Podcasts about namnet

#500 Jubileumsavsnitt & intervju med Tommy & Simon 500 avsnitt av Prestera Mera! Detta firar vi med att Simon och Tommy själva blir intervjuade. Vi presenterar även vårt nya intro!  Prestera Mera - låten, lyrics: (Verse 1) Out on the road, boots on the ground, Chasin' that dream, gotta make it count. There's science in the sweat, knowledge in the pain, Tommy and Simon, they're callin' my name. (Pre-Chorus) They break it down, they lay it out, Hard work's what it's all about. From the lab to the track, they light the way, So I lace up tight and seize the day. (Chorus) Prestera Mera, push a little more, Dig down deep, find what you're made for. Every mile, every fight, every lesson learned, Keep on grindin', feel that fire burn. Prestera Mera, don't you quit, One more step, that's the trick. (Verse 2) Whether I'm runnin' or liftin' that steel, Their words keep me steady, keepin' it real. From race-day plans to fuelin' right, They give me the edge, they keep me tight. (Pre-Chorus) They break it down, they lay it out, Hard work's what it's all about. From the lab to the track, they light the way, So I lace up tight and seize the day. (Chorus) Prestera Mera, push a little more, Dig down deep, find what you're made for. Every mile, every fight, every lesson learned, Keep on grindin', feel that fire burn. Prestera Mera, don't you quit, One more step, that's the trick. (Bridge) Through the highs and the lows, through the blood and the dirt, The science and the passion make the effort worth. I'm stronger today than I was back then, And tomorrow, I'll be faster again. (Final Chorus) Prestera Mera, give it all you got, Find that limit, then take your shot. Every heartbeat, every stride, This is your moment, wear it with pride. Prestera Mera, don't look back, The road is long, stay on track. (Outro) Yeah, Prestera Mera, hear that call, One more step, give it your all. Tidsschema: 07:45 Hur föddes idén om Prestera Mera?  11:00 Namnet, hur kom ni på det?  14:00 Hur var det i början med lyssnarfrågor? 17:30 Energiintag och magproblem under träning och tävling 26:25 Tröskelträning, zoner och laktatmätning 36:20 Återhämtning efter sjukdom eller överträning 43:40 Strategier för viktnedgång vid hög kroppsvikt i kombination med träning 55:02 Ni har ju haft en rad väldigt roliga och intressanta gäster genom åren, vem har varit favoriten? 60:00 Fram till avsnitt 1000, vad har hänt och hur har podden utvecklats då?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Nyheterna Radio 13:00

Ruben Johansson

Die Namibiese Civil Society Non-State Actors-netwerk, NamNet, het 'n hoflikheidsbesoek aan die Nasionale Vergadering-speaker prof. Peter Katjavivi, gebring. Ronny Dempers van die Namibia Development Workshop het die afvaardiging gelei en 'n beroep gedoen op die insluiting van die burgerlike samelewing in die parlement se werk, asook samewerking met burgerlike samelewing-organisasies om die nasionale ontwikkelingsprioriteite te bereik. Dempers het die parlement geprys vir die bekendstelling van e-parlementsinstrumente soos die aanlyn-wetsontwerp register, aangesien dit burgerlike betrokkenheid bevorder. Katjavivi het gesê burgerlike samelewing-organisasies speel 'n belangrike rol in die bevordering van demokrasie en goeie bestuur. Kosmos 94.1 Nuus het gesels met die bestuurskenner Dr. Marius Kudumo, wat deel van die afvaardiging was.

Die Namibiese Civil Society Non-State Actors-netwerk, NamNet, het diepe kommer uitgespreek oor die opskorting van USAid-finansiering deur die Trump-administrasie, want dit kan ernstige gevolge hê vir plaaslike noodsaaklike dienste en lewensreddende programme. NamNet, wat meer as 1 150 organisasies verteenwoordig, het gewys op die aansienlike voordele wat uit Amerikaanse hulp spruit. Kosmos 94.1 Nuus het gepraat met Ben Schernick, 'n lid van NamNet, wat uitbrei oor die impak.

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Centralbanksbonanza! Viktor Munkhammar pratar ner en av de mer intensiva räntebeskedsveckorna i mannaminne tillsammans med Felicia Åkerman. Är det färdigsänkt från både FED och Riksbanken, sitter ECB i kläm, och borde vi vara avundsjuka på Norge?

Den ene kallas 1900-talets största poet, den andre för samma sekels största filosof. Den ena var överlevare, den andra nazist. Mikel van Reis skildrar mötet mellan Paul Celan och Martin Heidegger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2017-11-02.Det är augusti 1948 i Paris och den 27-årige, rumänskfödde poeten som just tagit sig det nya namnet Paul Celan skriver till en anhörig i Israel. Han är just kommen till staden och ser nu en oerhörd uppgift framför sig.Han skriver i brevet: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.” Europa ligger i ruiner och de förföljda som överlevt Förintelsen irrar hemlöst mot en marginal av fortsatt liv. Förintelsen i Rumänien var skoningslös. 400 000 människor mördades.Vad kan poesin säga om detta tillstånd i tiden? Eller mer precist – hur skall Celan som överlevande poet kunna ge den bråddjupa tidserfarenheten språkets maximalt förtätade rymd av dröm och vaka? Det är vad han gör de kommande åren fram till sin död 1970. Han är rumänsk jude, han skriver på tyska men lever sitt författande liv i Paris. I åtta diktsamlingar ger han – som ingen annan - poesin en svindlande komplexitet med djupa filosofiska förgreningar.Två decennier senare. Det är en mulen sommardag 1967 i södra Tyskland, närmare bestämt i universitetsstaden Freiburg. Tidens störste tänkare skall då möta tidens störste poet. Filosofen heter Martin Heidegger och poeten var alltså Paul Celan.Den förste en urtysk med nazistiskt bagage och den andre en överlevande jude från den tyskspråkiga periferin. Heidegger hade varit nazistisk universitetsrektor 1933 och sedan partimedlem under tolv år.De två är varandras motsatser och ändå fanns här ömsesidiga band vad gäller tänkandet kring filosofi och poesi. Grundades filosofin i poesins heliga uttryck eller var denna grund nu i själva verket en avgrund? Det senare blev Celans insikt. Det poetiska ordet uppenbarade inte Varats väsen utan människans bräcklighet och ändlighet. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna.Det hela började 1951 – samma år som Heidegger tagits i nåder i Freiburg som ”avnazifierad”. Celan möter då den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann som just disputerat på en avhandling om Heidegger. En förälskelse tar fart men som skall bli en olycklig kärlekssaga.Med den förälskelsen börjar Celan att läsa Heideggers verk, bok efter bok. Under femtiotalet får han själv sin poesi utgiven i Tyskland och han prisas högt av det litterära etablissemanget.Poeten och filosofen börjar växla brev och böcker, men efter hand blir Celans relation till Heidegger alltmer inflammerad. Han beundrar filosofens verk, men fylls av agg mot hans obekymrade medlöperi. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna. Nu var han knäpptyst om sin nazism.Skall de träffas? Så sker alltså 1967. Den 24 juli läser Celan sin poesi för auditoriet på Freiburgs universitet. Det är mer än tusen personer i publiken och Heidegger sitter på främsta raden. Det är i samma sal där Heidegger hade hållit sitt beryktade rektorstal 1933.Situationen är mycket spänd. Celan meddelar bryskt att han inte vill fotograferas med den hövlige Heidegger. Poeten hade i flera år härjats av paranoia och skarpa humörsvängningar efter en förtalskampanj i tysk press. Celan såg övervintrande nazister i alla riktningar.Till saken hör även att Celan var tillfälligtvis utskriven från en psykiatrisk klinik i Paris. I januari samma år hade han försökt beröva sig livet med en kniv i bröstet.Efter läsningen i Freiburg inviterar Heidegger Celan till sin skidstuga i Todtnauberg i närliggande Schwarzwald. Där kunde de ju promenera tillsammans - och samtala. Celan tackar överraskande nog ja och dagen efter – den 25 juli – far de i väg i bil. Vädret är regntungt.Vad som nu händer är mycket diskuterat. De flesta beskriver mötet som en stor besvikelse för Celan.Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen?De når den lilla skidstugan med brunnen med den berömda åttkantiga stjärntärningen. De dricker brunn och går in. Celan skriver i gästboken följande rader: ”In i gästboken med blicken på brunnsstjärnan, med förhoppning om ett kommande ord i hjärtat. Den 25 juli 1967. Paul Celan.”Han väntade sig en förklaring av Heidegger för det nazistiska medlöperiet, men de orden kom aldrig över läpparna. Hade filosofen slutit sig inne i självtillräcklighet? Var han en stor filosof men en liten människa? En jättelik dvärg, som Edgar Morin kallade honom.De tar en promenad. De två skall bege sig till en högmosse. De går på kavelstigar över våtmarker. Den botaniskt bildade Celan noterar växtligheten noga, men regnet får dem att stanna och till slut återvända. De når inte fram.Celan är djupt missräknad, men i bilen tillbaka till Freiburg talar han klarspråk med den så tystlåtne filosofen. Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen? Det frågar han lite senare i ett brev till hustrun Gisèle. Celan reser hem från Freiburg till Paris och psykiatrin där. Han skriver en ordknapp dikt med titeln Todtnauberg. Var den ett uttryck för hans djupa besvikelse? Mötet som icke-möte?Kanske är det inte hela bilden. Somliga vittnar om Celans muntra lättnad efter mötet. Som att en spänning löstes upp. Jag tror själv att den dikten uttrycker den djupa klyvnaden mellan beundran och aversion.ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Celan kan inte ge upp Heidegger, han måste replikera på filosofen, men också uttrycka en förhoppning. I dikten läser vi orden från gästboken om brunnen med stjärntärningen och förhoppningen om ”en tänkandes kommande ord i hjärtat”.I hans dikt är orden som gruvgångar. Vi anar att den vandrande poeten befinner sig mellan bergets underjord och himlens regn. Poeten kan floran – ”Arnika, Augentrost”. Arnika och ögontröst var läkeörter. För den sårade Celan? Den första har en gul fläck i kalken, som en judefläck. Den senare vidrör ett ungdomsminne från arbetslägren i Rumänien 1942. Jag noterar att ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Dikten slutar med regn, mycket regn och en känsla av underjord och dolda döda. Namnet på blomman orchis liknar Orkus, romarnas namn för underjorden. Todtnauberg blir här också Dödsberget. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus.Det är dock inte sista mötet. Celan återvänder faktiskt till Freiburg och Heidegger följande år – sommaren 1968. De två gör om sin bergsvandring till högmossen. Men vad som då passerar vet vi ingenting om.När poeten och filosofen möts ytterligare två år senare vid ett Hölderlinjubileum är Celans själsliga tillstånd akut. Poeten brusar upp i vrede över filosofen. Och filosofen säger sedan: ”Han är sjuk – hjälplöst”. En månad senare dränker sig Celan i Seine i Paris. Troligen den 20 april 1970.Man kan då åter betänka den uppgift som han förelade sig i augusti 1948 i ett brev till en anhörig i Israel. Den oerhörda uppgiften som nu ändade djupt tragiskt: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.”Hur kan den djupa skillnaden mellan filosofen och poeten då läsas? Det kan handla om ljuset. Ett nyckelbegrepp hos Heidegger är ”Lichtung” som betyder glänta, en solljus plats i skogen där Varat uppenbaras för den vandrande.Celan vänder på begreppet i sin boktitel "Lichtzwang", ljustvång. Postumt utgiven 1970 med bland annat dikten Todtnauberg. Ljustvånget som motsatsen till solljuset. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus. Lägerljuset.Mikael van Reis, litteraturvetare, författare och skribent

