Podcast appearances and mentions of anders gustavsson

Boken heter "Till vad har vi identitet?" och gäster är de två författarna, Charles Westin och Anders Gustavsson.Identitetsbegreppets betydelse hänger tätt ihop med de senaste hundra årens samhällsutveckling. Idag, när vi lever i en mer individualistiskt kultur, är våra identiteter enormt viktiga för oss. Våra identiteter påverkas både av oss själva, vilka roller vi har och vilka grupper vi tillhör. Men att vi dras till grupptillhörigheter leder också till ett "vi mot dom", vilket är en grogrund till fördomar och diskriminering. I boken presenteras aktuella och historiskt viktiga bidrag till identitetsforskningen. Författarna exemplifierar med forskning om minoritetsgrupper och sätter vårt identitetsskapande i ett större sammanhang.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Varför är vår identitet så viktig för oss? Hur formas vår identitet? Hur har synen på identitet förändras genom historien? Vilka är de negativa konsekvenserna av vårt formande av identiteter? Lyssna och få en kortversion av boken!Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 172: Förläggaren ser förvånat på hur utländska förlag, läs brittiska, totalt missar att deras skönlitterära titlar börjar bli svåra att sälja i översättning och, trots en minskande marknad, kräver allt större förskott. Vi blir klokare för var dag. Nu har vi fått lära oss att det inte är olagligt att kamma av nätet på information för att bygga en tjänst som ChatGPT. Så ibland måste man bara älska sina lyssnare som hjälper till att göra oss klokare. Och vi, framför allt journalisten, fortsätter blotta vår okunskap när vi ställs inför tekniken bakom robotrösterna vi hör i ljudböcker och inser att det nog kommer att gå fortare än fort att etablera den här tekniken. Anders Gustavsson, förläggare på Lind & Co, får, som alla förläggare värda sitt salt, en energikick av att hitta en bok som kan sätta spår i människors tankar och i förlagets intäktskolumn. Så i Frankfurt i höstas gick han i gång på en titel som han absolut ville ha. Det blev början på ett äventyr (med förlagsmått mätt) som vi följer i realtid här i podden. I en kommentar ger förläggaren sin syn på vad och varför när det gäller utgivning av litteratur som kan skapa kontroverser.   00 23 – Tondöva brittiska förlag 03 56 – Helt lagligt att kamma nätet på information 05 48 – Det här visste du inte om robotröster 08 10 – En bokutgivning i ett kontroversiellt ämne 15 45 – En förlagschefs försvarstal

Livet blir allt mer individualiserat men också döden. Det märks inte minst på kyrkogården där gravstenarnas utseende och uttryck förändras. P1 Kultur besöker en stenhuggare i Burträsk och pratar med en etnologiprofessor från Orust för att försöka förstå varför. Under allhelgonahelgen är det många som besöker kyrkogården. Kanske har du också lagt märke till att gravstenarna börjat förändras.Gravstenarna rymmer numera symboler på allt från båtar och golfbollar till hästar och katter. Yrkessymboler, men också tecken för fritidsintressen eller annat som den döde älskade i livet.Döden är inte längre det tabuämne det en gång var i Sverige, menar professor emeritus Anders Gustavsson, som forskat på gravstenar i omgångar under hela sitt yrkesliv.

This week we talk with Anders Gustavasson about how he came to create his business and what he’s looking to do with it.

Under många år har Per Måhl varit en av de ledande experterna gällande bedömning och betygssättning. Han har skrivit många artiklar kring ämnet och ett tiotal böcker. I boken Betyg - men på vad?, problematiserar Per Måhl vad det är för fel på det relativa betygssystemet. I böckerna Betygsättning - en handbok och Prov och arbetsuppgifter - en handbok, skriver Per Måhl tillsammans med läsforskaren Bo Sundblad och Anders Gustavsson, professor i pedagogik, hur skolan kan jobba med kunskapsmål både när det gäller examination och betygssättning. I detta poddavsnitt berättar Per Måhl med egna ord om relativa betyg och kunskapsstandardbetyg. Hoppas du gillar avsnittet. Trevlig lyssning!

