Johan Kants rektorspodd

I årtionden har riksdagspolitiker lyft fram hur viktigt läraryrket är och att man måste värna lärarkåren. Ändå har det blivit värre och värre för lärare när det gäller både arbetsbörda och ansvar. Trots höga rop om administrationshelvete och bristande nationella prov och urusel kursplan har ingenting hänt. Ingenting! I detta poddavsnitt samtalar jag med pedagogen och läsforskaren Bo Sundblad om nedmonteringen av läraryrket. Trevlig lyssning!

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarnas förening, skrev 5/4-21 en debattartikel i Dagens Nyheter (DN) där han synliggjorde den marginalisering som skett på läromedelsfronten. Tagen av artikelns innehåll bestämde jag mig för att kontakta Per Kornhall för att fråga honom ifall han hade tid för en pratstund om detta förfall. Till min glädje fick vi ett bra samtal över telefon. Verkligen skrämmande hur denna utveckling har skett i det tysta och inte uppmärksammats av någon debattör - inte heller jag har tagit upp denna fråga. För vem drabbar det? Egentligen alla elever, men framförallt de som inte har skriven text i sin hemmiljö eller en tradition av att läsning och studier. Alltså en marginalisering och ett klassamhälle redan på skolnivå.

Det är intressant att Skolverkets tjänstemän så kategoriskt avfärdar Per Måhls inspel om Skolverkets förslag till nytt betygssystem. Jag menar, Per Måhl har ju varit sakkunnig i betygsberedningen, skrivit fyra böcker kring betyg och bedömning och otal artiklar. Per Måhl är verkligen expert och trots det avfärdas han. I det här poddavsnittut talar jag med Per Måhl angående hans artikel i Skola och Samhälle som rönte så stor debatt. Vi talar om stycke för stycke där Per får berätta om texten.

Forskarna som hade myntat begreppet fonologisk medvetenhet; Usha Goswami, professor i neurologisk forskning med fokus på kognitiv utveckling, Camebridge University och Peter Bryant, professor i utvecklingspsykologi, Oxfort University hade kommit till en makalös upptäckt: ”Vi har tvingats komma till två obekväma slutsatser – obekväma, i alla fall, för författarna till en bok om fonologisk medvetenhet och läsning. Det första är att det finns mycket lite direkt evidens för att barn som lär sig läsa är beroende av relationen mellan bokstav och ljud.  Den andra att det finns en hel del evidens för att barn lätt och naturligt lär sig läsa på andra sätt. (Goswami an Bryant 1990:46)” Ett sådant kritiskt självmedvetande är, hur som helst, uppenbarligen inte tillfinnandes hos många av dem som använder konstruktionen fonologiskt medvetande.” Frågan är om lågstadie- och speciallärare har det modet? Eller om falangen av psykologer som ser på läsningen utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv? Den sistnämnda gruppen har nog inte modet att ompröva sina ställningstaganden - det är alldeles för mycket prestige och makt som står på spel. Lika bra att låta tusentals elever misslyckas i stället. Man står ju sig själv närmast. I det här poddavsnittut talar jag med läsforskaren Bo Sundblad om fonologisk medvetenhet. Trevlig lyssning!

Läsutvecklingsschemat (LUS) är en baktalat instrument. Vad beror det på? Kanske var Bo Sundblad före sin tid eller också var det så att den genren som står för den naturvetenskapliga sättet att se på läsning har varit för starka och vunnit läskriget. Ni vet det läskrig som rådde mellan olika företrädare för vad läsningen var. I det här poddavsnittet kommer vi tala om vad LUS är och inte är. Trevlig lyssning!

Den senaste tiden har det varit en stor snackis i skoldebatten om hur Skolverket på något sätt vill införa någon slags relativ bedömning. En person som reagerade på detta är betygsexperten Per Måhl som var gäst i Rektorspodden 24/2-21 (avsnitt 2). Men hur kan man förstå Skolverkets svar och deras vilja att återinföra någon form av relativ bedömning? Detta diskuterar jag med Bo Sundblad, betygsexpert och lektor i pedagogik, i akt och mening att komma bakom diskussionen och förstå vad det är som driver dessa människor. Trevlig lyssning!