Årets julklapp får tankarna att ta oss till att skapa en modern popgrupp. Namnet i alla fall.

Skulle våra politiker bli mindre slätstrukna om de kryddade sina tal med ordvitsar? Carl Magnus Juliusson berättar om hur ordlekarna använts historiskt och kan utgöra en nödvändig ventil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns de som hatar ordvitsar. Det är något jag blev varse när jag läste Thomas de Quinceys självbiografiska ”En engelsk opieätares bekännelser” som första gången gavs ut anonymt 1821. 1856 publicerade De Quincy den på nytt i en reviderad utgåva. I denna utgåva har han bifogat en fotnot. Och i denna fotnot ber han om ursäkt för att en mening rymmer för många allitterationer. 8 av 36 ord börjar på bokstaven f, något som De Quincey hävdar är helt och hållet oavsiktligt.Varför han känner sig tvungen att be om ursäkt är, med hans ord, för att vissa människor ”blir irriterade, eller till och med inbillar sig själva vara förolämpade, av uppenbara allitterationer, som många blir av ordvitsar”.Förolämpade av allitterationer och ordvitsar? Allitterationen är ju en av den klassiska retorikens främsta stilfigurer! Den romerske talaren Cicero staplar allitterationer på varandra. Han gör det så ofta att det blivit ett kännetecken för hans stil – en stil som lyfts fram som den främsta inom latinsk formuleringskonst. Men även ordvitsar var ett vanligt inslag i förmodern litteratur – och det inte bara i humoristiska sammanhang. Det finns gott om ordvitsar även inom allvarliga ämnen som juridik, filosofi och till och med tragedi. Den franske antikhistorikern Jean-Pierre Vernant har lyft fram att det inte finns någon antik genre i vilken det förekommer så mycket ordvitsar som den grekiska tragedin. Flest har ”Kung Oidipus”. Syftet med ordvitsarna är dock inte att de ska vara roliga. De ska visa hur Oidipus jakt på kungens mördare hela tiden leder tillbaka till honom själv. En sådan tvetydighet finns redan i Oidipus namn. Namnet kommer av att han har en svullen fot, oidi-pous. Men också av att han vet – oida – svaret på fotens och sfinxens gåta. Att det är han själv som i själva verket är orsak till alltihop.Samma funktion har ordet homosporon. När Oidipus använder det om Iokasta vill han säga att han har gift sig med samma fru som den tidigare kungen. Men ordet kan också betyda, som när det tas i mun av siaren Tiresias, att de tillhör samma släkt. Ja oj oj.Cicero skriver mest utförligt om ordvitsar – eller ”dubbeltydiga yttranden” – i andra boken av ”Om talaren”. Där kan man läsa att de ”anses vara de allra fyndigaste”. De förekommer inte bara i skämt ”utan också i allvarliga sammanhang”. De kräver ett särskilt ”skarpsinne”. Och de framkallar ”sällan formliga gapskratt utan prisas snarare som uttryck för lärdom och elegans”.Lärdom och elegans alltså. Ordvitsen hade länge kvar sin plats inom filosofin, juridiken och inte minst tragedin. Hamlets första replik – i Shakespeares tragedi – är exempelvis en ordvits: ”A little more than kin, and less than kind”. Raden anspelar på ett talesätt – ”the nearer in kin, the less in kindness” – vars innebörd är att släkten är värst. Ordleken lyfter fram att Claudius som gift sig med Hamlets mor nu är mer släkt, ”kin”, med Hamlet än tidigare. Nu är han både farbror och styvfar. Men han är inte särskilt snäll, ”kind”, och inte av samma sort, ”kind” igen, som den avlidne fadern, utan korrupt och fördärvad.Men detta lekande med ords innebörder förändrades under 1600-talet. Förespråkare för den nya moderna vetenskapen menade att orden inte längre fungerade som de skulle för att förmedla kunskap. Att ord har flera betydelser förvanskar idéer och förvirrar tanken, snarare än att främja den. Mångtydighet lyftes därför fram som den främsta anledningen till missförstånd – något som till och med kunde orsaka krig.Filosofen John Locke yrkade på att matematik istället för vardagsspråk skulle användas för att beskriva världen. Matematiken kunde frigöra vetenskapsmannen från ordens bedräglighet, ”the Cheat of Words”, som han skriver. Och sedan dess kanske man kan säga att ordvitsen befunnit sig i ett visst nummerärt underläge. Talen fick ersatta, ja talet.Det här är något som slår igenom också i litteraturen. Det kan man se till exempel hos de brittiska romantikerna som, till skillnad från Shakespeares ordlekar, undviker tvetydigheter i ordval och syntax till förmån för ett tydligare, mindre konstlat och mer direkt tilltal.Och under 1800-talet kan man alltså till och med bli förolämpad av en ordvits.Men i en sådan värld, den värld vi fortfarande lever i, kan jag inte undgå att känna att något gått förlorat. Om allt ska uttryckas klart och tydligt, eller inte alls, om mångtydighet är något man föraktar eller suckar åt – vad händer då med allt som vi av olika anledningar inte kan, vill eller får uttrycka på ett entydigt vis?Förutom sina litterära poänger har ordvitsar historiskt inte sällan rört ämnen som det är svårt att tala om. Det kan handla om åsikter som man inte får säga rätt upp och ner, eftersom de är impopulära eller rentav olagliga, eller berör aktiviteter som det inte passar sig att tala om alltför naket och oblygt.Ett exempel från Cicero. Scenen är en rättegång. En åklagare lägger fram bevis för att Titus Annius Milo ska ha inväntat tidpunkten då Publius Clodius Pulcher lämnade sitt gods för att slå ihjäl honom.Cicero försvarar den anklagade mördaren. När man gång på gång frågar vid vilken tid Clodius ska ha blivit mördad svarar Cicero ”sero”.”Sero” betyder ”sent” på latin. Men det kan också betyda ”alltför sent”. Cicero svarar alltså att Clodius blev ihjälslagen sent på dagen. Men med hjälp av ordets mångtydighet kan han även ge uttryck åt en åsikt som kanske inte bör sägas rakt ut – att Clodius borde ha tagits av daga för länge sedan.Ja, Cicero är en dräpande försvarsadvokat. Nu menar jag så klart inte att det är bra att gå runt och önska livet ur folk. Men kanske finns det saker som man ändå måste kunna ventilera även om de är svåra att uttrycka utan omskrivning. Ordvitsen kan då utgöra en unik möjlighet att säga något utan att faktiskt säga det.I en tid där allt kan spelas in och spelas upp igen, verkar våra politiker – med vissa uppenbara undantag – bara bli mer och mer försiktiga med vad de säger. Tillsammans med sina pressekreterare printar de ner propra uttalanden som säger exakt så lite som de avser och som inte kan misstolkas av någon. Därefter viker de inte en tum från sitt manus. Klart och tydligt. Varken mer eller mindre. Men också intetsägande. Nej, i dag vimlar det kanske inte av politiker med Ciceros lärdom och elegans. Det är klart att man, mot en sådan fond, lätt kan vinna politiska framgångar med en motsatt mediestrategi för att – ursäkta – trump-eta ut sitt budskap.Humor och mångtydighet kan – också i allvarliga sammanhang – utgöra en nödvändig ventil. Hjälpa till att lätta på trycket. Och bli en politisk superkraft.Carl-Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