Avsnitt 37: Förlagspodden får anledning att fundera över hur vi uttrycker oss, i synnerhet journalisten. Vi pratar med Anders Gustavsson och Unn Palm om trender och nya titlar på årets bokmässa i Frankfurt och vi får en intervju med mässans vd Jürgen Boos om vilken roll Frankfurtmässan vill spela i omvärlden. Kanske har vi hittat den första konkreta detaljen som visar att Amazon är på väg in i Sverige? Hur som helst är det för roligt för att inte berätta om. Förläggaren överraskar, som vanligt, journalisten med små detaljer ur vardagslivet. Han lyssnar inte på ljudböcker på samma sätt som alla andra. Man han vill inte ha efterföljare det kan, visar det sig, skada ekonomin om inget annat. Slutligen hyllar vi Filters genomlysning av en bästsäljare med tveksamma idéer.   Innehåll: 00 27 – Gjorde vi Piratförlaget orätt? 04 55 – Summering av Frankfurts bokmässa 21 06 – Amazonanställd spiller bönorna? 23 13 – Hur man undviker banaliteter när man lyssnar på ljudböcker 26 31 – Spaning på en tvivelaktig bästsäljare

Avsnitt 25: Förlagspodden återvänder till platsen där allt började för ett år sedan, Londons bokmässa. Förläggaren och journalisten är inte helt överens (suprise!) om vad som är en bra eller funktionell bokhandel när de vandrar runt i Londons boklådor. Men där förläggaren och journalisten kanske mest är griniga är fackboksförläggaren Anders Gustavsson på topp och hittar både trender och intressanta böcker. Den finska kalsongfyllan är nästa internationella trend. Men innan böckerna hunnit ut i svenska boklådor planeras för nästa trend i den internationella bokvärlden som nu vänder sig mot Japan. Men där tar det stopp för förläggaren. Han orkar inte den trenden. Philip Jones, redaktionschef på den brittiska branschtidningen The Bookseller ger oss en bild av läget på den brittiska marknaden och ser en hel del konflikter segla upp. Engelskspråkiga böcker säljs över hela världen och den handeln har traditionellt styrts av engelska förlag. Men det är inte självklart efter Brexit och amerikanska förlag är villiga att utmana den rådande ordningen. Det kommer att rita om kartan i bokvärlden. Och vem ska äga världens mest framsynta bokhandelskedja? Kommer den att överleva ett ägarbyte?   Innehåll: 00 00 – En vandring bland Londons boklådor 06 20 – Den svenska ljudboksdebatten (avsnitt 32) 09 50 – Tre trender i London 15 25 – Japanskt skogsbad någon? 21 20 – En bok som mer eller mindre försvann 27 35 – Philip Jones tar temperaturen på den brittiska bokmarknaden 33 50 – En glad bokhandlare från Uppsala 35 40 – Philip Jones om Brexits följder och Waterstones framtid     Böcker som nämns: Anna Funder – Stasiland Sinclair Lewis – Det händer inte här

Vi hälsar på hemma hos författaren Anders Fager för att diskutera droger i skräckfiktionen. Tomas belyser de praktiska förutsättningarna för att borra hål i sitt eget huvud och Lars får äntligen ordentlig användning för sina litteraturvetenskapliga analysverktyg. Vi pratar också om: Evas första vecka som död, Jag såg henne idag i receptionen, Krig! Barn!, Furierna från Borås, Samlade svenska kulter, Robert Heinlein, Isaac Asimov, Clive Barker, Books of Blood, För gudinnan, Kult, Hellraiser, Pinhead, Ingmar Bergman, Bram Stoker, Altered States, Timothy Leary, trepanering/trepanation, A Hole in the Head, Fröken Witts stora konstverk, Drottningen i gult, H.P. Lovecraft, Raymond Chandler, Alan Moore, John Ajvide Lindqvist, Fear and Loathing in Las Vegas, David Lynch, Twin Peaks, Blue Velvet, Dennis Hopper, Juliette Lewis, Brad Pitt, True Romance, Jacob's Ladder, Tim Robbins, Silent Hill, Leka med Liam, Bret Easton Ellis, American Psycho, Gyllian Flynn, Gone Girl, Sharp Objects, Dark Places, En man av stil och smak, Bödel blond, The Doors, Hair, Varg Vikernes, Äventyrsspel, Spindelkungens pyramid, SveRok, Tomas Arfert, Anders Gustavsson, Jordskott, Fredrik Agetoft, De dödas röster, True Detective, Iggy Pop, Andreas Marklund, Skördedrottningen, Madeleine Bäck, Johannes Pinter, Boel Behrmann, Frida Johansson, The Trip, Blue Sunshine, Shrooms, Beyond the Black Rainbow, John Dies at the End, Toadroad och The Serpent and the Rainbow. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

