Podcasts about samlade

Känns det som att era IT-projekt ständigt kämpar i motvind, eller att förändringsinitiativ sällan landar som tänkt? Jonas Jaani gästas av Klas Fjärstedt som lanserar en tankeväckande metafor: se din organisation som en levande trädgård istället för en stelbent maskin. Vad innebär det i praktiken? I avsnittet utforskas: Varför vi kanske måste "lära oss att köra långsamt" för att egentligen gå snabbt. Nackdelarna med att sträva efter full kontroll och fördelarna med ett iterativt, utforskande arbetssätt (tänk agilt, men med fokus på varför). Konkreta exempel på projekt som gått snett (ja, Skolplattformen och Millennium nämns) och vad man kunde gjort annorlunda. Vikten av att ständigt återkomma till "varför?" innan man dyker ner i "hur?". Praktiska råd för att lyckas med förändring, från kommunikation till att våga börja i det lilla. Klas delar också med sig av insikter från sin bok "Tänka Göra-Effekten – Utveckla din organisation för nya resultat". Nyfiken på hur du kan sluta försöka kontrollera en maskin och istället börja odla framgång i din organisationsträdgård? Missa inte detta avsnitt av Effekten! Klas Fjärstedt, Jonas Jaani (25:18) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/guF2UUXaTn0 Länkar / mer information: Om Klas Klas Fjärstedt är en uppskattad föreläsare och förändringsledare, som genom åren har utbildat tusentals personer i agilt arbetssätt, ledarskap och kommunikation. Han har mångårig praktisk erfarenhet som konsult och anställd - både som ledare och chef. Med en kreativ, jordnära och lösningsorienterad inställning vill Klas inte bara hjälpa till att hitta nya sätt att samarbeta på utan också inspirera till nya tankesätt.Boksajt: https://www.tänkagöraeffekten.se/ Smakprov på boken: https://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789198908558/partner/smakprov/ Teamwork-triangeln med workshopsmateial: https://www.tänkagöraeffekten.se/teamwork-triangeln/ Blogg: https://www.klas.one/blogg/ Samlade bloggposter på temat metaforer: https://www.klas.one/category/metaforer/ Fördjupad bloggpost på temat linje eller cirkel: https://www.klas.one/2024/05/21/linje-eller-cirkel-oordning-bland-metaforerna-skapar-forvirring-i-forandringen/ Boktips: https://www.klas.one/boktips/ Youtube-kanal:https://www.youtube.com/@KlasFj%C3%A4rstedt/videos Föreläsningar: https://www.youtube.com/playlist?list=PLlXOAOrOXAgIAIwyc-gkgZFBMcE4noHkk Köpa boken: https://www.bokus.com/bok/9789198908558/tanka-gora-effekten-utveckla-din-organisation-for-nya-resultat/ "If you want to change the world, you have to change the metaphor.“- Joseph Campbell Prenumerera: Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Avsnitt 279.  Schibstedtsägda Podme, en podplattform, kastar sig in i kampen om ljudbokslyssnarna på världens två tuffaste marknader. Fågel eller fisk? Det vet vi kanske om något år men svenska och finska förlag har bestämt sig för att det kan vara något och har skrivit avtal med Podme. Audible satsar tungt på AI för framställning av ljudböcker och för översättningar. De följer sina konkurrenter i spåren men växlar upp ordentligt. Vi resonerar runt effekterna och är kanske inte helt överens. Samtidigt gör de europeiska förläggar-, författar-, och översättarorganisationerna ett gemensamt utspel riktat mot EU där de kräver att alla maskinframställda böcker oavsett format ska vara tydligt märkta samtidigt som de kräver att alla AI-framställda böcker ska hållas utanför alla kulturellt riktade stödinsatser som ska vara förbehållna människor av kött och blod. Och de efterlyser en lagstiftning (?) som ska skydda författare och bokläsare och boklyssnare. Vi följer upp förra veckans inslag om Förläggareföreningens årsstämma i ett kort inslag där vi gör en korrigering men funderar över ett beslut som i praktiken låser styrelsens sammansättning till fyra män och fyra kvinnor i framtiden. Konkurrensverket stoppade, som väntat, inte Storytels uppköp av Bokfabriken. Men i beslutet kan man ana att de börjar lära sig hur ljudboksförlagen och marknaden fungerar. Det kommer att bli svårt att överträffa Thomas Bermans hantering, och i slutändan nedmontering både av litteraturpriset som bär hans namn och sitt kulturella rykte. Vi synar händelserna som ledde fram till att priset i praktiken, åtminstone om ni frågar oss, lades ner. Vi tar ett omtag med Per Gedin. Vi kan inte låta bli. Förläggaren var på ett boksläpp på Manilla för någon vecka sedan där Per Gedin, i samtal med Albert Bonnier, pratade om boken Bäste bokförläggare – från en förläggares vardag. Lyssna och njut till förlagshistoria.   00 22         Podme lanseras i Sverige 04 45         Audible går tungt in i AI 10 05         Krav på märkning av maskinframställda böcker 15 05         Uppföljning av Förläggareföreningens årsstämma 20 04         Konkurrensverket stoppar inte köpet av Bokfabriken 25 03         Bermans litteraturpris imploderar 31 51         Per Gedins boksläpp

Det är dags att göra besök i H. C. Andersens värld igen, när det ännu en gång är konstsage-dags! Denna gång har Jack grävt fram sagor om grejer H.C. kanske hade hemma - Det blir en klassiker, en halvkänd och en lite mer doldis. Och alla handlar de om vardagliga ting.Sagor i detta avsnittDen ståndaktige tennsoldatenPennan och bläckhornetTekannan, samtliga hittade av mig i Samlade sagor av H. C. Andersen, utgiven på svenska 1877. Sagorna är lite moderniserade av mig.

