcher som är ojämnare spelmässigt än de som slutar 10-2”, säger Rolando Moncada.

Snart avgörs årets största techrättegång: Apple vs Epic Games. Och Apples stora kassako är i farozonen – Appstore och den av techbranchen avskydda Appleskatten. På en kvart berättar vi varför Big tech ifrågasätts både politiskt och juridiskt just nu – och om kärnan i rättegången: om Apple har skapat sig ett monopol. Med SvD Näringslivs techreporter Erik Wisterberg.

Esto es Apps Para Emprendedores, mi nombre es Jorge Diaz. De Lunes a Sábado te recomiendo una nueva app cada día para incrementar tus ingresos. La App de hoy es https://www.krossa.io/ No te pierdas Apps Para Emprendedores y recibe las apps en tu Email. Envía un email en blanco a recibe@AppsParaEmprendedores.com y suscríbete hoy. Vuelve mañana por más Apps Para Emprendedores.

Med vaccinering börjar den rika delen av världen nu sakta öppna upp. Samtidigt skrivs dödstalen upp. Men katastrof hade kunnat undvikas om världen agerat mer resolut i början av pandemin, enligt WHO. Norge hade kunnat bli fritt från covid-19 och Norden hade kunnat bli en pandemiförebild, menar den norska epidemiologen och ekonomen Gunhild Alvik Nyborg. Text av Jonas A Eriksson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför var Rögle så överlägset i kvartsfinalen? Vad väntar nu? Och blir en journalist glad när det blir mål? Det har ni tre heta ämnen som avhandlas i veckans avsnitt av Röglepodden. Nyss hemkomna från Göteborg har Daniel Rooth och Linus Ahlin massor av intryck med sig från matcherna som avgjorde kvartsfinalserien mellan Frölunda och Rögle. Tillsammans med Mattias Hjälm analyseras matchserien och trion går på djupet med varför Rögle vann med 20–3 i mål och 4–0 i matcher. Poddgänget tar också ett grepp om SM-slutspelet i stort och blickar framåt mot semifinalen som börjar i nästa vecka (notera att speldagarna och semi-upplägget inte var kommunicerat när avsnittet spelades in). I slutet svarar trion också på en fråga. En lyssnare undrar hur en journalist uppträder när det blir mål, om han eller hon rycks med och blir glad. Alla tre poddare vittnar om en känslokyla som sällan annars infinner sig i livet.

Sidekick: Johan Fagerudd. Prins Philip är borta och sen tog kunskapen slut. Snabba vändningar hos regeringen. Exitplanen. Teatrar och biografer får vänta, men varför? Är vi redo för livet efter pandemin? Sociala normer ska inte brytas, och om de bryts, så... Krossa lushdream.se. Matkasse på distans. Elda med ved.

Krossa kapitalismen! Drick Röv-Cola! Efter detta avsnitt kommer vi ta en paus i två veckor och återkommer med nya avsnitt den 4:e januari. Tanken var att vi skulle inleda det nya året med Konfluxen men på grund av ytterligare sjukdomar kommer vi skjuta på det en stund till (vi lägger ribban väldigt lågt för vad som räknas som sjukdom). Vi vill inte att någon riskerar sin hälsa för att spela in podden men efter en så lång resa som Konfluxen har varit vill vi också att slutet ska bli så bra som möjligt, utan för många spelare som är med över internet eller massa ytterligare avbrott när vi väl kommit igång igen. Konfluxen kommer och när den kommer kommer den hårt!... Som man brukar säga... God jul, gott nytt år och tack för att du lyssnar!

OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAG!https://www.patreon.com/gottsnackEmil Persson sätts på prov när fördomarna vänds mot honom själv - hur är hans inställning till att ställa in den i två:an? Hur många nollor radas upp när fakturan ska lämnas in och sitter han på någon information som skulle kunna förgöra tre äktenskap i mediabranchen?Linda Skugge vevar på om sin obekväma lunch med Örjan Ramberg, Sexleksaks-samlingen därhemma och hur Krisitan Luuk manövrerade hennes tinder för att hova in bästa raggNichlas Niemis inställning till rumptermometer och vikten, att förlora sig till lockelser i kylen och det finska rallyt i JyväskyläBing: Bong See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Danny har förlorat jobbet och Ina har fått kritik för att hon spelat musik från en artist som tidigare blivit dömd för kvinnomisshandel. Riktigt bra start för kompisduon! I detta avsnitt diskuterar de högt och lågt om var gränsen går när det kommer till att lyssna på dömda artisters låtar, om Jensen grundskola i Göteborg som nyligen infört klädkod, samt om det där mystiska begreppet som alla snackar om... ja, ni vet: o-m-v-ä-n-d r-a-s-i-s-m. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Market Headlines: Markets möte med Amazons PR-maskin, nya Åhléns-chefens största utmaningar och spaningar på både konkurser och etableringar. I panelen: Julia Forsberg, Mikael Sydner och Andreas Dyrberg Skog.

Yamina Krossa is een zonneschijner die zich achter prachtige projecten zet. Ze is bezielster van Benetiet, een vzw die de strijd aanging om borstreconstructies na of ter preventie van borstkanker terugbetaald te maken. Ze is de oprichtster van het VUB Yamina Krossa fonds waarmee ze onderzoek naar kanker steunt. Ze is ook auteur van het boek ‘Laat je net-werken, innercrowdfunfing voor iedereen', deed een Tedx talk en won vorig jaar de Women of excellence award van Wintrade London. Daarnaast was ze 10 jaar stafmederker netwerk & Communicatie bij YAR. Yamina is voor ons het voorbeeld dat aantoont dat 1 persoon wel degelijk het verschil kan maken en impact kan hebben.

Är det internationella finansiella systemet ett hinder för en grön omställning? Bokpodden läser Ann Pettifors omdiskuterade debattbok "Så räddar vi klimatet" med Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson som gäst.

Tredje Rummet samlas idag kring lyssnarfrågor och aktuella händelser. Lyssnarfrågan vi behandlade var vår drömuppsats, vad kan det vara? Och sedan pratade vi om hur polisen avrättade George Floyd och det system som ligger bakom dehumanisering av svarta kroppar men den nypa genomgång av white tears. Slutligen gör vi ett upprop för vår ljudtekniker Elianos som fick sin sparkcykel stulen. Den sparkcykel han pratade om i avsnitt 12. In och lyssna på den innan ni lyssnar på denna för att förstå hela bakgrunden. Som vanligt vill vi lyfta dem som gör ett fantastiskt arbete för förorten, miljonprogrammen och ungdomen i stort. Big shout out till Pablo Matias Fuentes som utvecklar visuella ådran hos ungdomar. Han producerar, redigerar och distribuerar fantastiska videoverk så kontakta han om ni vill ha något fett gjort. En big shout out till Ortenstore med Daniela Antunes och Sam Alfaro som stöttat oss från start. De gör autentiska ortenkläder för er som vill reppa orten med kläder som faktiskt är gjorde i Orten! Vill ni ha en shout out? Kontakta oss! Peace!