Under flera års tid har den allt grövre kriminaliteten som krupit längre ner i åldrarna diskuterats. Ungdomsgäng och nätverk. Gangsterkriminalitet och råhet. Vad göra? Fredrik Kärrholm, polis som en master i kriminologi, kom 2020 med en uppmärksammad bok där han ville se betydligt striktare lagstiftning mot dessa unga killar. Lasse Wierup, journalist och författare, har gjort en stor genomlysning av dessa nätverk. Men vad säger juristen? Anna har själv erfarenhet av vilka möjligheter dessa killar har redan från start och personligen har jag jobbat som lärare när ett kriminellt gäng skickade in sina springpojkar i skolan för att rekrytera. Det blev allt annat än lugnt om man så säger. Men vad ska man göra? Vi har inget svar och vi är inte experter på området, men har utifrån våran erfarenhet en del åsikter i frågan.  Trevlig lyssning! Referenser https://johankant.wordpress.com/2021/01/10/2021-varning-for-kant/ Fredrik Kärrholm: Gangstervåld – den nya brottsligheten, Fri tanke 2020 Lasse Wierup: Gangsterparadiset - så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar, Forum 2020

Per Måhl, betygsexpert och utbildningskonsult, har länge hävdat att det inte finns någon betygsinflation. Tvärt emot den rådande debatten hävdar Måhl med en dåres envishet att man inte helt tvärsäkert kan säga att det handlar om betygsinflation. I det här poddavsnittet får Per förklara hur han tänker om sina påståenden. Jag får också en möjlighet att personligen ge en känga åt det relativa betygssystemet.

I många år bloggade jag och Helena von Schantz parallellt med våra egna bloggar. Hon befann sig i Norrköping och jag i Stockholm. Vi träffades och skrev en gemensam debattartikel om att återinföra studentexamen. Vi låg väldigt nära varandra när det gällde synen på kunskap, skolans uppdrag och vad lärarens uppdrag var. Sedan försvann Helena från debatten. Inte sedan 2016 har hon bloggat även om hennes läsvärda texter givetvis ligger kvar på nätet. Nu har jag återupptagit kontakten med Helena och i detta poddavsnitt berättar hon vad som hände 2016 och berättar även om sin syn på läraruppdraget och skolan. Trevlig lyssning!

Vilken roll spelar samspelet mellan lärare och elev? En hel del skulle nog de flesta säga - men vad innebär det? Och hur kan det konkret se ut? I ett samtal med Bo Sundblad, läsforskare och pedagog, samtalar jag om detta samspel. Det blir en hel del stickspår, vilket det inte sälla blir under ett dynamiskt samtal.   Trevlig lyssning!

I ett samtal med läsforskaren Bo Sundblad talar vi om resultatuppföljningen och den effekt den har på läraren och skolan. Vad är det som händer när man följer upp resultat kontinuerligt under läsårets gång? Vad händer med organisationen? Vad kan man göra med resurserna (dvs lärartid)? Vad går det att se hos de enskilda eleverna? Vad inträffar hos läraren när denne ser att dess arbete ger resultat? Någonting positivt händer med lärarorganisationen och i dessa dystra Covid-tider kommer resultaten som ett ljus i mörkret. Trevlig lyssning!

Under hösten 2020 har debatten kring de växande friskolekoncernerna och de resursstarka eleverna som söker sig dit. På ojämna villkor konkurrerar kommunala och fristående skolor. Bakgrunden till denna debatt är den bok som Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans gav ut i maj 2020. Under hösten kom Linnea Lindqvist, rektor för Hammarkullsskolan, ut med boken En tickande bomb. När Filippa Mannerheims debattartikel publicerades i Expressen formligen exploderade debatten.  I det här poddavsnittet samtalar jag med Marcus Larsson och Linnea Lindqvist om läget kring diskussionerna. Trevlig lyssning!

I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll. I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig. I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken. Trevlig lyssning!

Sällan har jag politiker med i min podd. Anledningen är att jag vill komma närmare professionerna - de som jobbar i skolan och debatterar skolan. Över lag sätter politiker upp mål och visioner medan pedagoger, tjänstemän, skolledare och lärare försöker förverkliga politiska beslut. Hur blir det egentligen? En politiker som jag anser har stuckit ut en hel del i sina tankar om skolan är Rossana Dinamarca. Som Vänsterpartiets skoltalesperson gick hon emot mycket av det som jag trodde på (och tror på) och var en av de största kritikerna till Jan Björklund. Vid ett tillfälle var hon på besök på Jordbromalmsskolan och vi kom att tala om betyg. Vi var inte överens. Många år har gått sedan dess och jag har velat samtala med Rossana i min podd. Under en ganska lång tid har jag försökt få till ett samtal med henne, men Rossana har lämnat politiken och studerar numer juridik.  Äntligen fick jag till ett möte för några månader sedan och kan nu publicera ett samtal där vi inte är riktigt överens. Som bonus var Vänsterpartiets nuvarande talesperson i skolfrågor, Daniel Riazat, med på samtalet.  Den här podden är opolitisk och inte bunden till någon livsåskådning. Samtalet är därför inte en politisk manifestation utan det som Rossana och Daniel säger, oavsett om de refererar till ett partiprogram, är tankar och åsikter som får stå för dem. För mig var det intressant att få fram ett perspektiv som inte klingar med mina egna tankar, särskilt när det gäller betyg. Trevlig lyssning 