Avsnitt 246. Årets bokmässa präglas av kärvare tider. Journalisten hör hur de flesta förlag drar ner på omkostnaderna. Ytorna är de samma men de tar ner färre författare, lägger mindre krut på internationella gäster och där så är möjligt drar de ner på antalet medarbetare. I övrigt en viss oro för antal besökare men just den detaljen kommer man inte att se förrän mässan är igång. Håkan Rudels sitter med den bästa överblicken av alla i den svenska bokbranschen. Hans erfarenhet och analyser rör sig över hela Europa, lyfter med nödvändighet från ett inskränkt nationellt perspektiv. Så självklart är vi nyfikna på hans analyser som vi får här där han rör sig över hela spektrat av bokbranschen. Från förlag, till bokhandel, över trender och politikens ansvar... Journalisten är nyfiken på drivkraften bakom den norska recensionssajten ordforalle.no så vi tog kontakt med mannen som driver den för att prata drivkrafterna och framtidsplaner. I Danmark hittar förläggaren en oväntad satsning på att minska böckers klimatavtryck. Hans – Olov Öberg gör en aktieanalys över en, för bokbranschen, viktig pappersbrukskoncern Arctic Paper.   00 24         Vi kollar läget inför årets bokmässa 07 24         Håkan Rudels senaste omvärldsanalys 39 08         Vi tar reda på vad som ligger bakom ordforalle.no 43 13         Jakten på ett smartare typsnitt för att spara papper 46 05         En aktieanalys  för den som vill satsa på bokbranschen

En förskjutning av betoningen inom en takt kallas synkop. Pulsen bryts för ett ögonblick. Sanjin Pejkovi reflekterar över synkoperade liv och musikläraren som gav tillvaron en ny rytm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi hade väsnats.Jag hade bankat på trummor, Abdi hade på något mirakulöst sätt kopplat in en mikrofon i PA-systemet och försökt rappa på somaliska. En av de irakiska bröderna jag inte minns namnet på hade slagit på pianot. Resten hade tittat på kaoset och hållit för öronen. Senadin hade försökt bringa lite ordning men blivit ignorerad .Vi utgjorde en gymnasieförberedande klass och hade släppts loss i musikrummet på Östrabogymnasiet i Uddevalla.Dörren öppnades och en äldre man äntrade rummet. Han såg trött ut. Förbannad kanske. Det lät som om han morrade lite. Vi slutade väsnas men han gjorde ingen ansats att skälla på oss.Han satte sig vid pianot och började spela jazz.Ojämn och hamrande takt. Svullna och lite darrande, men fast beslutna fingrar. Läraren hette Göran Mannheimer och skulle under en kort period bli det närmaste jag kommit en mentor i mitt liv.1994 flydde min familj krigets Bosnien och fann skydd i Sverige. Vi var kvotflyktingar och det innebar att det mesta var förberett för vår ankomst. Praktikaliteter av allehanda slag var dessutom lösta på förhand. Vi kunde ha ljuset tänt på natten utan att dra för gardiner som skydd mot förlupna kulor eller granater som kunde siktas mot ljuskällan.Man kunde gå ut mitt på dagen. Det fanns både elektricitet och vatten. Den instinktiva rädslan efter år av slumpmässiga granatregn började försvinna och ersättas av en vag känsla av värme och trygghet.Vi fick en lägenhet på tionde våningen, måsarna hängde på balkongen och stirrade på oss. I ett skogsområde nedanför kunde man se rådjur och skuttande kaniner.Stadsdelen Skogslyckan i Uddevalla. Namnet ekade idyll.Jag skulle först långt senare inse hur kriget och flykten till Sverige för alltid förändrade mig. Oss. Traumatiska synkoper som rubbade den taktfasta hjärtrytmen.Ett gnolande någonting växte inom mig, ett slags mullrande. Någonting fattades mig. Hur ska man berätta om det man varit med om? Vem vill lyssna? Hur ska man ta itu med inre skuggor, lik och liv från en annan dimension, plötsliga undermedvetna ryck, rispor i verkligheten?I förberedelseklassen umgicks jag fortfarande mestadels med mina landsmän. Jag saknade språket och alla dörrar det kunde öppna, saknade insikter och utsikter, kodord och kutymer. Sammanhang. Vardagen var synkoperad, ett liv i ständigt post-undantagstillstånd. Kriget gav mig en monumental rädsla, freden skapade en oro.I musik handlar synkopering om att bryta taktfasta mönster, att skapa ett förvånande mellanrum mellan det förväntade slaget och tomrummet.Både litteraturvetaren Svetlana Boym och författaren och journalisten Masha Gessen har beskrivit sina migrationserfarenheter som en förkroppsligad upplevelse av en synkop. Det handlar om en oåterkallelig förändring som enligt båda delade upp deras liv och identitet i ett före och efter.Boym refererade ofta till författaren Vladimir Nabokovs användning av synkopen som metafor för den påtvingade flykten från Ryssland 1919. Nabokov hämtade kraft ur synkopen och menade att den gav honom livslust och gjorde honom uppmärksammad på livet. Det var själva exiltillståndet som gav Nabokov en identitet i vilken han frossade och frodades. För honom var nostalgi en högre form av medvetande och nostalgiskt skrivande en handling av extatisk hängivenhet.Boym, å andra sidan, framställde synkopen i relation till nostalgi som var enligt henne oåterkallelig tidsförlust. Synkopen var det inkonsekventa hoppet till ett annat liv, diskontinuerliga slag som avgick från den förväntade rytmiken.Synkope betyder också svimning, en tillfällig förlust av medvetande med en snabb återhämtning. Fysiologiskt kan det alltså handla om att bryta en taktfast rytm, att rycka till när den föreställda förväntningen uteblir. Medvetandeförlust i sig är också ett kroppsligt avbrott från normaliteten.Jag skulle långt senare läsa till mig och greppa mina inre synkoper.Men i mitten av 1990-talet letade jag efter sammanhang och Göran Mannheimer erbjöd mig dem. Han såg mig och bjöd in mig. Lät mig spela, lärde mig lyssna.Göran var jazztrumpetist som bland annat hade spelat med Lars Gullin. När jag lärde känna honom – ovetande om Gullin och svensk jazz – var hans fingrar svullna av allt ansamlat vatten. Han kunde inte spela trumpet längre och pianospelet lät darrigt men tungt när fingrarna sänkte sig över tangenterna.Han gick igenom notbladen för There's no business like show business, jag låtsades kompa och förstå.Han rättade mig när jag spelade fel, tog om stycken i Bye bye blackbird. Han ordnade lunchspelningar åt mig i kafeterian på Östraboskolan, sedan satt han och lyssnade utan att titta på mig. Han var inne i musiken, lyssnade, ägnade onödigt mycket uppmärksamhet åt mina taffliga fingrar på billiga nylonsträngade gitarrer.Görans fru dog och när han kom tillbaka till skolan var han förkrossad av sorg. Men han berättade inte så mycket. Jag berättade inte heller om livet före flykten.Den återstående tiden av mitt korta inhopp i Görans liv satt vi ofta och länge i skolans musikrum och synkoperade, skapade ett eget rum fyllt av frihet.Göran dog när jag var på väg någon annanstans.Jag har sedan dess tänkt på behovet av små och stora gester som kan mildra vilsenheten och som kan hjälpa till att navigera runt i en ny kontext.Monologer, uppmaningar och bestämmelser leder inte alltid till den föreställda integrationen. Vi som lever med synkoperade liv och hjärtslag kan ibland behöva en stadig fyra fjärdedelarstakt som ger en riktning och ett tryggt mönster.I mitt fall handlade det om en man som kom in i rummet och uppmärksammade några vilsna barn som hamrade på nyinköpta instrument, i förhoppning om att någon skulle höra deras inre, oartikulerade vrål.Sanjin Pejkovićfilmvetare