Ett gammalt fall med strandade pojkar har återigen fått William Goldings beskrivning av barn grymheter att ifrågasättas. Men situationen och systemet styr vilka vi blir, konstaterar Eva-Lotta Hultén. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I september 1965 tröttnade sex pojkar mellan 13 och 16 år på sin katolska internatskola på ön Tonga i Söderhavet. De knyckte en fiskebåt nere i hamnen, packade med sig lite bananer och kokosnötter och gav sig iväg med planen att ta sig till Fiji. Det slutade illa. När det blåste upp slets seglen sönder och båten drev i åtta dygn innan de illa rustade pojkarna kunde ta sig iland på den lilla ön Ata. Där blev de kvar i ett år innan de räddades av ett passerande fartyg. Historien, som har likheter med William Goldings Flugornas herre, har återberättats i tidningen The Guardian av författaren Rutger Bregman. I William Goldings roman blir ett flygplan tvunget att släppa av alla sina passagerare, pojkar mellan sex och tolv år, på en ö någonstans i tropiskt klimat. Ön visar sig vara paradisisk. Det finns gott om färskvatten, frukt och vilda grisar och en lagun att bada och fiska i. Under en period fungerar livet på ön väl men snart blir spänningarna mellan de båda ledargestalterna Ralph och Jack starkare och det system av åtminstone relativ demokrati som pojkarna byggt upp vittrar sönder. Ledarskapet glider över på Jack som har en mer auktoritär stil och kräver underkastelse. Ralph och några pojkar till fortsätter att kämpa för att hålla liv i de spillror av demokrati som lever kvar men den som opponerar sig mot Jack riskerar att utsättas för våld. En av Jacks hantlangare sätter ett stort klippblock i rullning och blocket stöter till Ralphs vän Nasse så att han faller nedför en klippavsats och krossas, och med honom dör också allt hopp om att förnuft och demokrati ska råda på ön. Så här ser alltså den mänskliga naturen ut, den starke tar makten och konkurrens vinner över samarbete. Inte alls! Säger Rutger Bregman i sitt reportage. Mycket skiljer nämligen verklighetens skeppsbrutna barn från bokens. Pojkarna från Tonga   Stephen, Kolo, Mano, David, Luke och Sione höll sams under sin tid på ön och hjälptes åt med odlingar, matlagning, vatteninsamling och allt annat de behövde för att klara sig. Bregman menar att berättelsen om dessa sex pojkar visar att den sedan länge förhärskande idén om människan som självisk är felaktig och att William Goldings bild av den mänskliga naturen är en nidbild. Jag önskar att det var så enkelt som att han hade rätt. I nya situationer kan vi lätt förmås att göra saker som annars vore oss helt främmande. I Flugornas herre beskriver William Golding denna situationens makt på ett mycket trovärdigt sätt: det avgränsade rummet som får barnens ursprungliga moraluppfattning och världen utanför att blekna bort; den starke ledaren som gör att de flesta avsäger sig sin förmåga att tänka självständigt; utpekandet av syndabockar i form av Ralph och Nasse; skräcken för en yttre fiende i form av ett odjur som inte finns men som motiverar våldet och bristen på demokrati; maskerna som avindividualiserar pojkarna och gör att de känner sig fria från personligt ansvar, och så det vi- och domtänkande som i det här fallet symboliseras av att en del av pojkarna tidigare ingått i samma gosskör och bildar ett sammanhållet vi som ställer andra utanför. Men situationer uppstår inte i ett vakuum. Vilka situationer vi hamnar i beror på vilka man bäddat för. Och där kommer systemets kraft in. Systemet som, förklarar socialpsykologen Philip Zimbardo, tillhandahåller institutionellt understöd, auktoritet och resurser som den enskilda situationen hämtar sin kraft ur. I Goldings bok kommer systemet med pojkarna till ön hemifrån. De har en föreställning om hur ett samhälle ska organiseras som de försöker leva upp till. Som skolbarn av 50 talets England har de fostrats in i ett hierarkiskt och ganska empatilöst förhållningssätt till varandra. Som en sorts ö kan kanske också fängelset Abu Ghurayb under Irakkriget beskrivas. Abu Ghurayb blev känt över världen i april 2004 när bilder därifrån läcktes till pressen. De visade på systematisk tortyr av fångar och ett av de mest absurda fotografierna föreställer en ung kvinnlig amerikansk militärpolis som med ett stomatol-leende lutar sig ner över en plastinpackad och till döds misshandlad man. Efter att vad den amerikanska militärpolisen ägnat sig åt i Abu Ghurayb blev känt i USA blev socialpsykologen Philip Zimbardo, som ägnat sin forskning åt bland annat gruppdynamik, kontaktad av en av de åtalades advokat för att delta i försvaret av honom. Chip Frederick hade dekorerats med ett flertal militära utmärkelser och medaljer. De tester Zimbardo senare utförde på honom visade att han var normalintelligent, med normala moraliska värderingar och utan sadistiska eller patologiska tendenser. Abu Ghurayb var under tiden Chip Frederick var stationerad där en plats i närmast totalt kaos. I stora svep förde man dit både barn och vuxna som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, som när någon bomb sprängts. Från hustaken runtom fängelset sköt krypskyttar mot militärpoliserna. Chip Frederick arbetade tolv timmar per dygn, sju dagar i veckan under extremt stressande förhållanden. Lägg till detta den uppgift han och hans medarbetare fått av den militära underrättelsetjänsten: att förbereda fångar för förhör. En av Chip Fredricks kollegor berättade om förhållandena: De överordnade sa: 'Använd er fantasi. Krossa dem. Vi vill ha dem krossade när vi kommer tillbaka hit.' När Donald Rumsfeld med anhang efter att skandalen briserat försökte framställa Chip Fredrick och hans underordnade som de ruttna äpplena i en för övrigt utmärkt korg var det alltså bara ett försök att sprida dimridåer kring det faktum att arbetsförhållandena var fruktansvärda och att förutsättningarna för vilka situationer som kunde uppstå getts av människor högre upp i hierarkin. Med Philip Zimbardos terminologi kan man beskriva det som hände i Abu Ghurayb som att systemiska och situationella krafter samverkade och skapade onda handlingar utförda av goda, eller i alla fall helt normala, människor. Även om Jack, den destruktive ledaren i Goldings bok, har en aggressivitet i sig redan från början hade han kanske i en annan omgivning utvecklats åt ett helt annat håll. Men den gode ledaren Ralph har faktiskt tilldelat honom rollen som jägare och utnämnt gosskören till hans underlydande och han agerar därefter. Kanske med den engelska internatskolans hierarkiska mönster som förebild. Rädsla, outvecklad förmåga till empati, ogenomtänkta föreställningar om vad det innebär att vara ledare eller dåliga modeller för samlevnad kan få oss att göra varandra illa. Alla som någon gång sett mobbning i en skolklass vet att även barn tyvärr kan begå grymheter mot varandra, ibland ganska utstuderande sådana. Det som utspelar sig i Flugornas herre är alltså inget osannolikt scenario men som väl är är det heller inte det enda möjliga, vilket visas av berättelsen om de sex pojkarna på Ata. Till alla öar vi reser tar vi med oss idéer och mönster från de situationer och system vi tidigare befunnit oss i  olika beroende på våra erfarenheter. Och vi har enorma möjligheter att påverka vilka situationer både barn och vuxna skapar åt sig genom vilka system vi fostrar dem in i och vilka värderingar och förväntningar vi skickar med dem. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Manifestera mera genom att äga dagen med små enkla förändringar! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/Freedude/message