Visst är det svårt med elevhälsa? Att ständigt fokusera på kärnuppdraget, att undervisa eleverna i de kunskaper som de har rätt att lära sig, samtidigt som de ska må bra. För visst är det skolans uppgift att se till att eleverna mår bra?  Några som inte tycker det är svårt med elevhälsa är gänget på Visättraskolan i Huddinge. Hårt arbete ja, men Semira Vikström, Dounya Hayyoun och Erik Hall leder personalen på skolan med hjälp av elevhälsoarbetet. Trion har tillsammans med forskaren Ingrid Hylander skrivit en bok med titeln Elevhälsa i praktiken - Hur gör vi? Trevlig lyssning!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menas den tysta kunskap som lärarkåren sitter på är inte vatten värd. I debatten är det kunnande som finns inom lärare inte vatten värd. Hur ofta hör du lärare som deltar i den offentliga debatten hänvisa sina påstående till den erfarenhet hen har? Däremot hörs det ganska ofta ”vetenskapen säger” eller ”enligt forskning”. Fast när det gäller att vara noggrann när det gäller grundläggande forskningsmetodik inom pedagogiken ligger inte så värst högt på prioritetslistan. Jag har själv på bloggen lyft upp hur det fuskas, t.ex. Ruth Butler 1988 eller Betygens geografi. Betyg och bedömning är kanske det område som den ideologiska debatten där det forskningsfuskas mest. Vi har tidigare i år talat om just vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men jag anser att det är viktigt att åter ta upp detta ämne då jag anser att lärares tysta kunskap inte väger tungt i debatten.  Trevlig lyssning!

Hans-Albin Larsson är professor i historia med specialitet mot bland annat skolhistoria och didaktik. Under decennier har han följt svensk skolas utveckling och de aktörer som varit delaktiga att få skolan dit den är idag. Intressant? Det tycker jag verkligen. Trevlig lyssning!

Hammarkullen - ett av de särskilt utsatta områdena enligt polisen, styrt av en kriminell släkt som enligt boken Familjen, bygger på en hederskultur. Alltså det som i senaste tidens debatt kallas för Klankriminalitet. Barnen på Hammarkullsskolan ser de gråa husen ett par hundra meter från skolgården och några elever bor även på dessa adresser där försörjningsstöd, arbetslöshet, utanförskap och segregation är vardag. Men är allt så nattsvart? Nej, för på Hammarkullsskolan är Linnea Lindqvist rektor. En engagerad och debattglad kvinna som kämpar mot segregation och ständiga neddragningar av resurser i skolan. Linnea har gjort sig känd för att vara en av initiativtagarna till Lärarupproret och hon är ständigt med och lyfter fram det arbete som tankesmedjan Balans presenterar. Nu är Linnea även aktuell med boken En tickande bomb - en bok om skolsegregation. Trevlig lyssning!

”Den språkfattige blir hämmad i sin sociala kontakt med andra (vilket leder till isolering och ensamhet). Förmågan att utvecklas intellektuellt och emotionellt reduceras; p g a den språkliga otillräckligheten kan man inte inhämta och bearbeta kunskaper, analysera problem, argumentera och ifrågasätta på det sätt som man annars skulle kunna. Detta leder till mindre möjligheter att skapa sig en position i samhället (sämre jobb e t c). Eftersom den språkfattige inte kan eller vågar använda sitt språk i många situationer, avhänder han/hon sig många möjligheter att politiskt, ekonomiskt och kulturellt påverka och förbättra sin egen situation. I stället blir det de språkligt avancerade, som också besitter kunskaperna och den sociala prestigen, som ensamma får utöva den politiska, ekonomiska och kulturella makten. Den språkfattige tvivlar på sig själv och sina möjligheter i samhället. Han kan känna sig utestängd och kanske inte så sällan rent desperat.” (Per Linell: Människans språk, s 45) Vad betyder det att ha ett rikt språk? Hur påverkas människan av det och vad händer med den språkfattige?  I en hotellobby i Göteborg träffar jag Per Linell, professor emeritus, för att tala om Människans språk.  Trevlig lyssning!

Marcus Larsson, en halvan av tankesmedjan Balans, hade beskrivit det svenska skolsystemet i allmänhet och friskolesystemet i synnerhet. Jag var tvungen att bege mig till Göteborg för att få en pratstund med Marcus. En dryg timmes samtal skulle kunnat varit minste det dubbla. Lyssna!!!

Ledarskap är ett ämne som sällan diskuteras när det gäller skola. Läraren ska vara ledare i klassrummet brukar det heta och rektorn ska vara pedagogisk ledare. Ändå uppdagas det gång på gång att det brister just i ledarskap och informella ledare får ta makten - oavsett om det gäller lärare eller elever. Rektorerna Henrik Ljungqvist och Renas Khezri är två ledare som har varit tvungna att vara tydliga i sitt ledarskap. I Ronnaskolan i Södertälje har deras ledarskapsfilosofi växt fram och som utvecklats till ett ledarskapsprogram som jag ser det. I det här poddavsnittet träffar jag Henrik och Renas för att tala om deras syn på ledarskap. Trevlig lyssning!

