Podcast appearances and mentions of jenny nystr

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men han iakttar familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snön lyser vit på taken endast tomten är vakenDen gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han vände luvan avig.Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, som inte en enda gång i elva strofer tappar humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än, där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Han är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer, alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan, fullastade med paket och med härvor av små tomtenissar omkring sig.I Katarina Wikars Klassiker läser Ulf Palme "Tomten" 1976 och Erik Fylkeson 1996, Gösta Knutsson intervjuar Jenny Nyström 1941, och vi hör Gunnar D Hansson i Ulrika Knutsons program "Tomten i Grottekvarnen" från 1996.

Konstexperten Cecilia Berggren tar rygg på tidningsmannen Johan Christian Janzon, a.k.a. Spada (1853-1910), för att måla en fresk över det sena 1800-talets konstnärskoloni i Grez-sur-Loing. Där - en Carl Fredrik Hill! Där - en Jenny Nyström! Där - en August Strindberg! Och där - inte mindre än två Larsson! Spada skriver fram dem alla men förblir själv osynlig.

Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör, fullastad med paket. 1941 hälsade Gösta Knutsson på den då 87-åriga konstnären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Viktor Rydberg sa att Jenny Nyström kunde ”giva själsuttryck även åt de minsta figurer." Jenny Nyström hade gått på Kungliga Konstakademien och studerat måleri Paris i många år innan hon kom tillbaka till Sverige, gifte sig och försörjde en hel familj på sina många illustrationer av tomten.

Nu blir det julkort, tomtar och allmänt julig stämning när vi pratar om hon som kallats tomtens mamma, Jenny Nyström. Det är ett epitet som inte är oförtjänt på det sättet att hon skapat svenskarnas föreställning om tomtens utseende och bidragit till vår inre bild av hur en jul ska firas. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Emy och Freja går sista året på gymnasiet på Jenny Nyströms estetiska program i Kalmar. Deras UF företag Mortality Dance har skapat "PS: Jag finns i dig", en dansföreställning om att ha cancer.  Båda tjejerna har erfarenhet av cancer då båda haft föräldrar som drabbats. Det har så klart skakat om dem och gett dem en annan syn på livet. Det här är deras sätt att förmedla vikten av att ta vara på livet, och genom dansen gestalta hur cancern påverkar livet.  Följ dem på instagram Mortality Dance, för information om hur ni kan stötta dem och deras insamling och framförallt köpa biljetter till den digitala föreställningen. Enligt senaste informationen kommer premiären hållas v 18!!

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen. Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig. I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen.

Jenny Nyström är nuförtiden mest känd som illustratör av julmotiv och hennes små tomtar var stilbildande för den svenska julindustrins bildvärld. Men hon var en akademiskt utbildad målare och en lovande talang, när hon som första kvinnliga konstnär 1881 vann Konstakademiens medalj för sin historiemålning ”Gustav Vasa som barn inför Kung Hans”, som vi ska prata om idag. Hur skapade Jenny Nyström sina bildberättelser, som var avsedda att kunna tolkas av en publik från alla ålders- och samhällsklasser? Varför känner vi oss partiska i mötet mellan den nioåriga Gustav Vasa och den danska kungen? Varifrån fick Jenny Nyström sin inspiration till denna scen? Och hur kom det sig att hon övergav stafflimåleriet för tomte-illustrationerna? Bakom denna målning döljer sig många spännande historier om både motivet och konstnären. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Året är 1941 när radions Gösta Knutsson träffar konstnären Jenny Nyström. Hon började som porträtt och landskapsmålare men det är framförallt tomtar hon numera förknippas med.

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen. Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig. I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen.