Niklas Andersson återvänder till podden för ett andra besök. Han jobbar som kiropraktor på, Stockholm smärt & led specialist och deltog i avsnitt 44 https://www.ilikeradio.se/podcasts/paul-del-valle-podcast/14604/ Idag pratar vi träning och skador. Och det läggs massa fokus på att krossa myter inom just träning och hälsa.

Avsnitt 2 av Level Up Podcast och vår första gäst i studion. Christer Nordkvist - Teknisk Chef på Pite Energi och mångårig ledare i klubbar som Wibax, Piteå IF och Infjärdens SK. Vi pratar om personlig utveckling, hur man skapar motivation på arbetsplatsen, att ställa frågor istället för att ge tips och mycket mer. God lyssning!

För att hinna med att beställa er Champagnen till Nyårsafton, så släpper vi detta extra-avsnitt tillägnat just Champagne. Till vår hjälp har vi Martin, Champagne-entusiasten bakom Instagramkontot Champagnesweden.

Vår gamle vän Rasmus Selander gästar oss live från andra sidan jorden och berättar allt han upplevt då han nyligen flyttat till Japan! (Från augusti 2019)

Ronie Berggren intervjuar Dorpec Kobane om Turkiets invasion av norra Syrien efter att USA lämnat, vilket innebär att Turkiets president Tayyip Erdogan kan komma att krossa kurderna och alla dem som kämpade mot och led under Islamiska staten om ingenting görs. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: https://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Derbyspecial. Det räcker egentligen så. HIF-podden grottar ner sig i förutsättningarna när Olof Mellberg ska leda sitt HIF mot Malmö FF för allra första gången. Det mesta tyder på ett systemskifte och därför går Eric Persson, Marjan Svab och Tomas Nilsson till botten med det det alla tränare kallar ”en lek med siffror”, men alla är så besatta av. Och vilka spelsystem har egentligen HIF använt sig av genom åren? Och under vilka tränare? Det blir en promenad längs minnenas sifferboulevard från "Helsingborgssystemets” 2-3-5 till det som ser ut att bli 5-3-2 i derbyt på Stadion i Malmö.