Pia Enochsson är en statstjänsteman som jag träffade när jag besökte Myndigheten för Skolutveckling (MSU) för att presentera ett projekt som jag skissat på när det gäller läsning och sökte sponsring för detta. Med projektet blev det ingenting, bara att jag nämnde Läsutvecklingsschemat (LUS) blev det nobben. Medvetet hade jag inte tagit upp att LUS låg i botten och handläggaren på MSU var i eld och lågor när vi hade kontakt via mail. Givetvis lyssnade handläggaren artigt och nyfiket på vad jag hade att säga men sedan hörde hon aldrig av sig. När det gäller Pia Enochsson fick jag ett ansikte och en kontakt på en myndighet. Jag har aldrig haft kontakt med henne mer än på Facebook men frågade henne om jag fick intervjua henne för podden. På grund av Corona-tiden har detta samtal försenats med ett halvår, men här kommer det. Vi sitter utomhus i Vasaparken i centrala Stockholm och mina mikrofoner fångar upp omkringliggande ljud. Kanske inte så farligt när det gäller fåglar som kvittrar eller barn som leker, men dessvärre kom en och annan vindpuss emellanåt. Trots puffskydd så svajar ljudet då. Hoppas du har överseende när det gäller detta för Pia har lång erfarenhet av att jobba i departement och skolmyndighet och hennes kunskaper och erfarenheter är intressanta. Trevlig lyssning!

Följer du skoldebatten? Ja, då har du inte missat Sara Bruun. Från Skånes slätter skickar Sara ut sitt budskap om hur viktig skolan och lärarkåren är. Sara är kolumnist i Skolvärlden, skriver debattartiklar och bloggar. Jag tog mig till Höör, drygt fem mil norr om Malmö för att träffa Sara och samtala om skoldebatten, hur skolan fungerar och om att undervisa. Trevlig lyssning!

För cirka ett år sedan, juni 2019, sade Maria Jarlsdotter upp sig i protest mot de nedskärningar som hon skulle vara tvingad att genomföra för att få ihop budget. Hon valde att gå i pension ett år tidigare än beräknat. Maria var då rektor på Malmö latin, en gymnasieskola i centrala Malmö. Maria hade varit en hel del i debatten kring svensk skola och skrev en uppmärksammad artikel om lärares arbetstid. I detta poddavsnitt har jag tagit mig ut till Marias landställe utanför Ängelholm där hon tillsammans med sin man Pelle tillbringar sommaren. Vi träffas under en var försommardag och samtalar bland annat om hennes val att sluta tidigare och hennes artikel.

De nationella proven bidrar till en ständig diskussion inom skolan. Hur ser frågorna ut? Bedömningsmallen? Omfånget och tidsåtgången? Ständiga frågor lyfts upp till diskussion och av lärarkåren. I det här poddavsnittet samtalar högstadielärarna Anna och Helena om hur nationella proven ställer en hel del frågor hos lärarkåren men även bidrar till osäkerhet när det gäller bedömning och stress hos eleverna. Trevlig lyssning!  

Sällan finns fritidshemmet med i diskussionen när svensk skola debatteras. Vad kan fritids bidra till när det gäller lärandet i skolan?  Sedan några år tillbaka har fritids verksamhet tydliggjorts i styrdokumentet Lgr 11 samt när det gäller lagstiftning att skolan behöver ha en fritidspedag eller fritislärare som ansvarig för att skolan ens ska kunna bedriva fritids.  I detta avsnitt av rektorspodden samtalar jag med fritidspedagogen Henning om fritidshemmets roll för lärande och den samlade skoldagen.  Vi försöker komma åt vad det är som fritids kan bidra med och hur man kan tänka kring fritids roll. På min blogg kan du ta del av de dokument som Henning tar upp i podden och som han så gentilt delat med sig av. Trevlig lyssning!  

Jag blev rekommenderad att ta kontakt med Magnus Duvnäs, rektor för Husbygårdsskolan. ”Ni har liknande syn på den segregerade förorten och brinner båda för att göra skillnad”, sa den vän som uppmanade mig att höra av mig till Magnus. Jag googlade på hans namn och fick tag i kontaktuppgifterna och ringde direkt. Magnus lät avvaktande och en aning reserverad när jag på telefon berättade om mig själv och frågade om han ville vara gäst i min podd. Efter några dagars funderande kom svaret att han ställde upp. När jag samtalat med rektor Duvnäs i cirka 50 minuter var jag på strålande humör. Samtalet, miljön, eleverna och sammanhanget påverkade mig ytterst positivt. Den segregerande betongförorten har en mäktig påverkan på mig och lägger man till en engagerad rektor så blir resultatet fantastiskt.  Samtalet kom att handla om utmaningar och nyfikenhet, organisation och ledarskap. Vad kräver god undervisning i en förortsskola? Trevlig lyssning och glad påsk!  