Vi firar hundra avsnitt av podden med en samling av alla gästers bästa råd till lyssnarna! Hör råd från Thomas Ravelli, Viktor Klintsten, Lara Heini, Jon Hedlund, Kalle Bending-Sörling, Frida Görtz, Matilda Östlund-Visén, Mattias Tiger, Daniel Pålsson,  Mattias Söderlund, med flera!Support the show

Sällskapsresan hade premiär 1980 och är en av svensk films största succéer. Då hade Lasse Åberg, tillsammans med vapendragaren Bosse Johnsson, redan gjort Repmånad året innan. Sällskapsresan är situationskomik kring svenskars charterresande och har blivit en svensk klassiker. Åtskilliga repliker från filmen och efterföljarna har letat sig in i folksjälen. Totalt har Lasse Åberg gjort sex filmer i serien, Repmånad oräknad.Lasse Åberg själv är konstnär, grafiker, regissör och skådespelare och har förutom Sällskapsresefilmerna bland annat gett oss Trazan Apansson och Electric Banana Band. På senare år har han också byggt upp ett eget museum i Bålsta, som blandar tecknade serier, disney-leksaker, rekvisita och kostym från filmer och tillfälliga utställningar. För ett par år sedan kom hans memoarbok Samlade fragment ur ett spretigt liv ut.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Erik G. SvenssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storytime podden är tillbaka! Idag berättar jag två skräckhistorier om att bo med någon som inte är den man tror att den är, utan någonting mycket farligare.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det gångbart att med politiska medel tvinga medborgarna att blanda sig - och minskar eller ökar detta motsättningen mellan olika grupper i samhället? Hur kommer det sig att Socialdemokraterna nu lägger en rad förslag som de tidigare förkastat, när det kommit från borgerligt håll? Vilket ansvar har individen som kommer ny till ett land? * Dokumentären på SVT om det 70-åriga paret som har fått småbarn genom en surrogatmamma har väckt debatt. Är surrogatverksamhet en välsignelse – eller förkastlig exploatering? * Fångutväxlingen mellan Sverige och Iran, var den lyckad eller olycklig? * Vad beror de nationalistiska högervindarna i EU-valet på? Gäster: Sakine Madon, politisk chefredaktör på UNT, Thomas Gür, skribent och företagare, Maria Hind Alias, föreläsare och skribent. Programledare: Nina Solomin.

Ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Lydia Sandgren. Arrangerat av Psykoterapistiftelsen och inspelat i Stockholm 24 maj 2024. Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, docent och författare. Johansson utbildar och handleder inom psykiatrin och primärvården sedan två decennier. Han är redaktör och ansvarig utgivare för Arche – tidskrift för psykoanalys, konst, humaniora och arkitektur, som 2018 utnämndes till årets kulturtidskrift. Han har grundat Freudianska föreningen i Göteborg, och erhållit flera viktiga hedersbetygelser. Han har ett omfattande författarskap inom humaniora och psykoanalys.  Läs mer på Wikipedia och egen hemsida Lydia Sandgren är författare och leg psykolog. Hennes debutroman Samlade verk kom ut på Albert Bonniers förlag år 2020 och fick Augustpriset samma år. Därutöver skriver hon regelbundet i dagspress och kulturtidskrifter, med ett särskilt intresse för frågor knutna till psykoterapi och psykoanalys. Som psykolog har hon varit verksam inom psykiatrin. Läs mer på Wikipedia

Vertikal och horisontell spridning Vi tar ett helhetsgrepp på Bloody Disgusting-grundaren Brad Miskas antologifilmserie och skötebarn V/H/S och gör vårt bästa för att strukturera våra mycket vitt spridda intryck. Tomas har inga svårigheter att förstå varför just kortfilmen Amateur Night sedermera förärades en egen spin-off i långfilmsformatet, och Lars roar sig med att på bästa Vänner-manér döpa om alla episoder som flimrar förbi till olika varianter på formuleringen ”Den med…”. Vi pratar också om: Anders Fager, Samlade svenska kulter, Bläckfisken och den japanske sjömannen, Jag såg henne idag i receptionen, En man av stil och smak, Black Mirror, medveten medialitet, det återupplevda, Tape 56, Adam Wingard, You're Next, Godzilla vs King Kong, found footage, August Underground, David Brueckner, The Ritual, The Night House, Hellraiser-rebooten, Google Glasses, Filip & Fredriks Podcast, brott mot reciprocitetsprincipen, Furierna från Borås, Second Honeymoon, Ti West, Göran Persson, Lost Highway, Pearl, X, House of the Devil, Ringu, Fredagen den 13:e, Tuesday the 17:th, Slenderman, Predator, The Evil Dead, Glenn McQuaid, Host, The Sick Thing That Happened to Emily When She Was Younger, Joe Swanberg, 10.31.98, Radio Silence, Tape 49, The Eye, Phase One Clinical Trials, A Ride in the Park, The Blair Witch Project, Gregg Hale, Eduardo Sánchez, Dutch angle, Timo Tjahjanto, Gareth Evans, The Raid, VLC-appens utmärkta undertextnedladdningsfunktion, de läckra specialeffekterna i Cloverfield, Slumber Party Alien Abduction, Kids VS Aliens, Magnus Jäverling och Shudder. Bakom Patreon-vägg fortsätter samtalet precis lika länge till om filmerna V/H/S: Viral och Siren. Besök för all del gärna www.patreon.com/vargtimmenpodcast för mer information. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.  

UPPLÄSNING: Harald Leander Önskad av Elsa Person, Lerhamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Vad suckar häcken?” av Erik Johan StagneliusDIKTSAMLING: Dikt från 1819. Hämtad ur Samlade skrifter V (Svenska akademien, 2013) MUSIK: Ole Bull: Säterjäntans söndagEXEKUTÖR: Marianne Thorsen, violin, Bergens filharmoniska orkester och Neeme Järvi, dirigent.