Blått en Pod går in i hösten genom att diskutera Europaspel, olika spelsystem, nyförvärv, önskegrupp i eventuellt EL-gruppspel, matchen mot Djurgården, Rosenberg och så lite drömmar om Zlatan...

Blått en Pod går in i hösten genom att diskutera Europaspel, olika spelsystem, nyförvärv, önskegrupp i eventuellt EL-gruppspel, matchen mot Djurgården, Rosenberg och så lite drömmar om Zlatan...

Blått en Pod går in i hösten genom att diskutera Europaspel, olika spelsystem, nyförvärv, önskegrupp i eventuellt EL-gruppspel, matchen mot Djurgården, Rosenberg och så lite drömmar om Zlatan...

DEL 2 Krossa socialismen. Lägg ned public service. Kräv tillbaka lönerna från alla på SVT. MeToo är en myt och patriarkatet är konspirationsteori. I alla fall om man frågar Aron Flam som gästar LoungePodden! Varför driver ursinnet honom? Varför krossa socialismen och lägga ner Public Service? Vad är en kritikers roll i samhället? Ethos, Logos, Pathos och Mythos? Hur hänger komedi och filosofi ihop? Vad gör han på psykoanalys? Publiceringsångest? Varför jämför han skratt med en utlösning? Varför går gränsen för skämt vid förintelsen? Några av många frågor som ställs i loungen. Är det inte tråkigt att alltid lyssna på folk du håller med? Aron får inte många inbjudningar till samtal och debatter i media om man frågar honom själv. Varför? Det besvarar han i avsnittet. Trots dessa tunga ämnen har jag nog aldrig skrattat så mycket i ett avsnitt som i den med dagens gäst. Aron är nämligen, förutom en skribent, även av de främsta komikerna i landet. Han var chef på ZTV i mitten på 2000-talet och har varit skribent för b.la. Parlamentet, Magnus Betnér, Alexandra Pascalidou med flera. Ett riktigt intressant, spännande, annorlunda och roligt samtal som gav många insikter. Oavsett om du håller med eller inte, ge samtalet en chans. Kanske kan du få en insikt som kan hjälpa dig i livet. Eller så får du inte det. Hur som helst är det gratis. Enjoy!   GLÖM INTE ATT REJTA OSS GÄRNA MED FEM STJÄRNOR OCH EN FIN KOMMENTAR OM DU GILLAR LOUNGEPODDEN. DU KAN OCKSÅ FÖLJA @LOUNGEPODDEN PÅ INSTAGRAM OCH LINKEDIN!

Krossa socialismen. Lägg ned public service. Kräv tillbaka lönerna från alla på SVT. MeToo är en myt och patriarkatet är konspirationsteori. I alla fall om man frågar Aron Flam som gästar LoungePodden! Varför driver ursinnet honom? Varför krossa socialismen och lägga ner Public Service? Vad är en kritikers roll i samhället? Ethos, Logos, Pathos och Mythos? Hur hänger komedi och filosofi ihop? Vad gör han på psykoanalys? Publiceringsångest? Varför jämför han skratt med en utlösning? Varför går gränsen för skämt vid förintelsen? Några av många frågor som ställs i loungen. Är det inte tråkigt att alltid lyssna på folk du håller med? Aron får inte många inbjudningar till samtal och debatter i media om man frågar honom själv. Varför? Det besvarar han i avsnittet. Trots dessa tunga ämnen har jag nog aldrig skrattat så mycket i ett avsnitt som i den med dagens gäst. Aron är nämligen, förutom en skribent, även av de främsta komikerna i landet. Han var chef på ZTV i mitten på 2000-talet och har varit skribent för b.la. Parlamentet, Magnus Betnér, Alexandra Pascalidou med flera. Ett riktigt intressant, spännande, annorlunda och roligt samtal som gav många insikter. Oavsett om du håller med eller inte, ge samtalet en chans. Kanske kan du få en insikt som kan hjälpa dig i livet. Eller så får du inte det. Hur som helst är det gratis. Enjoy!   GLÖM INTE ATT REJTA OSS GÄRNA MED FEM STJÄRNOR OCH EN FIN KOMMENTAR OM DU GILLAR LOUNGEPODDEN. DU KAN OCKSÅ FÖLJA @LOUNGEPODDEN PÅ INSTAGRAM OCH LINKEDIN!