Under många år har Sören Holdar varit inne på en rad forum och diskuterat skola och pedagogik. Så även på min blogg. Men kloka inlägg som byggt på hans egna kunskaper och erfarenheter har Sören många gånger lagt sitt perspektiv på det jag skrivit. Egna erfarenheter och exempel har gjort mina texter starkare och vid flera tillfällen har det jag skrivit blivit verifierat av Sören. Jo, så fungerar det och ja, det är också mina erfarenheter. Jag tog kontakt med Sören redan i höstas (2019) och frågade om han ville vara gäst i min podd. Han tackade ja, men av olika anledningar kom annat emellan. Nu fick vi till ett möte i Sollentuna, inte ens Coronasmittan kunde sätta käppar i hjulet denna gång. Men vad ska man tala om med en erfaren mellanstadiemajje? På något sätt behövs begränsningar och vi valde diagnoshysteri och betygssättning, ämnen som det skulle visa sig ha ett visst samband. Sörens största idol är Skå-Gustav och poddgästen talar om det sociala arvet, ett uttryck som Skå-Gustav myntade.  Det blev en väldigt trevlig pratstund och det kommer att finnas anledning att återvända till Sören för fler samtal i framtiden. Trevlig lyssning!

Många gånger talas det om att engelskämnet är ett ganska tacksamt ämne att jobba med, eftersom många elever lär sig mycket engelska utanför skolan. I förhållande till de övriga kärnämnena i grundskolan, svenska och matematik, är elevernas kunskaper när det gäller måluppfyllelse och meritvärde relativt goda. I internationell jämförelse är svenska elevers kunskaper i engelska goda.  Sara har 20 års erfarenhet av att arbeta med engelska på högstadiet. Hon brinner för ämnet och det här samtalet lyfter Sara fram de svårigheter som hon står inför som högstadielärare i engelska. Sara berättar om hennes framgångsfaktorer och även om de problem som kursplanen och nationella prov i engelska utgör. Trevlig lyssning!

Vetenskaplig utveckling - vad är det? Bo Sundblad diskuterar hur vetenskap utvecklas utifrån teori, emperi, nya rön och nya teorier.  Vetenskapsteori måste man ha i botten, något som svensk universitetsutbildning saknar enligt Sundblad. Lyssna på detta intressanta samtal där Bo Sundblad redogör för hur det ligger till med svensk vetenskap utifrån hans perspektiv. Något som verkligen spiller över på pedagogiken och skolan.  Trevlig lyssning!

Hur lyckas en skolledare lyfta en skola? I det här avsnittet av Rektorspodden samtalar jag med Semira Vikström, bejublad rektor på Visättraskolan i Huddinge, söder om Stockholm.  Det är inte lätt att få till alla måsten som skolan ska leverera, för alla samhällets problem ska lösas av skolan. Samtalet handlar om fokus på eleverna, på EHT och resultat. Vad är viktigt att fokusera på. Kanske inget facit över hur man gör, men definitivt en stor portion inspiration för att få den egna skolan att förbättras. Trevlig lyssning!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt styrdokumenten. Men vad betyder det? Vem påstår att något är vetenskapligt eller inte?  Just vetenskaplig grund har en oerhört stark status, men varför är det si och så med den grundläggande vetenskapsmetodik? Vet lagstiftaren om det? Bryr sig lagstiftaren om det? Utvärderas detta? Jag tror inte det. Men beprövad undervisning, alltså den tysta kunskapen hos lärare, har inte särskilt hög status. Ingen verkar vilja ta reda på vad skickliga lärare gör i klassrummet. Vad händer i klassrummet och hur gör läraren för att få mer eller mindre alla elever att uppnå kunskapskraven? Att sätta ord på lärarens tysta kunskap. Den empirin vore intressant att med vetenskapliga metoder gå ut och kartlägga. Det finns dock två idétraditioner som väldigt få verkar vara medvetna om, t.ex. naturvetenskapligt och humanvetenskapligt perspektiv. Skolan har varit styrd av naturvetenskapligt perspektiv, eller behavioristiskt perspektiv. Här diskuterar jag och läsforskare Bo Sundblad kring de olika begreppen. Även om jag personligen är kritisk till behavioristisk perspektiv (naturvetenskap) är detta poddinlägg inte en attack mot dagens skola utan ett inlägg för att tala om dessa två idétraditioner. Lyfta diskussionen för att få en ansats till att tänka till kring dagens skolans bakgrund och innehåll. Trevlig lyssning!