UPPLÄSNING: Elina Norén Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Bön om våren” av Harriet LöwenhjelmDIKTSAMLING: Dikter (1919) Hämtad ur Samlade dikter (Podium, 2011)MUSIK: Anton Rubinstein: BarkarolEXEKUTÖR: Estlands nationella symfoniorkester, Neeme Järvi, dirigent

Lydia Sandgrens tjockroman Samlade verk är inte särskilt spännande, varken i handling eller språk – men längden skymmer bristerna såpass att den tilldelades Augustpriset. Anna Axfors tycker att förlagen behöver lära sig att sila ordbruset. Inläsare: Staffan Dopping

Önskad av Kristina Habermann i Sollentuna UPPLÄSNING: Emil Almén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Porträtterna” av Anna Maria LenngrenDIKTSAMLING: Dikt från 1796. Hämtad från Samlade skaldeförsök, 1876.MUSIK: Charles Dieupart: Passepied ur Klaversvit nr 2 D-durEXEKUTÖR: Phemius consort

UPPLÄSNING: Stina Ekblad Önskad av Bo Allvin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”När året vänder...” av Paul AnderssonDIKTSAMLING: Ett andetag djupt är livet. Samlade dikter (Wahlström & Widstrand. 1992)MUSIK: Okänd upphovsperson: LyckönskanEXEKUTÖR: Filip Jers och Jouko Kyhälä, munspel

Det är natt och My har en dålig känsla kring sin vän, Erik. På morgonen får hon veta att han kört in i ett träd och dött. Nu bestämmer sig My och Clara för att hedra hans minne med en gigantisk bilkortege. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Siri von MalmborgProducent: Jonatan LoxdalTekniker: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.Har du eller någon du känner självmordstankar? Det finns hjälp att få.Mind självmordslinjen: tele 90 101BUP – barn och ungdomspsykiatri

13 november 2023

Den folkkära multikonstnären Lasse Åberg delar med sig av sitt liv i en bildrik biografi som spänner över åtta decennier. Från barndomen, åren på Konstfack och de många projekt han arbetat med inom musik, formgivning, tv-program och filmer. Här speglas också Lasses miljöengagemang, samhällskritik och självdistans. Lasse Åberg i samtal med Marjut Ervasti, präst i Västermalms församling, Stockholm. Medarrangör: Bokförlaget Max Ström

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: Prolog ur "Natten" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Natten (Författarförlaget, 1987). Hämtad ur Samlade skrifter del IV (Bokförlaget Lejd, 2009)MUSIK: Johann Sebastian Bach: Jesus meine zuversichtEXEKUTÖR: Angela Hewitt, piano

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Stoftets tystnad" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Du är ett barn nu (Wahlström & Widstrand, 1977). Hämtad ur Samlade skrifter II (Bokförlaget Lejd, 2006)MUSIK: Benjamin Britten: Narcissus ur Metamorfoser efter OvidiusEXEKUTÖR: Allan Vogel, oboe

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge Första rad: En ängel ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: Ur "En ängel i vår tid" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: En ängel i vår tid (Wahlström & Widstrand, 1976). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Dave Maric: Tredje satsen ur Lucid intervalsEXEKUTÖR: Håkan Hardenberger, trumpet, Colin Currie, slagverk

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Tollundsmannen" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Kropparna och rummen (Wahlström & Widstrand, 1974). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Anders Paulsson: LullabyEXEKUTÖR: Anders Paulsson, sopransaxofon

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Besvärjelse" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Kropparna och rummen (Wahlström & Widstrand, 1974). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Frederico de Freitas: Serena ur Suite medievalEXEKUTÖR: Kungliga skotska nationalorkestern, Alvaro Cassuto, dirigent

UPPLÄSNING: Peter Andersson Önskad av Ingrid Andersson Pers, Sunnansjö DIKT: "Och nu var det natt..." av Dan AnderssonDIKTSAMLING: Efterlämnade dikter, 1918-1920. Hämtad ur Samlade dikter (Bra Lyrik, 1987)MUSIK: Clara Schumann: Romans Dess-durEXEKUTÖR: Daniel Hope, violin, Sebastian Knauer, piano