Vi möter Ingmari Pagenkemper chef för Cirkus, Nordens största privatteater. Ingmari talar om när hon inledde sin karriär som DJ och sedan blev chef för nöjes Sveriges stora scener. Vidare talar vi om färskar undersökningar som visar att som kvinna och vd sitter du inte säkert, inte ens när du är framgångsrik. Vidare att män som presenterar idéer vinner status men det gör inte idérika kvinnor och så talar vi om hur du gör en modinventering. Välkomna till Krossa glastaket!

Vi snackade om krossen mot Dalkurd och vår kommande motståndare jyrgårn See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

091: "Krossa hindren som står mellan dig och dina drömmar!" Den 23-24 mars är det dags för helgen som kommer förändra ditt liv! Det kommer vara en helg i förändringens tecken. Tillsammans med min gode vän och kollega Michael Björk, aka Coach Mike, så kommer vi, tillsammans, en gång för alla, krossa det som håller oss tillbaka från att uppnå våra drömmar i livet! I facebook gruppen och på hemsidan, under dagens avsnitt, så hittar ni mer information relaterat till denna helg och detta avsnitt! Välkomna!

Elin och Aron pratar om hans jobb med att krossa socialismen och följetongen "Det här är en svensk tiger" som han har i podden "Dekonstruktiv kritik".

Del två i läsecirkeln om feministisk aktivism och vi har läst Ord kan krossa betong: berättelsen om Pussy Riot.

”Betygshetsen” på juristprogrammet är en tabufråga. I decennier har den plågat studenter och krossat drömmar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Betygshetsen” på juristprogrammet är en tabufråga. I decennier har den plågat studenter och krossat drömmar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fjärilar i magen eller nerver av svart stål? Derby står för dörren, vilket också blir temat när Radio Råsunda presenterar episod 175. Det viktigaste inslaget i programmet är ändå att vi ringer upp AIK-hjälten Sven "Dala" Dahlkvist.Med på telefon: Sven "Dala" Dahlkvist och Björn EnjeboProgramledare: Rasmus Forssberg, August Spångberg och Martin WicklinManus: Joakim Fröberg, Rasmus Forssberg, August Spångberg och Martin WicklinLjudtekniker: Andreas JakobssonRedaktion i övrigt: Nathalie Bergström och Jimmy Rydén See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt diskuterar Hanna och Evelina vad fördomar är, hur det påverkar oss och vikten i att lära känna personer innan vi dömmer. Tårar bränner bakom ögonlocken och ilskan att bli dömd innan vetskap leder till heta diskussioner.

Gästen som många av er väntat på är här. Ingen mindre än komikern, poddaren och trickstern Aron Flam. Navid och Aron pratar allt från "Krossa socialismen", hur vi är slavar för staten och begreppet sanning. Vad innebär det egentligen?Vill ni, som Navid så fint säger, ha Aron i bakfickan så kan ni hitta honom på följande medier: Podcast: https://www.acast.com/dekonstruktivkritikInstagram: https://www.instagram.com/aronflam/Twitter: https://twitter.com/aronflamHemsida: https://www.aronflam.com__________________________________________________________Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Tack kompisSamtalet fortsätterFölj oss på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Navid ModiriTwitter: Modiri_navidGlöm inte prenumerera på vår kanal här på Youtube. Då missar du inte några extramaterial eller andra spännande videos. Besök vår hemsida för att läsa mer:www.hurkanvi.se. Vill du kontakta oss?hej@hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Livsmedelsforskaren Andreas Håkansson är just nu aktuell med boken "Det ängsliga matsamhället – det fina med färdigmaten". I det här avsnittet möter vi Andreas och Livsmedelsföretagens forskningsexpert Elisabet Rytter för ett samtal om bilden av industrimaten. 