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Namnet på allas läppar i Sverige: Truls Möregårdh. Han är i OS-final, som den första svensken på 24 år. Vi pratar om allt kring den stora Truls-skrällen, hans resa till finalen och förutsättningarna inför hans väg mot guldet. Dessutom diskuterar vi den svenska duon Vilma Bobecks och Rebecca Netzlers OS-silver i segling, och vi tar en titt på medaljligan för att se vilken nation som har flest guld så här långt i spelen. Programledare: Erika Nielsen Gäst: Anna Rydén och Jonathan Knekta

Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken otrolig triple header! Racen blev bara bättre och bättre, med ett crescendo som kunde bringa även den mest iskalla individen till tårar. Lewis Hamilton sätter typ 10 rekord tack vare hans otroliga körning och Red Bulls mediokra form. Utöver en massa snack om GPt på Silverstone så diskuterades även trailern till den nya F1-filmen som heter.. F1. Namnet är inte det starkaste men det verkar filmen vara om teasern är att lita på. Som grädden på moset gratulerade vi även såklart Ollie Bearman som nu är, oväntat nog, bekräftad för nästa säsong.Support the Show.Sveriges Snabbaste Podcast!

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men som kan ruva på oupptäckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i maj 2018. Vi ser – på avstånd – en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga. – Ursäkta, var ligger Arkadien? – Det beror på vem du frågar. – Vem är du? – Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning – den som vi just nu betraktar – syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå – jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats – den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän ”Nordiskt Arkadien” vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, ”samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros' sång”. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen ”Ekeby trafikförening”, och i ”Namnet på Sapfos dotter” från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de ”examensuppgifter” författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin. Anna Blennow, latinforskare och skribent Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 2015–2016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta – ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien

Man kan som ung köpa att ens föräldrar, ens lärare och mor- och farföräldrar säger åt en vad man får och inte får säga. Som vuxen kan man köpa att ens chef säger åt en vad man får och inte får säga på jobbet, men man kan ta mig fan VARKEN som ung ELLER vuxen köpa när en så kallad statsvetare och "demokratiagent" stampar in från Etiopien och tror sig ha rätten att säga vad vi får och inte får säga! Missa INTE det här programmet!LÄS: Att hålla detta projekt rullande utan att man märker av uppskattning genom donationer från dig som lyssnar, blir allt för svårrullat. Din donation förvandlar marken under oss från lera till asfalt, och vi kan rulla betydligt mycket längre än den rödgröna politiska sörjan vill... och det låter väl inte så dumt? :)Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaTack vare stöd från dig som lyssnar, så är vi tillbaka denna lördag den 6 juli 2024! Glada och tacksamma för stödet, återvänder vi för att språkas vid om detta:* Afrikansk "demokratiagent" bestämmer vad svenskar får säga.* Att vara modernt putti-nuttig mot allt och alla, eller låta naturen ha sin gång?* Är detta gången då man faktiskt inte ska vara ärlig mot polisen?* Den självutnämnda prinsessan som går emot jämställdheten.* Namnet som valdes med omsorg, är snart ett minne blott.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Carl Schiller & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:SJÄLVDESTRUKTIVA OCH SJÄLVMORDSBENÄGNA UNDER SKYHÖGT SKULDBERGhttps://www.spreaker.com/episode/sjalvdestruktiva-och-sjalvmordsbenagna-under-skyhogt-skuldberg--60545010Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 13 Juli 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEGROZA - Dysthymian Dreamshttps://www.youtube.com/watch?v=ndf3fTN0ZL0&ab_channel=AOPRecordsCALLETerrakottaarméns gåtahttps://www.imdb.com/title/tt32451344/ELISABETHAlpha Maleshttps://www.imdb.com/title/tt18482892/

– Förvirringen över Belgien: ”Vadå, har det skurit sig?” – Udda lösningen i Slovakien: ”Vad är det för sidogig?” – Namnet sticker ut i anonyma (?) Rumänien: ”Joho! Joho!” Sportbladets EM-podd har nått grupp E. Där är Belgien favorit. Men dramat utanför planen kanske öppnar upp för Slovakien och Rumänien. Och framför allt för Ukraina som kan bli en obehaglig överraskning för flera jättar i turneringen. Medverkande: Ex-proffset och Belgien-experten Pär Zetterberg, Makoto Asahara och Erika Raisa Nielsen.

Söndagsmöte med pastor Peo Svensson, söndag den 5 maj kl 10.00

Rulla tummarna, Registrerade höns, Blåsippor och Honung. Rulla tummar:Att rulla tummarna hade förr olika betydelser: lathet, nervositet eller önskan om mer kaffe. Idag ser man det mer sällan.Varför har jordbruksverket bestämt att höns skall registreras? Smittbekämpning:Att kunna spåra smitta, vifta åtgärder och rikta information vid ett eventuellt utbrott av en djursjukdom.Djurskydd:Att kunna kontrollera att höns hålls under goda förhållanden och ge stöd och rådgivning till hönsägare om djurskydd.Statistik:Att få bättre statistik om hur många höns som finns i Sverige och använda denna för att planera och utforma politik för hönshållning.EU-lagstiftning:Att följa EU:s lagstiftning om djursjukdomar och djurskydd.Höns är inte de enda djuren som ska registreras på en Produktionsplats. Följande djur ska registreras:NötkreaturSvinFårGetterVärphöns och fjäderfäBlåsippan:Ett tidigt vårtecken i Sverige, oftast klarblå men kan ha olika färger. Namnet kommer från grekiskans "hepar" (lever) och bladen liknar en lever. Blåsippan användes förr i folkmedicin och är giftig vid invärtes bruk. Den är fridlyst i vissa delar av Sverige.Honung:Myten säger att man inte får använda metallsked till honungen, men det är felaktigt. På flera sätt. Metall finns överallt i produktionsprocessen för honung.Forskning kring metallskedar och honungPåståendet att man inte får använda metallsked till honung på grund av enzymer är en myt. Forskning visar att enzymer i honung inte påverkas av kontakt med metaller.Här är några studier som belyser detta:"The effect of metal ions on the activity of honey enzymes" (2010): Studien undersökte effekten av olika metalljoner på aktiviteten av tre enzymer i honung (glukosoxidas, invertase och amylas). Resultaten visade att inga av metalljonerna hade en signifikant effekt på enzymaktiviteten."The stability of honey enzymes in the presence of metal ions" (2014): Denna studie bekräftade att enzymer i honung är stabila i närvaro av metalljoner. Forskarna testade effekten av koppar, järn och zinkjoner på glukosoxidas och invertase och fann ingen signifikant effekt på enzymaktiviteten."Honey: A sweet food with a bitter past" (2017): Denna artikel i tidskriften "Nature" sammanfattar forskningen om honungens egenskaper, inklusive effekten av metaller på enzymer. Artikeln konstaterar att det inte finns några bevis för att metallskedar påverkar honungens enzymer.Hur många enzymer finns i honung?Honung innehåller över 20 olika enzymer. De vanligaste enzymerna inkluderar:Glukosoxidas: Bryter ner glukos (socker) till glukonsyra och väteperoxid. Detta ger honungen dess sura pH-värde och ökar dess hållbarhet.Invertas: Omvandlar sackaros (vanligt socker) till glukos och fruktos. Detta gör honungen lättare smältbar.Diastas: Ett komplex av enzymer, inklusive amylas, som bryter ner stärkelse till enklare sockerarter. Bin samlar nektar från blommor som innehåller stärkelse.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