I tv-serien "The Haunting of Hill House" spelar huset en viktig roll. Det gäller även i Shirley Jacksons romanförlaga. Författaren Kristofer Folkhammar söker vidare bland hennes hemsökta byggnader. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2018-11-22.En stum fasad vid ett första möte. Fönstergluggars ögonlika hemligheter. En svunnen epoks ideal och förutsättningar som reser sig och reser sig, år efter år, mitt framför oss. Byggnader upprepar historien. Byggnader är fantastiska behållare för vår längtan, och därmed för vår skräck. Byggnader är kusliga.Sigmund Freuds begrepp ”det kusliga” kan enligt sin mest grundläggande definition sägas vara den känsla av obehag som uppstår i en, när något välbekant plötsligt ter sig främmande. Och byggnadskonst är mycket tacksamt att betrakta som en metafor för, eller en fond till, kusliga förnimmelser.Ta den urbana människan som rör sig genom vimlet. Hon lever sitt liv och har sitt sammanhang, sin hemvist, i en oöverblickbar stad. Plötsligt tappar hon bort sig. Omgivningen släpper taget, som i en dröm. Och dörrar är låsta. Allt kostar pengar. Hemstaden är villkorad, vänder sig bort, blir något okänt.Eller ta det enskilda huset. Det allra enklaste tecknet för hem, skydd och trygghet. Så effektfullt det både bär på, och kontrasterar mot hot och oro, där det ligger på sin ensliga kulle.som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter.I Shirley Jacksons böcker har de kusliga byggnaderna en framträdande plats. Författaren, som levde och verkade i USA runt mitten av förra seklet, förser sina hus med förnuftigt stängda dörrar och besjälade väggar som stretar uppåt mot skyn. En slumpmässig beröringspunkt mellan taket och himlen skapar en förtvivlans hemvist.I ”Hemsökelsen på Hill House”, från början utgiven 1959, och aktuell som teve-serie på Netflix 2018, möter vi spökhuset utifrån. Det tronar upp framför bokens karaktärer, ledda av en antropolog som vill finna bevis för det övernaturligas existens. När Eleanor, som fått plats som en av antropologens assistenter, i romanens början bryter sig loss från sin dominanta syster, och kör mot Hill House, bjuder de främmande husen hon passerar på en kavalkad av möjliga hem, möjliga liv. Drömmar om verandor att sopa och stenlejon att putsa. Tysta vardagsrum med fläderbärsvin varje kväll för hälsans skull. Hennes öde i mötet med Hill House är inte så kusligt som direkt drabbande; som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter.I en annan av Jacksons romaner, ”Vi har alltid bott på slottet”, från 1962, befinner vi oss istället inuti husets fasor, i maskopi med skräcken. Berättaren heter Merricat Blackwood. Hon bor på slottet med sin storasyster och åldrade farbror. En gång var de betydligt fler i familjen. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Storasyster Constance misstänks för morden, men frias. Och systrarna lever isolerade ihop med sin farbror, med den närliggande byns skvallrande invånare som ett alltmer pockande hot.Båda husen är ödsliga platser, avskilda från en närliggande bygemenskap. Och ett av Jacksons återkommande teman är att hon, via skräckberättelsens former, bearbetar de mänskliga konflikter som kretsar kring att ingå, stötas ut, isoleras, bekräftas, försvinna.Sigmund Freuds essä ”Det kusliga”, publicerades på tyska 1919. Enligt honom var ”det kusliga” framför allt ett användbart begrepp i fråga om estetik, en förnimmelse, tätt kopplad till den lexikala sammansättningen hos det tyska ordet ”das Unheimliche”. ”Heimlich” är på tyska både ord för ”bekant, hemtrevlig” och för ”hemlig, dold”. Ett ord som när man granskar det bär på så mycket betydelsemässig tvetydighet, att det slår över i sin motsats. ”Unheimlich” blir alltså en negation både till något hemtamt och något hemligt. ”Unheimlich” är något där det välkända har gjorts främmande, då något bortträngt har kommit tillbaka.Den svenska översättningen av ”das Unheimliche”– ”det kusliga” – rymmer uppenbarligen inte samma komplexitet, rent språkligt. Ett fint försök till en utbyggd nyöversättning gjordes av författaren Mara Lee för ett par år sedan. I sin avhandling ”När Andra skriver”, tog hon i ett avsnitt fasta på glidningen mellan de svenska orden ”hem”, ”hemskt” och ”hemligheter”. Lee visar hur denna glidning mellan orden är särskilt intressant i relation till det likgiltiga våld, den av jämlikhet och ordning motiverade bortrensning, som finns i den svenska epoken Folk-hem.Freud var väldigt upptagen av infantila trauman och bortträngda, primitiva instinkter när han skulle förklara vad som får oss att reagera med en känsla av kuslighet inför vissa motiv. Men kusliga upplevelser kan såklart också ha mer närliggande rötter. Sociologen Avery F Gordon skrev på 90-talet fram en mer socialt orienterad spökteori, i ljuset av Freuds begrepp. Historiska trauman och sociala strukturer – statlig förföljelse, könsmaktsordningen, en brutal kapitalistisk värld, rasismen – också det är företeelser som präglar människan och hennes rum, och som inte alltid närvarar genom ett explicit våld, utan ibland genom ett spökes kusliga logik. Med tänkare som Gordon kan ”det kusliga” bli en dynamisk, komplicerande skärningspunkt mellan psykologi, politik och estetik.här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd.I Shirley Jacksons romaner finns en likhet i hur livet i husen bärs upp. I Hill House dukar den fåordiga Mrs. Dudley fram överdåd till frukost, lunch och middag på exakta tider. Hon omtalar och utför sina rutiner precist och noggrant, behandlar porslinet som små barn till hyllorna och skåpen, men lämnar alltid huset kvällstid. På Slottet är det istället den mordanklagade Constance som betjänar lillasystern Merricat och deras farbror med allsköns kompotter och kryddkakor, också här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd.Mrs. Dudley och Constance är två hypnotiserade hushållerskor vars ritualer bär på ett tvångsmässigt upprepande. Ointagligt och undergivet. Avstängt men aktivt. Levande dött.Typiskt kuslig grej, i freudiansk mening.Men det är förstås inte enbart ett förträngt, primitivt upprepningstvång vi kommer i kontakt med när vi ryser av obehag inför dessa karaktärers sömngångaraktiga handlande. Lika gärna kan man tänka sig att vi, via Mrs. Dudleys och Constances trollbundna arbete, i förhöjd form konfronteras med fullkomligt verkliga samhällsordningar och strukturer. Ledan och maktförhållandena som kommer med att hushållets ordning ska upprätthållas. Den traditionella kvinnolotten, för att tala med Shirley Jacksons, eller miljoner andra människors, biografier. Lönearbetets alienation för att tala med Karl Marx.Marx, påpekade för övrigt, redan 70 år innan Freuds essä apropå den framväxande hyresmarknaden att människans grundläggande behov av en hemvist berövades därigenom. En främling håller koll på henne, och kastar ut henne om hon inte betalar hyran. Marx spaning har knappast tappat i aktualitet idag, på en bostadsmarknad präglad av andrahandsuthyrning och gigantiska skulder till banker.Shirley Jacksons kusliga hus bjuder in till upptäcktsfärder som kan leda en till det mänskliga psykets fuktiga källare och pinade vindsutrymmen. Men de kan också säga oss något om det skrämmande hos de golv och väggar vi passerar dagligen. En kuslig känsla kan väckas av något förvridet. Men också av något alldeles för verkligt.Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritikerLitteraturSigmund Freud, ”Det kusliga”, översättning av Ingrid Wikén Bonde, i Samlade skrifter XI, Natur & Kultur, 2009.Avery F. Gordon, ”Ghostly Matters – Haunting and the Sociological Imagination”, University of Minnesota Press, 2008.Shirley Jackson, ”Hemsökelsen på Hill House”, översättning av Inger Edelfeldt, Mima förlag, 2017.Shirley Jackson, ”Vi har alltid bott på slottet”, översättning av Torkel Franzén, Mima förlag, 2017.Mara Lee, ”När andra skriver – Skrivande som motstånd, ansvar och tid”, Glänta produktion, 2014.Anthony Vidler, ”The Architectual Uncanny – Essays in the Modern Unhomely”, The MIT Press, 1992.