Det är jackpott på Mantorp den här lördagen och Eskil Hellberg och Jonas Noreen är taggade för att sätta sjuan. Gäst är Rebecka Falk och trion dividerar fram och tillbaka för att komma på en bra lösning. Det reder sig till sist och dessutom dyker det upp en joker i leken som kommer med spännande information… Trevlig lyssning! For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Annie Lööf berättar om hur #metoo skakade om henne i grunden och att hon nu börjat tala mer om kvinnors olika villkor. Hon berättar om hur hon ledde arbetet med att vända krisen 2013 och vilka metoder hon använde för att stå ut med den storm hon befann sig i. Om glastak och om vikten av att ha sitt sociala nätverk och stöd. Men framförallt att hålla distansen från sin yrkesroll, det är en framgångsfaktor för att lyckas. Vi talar också om det ojämställda mötet i Davos, om att LQ kanske är viktigare är IQ.. Men Kristina har också gjort ett test om hennes nästa karriärsteg. Nytt avsnitt av Krossa glastaket och om du har frågor kring din karriär skriv till karriar@krossaglastaket.se

Vi lever i en kultur med ett extremt starkt fokus på prestation. Men för att bli riktigt framgångsrik måste du våga ifrågasätta den rådande myten, anser Yamina Enedahl som därigenom lyckats sätta världsrekord i fridykning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ångest, elände och misär – tredje avsnittet av Häxor och kamrater handlar om konsumtion, hållbarhet och klimatångest. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katalonien och skyldigheter och rättigheter.

Äntligen det 14:e avsnittet av Krossa glastaket. Vi diskuterar Anna Kinberg Batras avhopp. Vart tog hennes nätverk vägen? Vi undrar vad en reklambyrå menar när de söker endast unga och hungriga och vi tar del av en rapport som visar att bolag där vd är kvinna går dubbelt så bra i jämförelse med marknaden. Vi träffar Helen Lagergren som är vd för Kandidata och tar del av hennes karriär och hennes kunskap om rekryteringsbranschen och varför eq är viktigt.

Radio Råsunda #143 Krossa Braga! - Känn flåset, med Leo Rubio och Per Krook.I studion: August Spångberg och Martin Wicklin.Musik: Leo Rubio, Per Krook och Queff.Manus: Joakim Fröberg.Ljud: Jimmy Rydén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi snackar om säsongen och vad som vart bra och vad som vart dåligt. ÄVEN snackar vi upp damderbyt emot äckeldif nu på Söndag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var den 6 juli 1995 och inom några dagar skulle Europas största massmord sen andra världskriget vara ett faktum. Srebrenicas muslimska försvarare anade vad de hade att vänta. De slogs för sina liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det elfte avsnittet av Krossa glastaket diskuterar vi rapporter som visar att riskkapitalbolagen har svår kvinnobrist. Vidare undrar vi varför Fastighetsnytt i sin annons om deras podd endast intervjuar män? Vi möter Birgitta Reinfeldt som berättar om sin karriär och reflekterar över samhällets förändring. Vi tipsar om vad du ska undvika om du vill utveckla ditt personliga ledarskap och diskuterar lyssnarfrågan om det inre glastaket. Om du vill få tips om din karriär. Skriv till karriar@krossaglastaket.se

Det är äntligen dags för Premier League igen och för Liverpools del väntar bortamatch mot de regerande mästarna, Leicester. Det är dock ett Leicester i kris och så sent som bara några minuter innan podden spelades in valde man att sparka Claudio Ranieri. Vad podden tycker om detta, och mycket mer kring matchen i sig, hör ni såklart i detta avsnitt. Vi pratar också lite rykten, Adam Lallanas nya kontrakt, flytten från Melwood till Kirkby och vad Jürgen Klopp gör med Liverpools DNA...