Många känner igen hans julkort men få vet som ligger bakom signaturen L.C. Lars Carlsson är en av Sveriges mest reproducerade konstnärer men bakom tomteidyllen dolde sig en hemlighet. Tillsammans med Jenny Nyström formade Lars Carlsson bilden av hur den svenska tomten ser ut. Trots det vet få vem Lars Carlson var. I P4 Dokumentären Tomtemålarens hemliga längtan berättas Lars Carlsons livsöde för första gången. Det är en berättelse om förbjuden kärlek och en livslång längtan efter revansch. För ansiktet på Sveriges mest kände tomte var baserat på Lars stora kärlek Kalle. För det handlar också om nittonhundratalets Sverige. Om majoritetens syn på homosexualitet och priset Lars Carlson tvingades betala. Programmet är gjort av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

I storstäder klagar grannar på oljud från barer och nattklubbar så att flera behövt stänga. Men hur påverkar buller människors hälsa och hur mycket ska man tåla som stadsbo? Den bullriga staden Vi gästas av stadsarkitekten Emina Kovacic som berättar om hur mycket buller och oväsen man måste stå ut med när man bor i en stadskärna. Professor i miljömedicin, Kerstin Persson Waye är också med oss, hon har forskat om hur människan mår av oljud framförallt vid sömn. Heta valfrågor i Danmark Sänkt pensionsålder för utslitna arbetare och priserna på cigaretter. Det är några av frågorna som stack ut i gårdagens slutdebatt inför folketingsvalet i Danmark. Vi pratar med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, om valets heta frågor. Öletiketter får inte vara för trivsamma En ölsort från ett bryggeri i Kalmar får inte säljas på Systembolaget eftersom etiketten förmedlar en "drömsk sommarkänsla". Bilden som är målad av Jenny Nyström är inte tillräckligt måttfull och strider därför mot alkohollagen enligt bedömandet. Systembolagets presschef Lennart Agén besöker oss och reder ut reglerna för öletiketter. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman

Agnes Lidbeck, Magnus Lindman och Jenny Teleman diskuterar frågor som: Vad var årets ansiktsuttryck? Fick Bergman tillräckligt? Var det kul? När doften av glögg så sakta sprider sig är det lägligt att blicka tillbaka på året som gick i kultursfären. Många har varit rasande över händelserna kring Akademien. Men hej - det var mycket annat också som hände. Men vad, det tar vi upp här. I panelen författaren Agnes Lidbeck, kulturredaktionens Jenny Teleman och SR Dramas Magnus Lindman.  Katarina Wikars presenterar veckans Klassikern, idag om Viktor Rydbergs Tomten. Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Julen är också tevens högtid. Minst en svensk dramasatsning ska det vara, helst flera. Björn Jansson berättar om två av årets möjliga lägereldar: Systrar och De dagar blommorna blommar. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors   p.s Magnus Lindman tipsade om två verk som intresserade lyssnare kanske inte hann notera:  1.Ett verk om 30-åriga kriget: Der Dreißigjährige Krieg: Europäische Katastrophe, deutsches Trauma 16181648 av Herfried Münkler. 2. Ur skivan The Berlin Recital där Yuja Wang spelade Sonat För Piano Nr 8 B-Dur Op 84 av Sergej Prokofjev. d.s

Presenterar konstnären som gjort de gulligaste julkorten i den svenska historien egentligen en galen och livsfarlig värld? Dagens programledare är Jenny Teleman. Jenny Nyström-ångest Vi ska ta reda på om konstnären som gjort de gulligaste julkorten i den svenska historien egentligen presenterar en galen och livsfarlig värld. Konstkritikern och journalisten Mats Arvidsson och serietecknaren Nina Hemmingsson diskuterar Jenny Nyströms konstnärskap.  Varför byter bladen färg?  Varför blir egentligen löven på träden i skogen röda gula och orange? Blir de helt enkelt aggressiva på hösten och vill ställa till med bråk? Gäst: Åslög Dahl, botaniker från Göteborgs universitet.  Klassresa nedåt  Det ska också handla om fattigdom på scenen. Hur blir livet om man går från en vanlig etablerad medelklassperson med ordning på räkningar och fullt kylskåp, till att äta stekmargarin och stjäla knäckebröd? Och vad i hela friden ska man ha för scenografi för att beskriva en sån klassresa, kanske en stor säng bara. Gäst: Sara Giese, regissör.  Programledare: Jenny Teleman Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist 