Kanske är Lärarnas Riksförbund (LR) den viktigaste organisationen enligt mig. Varför det kanske ni undrar? Jo, man företräder lärare - renodlat och så får Studie- och Yrkevägledarna vara med (SYV), men that’s it. Och ni som följt min blogg känner till att jag tycker att jag lärarjobbet är samhällets viktigaste arbete och dessutom står jag ideologiskt när LR. Jag fick möjlighet att träffa LR:s ordförande Åsa Fahlén för ett samtal kring skolan. Kanske inga nyheter under himlen för de som är insatt i de frågor som LR driver eller det som jag tar upp i bloggen. Trots det är det spännande att höra Åsa formulera sig kring frågor som betyg, nationella prov och huvudmannaskap. Trevlig lyssning!

Resultatstyrning - vad är det? Väldigt ofta klumpas mål- och resultatstyrningen ihop med det förhatliga New Public Management (NPM). Som om det vore en del av NPM. Visst kan det vara så men att politiker och tjänstemän använder mål- och resultatstyrningen synonymt vilket är olyckligt. Detsamma när det gäller lärare och rektorer som inte ser eller begriper skillnaden. Absolut inget mörk över dessa yrkesgrupper, jag har många gånger på min blogg tagit upp den uteblivna fortbildningen när det gäller både Lpo 94 och Lgr 11. Lyssna på Bo Sundblads resonemang kring resultatuppföljning.  Trevlig lyssning

Sven Ginsburg har under lång tid varit inblandad i svensk skola i olika sammanhang. Genom att skriva utredningar, intervjua och vara delaktig i företaget Domiga, som jag som rektor jobbade med på Vikingaskola i projektet "Steget före" har Sven kunnat betrakta svensk skola.  I detta samtal får vi ta del av Svens långa erfarenhet och snudda vid de betraktelser som Sven har gjort. Vad han sett och upplevt. Ett spännande samtal som jag hoppas väcker tankar och funderingar. Trevlig lyssning!

Vilket ledarskap kräver en mångkulturell skola? Egentligen vilken skola som helst i vilket område som helst? Henrik Ljungqvist på Ronnaskolan i Södertälje är en rektor som tydligt visar hur viktigt det är med ledarskapet, från skolledning och ner till eleverna. Höga förväntningar på personalen och på eleverna.  Ronnaskolan har under Henriks ledning gått framåt mycket när det gäller elevernas resultat. Från att 2014/15 haft ett genomsnittligt meritvärde på 171 och en behörighet till yrkesprogram på 42% ligger de senaste siffrorna på 228,3 i genomsnittligt meritvärde och en behörighet till yrkesprogram på 78%. En remarkabel upphämtning.  Noterbart är att vid den stora flyktingvågen 2014/15 tog Södertälje emot många nyanlända. Utan att ha någon insikt i fakta är det nog inte en så vidlyftig gissning att Ronnaskolan fick ta emot en hel del nyanlända.  Lyssna på Henrik och hans tankar om ledarskap och arbetet i en mångkulturell skola. Trevlig lyssning!

Tankekvaliteter - vad är det?  Inom NO- och SO-ämnena myllrar det av begrepp, t.ex. densitet, migration, nativitet men vad innebär dessa begrepp? Det handlar inte om att eleverna ska lära sig definitionen av begreppen utantill i någon slags mekanisk inlärning, utan att undervisningen ska klä begreppen. Det handlar alltså inte om att eleverna har grundläggande - goda - mycket goda kunskaper eller liknande formuleringar som kännetecknar dagens kunskapskrav. Det handlar snarare om att undervisa utifrån de begrepp som de teoretiska ämnena. I det här poddavsnittet talar jag med Ove Hartzell om bakgrunden till tankekvaliteterna och utgångspunkten till undervisning som bygger på begrepp. Trevlig lyssning!

En fråga som jag ständigt undrar över är varför svensk skola har så många barn som inte läser tillräckligt bra. I många sammanhang och tillfällen har jag ställt frågan ifall det går att få alla elever att läsa flytande på tre år, alltså på lågstadiets årskurs 1-3. ”Självklart”, svarar alla lågstadielärare jag har talat med. ”Men varför gör vi då inte det”, undrar jag. Här får jag inga svar.  Läsningen är nyckeln till all inlärning. En elev som läser som en gud har inga problem med de andra skolämnena och lyckas få överbetyg i de teoretiska ämnena medan en elev som inte läser tillräckligt bra riskerar att bli utan betyg. Det är exakt det som gör att så många elever inte kommer in på gymnasiet - de har inte fått möjligheten att lära sig läsa tillräckligt bra. I det här poddavsnittut träffar jag den erfarna lågstadieläraren Kicki som talar om hur viktig läsningen är och hur hon jobbar på lågstadiet för att få igång läsningen. En intressant reflektion är hur Kicki liksom den tidigare blogggästen Annie (säsong 1, avsnitt 31) berättar hur de efter skolans slut har extra läsning med de elever som behöver. Kanske något som kan ha betydelse för en ung människas läsutveckling. Trevlig lyssning!