Tionde avsnittet av Krossa glastaket. Vi samtalar om boken Duktiga flickors revansch av Birgitta Ohlsson och bokens tio budord. Vidare möter vi Marie Säll som är kanslichef på fackförbundet ST som berättar om sin bakgrund inom politk och fackförbund. De glastak hon passerat och de råd hon delar med sig av. Gå genusutbildning! Är ett tips. En karriärfråga och tips för din väg bortom glastaket.

Radio Råsunda #115 Krossa dif med bokaktuella Mats Rubarth och kultspelaren Samuel Ayorinde. Programledare: Björn Enjebo och Martin Wicklin Ljud: Jimmy Rydén Musik: Queff See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi ger er: AMERIKANSK HALLOWEEN … TEJPAD OST … STUDIEBESÖK PÅ COLUMBIA UNIVERSITY … FINAL CLUBS … DET BORDE FINNAS REGLER !!! https://ia601507.us.archive.org/20/items/sulle_mac_109/109.m4a Kvällsakt: Snälla kom tillbaks – Jens & Petter Lindgård feat. Anna Hägglin

K Svensson raljerar en smula över att SVT har anställt ett "Swat-team" som har uppdraget att vässa mångfaldsarbetet. Moa Lundqvist funderar på hur man ska förhålla sig till att Haga-mannen blivit fri. Ola Söderholm fortsätter tänka på den progressiva nationalismen och refererar till Slavoj Zizek för att få en simpel spaning att verka djup. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vitlökens historia. Vitlökens kemi. Vitlök i Sverige. Vitlök i världen. Kort sagt: ett Meny om vitlök. Krossa, hacka, pressa eller mortla? Och hur ska vitlöken förvaras? Vad kan man göra åt dagen efter-stanken? Tre kockar berättar om sin relation till vitlök. – Med rå mat måste man vara försiktig med vitlöken, säger Frida Ronge som lagar rå mat med inspiration från Japan och den svenska västkusten. Favoriten är solovitlök. – Vitlöken är själva centrum i koreansk matlagning, säger Mikael Arvidsson som lagar koreansk mat som möter Mexico. Favoriten är svart, fermenterad vitlök. – Vitlöken kan lätt ta över, säger Stefan Karlsson som är skolad i den klassiska franska matlagningen men också lagar svensk och asiatisk mat. Och gärna använder solovitlök. Hör också matskribenten Lisa Förare Winbladh, som bl a skrivit boken Matmolekyler, berätta om sin relation till vitlök. Dessutom får vi träffa odlaren Mikael Jidenholm i Halland.

Sändes 15/4-14

Festivalpodden fortsätter! Fortfarande som en oberoende podcast utan samarbetspartner eller sponsor. Bortsett det är det mesta som vanligt. Det är fortfarande festivalrävarna Linus Bjarnelo och Filip Beijer som håller i spakarna, och precis som vanligt är det festivalsnack och annat nöjesrelaterat som står i fokus. I detta avsnittet snackar vi om det numera nedlagda Stoxa och droppar teorier om vad som kommer hända härnäst, där Linus spår kring något han kallar för "Krossa Festivalsverige 2.0". Dessutom spås det om vem som blir Way out West stora bokning, samt det uråldrade konceptet i Musikhjälpen och ett förslag till en fräsch förbättring som innefattar allt från att låsa in Sara Dawn Finer i en bur och knocka Jimmie Åkesson med en golfklubba. DET! Och mycket mer. Puss och hej! Festivalpodden kommer ut varje onsdag via podomatic.com. Den går även att ladda ner på iTunes under sökordet Festivalpodden P.S. Vi söker sponsorer och samarbetspartners som vill vara med och dela på miljonerna som regnar över oss. Maila pussochhej@festivalpodden.se för mer info. Vi finns även på Facebook: https://www.facebook.com/pages/Festivalpodden/179892655497298?fref=ts

I avsnitt 35 hör vi Eriks framträdande i BBC Radio och varför engelsmän nu tror att alla svenskar älskar blaskigt öl. Det blir uppsnack inför Markus stundande MMA-fight, det blir kosmiskt lull-lull, en slickad J-O Waldner, clownen som sprider skräck i Northampton - och vem är det som defekerar i folks skor!?