2024.03.10 Jacob Orlenius - Helande och befrielse i namnet Jesus by Linneakyrkan

Roald Dahl skrev Kalle och Chokladfabriken, hans goda vän Ian Flemming skrev James Bond, båda var underrättelseagenter under WW2 i Washington. Från och med 1942 blev både Dahl och Fleming involverade i en speciell grupp spioner designad av Sir William "Intrepid" Stevenson på order av Winston Churchill , för att förstöra den isolationistiska rörelsen i USA och forma de politiska relationerna mellan de två nationerna i USA. krig mot Nazityskland. Dahl var en nyckelspelare i en brittisk spionring i Washington, DC, där han självsäkert klev in i Vita husets salar i Franklin Delano Roosevelt-administrationen, spelade tennis med vicepresidenten, boxade med Ernest Hemingway och dejtade Clair Boothe Luce . En del av Dahls arbete utfördes med direkt godkännande av FDR... Skapandet av OSS - föregångaren till CIA - till exempel. Så i tiden... * Marabou är inte längre kunglig hovleverantör. Hovet säger till nyhetsbyrån TT att kungahuset bryter med chockladvarumärket med anledning av att de ägs av bolaget Mondelez. * Förra året svartlistades Mondelez av en ukrainsk myndighet på grund av sin verksamhet i Ryssland. * I Sverige har SJ och SAS samt flera matbutiker rensat Marabous produkter ur sortimentet efter svartlistningen. Namnet kommer från den stork som prydde det norska moderbolaget Freias förpackningar och användes som Marabous logotyp till slutet av 1960-talet. Den ersattes då av en logotyp designad av Sveriges arvfurste och hertig av Uppland Sigvard Bernadotte som fortfarande används. Det satt nog djupt inne kort sagt... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Direktsändning i Radio Maranata den 28 januari 2019 kl 18.Berno Vidén är programledare. Övriga medverkande i tal är Hans Lindelöw, Magdalena Lindroos och broder Najib. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entreprenörerna Jens Bäckbom och Mathias Eklöf har startat en kondenserad MBA-utbildning för folk som vill lära sig starta och driva företag: Pareto Business School. Namnet är hämtat från "paretoprincipen", eller idén att du kan åstadkomma 80% av resultatet med 20% av arbetsinsatsen. Så hur kan man tillämpa den i det dagliga livet?

2023.12.31 Jacob Orlenius - Namnet Jesus på dina läppar 2024 by Linneakyrkan

Här är ett utdrag ur ett mycket trevligt avsnitt som behandlar Lögnaren Jens Liljestrand, Biskopens försök att bevisa Gud och Norges översättning av bibeln. Kom in i värmen på underproduktion.se/dellamonde

Hur klarar sig Yoshi på andra sidan bordet?Arvin Parmozeh återvänder till podden för ett jubileumsavsnitt där Aljosja Yoshi Ziga får gästa sin egen podd. Vi pratar om avsnittet som ledde till mest kritik, något som ofta får Yoshi att fälla en tår, smeknamnet som fastnade, integration, det bästa och sämsta med Sverige, drömgäster till podden, hur konflikten Israel-Palestina påverkar Yoshis optimistiska världssyn, avkriminalisering av droger, meningen med livet och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 436 spelades in den 21 november och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... David har haft en lugn vanlig vecka, men har fått en kraschad hårddisk och skapat en hemmagjord NAS. Björn har lämnat ett pussel till svärmor. Johan har också byggt NAS, och är nu lite sugen på att stoppa i större diskar, och fått ett samtal från bitcoin-supporten, å har bitit av en tand.  FEEDBACK AND BACKLOG: - Nothing Chat är borta nu   https://www.engadget.com/nothing-pulls-its-imessage-compatible-chats-app-amid-widespread-privacy-concerns-165157058.html  - En bra förklaring om NFT   https://pca.st/ivwbsdki  ALLMÄNT NYTT - Lite stökigt på OpenAI   https://www.theverge.com/2023/11/17/23965982/openai-ceo-sam-altman-fired    https://www.wired.com/story/openai-staff-walk-protest-sam-altman/    https://techcrunch.com/2023/11/20/microsoft-is-the-only-real-winner-in-the-openai-debacle/    bra text är denna:  https://stratechery.com/2023/openais-misalignment-and-microsofts-gain/   - BONUSLÄNK: "50 procent risk att människor utrotas om inte AI kontrolleras".     Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/max-tegmark  - Oura stämmer Ultrahuman   https://www.androidpolice.com/oura-sues-ultrahuman-for-efforts-to-replicate-its-smart-ring/  MICROSOFT - Microsoft Ignite    - Book of news: https://news.microsoft.com/ignite-2023-book-of-news/    - Gör egna Chip      Maia 100 - AI accelerator (105 miljarder transistorer, 5nm)     Cobalt 100 - 128 cores ARM      https://www.theverge.com/2023/11/15/23960345/microsoft-cpu-gpu-ai-chips-azure-maia-cobalt-specifications-cloud-infrastructure      https://arstechnica.com/information-technology/2023/11/microsoft-launches-custom-chips-to-accelerate-its-plans-for-ai-domination/    - Copilot Studio     https://www.youtube.com/watch?v=WbnOSudzy5o    - Bing chat blir nu "Microsoft Copilot".      https://arstechnica.com/information-technology/2023/11/bing-chat-is-now-microsoft-copilot-in-potentially-confusing-rebranding-move/    - Mark Russinovic - Inside Microsoft AI innovations     https://www.youtube.com/watch?v=c4SUhWBybXo      Super Mega Godzilla Beast   - How Microsoft 365 Copliot Works     https://www.youtube.com/watch?v=3Nb0FEe3kKw    - Scott Hanselman om Github Copilot och GenAI     https://ignite.microsoft.com/en-US/sessions/f231cc7d-08f5-4af9-a8e0-ce0d612e28d6?source=sessions    - Mark Russinovich om Azure     https://ignite.microsoft.com/en-US/sessions/d658035b-41ae-4ea1-a665-e437384c7e31?source=sessions  - Windows är nu en app   https://www.theverge.com/2023/11/16/23963568/microsoft-windows-app-ios-ipados-macos-web  - FinOps (jupp en till [anything]Ops förkortning) - Preview för FinOps Open Cost and Usage Specification (FOCUS)   https://azure.microsoft.com/en-us/updates/export-cost-using-focus/  - Å när vi ändå är inne på sånt.. Radius (jupp.. Namnet gillar jag inte).    https://blog.radapp.io/posts/2023/10/18/introducing-radius-a-new-open-source-application-platform-for-cloud-native-apps/    (Brought to you by the Azure Incubations team)  APPLE - Hell just froze over   https://9to5google.com/2023/11/19/android-iphone-bullying-rcs/  - Apple vill stoppa modem i MBP   https://www.macrumors.com/2023/11/20/macbook-integrated-cellular-modem-2028/  - Apple pratar om Sideloading (och håller inte med EU)   https://www.androidauthority.com/iphone-sideloading-misunderstanding-3387235/  GOOGLE: - Pixel 8 Pro kan ha en knöl under skärmen   https://9to5google.com/2023/11/20/pixel-8-pro-display-bumps/  - Hur funkar Ansiktsupplåsning på Pixel?   https://swedroid.se/sa-har-lyckades-google-erbjuda-saker-ansiktsupplasning-med-bara-en-frontkamera/  EXTRA NYHETER:  - Volvo tänker inte försöka bygga ett helt eget Carplat..   https://appleinsider.com/articles/23/11/14/volvo-to-focus-on-value-adds-outside-the-infotainment-system-will-leave-carplay-alone  - Meta lägger ner sitt Responsible AI team. "The Resposible AI team is dead, Long live the Resposible AI team-ish"   https://www.theverge.com/2023/11/18/23966980/meta-disbanded-responsible-ai-team-artificial-intelligence  PRYLLISTA - David: Uppgraderingskit, https://www.webhallen.com/se/product/354488-Intel-Core-i7-13700KF-ASUS-TUF-GAMING-Z790-PLUS-WIFI-D4  - Björn:  Lego är nästan ALDRIG fel. https://www.lego.com/en-us/product/piranha-plant-71426?age-gate=grown_up  - Johan: USB 3 kort EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En högt uppsatt militär och hans fru ska ha gripits av Säpo under en gryningsräd på tisdagsmorgonen. Säpo bekräftar att de utreder ett misstänkt brott mot rikets säkerhet, men åklagaren vill inte yppa ett ord om ärendet.Sen pratar vi om att Valter Skarsgård nu gett sin take på debatten om nepo babies. Han har inte fått ett enda jobb på grund av sitt efternamn, menar han, och kallar hela diskussionen för dum och fjantig.