I säsongens första Båtlivet handlar det om kompasser, båtstölder och en seglande gymnasieskola. I säsongspremiären av Båtlivet i P4 möter vi ungdomarna som har världshaven som klassrum under delar av läsåret. Vi hör läraren Alice Engbom och eleverna Sofia Philipson och Amanda Svensson på Öckerö seglande gymnasieskola. Vi får också träffa Erik Sandberg med det ovanliga och viktiga yrket kompassjusterare och han berättar vad som krävs för att man ska kunna lita på sin kompass. Dessutom handlar det om projektet Båtsamverkan där båtägare, hamnpersonal och Polisen samarbetar för att minska stölderna av båtar och motorer. Anders Gustavsson och Niklas Stenberg i Tånguddens småbåtshamn och polisen Tomas Andersson berättar hur de gör för att minska båtstölderna. Programledare är Malin Avenius och Håkan Svensson.

Lika väl som det var viktigt med en hög arbetsmoral förr, var det också viktigt att respektera vilodagen. Om söndagen gällde det att följa bibelns tredje budord; Tänk på vilodagen, så att du helgar den. Men förbudet var inte absolut. I 1734 års lag under Missgärningabalken står det att man får göra undantag från arbetsförbudet vid nödfall. Lagen tolkades säkert olika hårt på olika platser. Och i den berättelse vi ska höra nu förefaller det som om just de här byborna tolkade det tredje budet hårdare än nödvändigt. Den osannolika berättelsen har levt vidare i generationer och många har varit övertygade om att det är faktiskt är en skröna. Det var anledningen till att Börje Röjmyrs började släktforska för att se om historien om hans farfars farfar är sann.   - Det handlar om Olof Andreas Eriksson And som föddes 1802. Han började med att livnära sig som dräng i trakterna av Burträsk i Västerbotten. Han blev sedan uttagen som soldat, träffade en soldatdotter, gifte sig och fick sju barn, berättar Börje Röjmyr. - Soldatlönen var nog inte alltids å bra, och därför tog Olof på sig dagsverken för att dryga ut kassan. Vid ett sådant tillfälle blev han kallad till Flarken för att gräva en brunn hos familjen Hallberg.  Till en början kastades jorden upp på kanten men efter ett tag klev Olof ner i brunnen och lastade jorden i en hink som hissades upp. Men klockan fem på eftermiddagen den 8 oktober 1859 rasade brunnen in över Olof. De som var på plats började gräva och försöka undsätta Olof. - Men klockan 18 inträffade kyrkans sabbat och räddningsarbetet avbröts, berättar Börje Röjmyr. Hunden som varit med under hela grävningsarbetet satte igång och skälla och höll på hela natten ända fram till sju på söndagmorgonen.  - Inget räddningsarbete utfördes heller på söndagen, men när de på måndag återupptog räddningsarbetet upptäckte de att Olof på egen hand grävt sig uppåt och kommit 1 aln ifrån friheten, motsvarande 60 cm. Det måste ha varit en fruktansvärt kvalfull död.  - Det som är märkligt är att hans dödsdatum har ändrats i kyrkans dödbok. Det står att han dött "genom jordras vid grävning av brunn". Och dödsdatum har ändrats från söndag den 9:e till måndag den 10:e. Varför de ändrat datumet undrar Börje Röjmyr över.  Berättelsen om Olof And har levt i familjen och bygden genom åren och nedteckningar har gjorts efter Olofs son Gustaf Adolf Olofsson.  Om det var sabbatsreglerna som gjorde att byborna lämnade Olof nere i brunnen kanske vi aldrig får veta. Kanske var det så att de faktiskt trodde att Olof var död och därför inte ville gräva på vilodagen. Det var stor skillnad på att rädda en levande människa och att gräva upp en död kropp. Tänk på vilodagen Kyrkan var en maktfaktor i vanliga människors liv, och inte minst var sabbatsreglerna viktiga att hålla på. Men de riktigt stränga reglerna mot arbete på söndagar kom egentligen inte förrän under andra hälften av 1800-talet när väckelserörelserna både inom och utanför svenska kyrkan krävde större fromhet och noggrannare ordningsregler av vanliga människor. Men det fanns