Diskussion kring betyg har genom åren pågått i media, på min blogg och i andra sammanhang. Betyg som bygger på kunskapsstandarder innefattar förkunskapsprincipen. Men vad innebär det? Varje elev ska erbjudas en undervisning som startar på och utgår från den kunskapsnivå där eleven befinner sig. Det vill säga, en elev som börjar en viss kurs i ett ämne på gymnasiet eller en viss årskurs i ett ämne på grundskolan, ska ha förkunskaper motsvarande en viss nivå. Den som inte har nått nivån, ska inte börja. I stället ska den eleven erbjudas en undervisning som startar på och utgår från den nivå där eleven befinner sig. I årets första poddavsnitt för jag ett samtal med Bo Sundblad om förkunskapsprincipen. Det finns även en hel del material på bloggen. Trevlig lyssning!

Vad är det för skillnad på fenomen och förklaring? Ganska ofta blandas dessa begrepp ihop där ett fenomen inte lämnas mer än en förklaring Kanske kan det finnas olika tänkbara orsaker till ett fenomen. I detta poddavsnitt talar Bo Sundblad om vetenskapsteori och hur svensk högskola och universitet inte har traditionen av att ha en god vetenskapsteori i första läget. Alltså att studenterna inte på studs när de börjar sin utbildning får en grundläggande utbildning i vetenskapsteori.  Bo Sundblad är själv lektor i pedagogik och ägnade många år åt att forska på Stockholms Universitet. Trevlig lyssning!

Ganska länge har jag bloggat om skillnaden mellan vetenskap och ideologi. Jag har vid flera tillfällen pekat på hur en stor del av det pedagogiska etablissemanget drivs av ideologi snarare än av vetenskap - därav Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE).  Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alltså, skolan ska INTE vila på ideologi och beprövad erfarenhet.  Jag har träffat Bo Sundblad för att tala om skillnaden mellan vetenskap och ideologi i akt och mening att försöka problematisera kring detta. För ideologin smyger sig in och t.ex. lärarutbildningen är ganska hårt styrd av ideologi. Här blir det problem med att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Trevlig lyssning!

I detta poddavsnitt talar jag med Tommie som är enhetschef på en avdelning som jobbar för att hjälpa skolor att få elever som har blivit hemmasittare till skolan. Ett vanligt och svårt problem. Det är inte så att vi under detta samtal presenterar facit men förhoppningsvis kan det vara en inspiration till att intressera sig för problematiken och kanske få tips.  Trevlig lyssning!

Peter Fägersten; vän, lärare, rektor och kollega, har varit min följeslagare ända sedan komvux. Under många år har vi haft diskussioner om många olika ämnen. I det här poddavsnittet har jag bett Peter tala om Erich Fromm och flykten från frihet, som även är titeln på en bok han skrivit. I detta avsnitt bryter vi vid ett tillfälle på grund av att jag inte gjort tillräcklig research. Erich Fromm kommer från Tyskland och inte från USA som jag i första läget påstod. Dåligt kan man tycka, men mina ursprungliga minnen från Fromm efter att ha läst boken var så övertygande att det blev som det blev. Egentligen var det själva samtalet om skolan utifrån detta som jag ville åt. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok. Trevlig lyssning!

Under den stora migrationen 2015 där tusentals människor kom till Sverige och Europa från framförallt Afghanistan och Syrien kämpade Maria med att hjälpa nyanlända. Som SVA-lärare på ett introduktionsprogram på gymnasiet i Botkyrka fick Maria och hennes kollegor kavla upp ärmarna rejält för att på bästa möjliga sätt se till att alla fick någon form av hjälp in i det svenska språket. Jag blev under den här tiden imponerad över hur hårt Maria kämpade för dessa ungdomars rättigheter till en bra utbildning, men även hennes kamp för enskildas individers möjlighet att få stanna i Sverige. En ojämn kamp där politiker och myndigheter hade bestämt sig att se förbi den humanitära katastrof som oroligheterna i mellanöstern förde med sig. Människor som flydde till Sverige med i princip bara kläderna på sin kropp fick en oviss tillvaro i Sverige - skulle de få stanna eller utvisas? Oavsett vad vi tycker om den stora migrationen, ni kan säkert utläsa vad jag tycker, ville jag tala med Maria om hennes upplevelser som SVA-lärare. Det här poddavsnittut är ett samtal kring de problem som finns kring skolan och svenska som andraspråk (SVA). Kanske kan det upplevas som lite gnälligt, men det handlar om att SVA är svårt i en komplex situation. Inga färdiga svar utlovas i detta samtal bara ett samtal där komplexiteten lyfts upp. Trevlig lyssning!