Att samtala med författare ger mig möjligheten att dyka djupare in i skapandets process, utforska de inspirationskällor som formar deras berättelser och få en inblick i de tankar som driver deras ordval. Vi kommer att få höra om de ögonblick som förändrade deras syn på skrivande, de utmaningar de mötte längs vägen och de triumfer som har gjort resan värd varenda ansträngning. I detta avsnitt får vi även lära oss lite om internetsäkerhetAlex K. Skade arbetar som systemutvecklare, men lever ett dubbelliv som hackare. Hon har ägnat över ett decennium av sitt liv åt att jaga pedofiler på internet. Namnet är en pseudonym.Besök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.seFacebook: /skrackfilmcirkelnInstagram: @skrackfilmcirkelnTwitter:  @SFC_podcastPatreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkelnMerchandise: https://www.streamlabs.com/thepatrikstreamer/merch Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt grottar vi ner oss i hur man uttalar August Strindbergs namn, och då med fokus på förnamnet. Ska August ha franskt uttal? Var Ingemar Bergman den som hade svaret?Eller är det ett datorprogram som får avgöra uttalet?Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den Djupa Staten kontrollerat Israel som konfliktmotor i den Djupa Statens verktygslåda hela tiden, så kanske man kom på att man borde kontrollera även Hamas.... Således ser vi Amerikanska vapen från Afghanistan i händerna på Hamas. "Hamas vägrade en vapenvila i utbyte mot sårade och tillfångatagna israeliska officerare", sa Hazem Kassem och sa att "det är ingen fråga om vapenvila" och att vi den här gången går till den slutgiltiga segern! Förhandlingarna leddes av egyptiska förhandlare och Anthony Blinken medlade i att lugna spänningarna, varpå Hamas svarade att de hade initiativet och att det skulle vara att köpa tid eftersom de hade fått information om att Israel skickat 80 procent av artilleriammunitionen till Ukraina och de har denna kunskap att nu vill Israel "köpa tid", konstaterar "Wall Street Journal"! "Israel" står inför existentiellt hot om Hizbollah går med i kriget: Islam Times nedan. "Israel" kommer att möta ett existentiellt hot om Hizbollah, iranska krigare i Irak och Syrien och palestinier från Judéen och Samarien går med i striderna, sa den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Giora Eiland i en bedömning på söndagen. I en intervju med Kan Bet sa Eiland – en före detta chef för den israeliska ockupationsmilitärens planeringsdirektorat – att "Staten Gaza har förklarat krig mot staten Israel, och i denna situation räcker det inte bara att bekämpa kombattanter, men det åligger Israel att träffa infrastrukturen inne i Gaza som gör det möjligt för dem att fortsätta föra detta krig.” Eiland föreslog att den sionistiska enheten skulle slå Gazas vattenförsörjning, samt att stänga av den från Egypten så att förnödenheter inte kan komma in därifrån. "När en stat för krig mot en annan, är det nödvändigt att vidta åtgärder för att säkerställa att den attackerande staten inte kan fungera ordentligt och fortsätta att föra krig", sade han i kommentarer som rapporterats av The Jerusalem Post. I förutseende av ett internationellt ramaskri om Israel som orsakar en humanitär kris, sa Eiland: "Endast dessa typer av drakoniska åtgärder kan sätta press på Hamas att släppa de israeliska män, kvinnor och barn som de kidnappade." "När världen varnar för en humanitär kris kan Israel svara att det har sin egen humanitära kris i form av att dess medborgare hålls som gisslan av Hamas, och att dessa åtgärder är motiverade för att säkra deras frigivning", tillade den tidigare rådgivaren. Amerika skickar Naval Strike Group 12 för att stödja Israel i Gaza-kriget. Grupp 12 är en av USA:s mäktigaste maringrupper. - Hangarfartyget Gerald Ford (CVN-78). -Cruiser Normandie (CG-60). - Destroyers Ramage (DDG-61), McFall (DDG-74) och Hudner (DDG-116). Och till sist... The Samson Option är namnet som vissa militära analytiker och författare har gett till Israels avskräckningsstrategi med massiv vedergällning med kärnvapen som en "sista utväg " mot ett land vars militär har invaderat och/eller förstört mycket av Israel. Kommentatorer har också använt termen för att hänvisa till situationer där icke-nukleära, icke-israeliska aktörer har hotat konventionell vapenvedergällning , såsom Yasser Arafat. Namnet är en hänvisning till den bibliska israelitiske domaren Simson som sköt isär pelarna på ett filistétempel, förde ner taket och dödade sig själv och tusentals filistéer som hade fångat honom, och ropade "Låt mig dö med filistéerna! Israel vägrar att bekräfta eller förneka att det har kärnvapen eller att beskriva hur de skulle använda dem, en officiell policy för nukleär tvetydighet , även känd som "nukleär opacitet". Detta har gjort det svårt för någon utanför den israeliska regeringen att definitivt beskriva landets sanna kärnkraftspolitik, samtidigt som det har tillåtit Israel att påverka andra regeringars uppfattningar, strategier och handlingar. Men genom åren har några israeliska ledare offentligt erkänt sitt lands kärnkraftsförmåga: Ephraim Katzir 1974, Moshe Dayan 1981, Shimon Peres 1998 och Ehud Olmert 2006. Nu skall världen upp på tå... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Hedersgästen Lizzie Oved Scheja, som håller i programmet för judisk kultur, svarar på kritiken från Israels ambassadör. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Mina Benaissa rapporterar direkt från mässan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BOKMÄSSAN INVIGS: VAD ÄR ”JUDISK KULTUR”?Lina Kalmteg och Mina Benaissa intervjuar Lizzie Oved Scheja, som ansvarar för programmet inom årets tema ”judisk kultur”. Dessutom har Lina Kalmteg träffat en av årets mest högaktuella stjärnförfattare på Bokmässan – Joshua Cohen – om vad ”judisk kultur” är för honom, och om romanen ”Netanyahus” som precis kommit på svenska.REPORTAGE: INGELA IHRMAN KLÄR UT SIG TILL MUSSLA OCH BJUDER PÅ MARÄNG PÅ MALMÖ KONSTHALLNär ”Frutti di mare” öppnar på Malmö konsthall den 1 oktober är det den hittills största presentationen av den uppmärksammade performancekonstnären Ingela Ihrmans verk. Namnet på utställningen? Det ska kännas både som en inbjudande pizza och påminna om att vi alla – på något sätt – är ”havets frukter”. Reportage av Esfar Ahmad.OBS-ESSÄ: OM BERGET SOM ETIKDet är dags för den fjärde och sista delen av författaren och essäisten Dan Jönssons långessä om berg. Här närmar han sig berget som ständigt tycktes uppta en av världens viktigaste konstnärer.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