Fulkultur gräver i hur den nordiska folktron speglar sig i litteratur och film. Det tipsas hej vilt om allt från obskyra mördartomtar och gamla östgötasägner till lantmäterigastar och animerade mjukisdjur.  Mycket nöje!   Länklista Ebbe Schön, folklivsforskarehttps://sv.wikipedia.org/wiki/Ebbe_Schön  Tompta Gudh (Ted Kjellson, 2002)http://www.imdb.com/title/tt0328551/ Gnomes (Wil Hyugen, Rien Portvliet, 1976https://en.wikipedia.org/wiki/Gnomes_(book) Trolltyg i tomteskogen/Gnomes (Jack Zander, Lars Calonius, 1980)http://www.imdb.com/title/tt0343727/ Dunderklumpen (Per Åhlin, 1974)http://www.imdb.com/title/tt0071448/ Trolljägaren (André Øvredal, 2010)http://www.imdb.com/title/tt1740707/ Year Walk (Simogo, 2013)http://www.fz.se/artiklar/recension/20130223/year-walk The Witcher 3 (CD Projekt Red, 2015)http://www.fz.se/artiklar/recension/20150518/the-witcher-3-wild-hunt Jenny Nyström, konstnärinna och tomtetecknarehttps://sv.wikipedia.org/wiki/Jenny_Nyström  Tomten (Viktor Rydberg, 1881)http://runeberg.org/rydbdikt/tomten.html Ombergs sägner och myter (Ödeshögs Hembygdsbok)http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/C04373B934183D32C1256FC8003AF45B?OpenDocument "The Claus That Refreshes", om myten runt Coca Cola-tomtenhttp://www.snopes.com/holidays/christmas/santa/cocacola.asp  Tomtar och troll (SR Julkalender) https://sv.wikipedia.org/wiki/Bland_tomtar_och_troll_(radioprogram) Midvinter (Talecore Studios, andra kvart. 2016)https://www.youtube.com/watch?v=Sqf3G0HrUxc Nordisk Väsen (Johan Egerkrans, 2013)http://www.vaesen.se/media.php Första Odjursboken (Johan Egerkrans , 2015)http://www.vaesen.se Gustaf Tenggrenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Tenggren