Annas son hamnade i konflikt i skolan. Anna som är jurist och ensamstående förälder försökte få till en bra kommunikation med skolan för att det skulle bli bättre för sonen. Anna försökte inte bortförklara Olivers beteende eller påstå att han var oskyldig.  Men att sonen hade en annan hudfärg och att han gång på gång var utsatt för kränkande behandling särskilt från en specifik elev var påfrestande. Oliver var hackkyckling. Anna ville ha ett bra samarbete med skolan för att få till en lösning. Där och då kommunicerade skolan dåligt; det tog lång tid att svara på mail, vissa gånger svarade man inte alls och dessutom skylde skolan ifrån sig. När problemen fortsatte och skolan inte tog tag i situationen kände Anna att hon var tvungen att göra en polisanmälan och en anmälan till Skolinspektionen. Då agerade skolan. Lyssna på Annas historia kring kommunikation med henne som vårdnadshavare. Jag tror inte att Annas upplevelse är unik och jag tror att skolan generellt har en hel del förbättringsområden. Vi läser en hel del om föräldrar som beter sig illa och detta känner jag igen från egen erfarenhet.  Men skolan har också ett ansvar att lyssna på elever och vårdnadshavare och göra skolan till en bra arbetsplats för alla. Trevlig lyssning!

Om du har tre år på dig - hela lågstadiet - kan man få alla elever att läsa flytande då? Ja, säger alla som jag hört få den frågan. När jag ställer följdfrågan om varför vi inte gör det då? Blir det tyst. Ja, varför gör vi inte det? När vi vet att läsningen har en avgörande del för all inlärning - en elev som läser som en gud får betyg i samtliga ämnen. Ändå lämnar 20% av pojkarna grundskolan efter 9 år och kan inte läsa tillräckligt bra - varför? Hur är det möjligt?  Denna gåta ska jag grotta vidare i framöver. I det här poddavsnittet berättar den erfarna lågstadieläraren Annie hur hon jobbar med läsningen för att få alla elever att innan julen i årskurs 1 ha kommit igång med sin läsning. I klassrummet, indelade i nivågrupper, får eleverna läsa och sedan går Annie runt och sitter med de olika grupperna.   Trevlig lyssning!

Christer är en livs levande legend i Jordbro - en institution på Lunda- / Höglundaskolan. Med över 40 år i Jordbro arbetar Christer fortfarande som mellanstadielärare för att han älskar sitt arbete. I det här poddavsnittet berättar Christer om sina erfarenheter från sina yrkesår och om hur skolan har förändrats men även om vad som behöver göras åt svensk skola. Trevlig lyssning!

Planering har alltid varit en viktig del i läraryrket. Med Lgr 11:s kursplan har lärarens planering blivit viktigare än någonsin eftersom texten är så enormt abstrakt.  Viktigt att hålla koll på learning outcome - förväntat resultat. Vilka kunskaper är det läraren vill att eleven ska uppnå?  Genom att ha en bra planering går det att kommunicera med elever och föräldrar vad de ska förväntas de ska göra i skolan.  Förväntat resultat. Aktiviteter för bedömning. Hur bedömning ska gå till. Denna planering kopplas ihop till kursplanen. Därefter planerar läraren hur undervisningen ska gå till. Trevlig lyssning!

I skoldebatten förekommer emellanåt begreppet anknytning - men vad innebär det? I det här poddavsnittet berättar Björn Neubeck, som är behandlare, om vad det innebär att anknyta till människor och primärt då skolelever.    Själva anknytningsteorin kommer ursprungligen från engelska psykoanalytikern John Bowlby. Vill du veta mer och kolla mina referenser föreslår jag att du går in på johankant.se för att läsa mer.   Trevlig lyssning!

I våras blev jag fullständigt golvad av Micael Kallins artikelserie ”De osynliga” på nättidningen Kvartal. Det journalisten Micael Kallin beskrev var det som jag hade mött i mitt arbete som lärare och rektor. Rikare hade blivit rikare och fattiga hade blivit fattigare. En hel del av mina elevers vårdnadshavares köpkraft hade minskat betydligt. Utförsäkrade, sänkta bidrag och en sänkt levnadsstandard. Vända på varende krona för att få mat för dagen, inga utflykter under sommarmånaderna - semester fanns inte på världskartan och när det var dags för vinterkläder blev det ärvda eller begagnade kläder - inte sällan för små. Genom artikelserien går Micael Kallin igenom hur riksdagspolitikerna har tagit beslut som innebär att inkomstklyftorna ökar.  Trevlig lyssning!

Igår (tisdag 15/9-19) släpptes Isak Skogstads bok med samma namn som denna podd.  Ingen som är intresserad av skolfrågor har väl undgått fenomenet Isak Skogstad. Som en vind har han svept in i skoldebatten och varit dominerande de senaste 2-3 åren.  År 2018 fick Isak ta emot pris som årets debattör. Han har tillsammans med Per Kornhall drivit podden Kornhall & Skogstad.  Jag fick möjligheten att samtala med Isak Skogstad inför boksläppet om vad boken handlar om och hur det kom sig att Isak hamnade i skolans värld. Trevlig lyssning!