UPPLÄSNING: Peter Andersson Önskad av Johan Wargclou DIKT: "I ungdomen" av Gustaf FrödingDIKTSAMLING: Guitarr och dragharmonika (Albert Bonners förlag 1891). Hämtad ur Samlade dikter (W&W 1985) MUSIK: Wilhelm Peterson-Berger: Till rosorna ur FrösöblomsterEXEKUTÖR: Norrköpings symfoniorkester, Michail Jurovskij, dirigent

DIKTARE LÄSER (ANDRAS) DIKT UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: "I tiden tider" av Verner BoströmDIKTSAMLING: Länder. Samlade dikter 1965-1972. Redaktion: David Vikgren & Peo Rask. (Black Island Books & Norrbottens länsbibliotek, 2006)MUSIK: Toumani Diabaté/Sidiki Diabaté: Ahmed SyllaEXEKUTÖR: Toumani Diabaté, kora

UPPLÄSNING: Etienne Glaser Första rad: Äppelträden har gamla ögon DIKT: Ur "Fågelns öga" av Urban AnderssonDIKTSAMLING: Fågelns öga 1981. Hämtad ur Samlade dikter (Norstedts, 2018)MUSIK: Trad från Katalonien: El mestreEXEKUTÖR: Mårten Falk, gitarr

Förr skrev språkvetare brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk. Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.Gäster: David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Programledare Emmy Rasper.

UPPLÄSNING: Lotti Törnros DIKTSAMLING: Skriven 1814. Hämtad ur Samlade skrifter IV, Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien (Atlantis, 2011)MUSIK: Cécile Chaminade: Primavera ur Six pièces romantiquesEXEKUTÖR: Roberto Prosseda och Alessandra Ammara, piano

UPPLÄSNING: Harald Leander Önskad av Monnica Söderberg, Växjö DIKTSAMLING: Första gången publicerad i "Dikter" 1830. Hämtad ur "Samlade arbeten" (Världslitteraturens förlag 1928)MUSIK: Frédéric Chopin: Etyd nr 13 Ass-durEXEKUTÖR: Jan Lisiecki, piano

"Jag gillar att det inte finns något hot som skrämmer Zelenskyj eller ukrainarna", säger Sean Penn. Ett år efter att Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes, kommer filmerna som skildrar livet i Ukraina. På filmfestivalen i Berlin visas just nu "Superpower", dokumentärfilmen som är gjord för en amerikansk publik av Hollywoodskådisen och regissören Sean Penn och kollegan Aaron Kaufman. I "Superpower" skildras Sean Penns egen sorg över ett USA som han menar inte håller ihop och en beundran inför ett enat mod han ser hos Zelenskyj och det ukrainska folket. Dess närmast raka motsats är dokumentären "In Ukraine", en okommenterad film om vardagslivet i Ukraina under året som har gått, gjord av de två polska filmarna Tomasz Wolski och Piotr Pawlus.P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström jämför de båda filmerna, vad de berättar och hur de gör det.JOHAN JÖNSON: POESIN ÄR EN ACCESSOAR FÖR ÖVRE MEDELKLASSENJohan Jönson är kritikerhyllad för nya diktverket "Nollamorfa", där han i A3-format fortsätter att frenetiskt bearbeta sina teman våld, kroppsarbete, klasshat och kärlek i en söndersprängd montageform. Håller medelklassen på att totalabsorbera hans författarskap? Och hur ska man egentligen läsa "Nollamorfa"? Katarina Wikars åker hem till Johan Jönson i Örnsberg i södra Stockholm för att fråga om det - och om han håller med de litteraturkritiker som vill se honom som ledamot i Svenska Akademien. "Litteraturen ska vara en absolut allmänning. Nollamorfa stirrar tillbaka på de som läser den", säger han.DEN HEMLIGA HISTORIEN AV DONNA TARTT FYLLER 30 ÅRI dagarna är det exakt 30 år sedan Donna Tartts klassiska roman "Den hemliga historien" kom ut på svenska i översättning av Nille Lindgren. Det är en tjock bladvändare om ett kompisgäng som läser grekiska och latin på college på 1980-talet. De testar droger, alkohol och riter i sann dionysisk anda. Lekarna spårar ur och en av dem mördas. "Den hemliga historien" blev ganska snabbt en kultbok, inte minst för att Donna Tartt själv omgärdas av olika myter, men också för att romanen om kompisgänget fick så oerhört många läsare. Hur är det då att läsa om romanen idag? Bokpodden i P1 satte i somras "Den hemliga historien" i händerna på Lydia Sandgren, författaren till augustprisbelönade "Samlade verk". Tillsammans med kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg läser hon om boken som en gång var en byggsten i livet.ESSÄ: MUKASONGAS BÖCKER PÅMINNER OSS OM RWANDAI dagarna besöker den fransk-rwandiska författare Scholastique Mukasonga Sverige. Introduktionen av hennes författarskap på svenska har större betydelse än att vi får ta del av fantastisk litteratur. Scholastique Mukasongas böcker påminner oss om att liv är liv var det än levs och att folkmord är en del av såväl vår historia som vår nutid. Det menar Eva-Lotta Hultén i dagens essä från OBS.Vill du läsa en roman av Scholastique Mukasonga? Vi tipsar om "Madonnan vid Nilen".Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg tipsar om böcker att fynda på årets bokrea, och filmklassikern Änglagård blir musikal med bland andra Helen Sjöholm och Tommy Körberg. Programledare: Nina SjömanProducent: Andrea Valderrama

Författaren om sin ständigt pågående bildningsresa och hungern efter att få skriva. Författaren Lydia Sandgren fick ett enormt genombrott med sin första roman Samlade verk, som belönades med Augustpriset 2020. Boken är ett 700 sidor långt familjeepos som rör sig över flera generationer. Den handlar om kärlek, vänskap och konst och är dessutom en storslagen Göteborgsskildring.Lydia Sandgren kombinerar sitt skrivande med sitt arbete som psykolog.Lydia Sandgren om sitt Sommarprat: Jag ska prata om min ständigt pågående bildningsresa som började i ett gammalt skolhus i Hyssna. Där föddes min hunger (och glupskhet) efter att få läsa, skriva och arbeta.Producent: Carin AhlqvistVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Direkt från Bistron på tåget mellan Köpenhamn och Stockholm sammanfattar vi alla intryck som dagarna i Danmark lämnat oss med! Det blir bland annat backstage-snack och kändisspaning och missa inte att vi kör en tävling i samarbete med Dometic där du kan vinna en superfin kylbox! Tack också till NTT och Bravur!

Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att  ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vi har samlat tankarna lite efter COTA, tar ett grepp om silly season och vad som väntar till nästa säsong och sen ser vi fram emot helgens race i Portugal.Support till showen http://supporter.acast.com/motogp-podden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dikt: Osårbar Uppläsning: Karin Boye (ur Sveriges Radios arkiv) DIKTSAMLING: "För trädets skull"från 1935, omtryckt i "Samlade dikter"; (Modernista, 2019)MUSIK Charles Tomlinson Griffes: Sjön vid kvällningen ur TonbilderEXEKUTÖR Stephen Beus, pianoI år är det hundra år sedan Karin Boye debuterade som 22-åring med diktsamlingen Moln. Ett drygt decennium senare blev hon den första poet som läste sina dikter i det då nystartade programmet Dagens dikt. Fram tills dess hade dikterna alltid lästs av skådespelare. Men en dag blev den engagerade skådespelaren sjuk och den dåvarande programredaktören Pontus Bohman mindes att den unga poeten från Göteborg var bra på läsa sina dikter inför publik. Flera av Boyes första inläsningar från trettiotalet finns bevarade i vårt arkiv och kan höras under hennes vecka som Månadens diktare.

Dikt: Ja visst gör det ont... Uppläsning: Karin Boye (ur Sveriges Radios arkiv) Diktsamling: För trädets skull"från 1935, omtryckt i "Samlade dikter"; (Modernista, 2019)MUSIK Gunnar de Frumerie: Preludium ur Pastoral svitEXEKUTÖR Göran Marcusson, flöjt, Göteborgs Symfoniker, Thord Svedlund, dirigentI år är det hundra år sedan Karin Boye debuterade som 22-åring med diktsamlingen Moln. Ett drygt decennium senare blev hon den första poet som läste sina dikter i Dagens dikt. Dessa hade dittills alltid lästs av skådespelare men när den engagerade skådespelaren en dag blev sjuk mindes den dåvarande Dagens dikt-redaktören Pontus Boman att den unga poeten från Göteborg var bra på läsa sina dikter inför publik. Flera av Boyes inläsningar från trettiotalet finns bevarade i vårt arkiv och kan höras under hennes vecka som Månadens diktare.

Dikt: Evighet Uppläsning: Karin Boye (ur Sveriges Radios arkiv) Diktsamling: "För trädets skull"1935, omtryckt i "Samlade dikter" (Modernista, 2019)MUSIK Eugène Bozza: IdyllEXEKUTÖR Duo BrillanerI år är det hundra år sedan Karin Boye debuterade som 22-åring med diktsamlingen Moln. Ett drygt decennium senare blev hon den första poet som läste sina dikter i Dagens dikt. Dessa hade fram tills dess alltid lästs av skådespelare men en dag blev den som var engagerad sjuk.Ryktet hade nått dåvarande redaktören Pontus Bohman att den unga poeten från Göteborg var bra på läsa för publik och resten är radiohistoria. Flera av Boyes inläsningar från trettiotalet finns bevarade i vårt arkiv och kan höras under hennes vecka som Månadens diktare.

Dikt: Jag vill möta... Uppläsning: Karin Boye (ur Sveriges Radios arkiv) Diktsamling: "Härdarna"från 1927, omtryckt i "Samlade dikter" (Modernista, 2019)MUSIK Robert Schumann: Första satsen ur Gesänge der Frühe op 133EXEKUTÖR Mitsuko Uchida, pianoKarin Boye är en högst levande poet trots att det är hundra år sedan hon debuterade 1922 med diktsamlingen Moln. Ett drygt decennium senare blev hon den första som läste sina dikter i Dagens dikt. Den engagerade skådespelaren blev sjuk. Boye fick då frågan av programredaktören Pontus Bohman som hade hört att den unga poeten från Göteborg var bra på läsa inför publik. Flera av hennes inspelningar från trettiotalet finns bevarade i vårt arkiv och sänds under hennes vecka som Månadens diktare.

Dikt: I rörelse Uppläsning: Karin Boye (ur Sveriges Radios arkiv) Diktsamling: "Härdarna"från 1927, omtryckt i "Samlade dikter"(Modernista, 2019)MUSIK Hubert Parry: Intermezzo ur orkestersviten The Birds of AristophanesEXEKUTÖR BBC:s walesiska nationalorkester, Neeme Järvi, dirigentKarin Boye är högst levande i dagens poesi-Sverige trots att det gått hundra år sedan debuten med diktsamlingen Moln. Ett drygt decennium senare blev hon den första poeten som läste sina dikter i det nystartade radioprogrammet Dagens dikt. Den engagerade skådespelaren blev sjuk men redaktör Bohman hade hört att den unga poeten från Göteborg var mycket bra på läsa inför publik... Flera av Karin Boyes inläsningar från trettiotalet finns bevarade i vårt arkiv och sänds under hennes vecka som Månadens diktare.