Vid några tillfällen har det utbrutit strider om alkoholförsäljning i vårt land. I folkmun har de kallats för Brännvinskrig och ett av dem pågick i Eksjö i slutet av 1800-talet. Så länge det har funnits brännvin och sprit har det också funnits åsikter om hur nyttigt det varit att dricka och också vem som skulle få lov att tillverka och sälja. Brännvinskriget i Eksjö rörde två lokala krögare anklagade varandra för att sälja sprit utan tillstånd och vid fel tider på dygnet, och det var när släktforskaren Bengt-Ola Morgny sökte spåren efter sin farfars morfar i arkiven som han upptäckte att hans anfader varit en av parterna i Brännvinskriget i Eksjö. Men han fann också ett liv fyllt av ambitioner, lånekaruseller och alkohol. Ett liv som till sist blev ganska sorgligt. År 1834 föddes, Axel Qvist som son till en duktig sockerbagare. Han växte upp i Uddevalla där han fick gå i läroverk och blev med tiden bokhållare, och det var i den rollen han fick sina första anställningar, först i Göteborg och därefter i Norrköping. Axel hade ambitioner och ville komma upp sig i samhället och kanske var det därför han snart engagerade sig i olika ordenssällskap, som W6 och Frimurarna. Tillsammans med en ordensbroder startade han i Norrköping redan i 25-årsåldern ett bolag som tillverkade och handlade med tyger - Det gick bra för honom, berättar Bengt Ola Morgny. Han hade 36 anställda och klarade ut denna tekniskt avancerad hantering trots sin unga ålder. Men företaget krävde stora investeringar och det var sannolikt där hans stora lånekarusell startade. Han var engagerad i ordenssällskapet W6, och det gav hon ett kontaktnät. Ordensbröderna blev hans främsta långivare. Företaget gick bra i flera år, men det amerikanska inbördeskriget ströp tillgången på bomull och tiderna för klädfabrikanterna i Norrköping blev svåra. Axel Qvist lyckades dra sig ur företaget innan det gick i konkurs, men efter denna period i livet blev han aldrig mer skuldfri. Han tog sig till Stockholm där han startade på ny kula, nu som grosshandlare, men efter bara några år gick det så dåligt att han måste ge upp också det företaget. Nu flyttade han istället hem till Uddevalla, fortfarande med fordringsägare i hasorna som ville få sina skulder betalda. Det hindrade inte Axel från att ta nya lån, och han gjorde som han gjort tidigare, han lånade pengar av sina ordensbröder den här gången för att bli grosshandlare i vin sprit och öl. - Han köper in ett stort parti av fina viner, whisky från England, Sherry från Spanien och mycket annat. Alkoholen får en stor roll i Axels liv. - Unga män vid den här tiden drack ju mest hela tiden när de träffades, och samma sak rådde inom ordenslivet, säger Bengt Ola Morgny. Axel Qvist såg bra ut, han var noggrann med sin klädsel och han hade fantastiska polisonger. Han hade stor framgång bland kvinnor, och fick minst fyra utomäktenskapliga barn. Ett av barnen var en flicka som hette Bertila, och som blev mamma till Bengt Ola Morgnys farfar, men barnens mammor stod längre ner på samhällsstegen och ansågs sannolikt inte vara något passande parti. Så när Axel 1875 gifter sig första gången, så är det med en kvinna ur societeten. Hon var visserligen frånskild, vilket inte sågs med blida ögon, men hon hade varit borgmästarinna och hon hade god ekonomi. Under ett par år lever nog makarna ett gott liv i Uddevalla, då hans affärer som grosshandlare fortfarande går bra, och ordenslivet blomstrar. Under den här perioden får han i sin egenskap av frimurare träffa Kung Oscar II inte mindre än två gånger. - De hade ett typiskt nyrikt hem, säger Bengt Ola Morgny, där det bland annat fanns en flygel i jakaranda. Hans fru hade pengar med sig i boet, och 1876-77 då upplever nog Axel sitt livs höjdpunkt. -Han klarade till och med av att betala tillbaka en del på sina skulder. Men 1877, bara två år efter bröllopet, så dog hustrun. Nu var Axel änkling och hans affärer gick allt sämre. Fordringsägarna knackade på dörren och Axel betalade med det enda han hade, nämligen sina flaskor med vin och sprit. - Under en period får han en ny stämning nästan varje dag från sina fordringsägare. I Notarius Publicus arkiv kan man se hur de gör ideliga försök till utmätningar hos Axel. Slutet kommer när Vin & spirituosaaktiebolaget från Stockholm