När polisen sätter upp en hemlig kamera vid en kiosk i Södertälje får de en unik insyn i Ronnafalangens narkotikahantering. Men när en av ledarfigurerna skjuts i ryggen så får polisen annat att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti 2022 övervakar polisen den kriminella grupperingen Ronnafalangen i Södertälje. En hemlig kamera har satts upp vid en kiosk där medlemmarna träffas och diskuterar sin kriminella verksamhet. Övervakningen går under namnet Operation Apostlarna.Namnet på operationen är väl valt, personerna som övervakas har tidigare varit lägre i rang i den kriminella världen men har nu följt i sina äldre ledares fotspår och kommit upp sig.– Lärljungar som följer i mästarens fotspår, om man kan kalla det så, säger Rickard Holtz, spaningsledare vid polisen i Södertälje.Polisens övervakning går bra, man får en unik inblick i grupperingens narkotikahantering men hösten ska bli intensiv. Startpunkten blir när en av ledarfigurerna i Ronnafalangen skjuts i ryggen, han klarar sig men innan året är slut ska fyra personer har skjutits ihjäl.I veckans program återvänder vi till Södertälje och konflikten mellan Ronnafalangen och motståndarna i grupperingen från Saltskog.Medverkande:Rickard Holtz, spaningsledare, polisenMikael Carlsson, åklagareHanna Celik, fältassistentProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinReporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vilken adress du har kan spegla både vilket liv du lever och hur länge det pågår. Men inte alltid. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall reflekterar över postortens avgörande roll. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes första gången 2021-03-08.Var bor du? Den frågan ser oskyldig ut där den dyker upp i en mötespaus, en lekpark eller ett hörn av kalasbordet. Men ofta är den gillrad med underliggande undringar som är mer laddade: Vad tjänar du? Vad har du för utbildning? Och ännu offensivare: Vem tror du att du är?Jag brukar svara med namnet på kommunen där mitt och min familjs lilla radhus råkar ligga, men då kommer motfrågan blixtsnabbt: Var där? Och det är då jag måste gå ner i spagat.Min postort, alltså den där platsen man skriver efter postnumret, är en av Sveriges mest högklassiga. Den signalerar saltstänkta nationalromantiska villor vid havet. På Ica i det lilla centrumet, tolv minuters promenad från oss, är det är allt som oftast rea på hummer. Och kundvagnarna är faktiskt guldlackerade.Men vi har också ett annat centrum, dit det bara är nio minuter och där vår närmaste lokaltågstation ligger. Namnet på stationen och centrumet sänder andra signaler: armerad leda och drogad betong. Inne på den Icabutiken blev en ung man knivskuren för inte så länge sen. Trots att detta centrum ligger närmare havet än det guldlackerade.Så när jag ska tala om var jag bor måste jag vrida upp min socialpsykologiska GPS på maximal finkalibrering. För säger jag namnet på tågstationen riskerar jag att utdefinieras som fattig och lågutbildad. Men säger jag namnet på min postort riskerar jag att placeras i ett högutbildat höginkomsttagarfack, något som kan ge gräddklickar i delar av umgängeslivet – men röda bockar i kanten i kulturarbetarkretsar. Där ger det stilpoäng att bo en miljonprogramsförort.Till och med Sveriges mest förmögna förstår att den fina adresslappen ibland måste kompletteras med en brasklapp. En gång, när jag intervjuade fastighetsmiljardären Sven-Olof Johansson frågade jag var han bor. Han svarade med en av Stockholms dyraste adresser, känd från Monopol – Narvavägen på Östermalm. Fast på fel sida om gatan, la han till, liksom för att blidka mig. Alltså den sidan där fönstren bara har morgonsol.Jag tänker på det när jag läser Deirdre Masks reportagebok The Address Book, vars undertitel förklarar att boken vill avslöja gatuadressens betydelse för identitet, ras, rikedom och makt.Det sägs ju att de tre viktigaste aspekterna att hålla i tankarna när man letar ny bostad är läget, läget och läget. Men som Donald Trump har påpekat så är läget inte alls avgörande – för det kan man förändra, med PR och psykologi. Så som han själv gjorde när han som fastighetsägare i New York kapade åt sig dyrbara adresser till sina kåkar.Ja, det går för sig i New York, där man utan att flytta en meter kan köpa sig en mer imponerande adress. 11 000 dollar kostar det, skriver Mask. Den risk man tar om man har adress Park Avenue fast man bor en bra bit från Park Avenue är, förutom att man framstår som pinsamt fåfäng, förstås att folk inte hittar en. Till exempel ambulansförare. Människor har dött av det skälet.Men på de flesta håll i världen är adresser till salu bara i samma paket som den bostad de hör till. Deirdre Mask själv hittade den perfekta lilla trean med solig uteplats för sig och sin familj i stadsdelen Tottenham i London. Huset låg, skriver hon, mitt i det antagligen mest mångkulturella postnummerområdet i hela Europa, grannarna pysslande om sina blomkrukor, puben på hörnet såg snäll ut och skolan i närheten hade något så superpedagogiskt som ett trädgårdsklassrum. Men familjen Mask avstod ändå, på grund av den rasistiskt klingande gatuadressen: Black Boy Lane.Mina tankar går till Fittja, en förort några mil sydväst om Stockholm. Fittja ligger på ett näs mellan Mälaren och Albysjön – många lägenheter och radhus har glittrande sjöutsikt. Dessutom är kommunikationerna finfina med tunnelbana till stan på en halvtimme. Men området är ändå ett av Stockholms läns minst eftertraktade. Av ungefär samma skäl som området runt min närmaste station: betong. Eller för att uttrycka det ännu hårdare: kortare liv. Det skiljer flera år i förväntad medellivslängd mellan Fittja och Östermalm på samma tunnelbanelinje.Deirdre Mask har också rader av exempel på adresser som är oönskade eftersom de kan leda tankarna till snusk och sex. Jag undrar om inte Fittja avskräcker även av det skälet. Och jag är inte säker på att associationerna blir mindre påtagliga när fakta i frågan presenteras – att platsnamnet och benämningen på kvinnans sköte har samma etymologiska ursprung, våt ängsmark.Annars är ju den svenska vanan att ge platser namn från naturen ett skydd mot det kontroversiella. I Ryssland finns det fortfarande 4 000 gator döpta efter Lenin, i USA kämpar Black Lives Matter och andra för att hitta vänligare namn på platser namngivna efter slaveriets förkämpar under inbördeskriget. I Sverige har vi Linnégator på rätt många platser, något som skulle kunna reta den krets som ser honom som rasbiolog, men mycket mer provocerande än så är det nog inte.Deirdre Masks bok spänner över hela skalan av adresser, från 1 Central Park i New York – som Trump deltog i en krigisk huggsexa om – till platser som faktiskt saknar adress. Där bor dels de hemlösa och dels de förvånansvärt många världen över som har ett stabilt men adresslöst hem – kanske i en kåkstad i någon av världens megastäder, kanske tvärtom på någon av civilisationens fortfarande vita fläckar, till exempel vid grusvägen som går in bortom det tredje majsfältet efter fågelskrämman till vänster om en nedlagd bensinmack i West Virginia. När ambulansen ska hitta dit får de adresslösa ha telefonkontakt med föraren, lyssna efter sirenerna och säga till om ljudet närmar sig eller försvinner.Att sakna adress – eller att ha en skamfylld adress – är naturligtvis ett problem i alla former av officiella kontakter. Men behövs adressen i denna digitala och mobila tid? En lösning som Deirdre Mask föreslår är att den ruta där man ska fylla i sin adress ska bort från alla former av blanketter. Till exempel borde den vara otillåten i samband med rekrytering, på samma sätt som arbetsgivare i en rad amerikanska delstater inte får fråga jobbsökande om de har avtjänat ett fängelsestraff. Var bor du? skulle alltså bli en förbjuden fråga. Inte otänkbart – egentligen en mindre revolution än den tredje ruta som nu finns under rubriken Kön på många blanketter.En annan lösning är att vi alla anstränger oss för att tygla vår amygdala, den mandelformade del av hjärnan som sätter våra fördomar i spel.Jag jobbar hemma. Ofta går jag ut mitt på dagen, kanske till biblioteket i det lilla centrumet nere vid stationen. Då ser jag folk som sitter på bänkarna vid torget och småpratar – har de inget jobb att gå till? Och så promenerar jag upp till golfbanan, inte långt från det andra centrumet, det med guldkundvagnarna – och även där är det folk, har de inget jobb att gå till?Men golfarna kanske jobbar natt som bussförare eller undersköterskor, vad vet jag? Och småpratarna vid torget kanske jobbar natt som läkare på intensiven, vad vet jag?Vad vet jag? Det är alltid den viktigaste frågan. Så mycket viktigare än Var bor du?Katarina Bjärvall, författare och journalist

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Restauranger är så mycket mer än mat. Ett samtal med kocken och krögaren Marcus Samuelsson, som har sin bas i New York, och krögaren Erika Goytizolo, som driver en peruansk restaurang i Stockholm. Vi träffas på Canta Lola, som är Erikas första restaurang, och ligger i centrala Stockholm.- Visionen var att skapa just en mötesplats, säger hon.Erika Goytizolo kommer från Peru, har bott och jobbat i London, och bor sedan 2001 i Sverige. I restaurangen kan hon visa upp en del av sin kultur. Maten förstås, men också musiken och språket. - Restaurangen visar också integrationen.Med öppet kök blir blandningen i köket och matsalen synlig för alla.- Om man vill skapa en förändring är restaurangen en väldigt bra mötesplats för det, säger Marcus Samuelsson.I sina restauranger har han alltid velat se en mix av människor i matsalen, bland serveringspersonalen och i köket.- Restaurangen är en viktig kulturell mötesplats, säger han. Där kan vi möta olika kulturer.- Hade vi inte haft restauranger hade vi haft ett ännu kallare samhälle. Restauranger är hjärtan i våra grannskap.Marcus och Erika berättar om hur deras restaurangidéer vuxit fram. Om hur det tog sju år för Marcus att utveckla det som blev Red Rooster i Harlem i New York. Han berättar också om sin nya restaurang i New York, Hav & Mar, där den svenska västkusten möter Etiopien. Namnet består av det svenska ordet hav och det etiopiska ordet för honung, mar.Självklart samtalas det också om maten. Den peruanska och latinamerikanska på Erikas restaurang — den peruanska maten är ett resultat av flera hundra års frivilliga och ofrivilliga möten mellan olika kulturer. Och mötet mellan svensk västkust och Etiopien på Marcus nya restaurang.

Ordet har samma betydelse som på svenska och är alltså bestämd form av ordet "krake", ett äldre namn på åttaarmade jättebläckfiskar. Namnet är ursprungligen ett noanamn för valfisk och är etymologiskt släkt med krake, bland annat namn för 'krokigt träd'. Den danske teologen Erik Pontoppidan den yngre beskrev den utförligt i Norges naturlige historie (1752–53) efter traditioner han upphämtat i norra Norge och i Bergen. Den lurar på havets botten där den föder rika stim av fiskar med sin avföring, men om den höjer sig mot ytan måste fiskare i närheten snabbt lämna platsen, särskilt som de riskerar att dras ned i djupet av den vattenvirvel som uppstår när kraken på nytt sänker sig. Den svenske författaren Jacob Wallenberg återger Pontoppidans beskrivning i sin reseskildring Min son på galejan (1781). Den engelske poeten Alfred Tennyson skrev 1830 dikten "The Kraken", där kraken ruvar på havsbotten i en evig drömlös sömn intill domens dag: Nedan åskan från det övre djupet; Långt långt nere i det avgrundsdjupa havet, Hans uråldriga, drömlösa, oinvaderade sömn Kraken sover: svagaste solljus flyr Om hans skuggsidor; ovanför honom sväller Enorma svampar av tusenårig tillväxt och höjd; Och långt bort i det sjuka ljuset, Från många underbara grottor och hemliga celler Onumrerad och enorm polypi Med jättearmar den slumrande gröna. Där har han legat i evigheter och kommer att ligga Han slog på enorma sjöormar i sömnen, Tills den senare elden skall värma djupet; Då en gång av människor och änglar att ses, I vrålande ska han resa sig och på ytan dö. Idag är det fredagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult. Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Vill du lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivare.   Som ett patreon-exklusivt avsnitt kommer idag ett avsnitt om Hannibalsfejden. Kriget var den del av det Torstensonska kriget som utspelade sig vid den svensk-norska gränsen från Jämtland till Göteborg 1644–1645. Namnet kommer från Norges ståthållare Hannibal Sehested.   (Bilden som använts till avsnittet är från Sjöslaget vid Femern som rent tekniskt inte är en del av Hannibalsfejden, men det finns inga målningar av den specifika fejden)   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts: Ofredsår - Peter Englund