Gudstjänst 2022-01-23 kl 10.00 Vi fortsätter med vårens tema “Församling 2022”. Miguel Lara predikar om bön med titeln “Var samlade och nyktra så att ni kan be”. Vad hindrar oss från att be idag? Inser vi kraften och möjligheten som finns i bönen? Häng med och bli inspirerad! Video av inspelningen finns på Youtube: Youtube - Var samlade och nyktra så att ni kan be - Predikan 23/1 – Miguel Lara Bibelläsningsplanen Församling 2022 hittas genom att klicka här

Dubbelgångare är vanliga i litteraturen sedan 1800-talet. Men de verkar livskraftiga och har fått nytt liv i den moderna tv-serien. Gabriella Håkansson har en teori om varför. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen den 12 september 2018.En av Fjodor Dostojevskijs mest lästa böcker är Dubbelgångaren. Det är hans andra bok som kom bara några veckor efter succédebuten Arma människor 1846. Kritikerna gillade den inte. Den var alldeles för absurd för tidens realistiska ideal. Ärligt talat är den heller inte en av hans bästa böcker, men idén med en dubbelgångare som en dag dyker upp och totalförstör huvudpersonens liv är intressant. Den ställer en intrikat fråga som löper genom hela den moderna litteraturen, och vidare in i dagens tv-serier och populärkultur.Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana.Dubbelgångaren börjar med att den strävsamme, lite märklige kanslisten Goljadkin får ett ryck. Han är övertygad om att alla hans problem kommer att försvinna om han får gifta sig med chefens dotter Klara. Maniskt shoppar han kläder och tar en droska till chefens galamiddag övertygad om att han kommer att göra succé. Men Goljadkin är varken inbjuden eller önskad. Och det som skulle bli den första kvällen i ett helt nytt liv, slutar med brakskandal och han slängs ut från festen.Det är på hemvägen, när han fylld av skam och självhat går längs kanalen som dubbelgångaren dyker upp, som en personifikation av de sidor hos sig själv han inte står ut med. Goljadkin bjuder hem honom, super till och ett besynnerligt tycke, nästan som kärlek, uppstår i ruset mellan de två männen. Men det dröjer inte länge förrän dubbelgångaren har tagit över Goljadkins arbete, lägenhet, umgänge och sociala status medan kanslisten själv degraderats till en sjavig loser. Det slutar med att han måste läggas in på psyket.Även om dubbelgångartemat gjorde entré i litteraturen redan något decennium tidigare med böcker som Hoffmans Djävulsdrogen, och Mary Shelleys Frankenstein, så var det helt nytt för publiken att få följa en sinnesförvirrad person inifrån. Dostojevskij inspirerades av den mallade gotiska romanen, men hans mer egensinniga komposition slog an något som gjorde att snart sagt varje författare med anseende ville skriva en egen dubbelgångarberättelse. Poe, Stevenson, Dickens, Wilde, Conrad, du Maurier och Nabokov alla har de gett sin version av temat. Så vad är det hos dubbelgångaren som attraherar egentligen? Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana. Den mörka andre är ett monster som uppstår när människan syndat mot Gud, moralen eller naturen, som doktor Frankenstein när han skapar liv ur död materia.I den traditionella skönlitteraturen har tolkningen istället kommit att präglas av Sigmund Freud. I sin essä Det kusliga använder han Hoffmans dubbelgångare i novellen Sandmannen som exempel på just det kusliga något som är välbekant men ändå främmande. I dubbelgångaren känner du igen dig själv, men får samtidigt möjlighet att se dig själv utifrån, med andras blick, precis som Goljadkin. Och Freud satte tonen. Under dubbelgångarlitteraturens glansperiod blev de psykologiska läsningarna helt dominerande. Den andre skulle förstås som en rädsla för att det psykiskt förträngda kunde blottas, men kanske gav den läsningen inte hela bilden?I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär [...] samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen.För om vi går tillbaka till Dostojevskij och skalar bort allt utanpåverk så handlar ju romanen om en man som vanäras socialt och går under. Om och om igen upprepas, i Bengt Samuelsons fina översättning, fraserna dra i smutsen och få sitt rykte svärtat om den stackars Goljadkin. Samma sak sker i Edgar Allas Poes William Wilson där huvudpersonen avslöjas som en tarvlig falskspelare av sin dubbelgångare och i Vladimir Nabokovs Förtvivlan så är det den skötsamme affärsmannen Felix som får idén att mörda sin dubbelgångare för att få ut livförsäkringen, och naturligtvis misslyckas.Det karakteristiska verkar vara att dubbelgångaren synliggör huvudpersonens dåliga sidor, antingen genom att själv vara tygellös och amoralisk, eller genom att trigga och avslöja originalets bristande moral. Och frågan är om det inte är moralproblematiken som är genrens fundament? Konflikten som gestaltas utspelar sig kanske inte, som Freud menar, inom individen, utan mellan individen och samhället, eller mer specifikt, mellan mannen och samhället, för den stora majoriteten författare som skrivit om dubbelgångare är ju, liksom dubbelgångarna själva, män.Så vad är det för djupt liggande oro manlig dubbelgångaren ger uttryck för? Kanske har det något att göra med de sociala regelsystem som växte fram under moderniteten, och som kom att kontrollera och forma just mansrollen på ett nytt sätt. Huvudpersonerna är ju kanslister, läkare och jurister, män ur det hårt arbetande borgerskapet som byggde sin klassidentitet på ordningssamhet, pliktkänsla och moralisk rättskaffenhet. I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär eller utsvävningar, allra minst vad gällde det sexuella, samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen. Men bara för mannen, vilket nog förklarar varför dubbelgångarlitteraturen är en så specifikt manlig genre.I 1800-talets dagböcker och brev ser man ofta män som ger uttryck för sin skam över att ha supit ner sig, spelat bort pengar eller köpt sex, men mycket lite av detta ventileras i romanen på grund av den hårda censuren. Dubbelgångaren blir då en litterär gestaltning av en rädsla som inte kan vädras offentligt, och som bottnar i en skräck för deklassering och social utstötning.För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag,Men var hittar vi då dubbelgångaren idag, när censuren avskaffats och vi kan prata om allt? Ett bra exempel är tv-serien True detective från 2014, som skapats av litteraturhistorikern Nic Pizzalotti. Kriminalarna Rust Cohle och Marty Hart gestaltar två sidor av manligheten; den fria amoraliska outsidern som varken tror på gud, naturen eller samhället, men ändå är den som agerar rätt och är sann, och den tyglade, moraliska familjefadern som bygger samhället, men ändå hycklar och begår onda handlingar. Serien har kritiserats för att vara en bromance, och enbart fokusera på mäns relationer, men jag tycker den kan ses som vidareutveckling av det gamla dubbelgångartemat, som gestaltar konflikten mellan det otyglade driftslivet, och kravet på att kontrollera begären och inlemma sig i den sociala ordningen. Frågan som gestaltas är precis samma som hos Dostojevskij och Poe: Hur ska mannen möta de moralkrav som ställs på honom, hur ser den goda maskuliniteten ut?Som en extra krydda kan man säga att serien har en tredje huvudperson, den inavlade seriemördaren ett driftsstyrt mansmonster som utgör den goda maskulinitetetens motsats, och är ett talande exempel på hur det går om man hamnar utanför samhället. Även en fjärde huvudperson anas. Precis som Sankt Petersburg i början av industrialismens och byråkratins era i Ryssland spelade en avgörande roll för Dostojevskij, så spelar den amerikanska södern med sitt industriella förfall, och sitt dubbla rop på gudsfruktan och frihet, en av huvudrollerna i gotiska True Detective.För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag, och även om True Detective gestaltar ett specifikt amerikansk dilemma med sin rashistoria och sin klasskamp, så finns grundkonflikten i alla samhällen. De gemensamma lagarna och det sociala trycket ställs mot den enskilda personens frihetslängtan och begär. Den konflikten kommer aldrig lösas, och dubbelgångaren, ja han kommer komma tillbaka om och om igen.Gabriella Håkansson, författare DubbelgångarlitteraturFjodor Dostojevskij Dubbelgångaren, översatt av Bengt Samuelson, Bakhåll, 2004Vladimir Nabokov Förtvivlan, översatt av Aris Fioretos, Modernista, 2017Edgar Allan Poe William Wilson, översatt av Erik Carlquist, i Edgar Allan Poe. Samlade noveller volym 1, H:ström, 2005Mary Shelley Frankenstein eller den moderne Prometheus, översatt av Måns Winberg, Bakhåll, 2017E.T.A. Hoffmann, Djävulsdrogen, översatt av Knut Stubbendorrf, Vertigo, 2017E.T.A. Hoffmann, Sandmannen, översatt av Jan Nyvelius, Natur&Kultur, 2001Robert W. Chambers, Kungen i gult, översatt av Jonas Wessel, Hastur, 2014Sigmund Freud, Det kusliga, översatt av Ingrid Wikén Bonde, Clarence Craaford, Lars Sjögren, i serien Samlade skrifter, av Sigmund Freud, volym XI Konst och litteratur, Natur&Kultur, 2007