irritation redan tidigare mot slarv med sabbatsreglerna. Anders Gustavsson är Professor Emeritus i Religionsetnologi, en forskningsinriktning som sysslar med människors förhållande till kyrkan och religionen, och han har studerat främst fromhetslivet på Västkusten. Han berättar att kyrkan redan tidigt hade problem med att folk arbetade på söndagarna. Då var det framför allt den handel som fanns runt kyrkorna som man försökte få bort. - Ju mer väckelse vi fick på 1800-talet, desto mer försvann detta, säger han. Anders Gustavsson är själv från Orust på Västkusten, där den inomkyrkliga väckelsen Schartauanismen blev stor under senare delen av 1800-talet. Sabbatsreglerna blev tydliga och stränga. - Man skulle låta bli att göra det som inte var alldeles nödvändigt på en söndag. Djuren måste tas om hand, och den som var sjuk skulle skötas. Apoteken som började växa fram fick också de ha öppet på söndagarna. Men det mesta vara stilla, man skulle ha tid över att vila och läsa i Postillan på söndag eftermiddag. Anders Gustavsson har funnit belägg för att helgen inte nödvändigtvis ansågs börja klockan 18 på lördagskvällen. Han har studerat dagböcker och efterlämnade papper från en bonde som hette Jakob Jonsson. - Han betonar att man arbetar fram till klockan 24 på lördagsnatten. Men om söndagen ska allt vara stilla. Han för i en av sina anteckningar ett resonemang om att man den dagen ska låta till och med vattnet vila, så att det inte behöver arbeta för att driva kvarnen, utan får löpa i sin naturliga fåra. Kyrkans inflytande såg inte likadant ut överallt. I första hand berodde det naturligtvis på prästens inställning. På Västkusten finns ett ryktbart exempel på en präst som var extremt sträng och sägs ha kontrollerat sin församling ända in i sängkammaren. Än idag går historier om Laurentz Olof August Simson, som han hette, och som kom till Käringön 1849, i en tid då sillfisket var så dåligt att folk svalt. Det har skrivits mycket om honom, både i böcker och tidningar, och det mesta har handlat om hans hårdhet mot öborna. Men Anders Gustavsson menar att den svarta bilden av Simson inte är hela sanningen – det var många som välkomnade inte minst hans hårda syn på alkoholen, och som tyckte att han hjälpte ön när tiderna var svåra. - När han kom till Käringön var det ett nedgånget samhälle, där ekonomin var i botten och spriten flödade. Simson insåg att den som var alkoholiserad inte kunde klara av att vara måttlig, så han predikade total avhållsamhet från spriten, långt innan IOGT gjorde det, berättar Gustavsson. Han införde också en skola direkt när han kom till ön. Han ville att folk skulle odla, och han fick kvinnorna att ta med sig jord i båtarna så fort de hade ärende i land , ett drygt arbete som många var ilskna över att han lade på kvinnorna. - Men många, inte minst kvinnorna i fiskarmiljöerna, uppskattade honom för att de fick det bättre genom att männen söp mindre, men det som befann sig lite högre på samhällsstegen, som lotsar och skeppare, de var mer emot honom, berättar Anders Gustavsson. Simson la sig också i folks privatliv. Han gav många nya efternamn, tog bort de gamla –sonnamnen, och gav dem nya. Än idag heter folk namn som Österberg, Västerberg och Västerström. Det sägs också att han la sig i vem som skulle gifta sig med vem, om av rädsla för inavel eller bara ett utslag att maktfullkomlighet. Fiskarkvinnorna blev engagerade i ett slags angivarsystem, så att de män som söp när de var ute på båtarna senare kunde få bannor av prästen. Simson drog sig inte för att skälla ut folk från predikstolen, den som hade gjort något fel fick veta att han levde. - Han kunde ställa frågan till namngiva personer i församlingen ”Vill du komma till himmelriket eller helvetet?”. Jag har hört talas om andra präster som var stränga, men han var nog extrem vad jag kan förstå, säger Anders Gustavsson, professor emeritus i etnologi.