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras varannan lördag 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En av Sveriges mest produktiva, och på sin tid mest folkkära författare, har avlidit. Namnet är Per Gunnar Evander och utöver sina 30-talet romaner arbetade han med både tv och film. Han var även en av landets mest förekommande och populära Sommarpratare i Sveriges Radio. Kulturjournalisten Mikael Timm kommer till studion för att berätta om Evanders många ansikten. Vi har även med kulturjournalisten och kritikern Ingrid Elam på telefon.Programledare: Lisa Bergström Producent: Mattias Berg

Dymmelonsdagen kallas onsdagen före påsk, vilken infaller under stilla veckan, och är dagen då påskfriden inleds. Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag med trästavar, dymblar eller dymlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det är stilla veckan och att långfredagen är … Fortsätt läsa 13 april. Dymmeln. →

Tjenare! Idag kommer en liten lektion i historia, närmare bestämt historien bakom namnet 'Sverige'. För det här avsnittet skrev jag en artikel på lätt svenska, och du kan läsa artikeln om du är patron, här! I ljudinspelningen av den här artikeln läser jag inte exakt som det står i texten. Jag läser i stället på ett sätt som är mer naturligt för talspråk, och jag förklarar mer. Jag gör det för att det ska vara lättare att förstå när man bara lyssnar, och för att man ska få bättre övning i att förstå talad svenska. -------------------- Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska. Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist -------------------- If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page! On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish. Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist ------------------- Ett smakprov (sample) på artikeln: I den här artikeln ska vi titta på historien bakom namnet Sverige. För över tusen år sedan, innan Sverige blev ett land, fanns det två olika folk i territoriet som senare skulle bli Sverige. De folken kallades för svear och götar. Svearna bodde längre österut och norrut, och götarna bodde längre söderut och västerut.  De här två folken krigade alltid, och det verkar som att svearna till slut blev det vinnande folket eftersom det är de som har gett namn åt landet Sverige – Svea Rike, alltså ungefär “svearnas land”.  Vi vet faktiskt inte exakt när Sverige blev ett land. Det beror också på hur man definierar ett land. Men någon gång mellan 1000-talet och 1200-talet kan man börja säga att Sverige är ett riktigt land. Första gången man kan se något som liknar namnet ‘Sverige' i historiska källor är i en dikt som heter Beowulf. Det är en engelsk dikt som man tror skrevs på 700-talet. Där kan man läsa ordet ‘Swiorice', vilket man tror refererar till svearnas rike.  Namnet har sedan utvecklats under historien. Först till Sverike, sedan Sverighe, och någon gång på 1300-talet tror man att folk började säga namnet ‘Sverige' ungefär som vi gör idag. ...för hela artikeln inklusive översättningar på svåra ord och uttryck, klicka här!  

Ja tänk hur det kan bli, det är ju snudd på att man slås av tanken på att det faktiskt ser ut som fanns det ett bakomliggande syfte med denna utvecklingsriktning. Det är då allt en förfärlig tur att det inte gör det alltsedan dåtidens skolminister Herr Bagges dagar: Ett avgörande problem för kommunikation - eftersom ord kan påverka tankar - på Svenska, som är starkt kopplat till det en alltså gång i tiden varandes statsrådet Bagge stavas E R I K W E L L A N D E R. Hans motto var: Skriv klart, Skriv enkelt, Skriv kort, Skriv riktig Svenska. Riktig för vem undrar vi naturligtvis lite violblygt och försynt? Med avseende på att han faktiskt också skapade även en ”annan” svenska som kallas kanslisvenska! Kansli (lat. cancellaria, ty. kanzlei, fr. chancellerie, eng. chancery) blev under medeltiden det sammanfattande namnet på de tjänstemän, som skötte expeditionen hos kungar och furstar, emottog inkommande handlingar samt uppsatte och avfärdade utgående handlingar. Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt. Resultatet blev, tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större. Alltså, vi upprepar ett beteende till givna förutsättningar genom att tro att vi kommer utvecklas genom att inte förändra vårt beteende - därför måste omvärlden förändras istället. Resultatet: ”I Sverige har vi till och med ett eget psykologiskt tillstånd som kallas för Stockholmssyndromet, ett tillstånd som gör att vi inte bara längtar efter belönande kemikalier som bedövar oss, vi är verkligen förälskade i parasiterna på samhällskroppen, vi älskar helt enkelt våra iglar fästingar och löss. Vi har tagit skydd bakom det som förtrycker oss alltmer. Vi är nu närmast så totalt förvirrade som befolkning, att vi inte ens reagerar längre över fullkomligt uppenbara galenskaper som påförs eller uppdagas. Varken finansministern eller statsministern möter tjära och fjädrar när de indirekt – obs inte direkt – uttrycker sig inte på något vis tillhöra etablissemanget! Så långt har det alltså gått. Allt som betyder någonting är det bedövande korta och ytliga perspektivet, men det kommer en reaktion även på detta eftersom tiden jämnar ut allt till ett. En gång i tiden, på de medeltida universiteten, Studerande man i Trivium. Det var grunden, läroplanen. Den krävdes. Dess delar var: grammatik, logik och retorik. Grammatik: inredningen till språket. Logik: giltiga och ogiltiga anslutningar i samband med ett formellt argument; metoden för korrekt resonemang; de deduktiva länkarna i en kedja, i slutet av vad som verkar till en slutsats. Retorik: muntlig och skriftlig presentation; användning av språket för att nå ett mål; förmågan att övertyga, även i ljuset av motargument. Idag är föremålet för Trivium inte bara bagatelliserat. Det har krossats till pulver. Så i anledning av utvecklingen, så kan det ju finnas en mer än blygsam poäng med lite retrospektiva betraktelser, inte minst med avseende på vem det var som faktiskt ansvarade för språkvården under i princip hela 1900 talets senare hälft. Så tar vi detta igen!!! I Dagens Nyheter 1944-11-25 så skriver Wilhelm Scharp en artikel som nu måste bringa lite ljus från verkligheten till ytterligare någon. ”Med förundran och beklämning ha många demokratiskt och nationellt tänkande svenskar följt denna skolas tillkomst och utveckling. Samtidigt som stor möda och kostnad nedlägges på att utreda förutsättningarna för en ny svensk skolordning, som skall bli grundvalen för våra barns uppfostran till effektiva och lojala samhällsmedborgare, i vårt fria svenska samhälle, ha samma personer som stått i spetsen för denna skolutredning – statsrådet Bagge -generaldirektör Holmberg och professor Erik Wellander – aktivt lånat sin medverkan till upprättandet av en av de mest effektiva och farliga centraler för öppen eller inlindad nazistpropaganda som tänkas kan. ”Ha dessa herrar ens tagit del av den första satsen i denna för alla tyska skolor gemensamma och bindande programskriften? Denna lyder ”Den tyska skolan är en del av den nationalsocialistiska uppfostringsordningen, den har till uppgift att i förening med andra folkuppfostringsmedel, men med de för den säregna uppfostringsmedlen, forma den nationalsocialistiska människan” #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vita havet heter den stora éntrehallen på Konstfack. Nu ska det döpas om till havet, kort och gott. Bort med det vita alltså. Förslaget på att byta namn på Vita havet uppges ingå som en del i ett större arbete mot, och en dialog kring, strukturell rasism – ett arbete som drivits vidare av den interna arbetsgruppen ”Våra rum på Konstfack.” Bakgrunden är ett förslag från det anonyma konstnärskollektivet Brown Island, som startades på skolan år 2016, där endast rasifierade får ingå. Sara Kristoffersson, professor i designhistoria på Konstfack och kritiker i DN, har öppet kritiserat förslaget till namnbyte. Hon menar att namnet och dess historia inte har nåt med ett rasistiskt tänkande att göra överhuvudtaget. Namnet på utställningshallen har en historia och har hängt med sedan många år då Konstfack flyttade från stan till Valhallavägen och sedan till Telefonplan.I dagens avsnitt pratar Ivar Arpi med Sara Kristoffersson. Producent: Negar Josephi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.