Ylva försöker analysera sina insamlade bevis, men hur ska hon egentligen göra? Radioagent Hugo från Bromma rycker in och hjälper Ylva med både bevis och veckans gåtor! Här kommer veckans nya gåtor att klura på: Ord 1: Orm utan r Ord 2 : In baklänges Ord 3: Annat ord för önska som rimmar på sill Rapportera in svaret på Mysteriefredags telefonsvarare, ring 08-7842929 Eller skicka in ditt svar här på hemsidan.  Nästa Mysteriefredag är 22 oktober.

Frida och Lisen är tillbaka efter sommarsemestern. Frida har läst massor och är taggad, Lisen har tragglat med en klassiker hela sommaren.Böcker vi pratar om mycket:Trion av Johanna HedmanSwanns värld av Marcel ProustTour de chambres av Tine HøegVäder av Jenny OffillKvinnor jag tänker på om natten av Mia KankimäkiKärlek i kolerans tid av Gabriel García MárquezBöcker som vi nämner:Samlade verk av Lydia SandgrenDen hemliga historien av Donna TarttPappaklausulen av Jonas Hassen KhemiriAvd. för grubblerier av Jenny Offill

Uppläsning: Pontus Plaenge Diktsamling:  Samlade dikter volym 14 (1922) MUSIK Ellika Frisell: Nattpolska EXEKUTÖR Ellika Frisell och Mats Edén, viola

I sommer kan du se utstillingen Fuglar i lyrikken på Kiellandsenteret på Sølvberget. Les mer om den her: https://www.xn--slvberget-l8a.no/Laering/Kiellandsenteret/Fuglar-i-lyrikken/(language)/nor-NO Fuglene omgir oss samme hvor vi er, og har alltid inspirert forfattere. Bøker som nevnes i denne episoden: - Sharknado (filmserie) - Agerhøns med champagne, Alexander Kielland - Arbeidsfolk, Alexander Kielland - Torvmyr, Alexander Kielland - Fuglane, Tarjei Vesaas - Å drepe en sangfugl, Harper Lee - Vandrefalken, J. A. Baker - Frihet, Jonathan Franzen - Stillitsen, Donna Tartt - Max Mischa og Tet-offensiven, Johan Harstad - Morgenstjernen, Karl Ove Knausgård - Samlade verk, Lydia Sandgren - H for hauk, Helen MacDonald - Liten fugl-bøkene, Lars Ramslie - Sorg er den greia med fjær, Max Porter - Tre vegar til havet, Brit Bildøen - The Ravenmaster: My life with the ravens at the Tower of London, Christopher Skaife -- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i mai 2021. Medvirkende: Stine Honoré, Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy Produksjon: Åsmund Ådnøy

Du var det dags för första avsnittet där vi pratar om ett ämne vi valt. Denna gång blir det saker vi samlade på. Vi pratar om luktisar, frimärken, Garbage pail kids, snäckor , manicklar och massa andra saker.Fredrik har gjort några tveksamma googlingar och Jimmy får ett uppdrag. Vi nämner bla Bruno Wintzell, Malena Ivarsson och det Italienska bandet Måneskin.Trevlig Lyssninginstagram fredrikdarocha och slimjimkarlssonPatreon: patreon.com/hdtenmail: droppamicken@gmail.comhttps://feeds.acast.com/public/shows/hdten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.

Kalle, Lars, Lillove, Lex och Panganders ses IRL! Stämningen är GOD! Det pratas jakt på vårbock och lite pepp inför nattjakt på vildsvin med termiskt sikte. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.