kommer för att göra en inventering, och upptäcker att det saknas massor med varor. Det blir konkurs för Axel Qvist men han går vidare i livet med hjälp av en ny kvinna. Det är en av hans fordringsägare i konkursen, restauratrisen Klara Wennermark som kommer till hans räddning. Hon har sedan några år tagit över stadshotellet i Eksjö och drivit det med stor framgång. Axel och Klara gifter sig, och Axel flyttar till Eksjö där han i princip lever på Klara. - Jag misstänker att de helt enkelt gör en affärsuppgörelse som går ut på att Axel sköter bokföringen för Klara, hon efterskänker hans skuld, de gifter sig och hon kan fortsätta sin självständiga verksamhet, funderar Bengt Ola Morgny. Det går väldigt bra för Klara, så bra att hon 1885 kan köpa Järnvägshotellet i Eksjö. När Klara köpte järnvägshotellet lämnade hon över Stadshotellet till en person som hette Fahlberg. Det var han som till slut ska starta det stora brännvinskriget som drev bort makarna Qvist från Eksjö. Järnvägshotellet hade inga spriträttigheter. Klara hade tillstånd att sälja öl och vin, men om någon kund ville ha en snaps till sillen, då fick restaurangen skicka iväg en springpojke som med kundens pengar i fickan skaffade vad kunden ville ha. Stadshotellet, där Fahlberg styrde, hade däremot spriträttigheter. Efter klockan 19 på kvällarna kunde man som kund där beställa in starkvaror från hotellets eget lager. 1888 utbryter striden mellan de båda restauratörerna I centrum för den rättegång som till slut avgör saken, står vittnesmålet från en ung student. Han berättar hur han varit inne på Järnvägshotellet där han träffade på Axel som satt och drack med några vänner. Studenten bad Axel om att få köpa sprit, och han fick också med sig en flaska fin cognac. Han hävdar själv att han köpte den, medan Axel framhärdar i att han bara varit snäll och lånat ut den. Han skriver ett mycket upprört brev till studenten. Nu fordrar jag, Ett: Att Ni genast sänder mig en halfbutelj fin cognac Två: Tillskrifver Kamrer Åkerblom at Ni ljugit, ty jag vill med ed bekräfta, att Ni fått låna cognac men aldrig betalt. Jag är frimurare och begår inga brott, men Eder skall jag ihågkomma så länge jag lefver. I rätten försöker Axel hävda att det ju är hans hustru som driver hotellet och att han är att betrakta som privatperson i sammanhanget, men stadsfiskalen hävdar att det är just såna som Axel som ska sättas åt, som säljer sprit olovandes. Klara försvarade sin heder och sitt järnvägshotell genom att i sin tur anklaga Fahlberg för att sälja brännvin på otillåtna tider. Till Herr Stadsfiskalen Som till min kunskap kommit att Källarmästaren C.Fahlberg å härvarande stadshus försäljer spirituosa på tider då utskänkning är förbjuden, och serkildt på sön & helgdagar, så får jag härmed angifva förhållandet hos allmänna åklagaren med begäran att nämnde Herr Fahlberg måtte kallas att inför vederbörlig domstol stånda ansvar för lagöfverträdelsen, synnerligast som olaga utskänkningen har skett med Herr Fahlbergs fullständiga kännedom. Eksjö den 28 Mars 1888 Clara Qvist Rättegångarna fortsätter i högre instans, och till slut bestämmer rätten att makarna Qvist gjort sig skyldiga till olaga utskänkning, och de straffas båda två. - De fick betala 120 kronor vardera i böter och därtill totalförbud att sälja alkohol, vilket ju är en dödsstöt för ett hotell, berättar Bengt Ola Morgny. -Så Klara är tvungen att sälja hotellet men hon är en god affärskvinna och säljer det för 30 tusen kronor och hade köpt det för 19 tusen, så hon gjorde en gid vinst. Makarna Qvist flyttar därefter till Stockholm, och alkoholen tar över Axels tillvaro mer och mer. När han dör 1899 skriver kyrkoherden ”Död av hjärtlidande och kronisk alkoholism”. Sina många barn utom äktenskapet träffade han sannolikt aldrig, och i de båda äktenskapen föddes inga barn. Spår av vin och sprit i våra arkiv I mitten av 1800-talet försökte man reglera spritförsäljningen för att hålla nere konsumtionen. Och som ett led i det bildades kommunala icke-vinstdrivande bolag som hade kontroll över spritförsäljningen. Eva Lenneman som är intendent på Spritmuseum i Stockholm har plockat fram ett kontrakt som skrevs 1886 mellan Stockholms eget utskänkningsbolag och en vinhandelsfirma i huvudstaden. - I det här kontraktet kan man läsa att Stockholms utskänkningsaktiebolag överlåter en rättighet till änkefru Jenny Nydahl att sälja vin och sprit i hennes butik vid Stureplan 2 på Östermalm i Stockholm. I kontraktet kan man läsa att hon betalar en försäljningsavgift på 2000 kronor per år och även att om hon överträder de bestämmelser som är fastslagna har bolaget rätt att återta rättigheten. Jenny Nyström drev en minuthandel som det kallades på den tiden och som motsvarar en lite finare affär för vin och utländska spritsorter.  - De här vinhandlarna hade inte rättigheter att sälja vanligt brännvin, utan den rättigheten behöll brännvinsbolagen själva. De sålde framförallt det här lite mer exklusiva sortimentet. Men de hade också egentillverkade varor. Och då var det framförallt punsch som var väldigt populärt vid den här tiden. - Kundkretsen i den här typen av butik var framförallt lite mer välbeställda personer. Det som dracks i Sverige vid den här tiden var framförallt brännvin, upp till 90 %, berättar Eva Lenneman. Och drack man vin var det framförallt starkvin. Vinhandelsfirmorna höll framförallt till i städerna och var inte vanligt ute på landet. - Det som hände i Sverige vid den här tiden var att stora delar av landsbygden mer eller mindre torrlades. Och det var särskilt svårt att få tag på brännvin i Norrland dit många unga män kom för att arbeta. - Och det hänger ihop med att lagstiftningen 1855 gav kommunerna rätt att bestämma vilka som skulle få tillstånd att sälja och servera sprit.  Förbudet ledde till att den illegala hanteringen ökade. I Norrland blev droppkrögeriet vanligt vilket betydde att det på apoteken såldes droppar som var en blandning av sprit och eter, exempelvis Hoffmans droppar.  - Sen drack man dåliga viner som kallades bludderviner och var safter som spritades upp på olika sätt. Lönnbränningen ökade också, dvs hembränning. - Man får skilja mellan husbehovsbränning och hembränning. Det låter lika men husbehovsbränningen var den legala bränningen som kunde göras i Sverige fram till 1860 då den förbjöds. Medan hembränning är den illegala hembränningen. Eva Lenneman tar fram prislistan från Nydahls som visar fina viner, champagne mm. Den dyraste flaskan champagne kostade 11 kronor vilket idag motsvarar ca 740 kronor. - Punsch som var mycket populärt fick spännande namn, och det gällde att sticka ut med roliga namn och spännande etiketter. Ett av namnen var Expositionspunschen som togs fram i samband med Stockholmsutställningen 1897. Andra namn var järnvägspunsch, bilpunsch, telefonpunsch och Drottning Viktoriapunsch. Den siste ägaren av Nydahls hette Rudolf Nydahl. Han har berättat att det fuskades ganska mycket när det gällde cognac. Firman köpte in cognac med mycket färg och smak och drygade ut med mycket enkel fin sprit. Inte vem som helst kunde starta en firma liknade Nydahls. - 1855 reglerades både tillverkning försäljning av brännvin i en ny lagstiftning. Och än i dag finns många av de bestämmelserna kvar och man känner igen principerna. - För att få sälja och servera brännvin måste man söka tillstånd hos kommunen. I städerna hade rättigheterna ofta överlåtits till särskilda bolag som sålde och serverade utan privat vinstintresse och är föregångarna till dagens Systembolag. - Men sen kunde bolagen i sin tur överlåta rättigheterna till privatpersoner mot en avgift, som till exempel Nydahls. Bestämmelserna sa också att man skulle vara av god frejd, ett gott rykte, man skulle kunna räkna och skriva. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Grillen är tänd på Menys sommarveranda i Kalmar. Hockeylegenden Börje Salming grillar nyupptagna öringar och chorizofyllda kycklingfiléer. Skådespelaren och TV-kocken Per Morberg delar också med sig av sina stora grillkunskaper. Vi träffar även doldisen Bengt Roser (Råser) krögare i Skara som har ansvaret för fredagens stora galamiddag i Stockholm där regeringen bjuder kungligheter å ministrar på förfest inför lördagens bröllop. Men det är inte bara kronprinsessan Viktoria och Daniel som gifter sig i försommartid. Det gör även Emma och Per i Ystad och det blivande brudparet berättar om sina tankar och idéer kring bröllopsmiddagen. Amanda Råsmark och Evelina Larsson, elever på Jenny Nyströmskolan i Kalmar, bakar morotskakor och muffins till picknikkorgen.